en omöjlig möjlighet? Katarina Mühlenbock, datalingvist, fil dr DART 2014-06-02
Dagens presentation Vad är tillgänglighet, kommunikation, information? Webbtillgänglighet Vad är språkteknologi? Hur kan språkteknologi förbättra tillgängligheten? 2
Vad är tillgänglighet? Vad är tillgänglig information? 3
Kommunikation Kommunikation ses vanligtvis som en tvåvägsprocess där det sker ett utbyte av tankar, åsikter eller information, oavsett om det sker via tal, skrift eller tecken. Deltagarna har ofta någon slags överenskommelse om mål, orsak och form för kommunikationen. Verbal (ord, text, tal) Visuell (bilder) Icke-verbal (kroppspråk, prosodi) 4
Information Själva överföringen av fakta eller föreställningar från en avsändare till en mottagare Eftersom termen information omfattar flera skilda begrepp och har flera betydelser använder vi ofta termen kommunikation inom informationsdesign när vi avser den här betydelsen av termen information (Institutet för infologi, via Terminologicentrum, TNC) Innebörden av data, vilket förutsätter en mottagare med förmåga till tolkning (Lantmäteriet, via Terminologicentrum, TNC) 5
Kommunikativ tillgänglighet möjligheten att utnyttja (elektroniska) kommunikationstjänster efter behov i förväntad utsträckning och inom önskad tid (Post- och Telestyrelsen) 6
Aspekter på kommunikativ tillgänglighet 7
Kommunikativ tillgänglighet till webben Kognitiv = begriplig navigering och innehåll Språklig = begripligt innehåll, ickediskriminerande Fysisk = rätt modalitet betr output Fysisk = rätt styrsätt 8
Fysisk kommunikativ tillgänglighet Tekniska kommunikationslösningar (dator, telefon, TV/radio) ska kunna användas oavsett fysisk funktionsnedsättning Styrsätt kan varieras och kompensera för fysisk funktionsnedsättning Talteknologi (taligenkänning, talsyntes), ögonstyrning, styrplatta, pekdon, huvudmus, etc. Gränssnitt navigerbart med alternativa styrsätt 9
Kognitiv kommunikativ tillgänglighet (1) Kognitiv funktionsnedsättning = svårigheter att bearbeta, tolka och förmedla information Tekniska kommunikationslösningar (dator, telefon, surfplatta, TV/radio) ska kunna användas oavsett kognitiv funktionsnedsättning Användaren ska på ett begripligt sätt kunna mata in information och ta emot information genom apparatens användargränssnitt Användaren ska förstå innehållet i informationen 10
E-delegationen: utgå från WCAG 2.0 nivå AA vid webbutveckling Allt arbete med offentliga webbplatser och webbaserade system ska utgå från standarden Web Content Accessibility Guidelines, bl.a.: Skapa sidor med information om hur webbplatsen fungerar och vad den innehåller Ge webbplatsen en god läsbarhet (layout) Skriv tydliga länkar Gör länkar och klickbara ytor enkla att använda för alla Kombinera skrift med ljud, bild och film http://www.webbriktlinjer.se/startsida/tillganglighet/ 11
Kognitiv kommunikativ tillgänglighet (2) Handlar om teknik, språk, psykologi och pedagogik Kan man mäta begriplighet hearing angående behovet av att precisera kognitiva/språkliga funktioner, projektet Begripsam stött av Arvsfonden Frågeställningar går det att standardisera begriplighet? WCAG 2.0 standard för webbtillgänglighet som påverkar nästan all offentlig information. Stark ur tekniskt perspektiv, men saknar resonemang kring kognitiva aspekter http://www.arvsfondsprojekten.se/node/21984/info 12
Icke-diskriminerande kommunikativ tillgänglighet Respektfullt, likvärdigt tilltal oavsett funktionsgrad, etnisk, språklig och kulturell bakgrund, sexuell läggning eller ålder 13
Språklig kommunikativ tillgänglighet (svenska) Språklig input - styrsättet är baserat på tal- eller skriftspråk tangentbord röststyrning Språklig output innehållet förmedlas genom talat, skrivet eller tecknat språk (svenska) skriven text talsyntes inspelat tal teckenspråk, tecknad svenska enkel svenska 14
Svenskt teckenspråk har i språklagen (2009:600) och minoritetslagen (lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk, 2009:724) samma ställning som de nationella minoritetsspråken grundläggande information bör göras tillgänglig på teckenspråk i form av teckenspråksfilmer på myndigheters webbplatser 15
Enkel svenska Texter som har anpassats särskilt i språk och form för att passa grupper som har svårt att tillgodogöra sig innehållet i en vanlig dagstidning eller bok. Dessa grupper kan vara: en mindre grupp med annat modersmål personer som av olika skäl har svagare svenskkunskaper eller är läsovana personer med en funktionsnedsättning personer med sjukdomar som afasi eller demens Att skriva information på enkel svenska handlar om att anpassa texterna efter mottagarnas behov, kunskap och läsförmåga. De kan därför se olika ut beroende på vem texten riktar sig till. 16
Språklig kommunikativ tillgänglighet (andra språk och koder) Naturliga språk De nationella minoritetsspråken Annat språk än majoritetsspråket svenska Punktskrift Bild- och symbolspråk Bliss PCS Pictogram Andra kodsystem taktila, visuella, auditiva 17
Naturliga språk - de nationella minoritetsspråken De nationella minoritetsspråken, språk som talats länge i Sverige och som därför har ett speciellt skydd: finska samiska meänkieli romska (romani chib) jiddisch 18
De nationella minoritetsspråken Talare av dessa språk har särskilda rättigheter, även om de har mycket goda kunskaper i svenska. Det handlar om att: ge dessa språk stöd för att de ska överleva ge minoriteterna tillgång till och rätt att lära sig sitt språk underlätta för användaren att tillgodogöra sig information på sitt modersmål. Alla myndigheter är skyldiga att informera de nationella minoriteterna om deras språkliga rättigheter, både på svenska och på respektive minoritetsspråk Alla myndigheter i Sverige bör lägga ut grundläggande information på webben på minoritetsspråk, till exempel information om den egna verksamheten, kontaktinformation, information som rör den aktuella minoritetsgruppen och så långt möjligt den viktigaste och den mest efterfrågade informationen på webbplatsen. 19
Andra språk Nära 20 procent av alla svenskar har utländsk bakgrund, och många av dessa har ett annat modersmål än svenska. myndigheter och andra offentliga organ bör vid behov översätta delar av sin information till andra språk grundläggande e-tjänster bör ha stöd, i synnerhet om möjligheterna till andra kommunikationsvägar, som telefon och fysiska besök, är begränsade. som komplement till text kan man erbjuda talsyntes, informationsstödjande bilder och filmer, telefonkommunikation etc. 20
Språkteknologi (datalingvistik, datorlingvistik) Handlar om hur människans språk är uppbyggt och hur en dator kan programmeras för att hantera mänskligt språk Målet med språkteknologi är att förenkla och förbättra kommunikationen mellan människor och mellan människor och datorer Presentationens namn 21
Språkteknologi för ökad tillgänglighet Fysisk tillgänglighet (till gränssnitt): talsyntes taligenkänning Kognitiv tillgänglighet (till gränssnitt och innehåll): textförenkling textsummering talsyntes språkstandardisering Språklig tillgänglighet (till innehåll): översättning stavningskontroll taligenkänning talsyntes Icke-diskriminerande tillgänglighet: språkkontroll Presentationens namn 22
Pågående DART-projekt som bygger på utveckling av språkteknologiska metoder och resurser Nysnö http://www.grammaticalframework.org/~peter/simplypedia/simplypedia. cgi?site=8sidor MASTER Ett verktyg att användas av lärare för att hitta texter på rätt svårighetsnivå till deras grundskoleelever. Elevens läsförmåga testas och matchas mot texter på adekvat läsbarhetsnivå 23
Avslutade DART-projekt som bygger på språkteknologiska metoder och resurser AEGIS Open Accessibility Everywhere (EU FP7 project) GRASP - datorsystem som ger stöd för språkinlärning och språkträning http://www.clt.gu.se/project/grasp NavigAbile Tjänster, som både förbättrar webbgränssnittet och tillhandahåller verktyg för kommunikation och interaktion (EUprojekt) Pratmakaren Talsyntes läser upp undertextremsorna på TV och bio Symbered Symbol-begrepps-redigerare LekBot Talande och lekande robot för barn med funktionshinder http://clt.gu.se/finishedproject/lekbot 24