FORSKNINGSRÅDET FÖR MILJÖ, AREELLA PROTOKOLL NR 58 NÄRINGAR OCH SAMHÄLLSBYGGANDE Sammanträdesdatum 2017-06-21 Sammanträde med Forskarrådet vid Formas den 21 juni 2017 Närvarande: Ledamöter Gustafsson, Lena Petersson, Ingrid Hagentoft, Carl-Eric Helander, Carl-Anders Ljung, Karin von Schmalensee, Monica Wennergren, Uno Anmälda förhinder Hagberg, Lovisa Hakkarainen, Minna Jöborn, Anna Rengefors, Karin Stenseke, Marie Söderholm, Patrik Personalföreträdare Rolén, Conny Tumpane, John ordförande, professor emerita generaldirektör professor agronomie doktor professor VD vice ordförande, professor miljöstrateg (deltog i beslut punkt 8 på telefon) professor avdelningschef professor professor (deltog i beslut punkt 8 på sms, p g a tekniska problem med konferenstelefon) professor SACO ST Övriga Blomberg, Elisabet Leth, Karin Ljung, Kajsa Rummukainen, Markku van Schaik Dernfalk, Johanna Tejme, Elisabeth chef för kommunikationsenheten vik chef för förvaltningsenheten chefsjurist huvudsekreterare chef för enheten för miljö och areella näringar stabshandläggare, sekreterare Forskarrådet Ärende Beslut/Åtgärd 1 Godkännande av dagordningen Dagordningen godkändes. 2 Protokoll från Forskarrådets sammanträde den 9 februari 2017 Till handlingarna. Beslutsärenden 3 Beslut om uppdaterad forskningsbudget för 2017 och planeringsunderlag för forskningsbudgeten för 2018 2020 4 Beslut om rambudget för internationella utlysningar 5 Beslut om utlysning om Social bostadspolitik Beslut enligt förslag bilaga 3 Föredragande: Karin Leth Beslut enligt förslag bilaga 4 Föredragande: Lisa Almesjö Beslut enligt förslag bilaga 5 Föredragande: Markku Rummukainen 6 Beslut om syntesutlysningar Beslut enligt förslag bilaga 6 Föredragande: Erik Roos
FORSKNINGSRÅDET FÖR MILJÖ, AREELLA PROTOKOLL NR 58 NÄRINGAR OCH SAMHÄLLSBYGGANDE Sammanträdesdatum 2017-06-21 7 Inriktningsbeslut om trädgårdsforskning i samarbete med SLF 8 Beslut om fördelning av medel i ERA Net Climate services Beslut enligt förslag bilaga 7 med tillägg att delegera till generaldirektören att föra diskussioner kring krav på SLFs medfinansiering från stiftelsens medel och uppdra till generaldirektören att förhandla om former och storlek på medfinansieringen. Föredragande: Karin Önneby Beslut enligt förslag bilaga 8 Föredragande: Lisa Almesjö Ordförande Lena Gustafsson och ledamoten Ingrid Petersson anmälde jäv och deltog inte i beslutet. Vice ordförande Uno Wennergren gick in som ordförande under denna punkt. 9 Beslut om fördelning av medel i ERA Gas Beslut enligt förslag bilaga 9 Föredragande: Jan Svensson Informationsärenden 10 Årliga öppna 2017 lägesrapport Bilaga 10 Föredragande: Karin Önneby 11 Nationella forskningsprogrammen - lägesrapport 12 Sveriges gåva till Finland 100 år tolv postdoktjänster inom skogsområdet Bilaga 11 Föredragande: Hanna Ridefelt Bilaga 12 Föredragande: Markku Rummukainen 13 Återkoppling tidigare Forskarråd Bilaga 13 Föredragande: Markku Rummukainen 14 Aktuellt från Formas Bilaga 14 Föredragande: 15 Anmälningar a) Aktuella utlysningar b) Beslut fattade efter delegation c) Godkända rapporteringar av avslutade projekt Bilaga 15 Föredragande: Markku Rummukainen Vid protokollet Elisabeth Tejme Justeras Lena Gustafsson
Forskarrådet PM Datum för Forskarråd: 2017-06-21 Ärendenummer: Bilaga 3) Föredragande: Karin Leth Beslut om uppdaterad forskningsbudget för 2017 och planeringsunderlag för forskningsbudgeten för 2018-2020 Bakgrund På forskarrådet i april beslutades om inriktning på utlysningar för 2017-2020. Utifrån de beslut som fattades har budgeten för 2017-2020 uppdaterats enligt bifogade bilagor. Förslag till beslut att besluta om att: fastställa budgeten för forskningsmedel för 2017 enligt bifogade bilagor preliminärt avsätta 210 miljoner kronor till årliga öppna utlysningen 2017 i övrigt fastställa den bifogade budgeten som planeringsunderlag för 2018-2020.
FORMAS - Fördelning av forskningsmedel 2017-2020 Punkt 3) Bilaga 1 2017 2018 2019 2020 Formas anslag för forskning (beslutat/förväntat) 1 283 779 000 1 464 572 000 1 579 572 000 1 569 572 000 Förväntad fördelning av forskningsmedel och intäkter Fördelning direkt enligt villkor i regleringsbrev eller andra regeringsuppdrag 166 957 000 174 257 000 189 257 000 161 257 000 Årliga öppna utlysningen år 2013-2016 + prognos för utlysningarna 2017-2019 586 230 625 635 015 832 640 948 115 638 649 400 Genomförda riktade utlysningar Utlysningar som är del av internationellt samarbete 81 646 767 70 307 854 47 373 419 0 Utlysningar initierade av regeringen 289 819 825 118 573 573 71 258 322 48 910 894 Utlysningar initierade av Formas 107 763 850 49 420 949 44 420 947 33 773 943 Nationellt forskningsprogram - Klimat 22 500 000 72 500 000 127 500 000 127 500 000 Nationellt forskningsprogram - Hållbart samhällsbyggande 0 50 000 000 75 000 000 75 000 000 Nationellt forskningsprogram - Social bostadspolitik 0 20 000 000 30 000 000 30 000 000 Nationellt forskningsprogram - Livsmedel 5 000 000 10 000 000 35 000 000 0 Sio. Samverkansprogrammet Cirkulär och biobaserad ekonomi 0 50 000 000 75 000 000 100 000 000 Övriga nya riktade utlysningar Utlysningar inom Hållbart samhällsbyggande (inom ramen för tidigare satsning enligt regbrev) 0 60 763 327 69 644 327 78 712 421 Initierad av regeringen Utlysningar inom Sio (inom ramen för tidigare satsning enligt regbrev) 16 700 000 25 000 000 25 000 000 25 000 000 Initierad av regeringen Utlysning inom Skogsråvaror o biomassa (inom ramen för tidigare satsning enligt regbrev) 30 000 000 55 676 685 59 195 685 72 376 685 Initierad av regeringen Postdoktjänster som gåva till Finland 100 år 3 000 000 3 000 000 3 000 000 3 000 000 Initierad av regeringen Trädgårdsforskning i samarbete med Stiftelsen lantbruksforskning 10 000 000 10 000 000 10 000 000 0 Initierad av regeringen Utlysningar som är del av internationellt samarbete 8 000 000 36 800 000 75 000 000 70 000 000 Initierade av Formas Ny utlysning om resiliens i samarbete med Vetenskapsrådet 0 10 000 000 10 000 000 10 000 000 Intierad av Formas Syntesutlysning om livsmedel och besöksnäringen 8 000 000 0 0 0 Intierad av Formas Nordiska bioekonomiprogrammet 5 000 000 5 000 000 5 000 000 5 000 000 Intierad av Formas Övrig fördelning av forskningsmedel 56 826 456 58 270 045 58 270 045 56 020 045 Avser exempelvis Formas egna kostnader, lämnade bidrag för att anordna konferenser och genomföra kommunikationsprojekt, medlemsavgifter m.m. Förväntade intäkter från EU och andra forskningsfinansiärer -109 662 623-69 602 806-38 204 501 0 Summa netto förväntad fördelning av forskningsmedel 1 287 781 900 1 444 982 459 1 612 663 359 1 535 200 388 Förväntat kvarvarande anslagsutrymme -4 002 900 19 589 541-33 091 359 34 371 612
FORMAS - Forskningsmedel där utbetalning pågår Punkt 3) Bilaga 2 Utbet 2017 Utbet 2018 Utbet 2019 Utbet 2020 Formas årliga öppna utlysning 2013-2016 586 230 625 425 015 832 220 948 115 8 649 400 Forsknings- och utvecklingsprojekt 362 553 005 260 559 494 134 080 762 0 Forsknings och utvecklingsprojekt för unga forskare 157 514 372 111 149 700 56 917 372 0 Mobilitetsstöd 66 163 248 53 306 638 29 949 981 8 649 400 Utlysningar som är del av internationellt samarbete 81 646 767 70 307 854 47 373 419 0 Art 185. BONUS 2016 5 148 300 5 452 700 4 537 000 0 Era -Net. Cofund. Biodiversa 3 2015 15 824 179 17 024 180 12 024 179 0 Era-Net Marine Biotechnology 2 500 000 0 0 0 Era-Net Sustainable Food production and Consumption (SUSFOOD) 4 915 000 0 0 0 Era-Net. Animal health and welfare 2015 4 272 000 4 272 000 0 0 Era-Net. BONUS - Hållbara ekosystemtjänster 4 684 600 0 0 0 Era-Net. Cofund. Smart Urban Futures16EU 1 672 286 1 672 286 1 672 286 0 Era-Net. Cofund. Sustainable Animal Production 5 124 642 6 273 932 6 135 872 0 Era-Net. Cofund. WaterWorks 2014 7 389 000 6 504 000 0 0 Era-Net. Coordinated Integrated Pest Management 2016 3 281 000 3 786 000 2 844 000 0 Era-Net. Marine Biotechnology 2016 3 000 000 3 000 000 3 000 000 0 Era-Net. Sumforest 2016 5 309 639 6 793 819 6 536 821 0 JPI. Climate 2014 958 578 0 0 0 JPI. Climate/Belmont Forum.Climate Predictability and Inter-Regional Linkages 2 000 000 1 890 000 0 0 JPI. EC-AMR Transmission dynamic 3 071 390 3 090 570 3 071 390 0 JPI. Oceans Microplastics 2015 3 130 000 0 0 0 JPI. Water. Joint Call For Transnational Collaborative Research Projects 2016 9 366 153 10 548 367 7 551 871 0 Utlysningar initierade av regeringen 289 819 825 118 573 573 71 258 322 48 910 894 Bilateralt avtal mellan Sverige och Frankrike för klimat- och miljöforskning - Vetenskapsrådet* 3 000 000 0 0 0 Biobaserad samhällsekonomi 29 956 600 0 0 0 Djurskydd och djurskydds-befrämjande åtgärder 17 778 918 17 778 918 0 0 Ekologisk produktion och konsumtion 7 924 500 0 0 0 Linnéstöd 16 878 000 0 0 0 Sydafrika mobilitetsprogram - STINT* 368 667 368 667 98 334 0 Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet - Vetenskapsrådet* 10 000 000 0 0 0 Utlysningar inom satsning för Hållbart samhällsbyggande 99 023 158 39 236 673 30 355 673 21 287 579 Utlysningar inom satsning på Sio (Strategiska innovationsområden) - Vinnova, Energimyndigheten* 28 300 000 16 866 000 0 0 Utlysningar inom satsning på skogsråvaror och biomassa 76 589 982 44 323 315 40 804 315 27 623 315 Utlysningar initierade av Formas 107 763 850 49 420 949 44 420 947 33 773 943 Barns och ungdomars psykiska hälsa 2015 - Vetenskapsrådet* 1 183 900 0 0 0 Barns och ungdomars psykiska hälsa 2011 31 413 000 0 0 0 Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord-och trädgårdsbruk 7 633 000 0 0 0 Humanistisk miljöforskning - Mistra* 5 000 000 0 0 0 Hållbar livsmedelsproduktion och -konsumtion 2016 17 196 169 17 196 171 17 196 169 15 721 668 Kollektivtrafik - Vinnova* 3 000 000 3 000 000 3 000 000 3 000 000 Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning - Riksbankens jubileumsfond* 2 000 000 2 000 000 2 000 000 0 Skogsbranden i Västmanland 2 947 000 0 0 0 Sustainability and resilience - Tackling climate and environmental changes - Vetenskapsrådet* 5 000 000 5 000 000 0 0 Sverige-Indien* 176 000 0 0 0 SweTox EDC-2020 9 990 000 0 0 0 Urbaniseringens utmaningar och möjligheter 2016 22 224 781 22 224 778 22 224 778 15 052 275 Medel till samfinansierad forskning enligt regleringsbrev 141 677 000 43 000 000 46 000 000 46 000 000 Övrig fördelning enligt regleringsbrev/regeringsuppdrag 13 580 000 10 000 000 25 000 000 0 Övrig fördelning av forskningsmedel 20 199 731 9 219 152 2 250 000 0 Forskningsbidrag till huvudsekreterare på Formas 2 250 000 2 250 000 2 250 000 0 Global Research Alliance 260 000 0 0 0 IIASA - medlemskap 6 889 280 6 629 280 0 0 Bidrag till kommunikationsprojekt och anordnande av konferenser samt bidrag som beviljats till hastigt uppkomna forskningssituationer 10 800 451 339 872 0 0 Summa totalt 1 240 657 798 725 537 360 457 250 803 137 334 237 *Utlysning som administreras av annan finansiär
FORMAS - Forskningsfinansiering där utbetalning ännu inte påbörjats Punkt 3) Bilaga 3 *För beslut på forskarrådsmötet 2017-06-21 Utbet 2017 Utbet 2018 Utbet 2019 Utbet 2020 Formas årliga öppna utlysning - prognos 2017-2019 0 210 000 000 420 000 000 630 000 000 Forsknings- och utvecklingsprojekt 0 132 203 964 264 407 928 396 611 893 Forsknings och utvecklingsprojekt för unga forskare 0 57 211 379 114 422 757 171 634 136 Mobilitetsstöd 0 20 584 657 41 169 314 61 753 972 Utlysningar som är del av internationellt samarbete 8 000 000 36 800 000 75 000 000 70 000 000 Art 185. Bonus. Syntesutlysning 2 000 000 2 000 000 0 Belmont Forum. Arctic II 0 0 5 000 000 5 000 000 Belmont Forum. Ocean sustainability 0 0 6 000 000 6 000 000 Belmont Forum. Science for SDGs 0 0 5 000 000 5 000 000 Era-Net. Cofund. AXIS Cross-sector impact assessments 0 0 5 000 000 5 000 000 Era-Net. Cofund. Biodiversity scenarios 0 0 7 000 000 7 000 000 Era-Net. Cofund. Closing the water gap 0 0 7 000 000 7 000 000 Era-Net. Cofund. Core Organics. Organic farming. 0 5 000 000 5 000 000 5 000 000 Era-Net. Cofund. Innovative forest-based bioeconomy 0 0 5 000 000 5 000 000 Era-Net. Cofund. INTIMIC. Intestinal microbiome. 0 3 000 000 3 000 000 3 000 000 Era-Net. Cofund. SUGI. Sustainable urbanisation global initiative 0 5 000 000 5 000 000 5 000 000 Era-Net. Cofund. Susfood. Sustainable food production and consumption 0 5 000 000 5 000 000 5 000 000 Era-Net. MBT 2016EU 0 1 800 000 0 0 Joint Funding Scheme (JFS). Climate Change/Environment (ASEAN) 0 3 000 000 3 000 000 3 000 000 JPI. Cofund. Climate Services 5 000 000 5 000 000 5 000 000 5 000 000 JPI. Facce. Cofund. Greenhouse GAS 3 000 000 3 000 000 3 000 000 0 JPI. Water. Resource Management in support of UN SDGs 0 4 000 000 4 000 000 4 000 000 Utlysningar initierade av regeringen 87 200 000 356 940 012 509 340 012 511 589 106 "Gamla" Sio (om tidigare satsning enligt regbrev fortsätter) 0 3 866 000 25 000 000 25 000 000 "Gamla" Hållbart samhällsbyggande (om tidigare satsning enligt regbrev fortsätter) 0 60 763 327 69 644 327 78 712 421 "Gamla" Skogsbio (om tidigare satsning enligt regbrev fortsätter) 0 25 676 685 34 195 685 72 376 685 Nationellt forskningsprogram - Livsmedel 5 000 000 10 000 000 35 000 000 0 Nationellt forskningsprogram - Hållbart samhällsbyggande 0 50 000 000 75 000 000 75 000 000 Nationellt forskningsprogram - Klimat: delutlysning forskningsprojekt 12 000 000 12 000 000 12 000 000 0 Nationellt forskningsprogram - Klimat: delutlysning synteser 10 500 000 0 0 0 Nationellt forskningsprogram - Klimat: återstående 0 60 500 000 115 500 000 127 500 000 Nationellt forskningsprogram - Social bostadspolitik 0 20 000 000 30 000 000 30 000 000 Postdoktjänster som gåva till Finland 100 år 3 000 000 3 000 000 3 000 000 3 000 000 Sio. Ny utlysning/utlysningar inom Smart built 12 850 000 17 284 000 0 0 Sio. Samverkansprogrammet Cirkulär och biobaserad ekonomi 0 50 000 000 75 000 000 100 000 000 Sio. Smart built. Digitalt samhällsbyggande med innovationskraft 3 850 000 3 850 000 0 0 Skogsråvaror o biomassa - Hållbara förutsättningar för produkter och tjänster i en cirkulär biobaserad samhällsekonomi 30 000 000 30 000 000 25 000 000 0 Trädgårdsforskning i samarbete med Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) 10 000 000 10 000 000 10 000 000 0 Övriga utlysningar initierade av Formas 13 000 000 15 000 000 15 000 000 15 000 000 Nordiska bioekonomiprogrammet - Nordforsk* 5 000 000 5 000 000 5 000 000 5 000 000 Resiliens Vetenskapsrådet* 0 10 000 000 10 000 000 10 000 000 Syntesutlysning Livsmedel och Besöksnäring 8 000 000 0 0 0 Medel till samfinansierad forskning enligt regleringsbrev 9 700 000 105 677 000 102 677 000 99 677 000 Stöd till insatser för växtförädling inom för livsmedelsstrategin - Nordgen 5 700 000 3 000 000 3 000 000 0 Sveriges Lantbruksuniversitet - Växtförädling 4 000 000 0 0 0 Övriga förväntade utbetalningar 2018-2020 0 102 677 000 99 677 000 99 677 000 Övrig fördelning enligt regleringsbrev/regeringsuppdrag 2 000 000 15 580 000 15 580 000 15 580 000 Djurförsök EU 2 000 000 0 0 0 Övriga förväntade utbetalningar 2018-2020 0 15 580 000 15 580 000 15 580 000 Övrig fördelning av forskningsmedel 31 886 725 44 050 893 51 020 045 51 020 045 IIASA - medlemskap 2019-2020 0 0 6 629 280 6 629 280 Bidrag till kommunikationsprojekt och anordnande av konferenser samt bidrag som beviljats till hastigt uppkomna forskningssituationer - prognos 2017-2020 1 886 725 14 050 893 14 390 765 14 390 765 Forskningsmedel som får användas för förvaltningsandamål 30 000 000 30 000 000 30 000 000 30 000 000 Medel till Generaldirektörens förfogande 5 000 000 5 000 000 5 000 000 5 000 000 Summa totalt 156 786 725 789 047 905 1 193 617 057 1 397 866 151 *Utlysning som administreras av annan finansiär
Forskarrådet PM Datum för Forskarråd: 2017-06-21 Ärendenummer: Bilaga 4) Föredragande: Lisa Almesjö Formas deltagande i internationella utlysningar 2018 2019 Bakgrund Formas deltar i en rad nätverk och samarbetsorgan på internationell nivå. I flera av dessa nätverk genomförs regelmässigt gemensamma utlysningar av forskningsmedel för att främja internationellt forskningssamarbete. Formas finansierar svenska forskare och lärosäten i dessa utlysningar. I vissa av de europeiska samarbetena bidrar EU-kommissionen (som i ERA-Net cofund och Art 185 program) med ytterligare finansiering till svenska forskare. Den av regeringen inrättade EUsamordningsfunktionen (EU-Sam) där de svenska statliga finansiärerna Formas, FORTE, Rymdstyrelsen, Statens energimyndighet, Vetenskapsrådet och VINNOVA ingår, har också extra budget som syftar till att stärka svenska forskares deltagande i EU-partnerskapsprogrammen. Från och med 2018 kommer en del av EU-Sams budget att fördelas till internationella samarbeten också utanför EU, genom Internationella samordningsfunktionen (Int-Sam). Formas medlemskap i Belmont Forum (globalt nätverk av forskningsfinansiärer inom hållbar utveckling) har bidragit till Formas möjligheter att arbeta med fler utlysningar med brett internationellt deltagande. Nya internationella utlysningar (helt nya program eller nya utlysningar inom existerande program) Nedan följer de utlysningar Formas förslagsvis kommer att medverka i, med finansieringsstart 2018 respektive 2019. De föreslagna beslutsbeloppen ligger ett par miljoner kronor över summan av kända utlysningars belopp för att möjliggöra Formas medverkan i ytterligare utlysningar som ännu inte är kända. 2018: Tentativt belopp: 28,8 miljoner kronor ERA-Net Cofund INTIMIC (Intestinal microbiome), 3 miljoner kronor per år i 3 år ERA-Net Cofund SUSFOOD (Sustainable food production and consumption), 5 miljoner kronor per år i 3 år ERA-Net Cofund Core Organic (Organic farming), 5 miljoner kronor per år i 3 år ERA-Net Cofund SUGI (Sustainable Urbanisation), 5 miljoner kronor per år i 3 år ERA-Net Marine Biotechnology (utlysning Biodiscoveries), extra medel till projekt, 1,8 miljoner kronor i 1 år (enbart 2018) JPI Water Resource Management in support of UN SDGs, 3 miljoner kronor per år i 3 år BONUS Art 185 Syntesutlysning, 2 miljoner kronor per år i 2 år ASEAN-samarbete (klimat och miljö), 4 miljoner kronor per år i 3 år 1 (4)
Forskarrådet PM 2019: Tentativt belopp: 40 miljoner kronor ERA-Net Cofund Innovative forest-based bioeconomy, 5 miljoner kronor per år i 3 år ERA-Net Cofund AXIS (Cross-sector impact assessments), 5 miljoner kronor per år i 3 år ERA-Net Cofund Biodiversity scenarios (tillsammans med Belmont Forum), 7 miljoner kronor per år i 3 år ERA-Net Cofund Closing the water gap, 7 miljoner kronor per år i 3 år Belmont Forum Ocean Sustainability, 6 miljoner kronor per år i 3 år Belmont Forum Arctic II, 5 miljoner kronor per år i 3 år Belmont Forum Science for SDGs, 5 miljoner kronor per år i 3 år Förslag till beslut att Formas deltar i nya EU-partnerskapsprogram och deras utlysningar, samt andra internationella utlysningar i enlighet med Forskarrådets riktlinjer och Formas internationella strategi, med upp till 30 miljoner kronor 2018 Formas deltar i nya EU-partnerskapsprogram och deras utlysningar, samt andra internationella utlysningar i enlighet med Forskarrådets riktlinjer och Formas internationella strategi, med upp till 42 miljoner kronor 2019 delegera till Formas generaldirektör att, efter föredragning av huvudsekreteraren, besluta om eventuella förändringar i budget för respektive utlysning, inom ramen för det totala beloppet för respektive år 2 (4)
Forskarrådet PM Datum för Forskarråd: 2017-06-21 Ärendenummer: Bilaga 5) Föredragande: Markku Rummukainen Förslag till beslut om genomförande av utlysningen Forskning för en social bostadspolitik Bakgrund I forskningspropositionen Kunskap i samverkan har Formas fått i uppdrag att genomföra en satsning på social bostadspolitik. Propositionen lägger vikt vid städers sociala processer och hur städers planering och utformning påverkar medskapande, delaktighet och inflytande. Texten nämner även att skapa förutsättningar för bra bostäder till en rimlig kostnad, främja icke-kommersiella mötesplatser, en inkluderande samhällsutveckling samt jämlika och värdiga levnadsförhållanden särskilt för barn och unga. Satsningen omfattar 80 miljoner kronor 2018-2020. På Forskarrådets möte 4 april 2017 fattades ett beslut om utlysningens inriktning. På Forskarrådets möte i juni 2017 föreslås Forskarrådet fatta ett beslut om att genomföra utlysningen som planeras att öppna i oktober 2017. Förslag ny utlysning Utlysning syftar till att öka kunskapen om utmaningar kopplade till boende, bostäder och bostadsområdens utveckling. Forskningsprojekten uppmanas att sätta människan och människans möjligheter till en god boendemiljö i centrum, samt förväntas bidra med ny kunskap som stödjer utvecklingen av en socialt hållbar bostadspolitik. Begreppet bostadspolitik ska inom ramen för utlysningen tolkas brett och kan omfatta flera olika nivåer och perspektiv. Beviljade projekt föreslås omfatta upp till 2 miljoner kronor per år i genomsnitt över de år ansökan avser. Medel kan sökas för högst tre år (36 månader), vilket gör att ett projekts totala budget kan omfatta upp till 6 miljoner kronor. Forskarrådet (4 april 2017) förordade att utlysningen inte bör ställa strikt krav på att projekten ska innehålla samverkan mellan forskare och aktörer såsom medborgare, organisationer, kommuner, företag med flera. I enlighet med detta uppmanar utlysningen att forskningsprojekt bör involvera sådana aktörer, men att projekten kan frångå detta om forskningens inriktning innebär att sådan samverkan bedöms vara olämplig och/eller mycket svårt att erhålla. Utlysningens inriktning på de sociala aspekterna och konsekvenserna av bostadspolitik innebär att det blir särskilt relevant att införliva genus och andra kritiska perspektiv i forskningens innehåll. Därför förväntas projekten på ett tydligt sätt adressera genus och andra kritiska perspektiv. Det kan handla om att betydelsen av genus och andra maktrelationer (baserade på till exempel etnicitet, ålder, sexualitet, klass) redogörs i projektets frågeställning, genomförande och relevans för samhället. Detta ska förtydligas i bedömningskriterierna i denna utlysning. Formas ordinarie bedömningskriterier justeras för just denna utlysning vad gäller kriteriet för Kommunikation med intressenter/användare, som istället benämns Riktade kommunikationsinsatser och interaktion med intressenter. Forskningsprojekten förväntas planera för riktade kommunikationsinsatser och interaktion med intressenter för att möjliggöra för att forskningens resultat ska få så stort genomslag i samhället som möjligt. 1 (4)
Forskarrådet PM Tidplan Bedömningskriterier Utlysningen öppnar i oktober och stänger i december 2017. Beslut om beviljade projekt tas på forskarrådsmötet i juni 2018. Omformulerade bedömningskriterier med förtydliganden vad gäller genus och andra kritiska perspektiv samt vad gäller kommunikation och interaktion med intressenter. Förslag finansieringsplan Antal år 3 Medel per år Medel totalt 2018: 27 miljoner kronor 2019: 27 miljoner kronor 2020: 26 miljoner kronor 80 miljoner kronor Förslag till beslut att genomföra utlysningen Forskning för en social bostadspolitik. 2 (4)
Forskarrådet PM Datum för Forskarråd: 2017-06-21 Ärendenummer: Bilaga 6) Föredragande: Erik Roos Syntesutlysning 2017 Bakgrund Formas har identifierat ett behov av att systematiskt genomlysa kunskapsläget inom området livsmedelsforskning respektive besöksnäring (turism). Behovet finns hos såväl forskningsfinansiärer som hos användare av forskningsresultat (se bilaga 1 och 2). Formas vill därför satsa på en utlysning för synteser inom området livsmedelsforskning respektive besöksnäring (turism). Utlysningen syftar till att belysa kunskapsläget och kunskapsbehov inom respektive område inför framtida utlysningar av forskningsmedel inklusive inom ramen av det nationella forskningsprogrammet om livsmedel som Formas nyligen fått i uppdrag att upprätta. Erfarenheterna av utlysningen kommer även att kunna användas i vidareutveckling av instrument för framtagandet av systematiska kunskapsöversikter, inklusive syntesrapporter (se bilaga 3). Förslag ny utlysning En utlysning på 8 miljoner kronor föreslås till synteser om livsmedel och besöksnäring. Av det utlysta beloppet ska upp till 5 miljoner fördelas på 3-5 projekt till synteser om livsmedel och upp till 3 miljoner på 2-3 projekt till synteser om besöksnäring. Synteserna ska genomföras under 2018. Det övergripande målet med utlysningen är att få en systematisk genomlysning av befintlig kunskap kring relevanta frågeställningar på områdena livsmedel respektive besöksnäring. Förutom att ge en överblick över det aktuella kunskapsläget, bör synteserna identifiera väsentliga kunskapsluckor inom forskningen eller hos samhällets aktörer. Synteserna ska ge ett mervärde utöver en genomgång av dagens forskningsresultat och bland annat åstadkomma bedömningar av konfidens och säkerhet i kunskapsläget. En tydlig redogörelse ska ingå för hur man metodiskt arbetat för att sammanställa, välja och syntetisera den litteratur som ligger till grund för slutsatserna. Varje syntesarbete förväntas utmynna i en vetenskaplig artikel, samt en användarinriktad rapport skriven på svenska. Samverkan med näringsliv, myndigheter eller intresseorganisationer ska eftersträvas, tillika tvärvetenskapliga angreppssätt där sådant är relevant och lämplig för det studerade området. Tidplan Ämnesinriktning Bedömningskriterier Utlysningen planeras att öppna 26 juni och stänga 14 september. Beslut om beviljningar planeras att tas på forskarrådets möte 9 november. Livsmedel respektive Besöksnäring. Utöver Formas gängse kriterier behöver särskilda krav på metod tydliggöras. Förslag finansieringsplan Antal år 1 år Vilka år 2017 Medel per år 2017: 8 000 000 kronor Medel totalt 8 000 000 kronor 1 (4)
Forskarrådet PM Förslag till beslut att Formas genomför en syntesutlysning för forskningsområdet Livsmedel respektive Besöksnäring fördela upp till 5 miljoner kronor på 3 5 projekt under ett år för synteser inom området Livsmedel och upp till 3 miljoner kronor på 2-3 projekt under ett år för synteser inom området Besöksnäring. 2 (4)
Forskarrådet PM Bilaga 1 Bakgrund till en syntesutlysning kring besöksnäring Besöksnäring är en snabbt växande bransch både i Sverige och internationellt. Enligt FNs världsturistorganisation ökade branschen globalt med 4 procent under 2016. Enligt Tillväxtverket kan man förvänta sig fortsatt tillväxt med stor potential för Sverige att hävda sig, både genom landets rika natur- och kulturvärden och genom attraktiva städer. Besöksnäringen är redan idag en viktig bransch med stor omsättning. Enligt Tillväxtverket uppgick den totala konsumtionen inom besöksnäringen i Sverige till knappt 270 miljarder kronor 2014, varav utländska besökare konsumerade för 96 miljarder kronor. Exportvärdet beräknades 2015 som dubbelt så högt som för den svenska järn- och stålindustrin. Trots turismens stora betydelse för ekonomi och sysselsättning, och inte minst dess miljömässiga påverkan, är forskningen på området begränsad. Utöver den ekonomiska hållbarheten påverkar besöksnäringen också den sociala och miljömässiga hållbarheten, vilket har både positiva och negativa dimensioner. Exempel på sådan påverkan är: Bevarar och stärker infrastruktur, inte minst i glesbygden Skapar band mellan stad och land Bidra till en ökad förståelse och kunskap om naturen och hur man ska agera hållbart (ekoturism) Påverkar social struktur, till exempel ökade huspriser, stora anläggningar, oönskad trafik Påverkar befintliga näringar som till exempel renskötseln Resor relaterade till turism påverka miljön i olika grad Exploatering kan medföra slitage av natur- och kulturmiljöer, nedskräpning, ökad vattenförbrukning, med mera Besöksnäringen berör och har stor inverkan på Formas tre kärnområden. Turism aktualiserar flera miljöfrågor, inte minst resande som påverkar miljön i olika grad. Besöksnäringen har kopplingar till livsmedel, skogsbruk, rennäring och fiske, samhällsplanering, mark och vattenfrågor, infrastruktur, byggande samt relationen mellan olika miljöer och delar av ett land. Svenska mål och utredningar Sverige har sedan 2012 tio friluftspolitiska mål. Ett av dessa är kunskap om friluftslivet. Det innebär att det ska finnas etablerad forskning och statistikinsamling kring friluftsliv som är långsiktig och bygger på behoven hos friluftslivets aktörer. När målen nyligen utvärderades av Naturvårdsverket var kunskapsmålet det enda med negativ utveckling. I oktober 2016 tillsatte regeringen en utredning om En sammanhållen politik för hållbar turism och växande besöksnäring (Dir. 2016:83). Utredningen ska redovisas den 1 december 2017. Uppdraget är bland annat att kartlägga och lämna förslag om besöksnäringens behov, utmaningar och hinder för en hållbar utveckling, med avseende på digitalisering samt forskning och innovation. Utredningen ska också föreslå hur kontaktytorna mellan myndigheter och andra offentliga aktörer, näringsliv, akademi och civilsamhället kan utvecklas. 3 (4)
Forskarrådet PM Forskning idag om och för besöksnäringen Större nationella forskningsfinansiärerna tillsammans med andra aktörer lägger cirka 35 miljoner kronor årligen på forskningsprojekt inom besöksnäringen. Branschens egna satsningar är alltså blygsamma och några större satsningar har inte heller gjorts från de statliga forskningsfinansiärernas sida. Svenska forskningsmiljöer är relativt små (de finns vid till exempel Mittuniversitetet, Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Södertörns Högskola och Högskolan i Dalarna). Kunskapsbehov och tänkbara forskningsfrågor Det finns behov av mer kunskap om besöksnäringen både ur ett samhällsperspektiv och ett bransch/företagsperspektiv. Nedan listas exempel på sådana frågeställningar. Samhällets behov: besöksnäringens betydelse för sysselsättning och tillväxt besöksnäringens samspel med andra sektorer besöksnäringens behov av samverkan mellan privata och offentliga aktörer för att exempelvis skapa gränsöverskridande erbjudanden äta-resa-göra-bo digitalisering besöksnäringens påverkan på miljön och hur den förhåller sig till det övergripande generationsmålet och de nationella miljömålen. Branschens/företagens behov: digitaliseringens betydelse för besöksnäringens fortsatta utveckling vad skapar attraktivitet hur ska en destination marknadsföras hur kan ett turistföretag drivas effektivt klimatförändringars påverkan på turismen och på besöksnäringen Relevanta frågeställningar går också på tvären. Kostnader och nyttor skulle kunna ses komparativt ur både företagsperspektivet och samhällsperspektivet. Ett annat exempel är konflikter och synergier mellan miljö/klimatarbete och näringar. Eftersom besöksnäringen sysselsätter många kvinnor och människor med olika etniskt ursprung och i huvudsak levererar tjänster finns det på området konkreta genusperspektiv samt frågor kring socioekonomisk och etnisk tillhörighet samt andra sociala aspekter. Sammantaget finns det ett behov att både samla och tillhandahålla en samlad bild av kunskapsläget till relevanta aktörer och identifiera viktiga frågeställningar som behöver belyses av fortsatt forskning. En syntesinsats kan ge viktig vägledning på båda punkterna. 4 (4)
Forskarrådet PM Bilaga 2 Bakgrund till en syntesutlysning kring livsmedel En miljömässigt hållbar livsmedelsproduktion liksom mat för hälsa är viktiga samhällsutmaningar. Livsmedelsproduktionen kommer att behöva öka markant de kommande 15 åren på grund av befolkningstillväxt och ändringar i konsumtionsmönstren, vilket måste ske inom ramarna för vad som är hållbart för vår planet. I västvärlden, med åldrande befolkning och förändrad livsstil, ökar dessutom efterfrågan på nya, innovativa och hälsosamma livsmedel. I Formas underlag till Forsknings- och innovationspropositionen sammanfattades att en grundlig inventering av den livsmedels- och nutritionsforskning som bedrivs i Sverige i dag skulle tydliggöra kunskapsluckor och hjälpa till att identifiera prioriteringsområden inom fältet. En syntesutlysning skulle lämna bidrag till en sådan inventering, med fördel med ett brett grepp somsammanväger livsmedelsfrågor, nutrition, konsumtionsfrågor samt miljö- och klimatutmaningar, i den bredare Agenda 2030-kontexten. Livsmedelsfrågor är centrala inom samhällsutmaningar Flera av målen i Agenda 2030 berör i hög grad livsmedelsområdet och syftar till att utrota hunger, säkra tillgång till mat och förbättrad nutrition, främja ett hållbart jord- och vattenbruk, minska matsvinnet samt ge alla tillgång till säkert och rent dricksvatten. Brukandet av marken är dessutom ett element i det globala klimatavtalet från Paris 2015 (balans mellan källor och sänkor av växthusgaser), samtidigt som klimatförändringars påverkan på möjligheterna till jordbruk och fiske behöver hanteras. En hållbar livsmedelsförsörjning och hälsosamma och säkra livsmedel för alla ingår även som en samhällsutmaning inom EU:s ramprogram för forskning och utveckling, Horisont 2020. Livsmedelssektorn i Sverige Livsmedelssektorn i Sverige är sett till omsättning en av de största sektorerna inom svensk tillverkningsindustri. Primärproduktionen omsätter 47 miljarder kronor och sysselsätter 36 000 heltidsanställda. Livsmedelsindustrierna omsätter 175 miljarder kronor och sysselsätter 56 000 heltidsanställda. Den svenska livsmedelsexporten uppgick 2014 till 69 miljarder kronor, vilket överstiger såväl järn och stålindustrins som läkemedelsindustrins exportvärde. Samtidigt har den svenska importen av livsmedel fördubblats de senaste tio åren och uppgick 2013 till 119 miljarder kronor. Konkurrensen på den internationella livsmedelsmarknaden har hårdnat och ställer allt större krav på innovation och produktionseffektivitet för lönsamhet. Regeringen har tagit fram en nationell livsmedelsstrategi. Dess mål är att stärka innovationskraften, öka produktionen samt exporten av livsmedel och därmed främja sysselsättning och lönsamhet i sektorn. Produktionsökningen ska ske samtidigt som de nationella miljömålen nås, andelen ekologisk produktion ökas och konsumenter ges goda möjligheter att göra medvetna val. Alla livsmedelskedjans delar anses viktiga för att skapa en långsiktig strategi som ger jobb och hållbar tillväxt i hela landet. 5 (4)
Forskarrådet PM Kunskaps- och forskningsbehov Jordbruks- och livsmedelsforskningen i Sverige har påverkats av att ett antal företag har flyttat sin forskningsverksamhet till utlandet. Inom livsmedelssektorn i Sverige finns idag många aktörer som inte själva bedriver, stödjer eller använder forskning. Färre än en procent av de anställda inom livsmedelsindustrin arbetar med forskning och utveckling och andelen forskarutbildade är endast 0,05 procent. Samtidigt har livsmedelssektorn en central roll för att möta de kommande samhällsutmaningarna. Kunskapsförsörjning inom hela livsmedelsområdet är viktigt. En hållbar livsmedelsstrategi som också beaktar konsumentaspekter, miljö- och hälsoutmaningar bidrar dessutom till att uppnå de globala hållbarhetsmålen/agenda 2030. Livsmedelsforskningsområdet är klart eftersatt vad gäller forskning, speciellt ur ett helhets- och systemperspektiv. Vid sidan av finansiering från universitets- och högskolors basanslag är den offentliga finansieringen av forskning inom området uppdelad mellan framför allt Formas, Vetenskapsrådet, Forte, Vinnova och Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF). Livsmedelsområdet har betydelse för flera politikområden och avgränsningen mot relaterade forskningsområden är ofta flytande. Det är därmed svårt att få en tydlig helhetsbild både av forskningsfinansieringen och av omfattning av den forskning som utförs. Sammantaget finner vi att det finns ett behov att både tillhandahålla en samlad bild av kunskapsläget till relevanta aktörer och identifiera sådana viktiga frågeställningar som behöver belyses av fortsatt forskning. En syntesinsats kan ge viktig vägledning på båda punkterna. 6 (4)
Forskarrådet PM Bilaga 3 Syntesbegreppet Mot bakgrunden som beskrivs nedan avser Formas med syntes det följande: En process genom vilken flera forskningsstudier bedöms med syfte att sammanfatta resultat som rör en viss fråga. Syntesen ska bygga på en systematisk granskning av litteraturen, och det ska tydligt framgå vilka kriterier som tillämpats för vilken litteratur som inkluderats i en kunskapsöversikt och vilken metod som valts. Slutsatserna bör dessutom karakteriseras i termer av konfidensgrad, sannolikhet eller annat transparent angett mått, så att syntesen ger ett tydligt mervärde utöver en sammanställning av litteratur. Synteser Kunskapsläget inom ett forskningsfält, oavsett den specifika frågan, byggs upp över tid. Varje resultat bör betraktas som preliminärt, som något som senare forskning, mätningar eller andra erfarenheter kan bekräfta, nyansera eller ifrågasätta. Bilden är aldrig fullständig, men systematiska genomgångar av forskningsresultat gör det möjligt att belysa kunskapsläget på ett mer användbart sätt än enstaka resultat. Det kan ge svar på dels vad vi vet, dels vilka kunskapsluckor som finns. Med kunskap avses här både vetenskapligt framtaget vetande och information som baseras på samhällsaktörers erfarenhet, inklusive så kallad grå litteratur (det vill säga litteratur som inte är expertgranskad [peerreview]). Syntes är ett centralt kunskapsteoretiskt begrepp. Inom kunskapsteorin används begreppen analys och syntes som varandras motsats. Begreppet syntes har kommit att användas på skilda nivåer inom området kunskapssammanställningar, dels som synonymt med rapport dels som ett specifikt steg (metod) i processen för systematisk kunskapssammanställning. Belysning av kunskapsläget kan göras på olika nivåer som skiljer sig vad gäller val av metod och vilket mervärde som skapas. Det finns många olika varianter av kunskapsöversikter och termen refererar inte till något entydigt fenomen eller till någon entydig metod. Vanliga former av kunskapsöversikter är följande 1 : Litteraturöversikter (eller narrativa översikter) är den enklaste och vanligaste formen av kunskapsöversikter. Inom forskarvärlden handlar det om att summera, integrera och om möjligt dra generella slutsatser utifrån vissa frågor eller bedömningar av resultat inom ett begränsat forskningsområde. De är oftast anpassade efter pragmatiska behov och blir därför selektiva. De används främst till att söka av forskningsläget Rösträknande kunskapsöversikter syftar till att summer vilka resultat som pekar i en viss riktning, vilka som är neutrala och vilka som pekar på motsatsen. Metoden har kritiserats för att kvantiteter inte säger något om kvaliteter i forskningen 1 Policyrelevanta kunskapsöversikter på utbildningsområdet (Regeringskansliet, 2011) 7 (4)
Forskarrådet PM Meta-analyser är en metod som möjliggör framtagande av konsistenta resultat från olika studier genom statistisk analys av en mängd resultat från enskilda oberoende undersökningar som sammantagna utgör aggregerade resultat på ett specifikt område eller en specifik frågeställning. Metoden har samtidigt i relativt hög grad visat sig vara begränsande för vilka forskningsfrågor, urval och metoder som använts och det utfall som undersökningarna resulterat i. Meta-etnografi är en metod som syftar till att summera och syntetisera resultat från kvalitativa studier och sker utifrån ett tolkande paradigm. Det handlar om att lyfta fram konsistenta resultat och variationer mellan olika undersökningar för att nå en rikare bild av vad forskning inom området ger. Men teoretiska perspektiv och forskningsfrågor varierar stort mellan olika studier och resultaten har ofrånkomligen en kontextbundenhet som måste vägas in, och ett problem har varit att utarbeta kriterier för vilka studier som ska inkluderas eller exkluderas. Det finns flera olika metoder för att syntetisera kvalitativa studier och det finns även metoder för att syntetisera en kombination av kvalitativa och kvantitativa resultat 2. Best evidence synthesis är kunskapsöversikter som tillämpar kvalitetskriterier för vilka studier som ska inkluderas/ exkluderas något som mer sällan tillämpats för meta-analyser eller metaetnografier. Den externa validiteten ges större utrymme och kvaliteten i resultaten söks snarare än så stora kvantitativa underlag som möjligt. Systematisk kunskapsöversikt (systematisk utvärdering) är bred och systematisk kartläggning av existerande forskning om en specifik fråga eller ett problem. Det finns en framarbetad metodik i genomförandet och metoden förutsätter dels en användardialog, dels en expertpanel som genomför översikten. Metoden är resurskrävande. För de två senare kategorierna av kunskapssammanställning förekommer flera etablerade protokoll eller riktlinjer för hur kunskapsöversikterna ska genomföras. Dessa handlar dels om kvalitetskriterier för vilken litteratur som inkluderas ska tas fram, dels hur resultat redovisas. Internationella nätverk har vuxit fram på flera områden som tillsammans utvecklar riktlinjer och metoder. Det äldsta etablerade nätverket, Cochrane Collaboration, finns på hälsoområdet. På samhällsvetenskapens område finns Cambell Collaboration och på senare år har ett nätverk på miljövårdsområdet, Collaboration for Environmental Evidence (CEE) skapats. Det finns skillnader i riktlinjerna på olika områden men också gemensamma steg som kan generaliseras som på bilden nedan. 2 Heyvaert et al., Mixed methods research synthesis (Qual Quant, 2011) 8 (4)
Forskarrådet PM Formas tidigare syntesutlysningar Formas har på senare år utlyst medel för synteser vid två tillfällen. Syntesutlysningar har hittills inte varit något mer etablerat spår i Formas verksamhet. Den första syntesutlysningen ägde rum 2016 och den ingick i den riktade satsningen Skogsråvara och biomassa 3. Det övergripande målet angavs vara att syntetisera och nyttiggöra befintlig kunskap på området. Vidare angavs att syntesstudierna gärna fick ha ett tvärvetenskapligt eller tvärsektoriellt angreppssätt. Formas ville att forskningssynteserna skulle: ge en överblick över det aktuella kunskapsläget identifiera och konkretisera centrala hållbarhetsutmaningar identifiera behov av ny forskning eller kunskapsuppbyggnad utmynna i en vetenskaplig review-artikel Förutom Formas ordinarie bedömningskriterier kunde beredningsgruppen även beakta syntesernas inbördes ämnesmässiga fördelning för att de finansierade synteserna skulle komplettera varandra. En lärdom från utlysningen var att det bör finnas specifika kriterier för att bedöma metoden för kunskapssammanställningen. Den andra syntesutlysningen är pågående (öppnades i maj 2017) 4. Den ingår i den första utlysningen inom det nationella forskningsprogrammet för klimat. Där efterfrågas synteser som redogör för kunskapsläge och kunskapsbehov om såväl klimatförändringar som klimatarbete i samhället. Ansökningar är välkomna inom såväl teknik och naturvetenskap som inom samhällsvetenskap och humaniora. Synteserna kan vara både disciplinära eller tvärvetenskapliga. En färdig syntesrapport bör innehålla: analys av kunskapsläget kring en relevant frågeställning identifiering av kunskapsluckor analys av varför dessa luckor är viktiga att adressera för klimatarbetet Även här har portföljstänkande i bedömningsfasen angetts i utlysningen. De finansierade synteserna bör komplettera varandra. Metodbeskrivning kan utvärderas som en del av genomförbarheten. 3 www.formas.se/sv/finansiering/utlysningar/forskningssynteser-om-hallbarhetsaspekter-inom-olika-systemfor-produktion-och-anvandning-av-skogsravara-och-biomassa 4 http://formas.se/sv/finansiering/utlysningar/kunskap-om-och-for-samhallets-klimatarbete 9 (4)
Forskarrådet PM Datum för Forskarråd: 2017-06-21 Ärendenummer: Bilaga 7) Föredragande: Karin Önneby Inriktningsbeslut om utlysning på trädgårdsområdet i samarbete med SLF Bakgrund I Formas regeringsuppdrag Växtskyddsforskning för hållbarhet och konkurrenskraft 2016 föreslår Formas att rådet bör ta initiativ till en särskild satsning på trädgårdsforskning och att den med fördel ska göras tillsammans med andra aktörer såsom Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) och branschorganisationer. Omfattningen, och internationaliseringen, av trädgårdsforskningen i Sverige idag är inte tillräcklig på området i stort och bland annat forskning kring växtskyddsåtgärder och helhetslösningar med alternativ till kemisk bekämpning skulle behöva öka. Formas Forskarråd beslutade i april 2017 att avsätta upp till 10 miljoner kronor per år under 2017-2019 till ett sådant initiativ. För att möta några av dessa behov föreslås att Formas och SLF tillsammans utlyser upp till 30 miljoner kronor till forsknings- och utvecklingsprojekt (ej medfinansieringskrav) samt strategiska projekt (förväntad medfinansieras av näringen) under åren 2017-2019. Utlysningen ska ta fram ny kunskap som kan bidra till att den svenska trädgårdsnäringen ska ha en möjlighet att bli internationellt konkurrenskraftig med en hållbar produktion av hög kvalitet. Förslag ny utlysning Formas och SLF utlyser tillsammans med en bred ansats inom trädgårdsforskning; Forsknings- och utvecklingsprojekt utan krav på medfinansiering från näringen Strategiska projekt med krav på medfinansiering från näringen Perliminär tidplan Utlysningen öppnar och stänger hösten 2017 Ämnesinriktning Bedömningskriterier Trädgårdsforskning, integrerat växtskydd Utarbetas tillsammans med SLF Förslag finansieringsplan Antal år 3 år Vilka år 2017, 2018, 2019 Medel per år Medel totalt 2017: 10 000 000 kronor 2018: 10 000 000 kronor 2019: 10 000 000 kronor 30 000 000 kronor Förslag till beslut att avsätta upp till 10 miljoner kronor per år under 2017-2019 till en utlysning inom trädgårdsområdet tillsammans med Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) utlysningen administreras av SLF. 1 (4)
Datum för Forskarråd: 2017-06-21 Ärendenummer: Bilaga 8) Föredragande: Lisa Almesjö Diarienummer: 2017-01676 Forskarrådet Mall för PM Förslag till beslut om fördelning av medel efter utlysning inom ERA-Net Cofund Climate Services (ERA4CS) Bakgrund ERA-Net Cofund Researching and advancing climate services development (ERA4CS) är en utlysning som genomförts i samarbete mellan 13 europeiska länder (Belgien, Danmark, Frankrike, Irland, Nederländerna, Norge, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike) och EU-kommissionen. Utlysningen adresserar klimattjänster, vilket SMHI beskriver som information om hur klimatet förändras, som kan stödja eller utgöra underlag för beslut angående klimatanpassning. Detta omfattar allt som kan bidra med information om klimatförändringens effekter och beslutsfattande angående klimatanpassning, t.ex. föreläsningar, rapporter, data och nätverksträffar. En klimattjänst är inte endast kunskap i sig, det omfattar även kunskapsunderlagets tillgänglighet och användning. Utlysningen ERA4CS innefattar tre breda områden, vilka kunde adresseras enskilt eller i kombination av de sökande: 1. Research in support of the development and deployment of Climate Services 2. Integration and application of Climate Science for decision making 3. Research for co-development of advanced Climate Services Totalbudgeten för utlysningen är ca 340 miljoner kronor (drygt 26 miljoner euro plus 33 % Cofundmedel från EU-kommissionen). Formas har initialt avsatt en budget på 20 miljoner kronor över fyra år. Förslag finansieringsplan Forskarrådet föreslås bevilja totalt 40 175 000 kronor, varav 22 752 000 kronor från Miljöanslaget (inklusive minst 3 000 000 kronor från EU-Sam) och 17 423 000 miljoner kronor från EC-Cofund medel, till de 11 projekt (12 projektledare) som listas i bilaga 1. Antal år 4 år Vilka år 2017, 2018, 2019, 2020 Medel per år Medel totalt 2017: 5 000 000 kr Miljöanslaget: 5 000 000 kr EC-cofund: 0 kr 2018: 13 560 000 kr Miljöanslaget: 6 752 000 kr EC-cofund: 6 808 000 kr 2019: 13 450 000 kr Miljöanslaget: 6 000 000 kr EC-cofund: 7 450 000 kr 2020: 8 165 000 kr Miljöanslaget: 5 000 000 kr EC-cofund: 3 165 000 kr Totalt: 40 175 000 svenska kronor Miljöanslaget inklusive EU-Sam: 22 752 000 kronor (56 %), EC-Cofund: 17 423 000 kronor (44 %) 1 (4)
Forskarrådet Mall för PM Beredning Utlysningen skedde i två steg med ett pre-proposal i första steget och en full ansökan i nästa steg. En extern bedömningspanel har bedömt ansökningarna i båda stegen. Utlysningens steg 1 öppnade den 1 mars 2016 och stängde den 30 juni 2016. Ansökningarna i första steget bedömdes av en internationell panel bestående av 29 personer med olika expertområden (41 % män och 59 % kvinnor). Bedömningen grundade sig på Scientific excellence och Impact. Av totalt 56 inkomna ansökningar i första steget var 54 berättigade att söka medel. 36 (66 %) ansökningar gick vidare till steg 2. Av dessa hade 20 (55 %) projekt svenska deltagare och 5 projekt svenska koordinatorer. I steg två bedömndes ansökningarna av den internationella panelen med avseende på "Scientific excellence, Impact, Quality and Efficiency of the Implementation och ansökningarna rangordnades utifrån bedömningen av dessa kriterier. Utifrån tillgänglig finansiering rekommenderar Call Steering Committee (sammansatt av forskningsfinansiärerna) finansiering av de högst rangordnade projekten. 18 ansökningar/konsortier föreslås finansiering, vilket ger en beviljandegrad på 33 % av totalt antal inkomna ansökningar i utlysningen. Svenska deltagare finns med i 11 av dessa konsortier (61 % av antal ansökningar som föreslås finansiering). Av svenska projektledare är 50 % män och 50 % kvinnor. Tre av de 11 konsortierna har svensk koordinator (33 % män, 67 % kvinnor). De 11 konsortier med svenska projektledare har en projektbudget på totalt 40 175 000 kronor, varav 22 752 000 kronor föreslås finansieras av Miljöanslaget och 17 423 000 kronor från EC-Cofund bidraget. Förslag till beslut att bevilja medel efter utlysning ERA-Net Cofund Climate Services till 11 projekt enligt föreslaget beslutsprotokoll med bilagor. 2 (4)
Forskarrådet Mall för PM Bilaga 1 Förslag till beslut om fördelning av medel efter utlysning ERA-Net Cofund Climate Services (ERA4CS) Sökande Titel Medelsförvaltare Fördelning av medel 2017-01718 Lisa van Well 2017-01719 Tina-Simone Schmid Neset Koordinator 2017-01736 Berit Arheimer Koordinator 2017-01737 Helen Andersson 2017-01738 Don Pierson 2017-01739 Chuansi Gao Koordinator EVOKED: Att förbättra mervärdet av klimatdata översättning av risk och osäkerhet genom Living Labs CitiSense: Urban klimatresiliens genom riskhanteringssystem som bygger på medborgardeltagande AQUACLEW: Advancing the Quality of Climate Services for European Water CoCLIME: Gemensam utveckling av klimattjänster för anpassning till marina ekosystem i förändring WATExR: Integrering av klimatsäsongsprognos och modellering av ekosystemen för en effektiv anpassning av vattenresurshanteringen i respons till extrema händelserna i klimatet ClimApp: Utveckling av klimat service information till personliga anpassningsstrategier för att hantera termisk klimatpåverkan Statens geotekniska institut 2017: 600 000 kr 2018: 740 000 kr 2019: 800 000 kr 2020: 710 000 kr Totalt: 2 850 000 kr Linköpings universitet 2017: 700 000 kr 2018: 1 500 000 kr 2019: 1 500 000 kr 2020: 1 045 000 kr Totalt: 4 745 000 kr Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 2017: 500 000 kr 2018: 1 500 000 kr 2019: 1 560 000 kr 2020: 1 180 000 kr Totalt: 4 740 000 kr 2017: 400 000 kr 2018: 1 400 000 kr 2019: 1 400 000 kr 2020: 1 070 000 kr Totalt: 4 270 000 kr Uppsala universitet 2017: 700 000 kr 2018: 1 300 000 kr 2019: 1 000 000 kr 2020: 0 kr Totalt: 3 000 000 kr Lunds universitet 2017: 500 000 kr 2018: 1 500 000 kr 2019: 1 600 000 kr 2020: 1 240 000 kr Totalt: 4 840 000 kr 3 (4)