Elfenben och snäckor i gotländska vendeltidsgravar Nerman, Birger Fornvännen Ingår i:

Relevanta dokument
Ett gotländskt ringsvärd av äldsta typ Nerman, Birger Fornvännen Ingår i: samla.raa.

Spatlar från Gotlands vendeltid Nerman, Birger Fornvännen Ingår i: samla.raa.

En gotländsk grupp av kedjeplattor ifrån Vendel- och vikingatid Nerman, Birger Fornvännen

Man och orm : en bildframställning på en grupp gotländska spännen från sen vendeltid Nerman, Birger Fornvännen

Ostbaltiskt från yngre vendeltid bland fynden från Helgö, Ekerö Nerman, Birger Fornvännen

Två gotländska vendeltidsnålar med djurskulpturer Nerman, Birger Fornvännen 1958, s.

Symboliska miniatyryxor från den yngre järnåldern Almgren, Oscar Fornvännen 4, Ingår i:

Goteborg Angered 1 Angered. Resta stenar. Inv. nr. Fyndrapporter 1969

De gotländska Vendeltidsbrakteaternas ursprung Nerman, Birger Fornvännen Ingår i:

Meddelanden från Skåne Hansen, Folke Fornvännen 23, Ingår i: samla.raa.

Till hästmunderingen : en grupp gotländska vendeltidsbeslag Nerman, Birger Fornvännen

En gotländsk grupp av hängsmycken från vendeltid och vikingatid : dess uppkomst och utveckling Nerman, Birger Fornvännen 49-53

Ännu en konisk prakthjälm ifrån ett svenskt fynd Nerman, Birger Fornvännen Ingår i:

Tjurbilden från källa sn, Öland Nerman, Birger Fornvännen Ingår i: samla.raa.

Två sörmländska stormansgravar Särlvik, Ingegerd Fornvännen Ingår i: samla.raa.

Den mellersta och yngre Vendeltidens gotländska keramik Nerman, Birger Fornvännen Ingår

Forngutniska "kokkamrater" Nerman, Birger Fornvännen Ingår i: samla.raa.

HAMMENS HÖG. På 1930-talet var Hammings hög övervuxen med granar och en tät hagtornshäck. Foto av Egil Lönnberg, Fornminnesföreningens bildarkiv.

Urnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, Ingår i:

De ovala spännbucklorna ännu en gång Oldeberg, Andreas Fornvännen Ingår i: samla.raa.

Spjutspetsen från Mos i ny belysning Thunmark, Lena Fornvännen Ingår i: samla.raa.

Olof Sörling : in memoriam Nerman, Birger Fornvännen 22, Ingår i: samla.raa.

En tidig kortsvärdstyp på Gotland Nerman, Birger Fornvännen Ingår i: samla.raa.

Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr

En gammal färdväg Biörnstad, Margareta Fornvännen Ingår i: samla.raa.

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, Ingår i: samla.raa.

En bildsten från Roslagen Thålin, Harry Fornvännen 39, Ingår i: samla.raa.

En gotländsk bronsdosa från sen vendeltid Nerman, Birger Fornvännen Ingår i: samla.raa.

100-årsminnet av Oscar Montelius födelse Nerman, Birger Fornvännen s Ingår i: samla.raa.

Alrik och Erik Nerman, Birger Fornvännen 1960(55), s Ingår i: samla.raa.

Gravfynd med järnskäror från Västerhaninge Moberg, Carl-Axel Fornvännen Ingår i:

Depåfyndet från Västlaus i Burs, Gotland Lindqvist, Sune Fornvännen 23, Ingår i:

Ett fynd från Norrby i Vårfrukyrka socken, Uppland Oldeberg, Andreas Fornvännen Ingår

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

Ett kammargravfält i Västergötland Floderus, Erik Fornvännen 33, Ingår i: samla.raa.

Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, Ingår i: samla.raa.

VA-Ledning Kartorp-Listerby

Ett vendel-vikingatida verkstadshus på Gotland Carlsson, Dan Fornvännen Ingår i:

Nya bostäder i Läckeby

Skelett under trottoaren

Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, Ingår i: samla.raa.

Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland.

Länsstyrelsens dnr: VISBY GM dnr: Johan Norderäng Per Widerström

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7

Ca 1457 mynt funna vid utgrävning av Alvastra kloster Utgrävningsledare:

Bilaga 6. Reviderad fyndlista från kulturlager utanför grottan Stora Förvar, (Hanna Sundeen 2006)

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr Ann-Marie Pettersson 2007

Ett skytiskt fynd från Gotland Nerman, Birger Fornvännen Ingår i: samla.raa.

Nybyggnation vid Orlunda skola

En fornsvensk fågelkult Nerman, Birger Fornvännen Ingår i: samla.raa.

Ett nyfunnet bågspänne från Gamla Uppsala socken Sörling, Erik Fornvännen Ingår i:

Syfte Eleverna får läsa enkla texter och visa sin förståelse genom att rita lösningen.

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002

Vikingatida kammar i öst och väst : ett diskussionsinlägg Ambrosiani, Kristina Fornvännen

Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:11. Herrevad. Särskild utredning. Herrevad 4:14 Kolbäcks socken Västmanland. Jan Ählström

Den gamla muren tittar fram

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

En "Trundholmshäst" Nerman, Birger Fornvännen 1939(34), s : ill. Ingår i: samla.raa.

Rapport Arendus 2014:24 DUCKER 1:58. Arkeologisk förundersökning. Ducker 1:58 Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2014.

Kristusbarnet kröner sin moder : ett motiv ur Caesarius av Heisterbachs Dialogus Miraculorum i svensk 1300-talskonst? Andersson, Aron Fornvännen

Nyupptäckta runinskrifter i Anga kyrka

Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 15 August 2016, 8:00-12:00. English Version

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Hällristningar i Blekinge Jämjö-Hallarum

Fängslande begravningar

Medeltida ekorrpilar? Zachrisson, Inger Fornvännen 71, Ingår i: samla.raa.

Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille

Ett norskt ringspänne Holmqvist, Wilhelm Fornvännen 1960(55), s : ill. Ingår i:

UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING. Talja. Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander

Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av en oregistrerad runinskrift i Sanda kyrka, Gotland

======== kunde undersöka ett par rösen i Vörå, beslöt jag, att för. detta ändamål välja de av mig senaste höst på Lågpeltkangas

English. Things to remember

Trummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg

Rapport över efterundersökning med metalldetektor Vid områden med höga fosfatvärden

Åsmestad - Kramshagen

En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken

En grav vid Lilla Bjärs i Stenkyrka från romersk järnålder!

Writing with context. Att skriva med sammanhang

En debatterad fibulaform Stenberger, Mårten Fornvännen 1945(40), s : ill. Ingår i:

Antikvarisk medverkan vid Lilla Vänsberg. RAÄ 34, Grava socken, Karlstads Kommun, Värmlands län 2013:45

Undersökning av hällkistor vid Torslunda på Öland Petersson, K.G. Fornvännen Ingår i:

Solidusfynden på Öland och Gotland Arne, Ture J. Fornvännen 14, Ingår i: samla.raa.

Kolje i Ärentuna. Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten. Hans Göthberg. Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun

Några fynd från gravar under Leksands kyrka Serning, Inga Fornvännen Ingår i:

Norra gravfältet vid Alstäde

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Svenska fågelnålar från folkvandringstid Nerman, Birger Fornvännen Ingår i:

Förhistoriska gravar i Böljerum

RAPPORTSAMMANSTÄLLNING

Beskrivning SVERIGE: Kristina, Säter, V* öre 1640 (1 ex), Avesta, 1644 (1 ex), ( ) (1 ex).

KUNGÄLV STAD 68. BOHUS FÄSTNING. Ej inlöst. Fyndår: 1936 Fyndtyp: Gravfynd Antal: 5 mynt

VA vid Ledberg och Lindå vad

TRADITIONENs BETYDELSE

Notiser om bronsåldersfynd Nerman, Birger Fornvännen 1953(48), s : ill. Ingår i:

Listerby 4:1. Listerby socken, Ronneby kommun. Särskild arkeologisk undersökning. Blekinge museum rapport 2007:22 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman

Hantverk och produktion Järn Spik Hantverk och produktion Järn Nit Båtnit

E K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden

Pagelsborg 6:1. Arkeologisk förundersökning. Bräkne-Hoby socken, Ronneby kommun. Blekinge museum rapport 2011:7 Björn Nilsson

Transkript:

Elfenben och snäckor i gotländska vendeltidsgravar Nerman, Birger Fornvännen 209-213 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1955_209 Ingår i: samla.raa.se

ELFENBEN OCH SNÄCKOR I GOTLÄNDSKA VENDELTIDSGRAVAR Av Birger Nerman Åren 1903 04 undersökte rektor Hans Hansson vid Kylver i Stånga socken på Gotland 15 gravar, av vilka ett par voro mycket rika. I en av dem, nr 5 (SHM inv.-nr 13436 A: 5), en hög av ca 5,5 m diam. och ca 0,35 m höjd, anträffades ett kvinnligt skelett, och invid detta upptogs en mycket förnämlig samling föremål: 3 dräktspännen av brons, därav ett ryggknappspänne med rik förgyllning och inläggning av granater 1 och två små djurhuvudformade, ca 150 pärlor av glasfluss (en del mosaik), kalksten och bärnsten, en sölja 2 och ett fågelformigt bältebeslag' av brons, 2 nålar av brons 4, en bronskittel, 7 plattat halvklotformiga spelbrickor av ben, cn pilspets av järn, en järnkniv med bronsbeslag å bandtaget m. m. Ovanpå övre delen av ett av lårbenen (vilkctdera anges ej) lågo fragment av vad som tydligen varit en ring av ben. Hansson förmodade i sin i Statens Historiska Museum befintliga grävningsberättclse bl. a., att det kunde vara skoning till en väska av tyg. Denna förmodan förefaller rimlig; väskan har väl då varit anbragt vid gördeln, något varpå läget kunde tyda. Ringen, som i fig. 1 återges i rekonstruerat skick, är något oval och har en största diam. av ca 16 cm. Genomskärningen är avplatlat rund, nära 1,5 cm. Uppenbarligen har väskan med öglor varit fästad i ringen. Men hur väskan i övrigt sett ut, kan givetvis icke sägas. Vid undersökning av det benmaterial, varav ringen bestod, gjordes den överraskande upptäckten, att det måste vara elfenben. Det är élefantbetens innersta rotparti, som avsågats, varvid en oval ring uppkommit, som sedan avslipats. 1 Fornvännen 1908 sid. 237 fig. 81 och Antikvarisk Tidskrift 22:4 sid. 31 textfig. 8. 2 Fornvännen 1908 sid. 238 fig. 85 och Antikvarisk Tidskrift 22:4 fig. 76. 3 Fornvännen 1908 sid. 238 fig. 86 och Antikvarisk Tidskrift 22:4 fig. 106. Som Antikvarisk Tidskrift 22:4 fig. 146. 209

BIRGER NERMAN»/ 'lyrfrtv Fig. 1. Ring au elfenben. Kylver. Stånga socken, Gotland. (SHM inv.-nr 13436: grav 5.) Teckning av I). Selling. < 1/2. Bing of ivory. Kyluer, Slänga parish, Gotland. Även i en annan av de av Hansson undersökta gravarna vid Kylver, nr 6 (SHM inv.-nr 13436 A: 6), en hög av ca 7,5 m diam. och ca 0,4 m höjd, hittades rester av en liknande ring, men den döda - även här en kvinna hade i detta fall bränts, och även elfenbensringen var starkt förbränd; i brandlagret anträffades för övrigt rester av ett ryggknappspänne som i föregående grav, försmälta pärlor, klumpar av ett förbränt glaskärl, cn benkam och en järnkniv 0 m. m. Så vitt jag vet, känner man hittills ifrån Sveriges forntid i elfenben endast 3 fragmentariska spelbrickor (?) från den s.k. Tors hög (den längst bort ifrån kyrkan belägna) vid Gamla Upsala, konung Adils' grav ifrån tiden omkring år 575." Men upptäckten av elfenben i Kylvergravarna får ökat intresse genom förekomsten av ännu en långväga främling i den förstnämnda av dem: en snäcka, Cyprea melanostoma, hemmahörande i den Indiska oceanen. Den anträffades vid midjan och har troligen hängt som prydnad (eller amulett?) vid bältet. 5 Fornvännen 1908 sid. 239 fig. 87. G En avb. t. ex. i Lindquist, S., Uppsala högar och Ottarshögen, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens monografiserie, nr 23, 1936, sid. 182 fig. 104 h och Nerman, B., Gamla Upsala svearikets hjärtpunkt, Stockholm 1943, sid. 41 fig. 30. 210

ELFENBEN OCH SNÄCKOR Fig. 2. Snäcka, Cgprea melanostoma. Vallstenarum. Vallstenn socken, Gotland. (SHM inv.-nr 6294.) 1/1. Shell. Vallstennrum. Vnllstena parish. Gotland. Fig. 3. Snäcka, Cgprea melanostomn. Grötlingbo socken, Gotland. (SHM inv.-nr 10482: 9.) Ca 6/7. Shell. Grötlingbo parish, Gotland. Sådana snäckor känner man från ytterligare minst 5 gotländska kvinnogravar: Endregårda i Endre socken, SHM inv.-nr 11742: grav 1, undersökt av O. Almgren och O. V. Wennersten; St. Ihre i Hellvi socken, SHM inv.-nr 20826: grav 280 d, undersökt av N. Gillgren; Hallvede i Eke socken, SHM inv.-nr 21394, undersökt av M. Stenberger (snäckan anträffad på bröstet); Vallstenaniin i Vallstena socken, fig. 2, SHM inv.-nr 6294, osakkunnigt undersökt; Grötlingbo socken, fig. 3, SHM inv.-nr 10482:2 11, hopblandade gravfynd; vidare härrör ett ex. av en annan snäcka. Oliva infläta, vilken även, enligt välvilligt meddelande av prof. Nils Hj. Odhner, härstammar ifrån Indiska oceanen, ifrån en avskrädeshög invid en gotländsk kämpagrav vid Stavgard, Känne 211

BIRGER NERMAN i Burs socken (Nihlén, J., och Boéthius, G., Gotländska gårdar och byar under äldre järnåldern, Stockholm 1933, sid. 244 fig. 103). I övrigt äro sådana snäckor okända ifrån Skandinavien. De välbevarade exemplaren äro försedda med en bronsring, som visar, att snäckorna hängt. De ifrågavarande gravarna ifrån Kylver tillhöra tiden framemot år 600 e. Kr., och av andra gravar än nr 5 ifrån Kylver, i vilka snäckor anträffats, kunde de ifrån St. Ihre och Vallstenarum dateras till samma tid, medan Endregraven tillhör andra hälften av 600-talet och Hallvedegraven början av 700-talet. Liknande snäckor hittas i gravar från samma skede hos germanfolken i mellersta och västra Tyskland, hos germanerna i Italien och hos anglosaxarna i England. 7 Men nordborna, särskilt gotländingarna, hade under ifrågavarande epok sina allra livligaste förbindelser just med germanfolken i Tyskland, rhenfrankcr, alemanncr, thiiringar, bajrare m. fl. A andra sidan visa många fynd, att nämnda germanfolk, antagligen främst via germanerna i Italien, då stodo i förbindelse med Orienten. Särskilt synes, som bl. a. Wilhelm Holmqvist 5 visat, den koptiska kulturen ha spelat en betydande roll för germanfolkcn på Europas fastland och i England under ifrågavarande tider, något som ger sig tillkänna både i import av koptiska bronskarl" och starka inflytelser från den koptiska ornamentiken på den germanska. Man skulle därför vilja vara böjd att anse elfenbenet i Norden härstamma ifrån östra Afrika liksom Cypreasnäckorna och Olivasnäckan ifrån öst-afrikas kust och att de så via Egypten skulle ha förts till Europa. Det är' alltså uppenbarligen på indirekta vägar, som de 7 För Tyskland t. ex. Gröbbels, I. W., Der Reihengräberfund von Gammertingen, Miinchen 1905, pl. 16 fig. 16, för germanerna i Italien och för det anglosaxiska England se Åberg, N., The Anglo-Saxons in England, Uppsala 1926, sid. 105 f., 208, å sistnämnda sida med litteraturhänvisningar för England. s Holmqvist, IV., Kunstprobleme der Merowingerzeit (= Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Handlingar, del 47, 1939). 9 Om dessa se särskilt Werner, J., Italischcs und koptisches Bronzegeschirr des 6. und 7. Jahrhunderts nordwärts der Alpen (i Festgabe aus Athén, Theodor Wicgand dargebracht, Miinchen 1938, sid. 74 ff.). 212

ELFENBEN OCH SNÄCKOR orientaliska gästerna, elfenben ifrån Afrika och snäckor ifrån Indiska oceanen, nått de praktälskande gotländska kvinnorna under Vendcllid. SUMMARY Birger Nerman: Ivory and Shells in Gotlands Vendel Graves. In two female graves (SHM inv. no. 13436 A: 5 and 6) dating from c. 600 in the grave-field near Kylver in Stånga- parish in Gotland which were explored by Rector Hans Hansson in 1903 (and 1901?) rings of ivory were found (see Fig. 1 for that from grave 5) thal had presumably formed the frames of cloth bags. Apart from these only three olher objects of ivory are known from prehistoric Sweden, viz. three fragmenlary games»men» from the so-called Thor"s mound at Gamla Upsala from c. 575. The first of these two graves at Kylver also contained a shell, Cyprea melanostoma, indigenous to lhe Indian Ocean. Similar shells were unearthed in at least five other female graves in Gotland from c. 600 700 (Figs. 2 and 3). We have besides one specimen of another shell from lhe Indian Ocean, Oliva infläta, discovered near the remains of a building at Stavgard, Känne, Burs parish. Golland. Shells of this kind were found during the same period in graves belonging to the Germanic peoples in central and western Germany, Italy and England. The author holds the view Ihat lhe ivory discovered in Seandinavia probably derives from East Africa and the shells from lhe East African coast. He believes that via the Coptic culture in Egypt, which in these times greatly influenced the Germanic culture in Europé, they were conveyed to lhe Germanic peoples in Europé and by some of them över lo Seandinavia. 213