Regionkommuner och kommunal självstyrelse - politiska utmaningar i relationen mellan lokalt och regionalt Jörgen Johansson
Tesen om Regionernas Europa Nationalstaten är för stor til at löse mange af morgendagens problemer, som bedre kan klares regionalt, og for lille til at löse andre, der kraever en international ramme (Paul Schlüter, 1988) Internationalisering/Europeisering Nationalstaten Regionalisering
Regionfrågan på 1990-talet Två huvudfrågor: 1. En territoriell fråga - länsindelningen 2. Institutionell design och ansvarsfördelning En berättelse om hur Tesen om 'Regionernas Europa' blev till en 'Kommunernas Region'
Den svenska regionfrågan Regionutredningen och Västsverigeutredningen (1992) Fördelning mellan olika huvudmän Tre modeller: * Statligt regionalt ansvar * Kommuner i samverkan * Regionalt folkstyre Rikets indelning 8-12 regioner Västsverige: NORP-länen som regionförbund
Den svenska regionfrågan Regionberedningen (1995) Det regionala utvecklingsansvaret överförs från länsstyrelsen till landstingen Renodlad länsstyrelse - statens företrädare i länet - Nya län - Skåne län - Västra Götalands län (ORP-länen plus Kungsbacka i Halland)
Regionförsök 1997-2002 Skåne, Västra Götaland, Kalmar län och Gotland Två reformmotiv Kraftsamlingsmotiv att stärka effektiviteten i det regionala utvecklingsarbetet Demokratimotiv att stärka den demokratiska förankringen (medborgare, mediadebatt, politikerroller, folkrörelser) Försök med... - strategi för länets långsiktiga utveckling - infrastrukturplanering - ansvar för regionalpolitiska medel & tillväxtavtal - ansvar för kulturmedel (ej i VG) Utvärdering av PARK
Regional samverkan - en kommunernas Region? Riksdagsbesluten 2002/2004 innebär: Förlängd försöksverksamhet i Skåne och Västra Götaland till år 2010 Samtliga län kan bilda kommunalförbund för regional samverkan Kommunalförbundet skall då bl.a....utarbeta program för länets utveckling...beslut om länsplaner för regional infrastruktur...beslut om vissa statliga medel för regionalpolitik...ansvar för arbetet med tillväxtprogram
Organisation av regionalt utvecklingsarbetet 2011 Regionkommuner SVO Länsstyrelsen Götaland: Skåne (1997) V Götaland (1999) Halland (2011) Gotland (2011) Svealand: -- Norrland: -- Götaland: Kalmar (1997) Östergötl (2003) Blekinge (2003) Jönköping (2005) Kronoberg (2007) Svealand: Uppsala (2003) Dalarna (2003) Sörmland (2004) Örebro (2007) Värmland (2007) Norrland: Gävleborg (2007) Västerbotten (2008) Jämtland (2011) Götaland: -- Svealand: Sthlm Västmanland Norrland: Västernorrland Norrbotten
Kommunernas roll i de nya regionkommunerna Hur ska kommunernas intresse och engagemang i de regionala utvecklingsfrågorna tas tillvara inom ramen för dels ett direktvalt organ och dels inom ett större geografiskt område med många kommuner? Ett regionalt ledarskap ur ett systemperspektiv Tre strategiska villkor A. om konsten att arbeta i nätverk (horisontellt) B. om konsten att bygga broar mellan det lokala och det regionala (vertikalt) C. om konsten att politisera/demokratisera det regionala utvecklingsarbetet
A. Om konsten att arbeta i nätverk (network governance i regionpolitiken) Utgångspunkter och utmaningar 1. Hög grad av handlingsutrymme - en närvarande, men en svagt auktoritativt styrande stat - en förändrad relationslogik mellan stat (lsty, myndigheter) och kommunal självstyrelse 2. Politik byggs utifrån resursberoenden mellan aktörer i olika aktivitetsfält regional samordning och synergieffekter risk för exkludering/jämställdhetsproblematik 3. Relationerna mellan aktörerna är ofta förhandlingsrelationer regionpolitikerna som förhandlare i komplexa system risk för alltför stark konsensus; avpolitiseringstendenser och svag opinionsbildningskultur
B. Om konsten att bygga broar mellan det lokala och det regionala Regionkommunen Fysiska, Finansiella och Mänskliga resurser Den "stora" kommunpolitiken * partier/fullmäktige/styrelser/nämnder/bolag * den professionaliserade förvaltningen Den "lilla" kommunpolitiken * service/verksamhet, skola * lokala utvecklingsgrupper/samhällsplanering * kulturpolitik Sociokulturella och Demokratiska resurser
Strategiska politikområden i länken lokalt - regionalt 1. Stadspolitik Hållbarhetsperspektiv i staden och dess länkar till regionen 2. Kulturpolitik Den nya regionala kulturpolitiken kräver vitala länkar med lokala aktörer 3. Demokratipolitik och jämställdhetspolitik Två klassiker i behov av förnyelse? 4. Lokal utvecklingspolitik/lokala utvecklingsgrupper En aktivering av sociokulturella och demokratiska resurser
En kommunernas region? - länken mellan den stora kommunalpolitiken och regionen Ett antal viktiga frågor om hur kommunerna ska organisera sina relationer till den nya regionkommunen: a. Regiondelsmodell á la Västra Götalandsregionen? b. Funktionell modell á la Skåne? c. Hallandsmodellen? (Rådgivande organ inbyggt i RK)
En Kommunernas Region? - två typer av governancestrukturer Västra Götalandsregionen En institutionaliserad beredningsstruktur Regionstyrelse Beredningsgrupp 15+12 GR Fyrbodal 7H Skarab. Kommuner Region Skåne En nätverksbaserad beredningsstruktur Regionstyrelse Regional Utvecklingsnämnd Exempelvis - Kommunbesök - Kommunledn.konferenser - Nätverk i regiondelar
Regionkommun Halland Regionfullmäktige Regionstyrelse Hälso- och sjukvårdsstyrelse Politikområden Kommunberedning Trafik och infrastruktur Näringsliv Kultur Folkhälsa Skolor Högskolefrågor Miljö EU Hallandstrafiken Almi Bolag? Kungsbackanämnden Varbergsnämnden Falkenbergsnämnden Halmstadsnämnden Hyltenämnden Laholmsnämnden Driftsstyrelse Närsjukvård Driftsstyrelse Länssjukhuset Halmstad Driftsstyrelse Sjukhuset Varberg Driftsstyrelse Psykiatrin Driftsstyrelse Landstingsservice
C. Om konsten att demokratisera och politisera det regionala utvecklingsarbetet Regional utvecklingspolitik kännetecknas av en långtgående konsensus, förhandlingslösningar och partnerskap. Politikområdet har genomgått en ökande av-politisering - paradoxalt då regionreformerna har haft udden riktad mot en statligt organiserad länsförvaltningsmodell För att nå demokratisk utveckling av regional utvecklingspolitik krävs att dessa frågor politiseras: - aktivt arbete med demokratiutveckling, medborgarförankring, ungdomsdemokrati RUP:en och demokratisk aktivitet.
En förmodad utveckling mot fler regionkommuner 1. Regionbildningsprocesserna (utifrån erfarenheterna i Skåne och VG), är processer som tar tid. 2. Partierna strategiska aktörer 3. Hur involvera kommunerna i den nya strukturen? Flera dilemman med gamla län, delning av län, KSO-strukturer osv. 4. Grannlaga uppgift att förena olika organisationskulturer med varandra
En förmodad utveckling mot fler regionkommuner Strategier: Att samla politiska partier, medborgare, organisations/näringsliv, kommuner och stat att utforma det politiska sakinnehållet inom ramen för regionala utvecklingsprogram (och utifrån förutsättningar givna av statsmakten och av EU). Att verka för att etablera regionövergripande nätverksstrukturer för samordning mellan regionkommunen och (1) kommunerna, (2) staten samt (3) näringsliv/organisationsliv.
En förmodad utveckling mot fler regionkommuner Att upprätta nya förhandlingsarenor, mötesplatser, partnerskap och andra strukturer för politiskt deltagande i det regionala utvecklingsarbetet. En viktig del i detta arbete är att med hjälp av fria resurser stärka medfinansieringsgraden i olika regionala utvecklingsinsatser. EU:s program har här en strategisk betydelse Att satsa på demokratipolitiska aktiviteter för att stärka medborgarinflytande, partipolitisk debatt, deltagardemokratiska aktiviteter, stärkta funktioner för politiskt ansvarsutkrävande etc. Att utveckla identitetsmässig sammanhållning och profilering både organisationsinternt och i förhållande till omvärlden.