Ett kammargravfält i Västergötland Floderus, Erik Fornvännen 33, Ingår i: samla.raa.

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Ett kammargravfält i Västergötland Floderus, Erik Fornvännen 33, Ingår i: samla.raa."

Sven-Erik Lundström
för 6 år sedan
Visningar:

1 Ett kammargravfält i Västergötland Floderus, Erik Fornvännen 33, Ingår i: samla.raa.se

SMÄRRE MEDDELANDEN KTT KAMMABCrmAVFALT I vastkh«iötlam) I samband med omläggning av en väg vid Hov, Hällstads sn, Västergötland, måste år 1932 8 gravar borttagas.

2 SMÄRRE MEDDELANDEN KTT KAMMABCrmAVFALT I vastkh«iötlam) I samband med omläggning av en väg vid Hov, Hällstads sn, Västergötland, måste år gravar borttagas. Vid den undersökning, som dessförinnan företogs av förf., visade det sig, att dessa gravar kunde hänföras till samma typ som de av Hj. Stolpe undersökta karamargravarna mellan Fig. 1. Hov, Hällstad sn, grav 39. a. Lerkärl och (dryckes?)-horn. b. Järn fragmenter. c. Betsel och hästtänder, d. Stigbyglar, e. Sten. f. Sporrar, g. Järnfragmenter. b. Sköldbuckla, i. Jordfast sten. j. Spjutspets. Borg och svarta jorden på Björkö. Till samma typ höra även gravarna i västligaste delen av svarta jorden i Hedeby, belägna under en senare bebyggelse, ett av T. J. Arne beskrivet gravfält vid Ccrnigov i Ukraina (Acta archffiologica II, 1931) samt en för några år sedan av Holger Arbman undersökt grav i Långtora sn. Uppland, se Fornvännen 1936, sid. 89 ff. De vid Hov undersökta gravarna voro jordblandade rosen 5 8 m i diam. och i allmänhet 0,5 m höga. Den största (ej undersökta) graven hade en diam. av 13 m. Gravarnas antal uppgår nu lill omkring 60. men ett ganska

SMÄRRE MEDDELANDEN 361 ^7 0 Fig. 3. Hov, Hällstad sn, grav 26. Skala»/,. Fig. 2. Hov, Hällstad sn, grav 26. 1 skala '/io, de övriga '/ Fig. 4. Hov, Hällstad sn. grav 27.

3 SMÄRRE MEDDELANDEN 361 ^7 0 Fig. 3. Hov, Hällstad sn, grav 26. Skala»/,. Fig. 2. Hov, Hällstad sn, grav skala '/io, de övriga '/ Fig. 4. Hov, Hällstad sn. grav 27. Skala»/» stort antal synas ha blivit bortodlade under årens lopp. I ingen av gravarna var något trävirke bevarat, så att kamrarnas byggnad närmare kunde studeras. De ha emellertid upptagit en rektangulär yta, vars längd växlat mellan 4 och 2,3 m, bredden bar varit mellan 1,4 och 2,3 in. Kamrarna ha legat 0,4 0,7 m under den ursprungliga marknivån, deras böjd kan endast obetydligt ba överstigit 1 m. över dem bar lagts en fyllning av jord och relativt stora stenar, vilka sedan rasat ned i kammaren, när taket förmultnat, så att i gravarnas yta tydliga rektangulära insänkningar markerats. Samtliga voro orienterade i ONO VSV. Alla organiska ämnen voro förmultnade med undantag av några tänder till de hästar, som medföljt de döda i graven. Dessa hästar ba i allmänhet varit placerade på en 1 2 dm högre belägen avsats utanför kammarens södra sida, sannolikt vid den dödes fötter. Här nedan följer beskrivningen över de undersökta gravarna. Nr 2 4. Inga spår av skelett eller andra fynd. N r 2 6. I kammaren anträffades etl j ä r n s v ii r d, Jan Petersens lyp M (De norske vikingesverd, Kra 1919), fig. 2: 1.

362 S JU A II li E M E DDE L A N D E N Wi ' " Fig. 5. Hov, Hällstad sn, grav 39. Skala mukr. >/sen sköldbuckla med fyra(?) nitar med platta, tämligen stora huvuden, fig. 2: 2, cn h u g g k n i v, fig.

4 362 S JU A II li E M E DDE L A N D E N Wi ' " Fig. 5. Hov, Hällstad sn, grav 39. Skala mukr. >/sen sköldbuckla med fyra(?) nitar med platta, tämligen stora huvuden, fig. 2: 2, cn h u g g k n i v, fig. 2: 3, en skära eller kort lie, fig. 2:4. I NV hörnet av kammaren, ovisst om innanför eller utanför densamma, lågo delar av ett betsel, fig. 2:5, samt omedelbart intill detta 28 små t e n n s t i f t med välvda huvuden, fig. 3, ornerade med en pärlbandsrand kring kanten och på mitten i form av en trekant med insvängda sidor. Dessa stift ha suttit pä remtyget och ha sin direkta motsvarighet i båtgraven nr 4 i Valsgärde (B. Odencrants, UFT 43, fig. 11). Nr 2 7. I kammaren lågo ett knippe pilspetsar av två olika typer, tig. 4: 1 6, ett enkelt tresidigt skifferbryne. S om kammaren, på en 1,5 dm högre belägen avsats lågo hästtänder samt betselfragmenter, tig. 4: 5 6. Nr 3 2. I kammaren anträffades en kort lie eller skära, snarlik fig. 2:4, ehuru med starkare böjt fästeparti, en kniv, en pryl med rester av träskaft, ett knippe pilspetsar, 11 st., med spetsovalt blad och smalare tånge, formen växlande, elt eldstål,

S M A Ii H E M EDDEL A N D E N 363 järnfragmenter, obestämbara. S om och utanför kammaren, 2 dm högre än dennas golv lågo h ä s 11 ä n d e r, ett betsel, fragmenter, av typ som fig.

5 S M A Ii H E M EDDEL A N D E N 363 järnfragmenter, obestämbara. S om och utanför kammaren, 2 dm högre än dennas golv lågo h ä s 11 ä n d e r, ett betsel, fragmenter, av typ som fig. 2:5, en järnsölja till munderingen samt en järnbrodd. Nr 3 9. Mitt på graven, i insjunkningen, som markerade kammaren, lag on 1,3 m läng sten, som troligen varit rest (fig. 1). Intill kortväggen i ONO i kammaren och lutad mot denna slod Fig. 6. Hov, Hällstad sn, grav 58. Skala Viin sköldbuckla med fem nitar med smä platta huvuden, fig. 5: 1. I kammaren lågo en spjutspets, fig. 5: 2, on skära eller kort lie, fig. 5: 3, ott eldstål, fig. 5:4, en kniv, fragmenter, ett knippe pilspetsar med lancetttormiga blad, fragmenter, spetsen av elt kohorn (dryckeshorn?) samt en lerurna, krossad, fragmentarisk, av fint gods med mörkbrun, jämn yta. På en 2 dm högre avsats vid den dödes fötter i S hade hästen legat, endast tänderna voro bevarade. Här påträffades även ett par sporrar, fig. 5:5, ett runt beslag med nitar, till sporrommen, fig. 5:6 (jfr ett gravfynd från Valåkra, Högsby sn, Småland, SHM 19319: 2), ott par stigbyglar, fig. 5:7, av samma typ som i grav 1, Tunby, S:t llians sn, Västmanland, SHM 19732, avb. i Ak:s årsbok , 15 st. rembeslag till bröstremmen(?) med klapper, fig. 4:8, av samma typ som i don anförda graven frän Tunby, avb. ibid. ett remkorsningsbeslag, fig. 5: 9, ott betsel, fig. 5:10, samt fyra järnsöljor till munderingen. Nr 4 7. J ä r n k n i v. Hästtänder. Nr 51. Järnkniv. Järnfragment. Hästtändcr. Nr fyllningen två hästtänder, Hängsmycken av silver, 2 st., fig. 6:1 2, formade som eldstål, ornerade längs kanterna med punktrader (jfr Björkö, gravarna 825 och 950),

364 SMÄRRE MEDDELANDEN glasflusspärla med klarblå, glasyrartad yta, starkt nött, glasflusspärla, röd, järnpincet t(?), fragmenter, lerkärl, några bitar av grovt gods, formen troligen enkel.

6 364 SMÄRRE MEDDELANDEN glasflusspärla med klarblå, glasyrartad yta, starkt nött, glasflusspärla, röd, järnpincet t(?), fragmenter, lerkärl, några bitar av grovt gods, formen troligen enkel. Inga spår av skelettet anträffades, ej heller några spår av ett hästskelett. Huruvida verkligen en kammare funnits i denna grav kunde icke avgöras. Genom överensstämmelse med Valsgärde 4 beträffande tennstiften på remtyget torde denna grav kunna dateras till samma tid, 900-talets mitt. Grav 39 överensstämmer nära med den ovan anförda Tunbygraven, vilken i sin tur innehåller ett selbågskrön av samma typ som Vendel IX, av Arne senast (Das Bootgräberfcld von Tuna in Alsike) daterad till tiden De anförda Birkagravarna, vilka innehålla hängsmycken av samma typ som i grav 58, tillhöra tiden 800-talets senare hälft (enl. benäget meddelande av H. Arbman). Fynden ha i SHM inv. nr Erik Floderus NYA GRÄVNINGAR I NOVGOROD Aren 1932 och 1934 utfördes i staden Novgorod grävningar av stort intresse. Som bekant ligger staden på ömse sidor om floden Volcbov. På västra sidan befinner sig intill floden den gamla borgen (detinjets); den östra sidan kallades fordora Handelssidan, och där var på sin tid nordbornas faktori (sedermera Gotenhof) beläget. Staden indelades i flera stora områden (kontsy). På Ilandelssidan lågo Plotnitskij konjets (timmerinanskvarteret) och söder därom Slavenskij konjets (Slavenskij cholra) eller Slavna. I sydligaste delen av detta kvarter nära Eliaskyrkan utfördes grävningarna av M. Karger, A. Artsichovskij och L. (lolubev. Härvid kunde man urskilja tre lager, det översta tillhörande talet, det mellersta talet och det understa talet. Sistnämnda lager anträffades på ett djup av cm] ibland ännu djupare. Här fanns mycken keramik av samma typ som i kurganerna med linje- och vågornament, samt bitar av glasarmband. Vidare innehöll detta lager tro skikt av timrade bostäder. I mitten kunde man framgräva en hel fyrkantig stuga av liggande timmer frän 1100-talet. Denna hade tydligen tillhört en skomakare, att döma av de tusentals läder- och skoresterna. Bredvid stugan stod en kista 135X100X60 cm med kalk för garvning av hudar, vilket visade, att skomakaren samtidigt utövade garvaryrket. Av Novgorods skrivarebok vet man, att på 1500-talet låg just i denna trakt skomakarens gata. Något djupare och söder om nämnda stuga låg en mindre, fyrkantig byggnad av liggande stockar, förmodligen ett skjul. I närheten funnos resterna av en hampoljepress. Söder härom och begränsande dessa byggnadslämningar låg en stenmur, som torde ba anlagts i förra delen av 1300-talet (antagligen 1335). Fynden av lerkärlsbilar och busdjursben uppgingo till omkring

Relevanta dokument

Meddelanden från Skåne Hansen, Folke Fornvännen 23, Ingår i: samla.raa.

Meddelanden från Skåne Hansen, Folke Fornvännen 23, 53-57 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_053 Ingår i: samla.raa.se Smärre meddelanden. 53 egentliga plats, varigenom den kulturhistoriskt