Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella studentmobiliteten inom högskolan ur ett svenskt perspektiv. Med internationell mobilitet avses utländska studenter som kommer till Sverige för att studera och svenska studenter som åker utomlands för att studera. Dessa två grupper kallas här inresande studenter respektive utresande studenter. Redovisningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Gruppen inresande studenter består av utbytesstudenter som deltar i ett utbytesprogram vid svenska universitet och högskolor samt studenter som anordnar sina studier i Sverige på egen hand, så kallade freemover-studenter. Med freemover-studenter avses personer som beviljats uppehållstillstånd för studier, utrikes födda som invandrat mindre än sex månader innan studiestarten och övriga personer som inte har uppgift om svenskt personnummer i högskolornas studieadministrativa system. Delar av redovisningen om inresande studenter omfattar det totala antalet inresande studenter på grundnivå och avancerad nivå. Huvuddelen avser dock de inresande som läste i Sverige för första gången, alltså nybörjare i svensk högskoleutbildning. Från och med hösten 2011 måste freemover-studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz betala studieavgift för att studera i Sverige. Detta SM beskriver därmed det andra läsåret med studieavgifter. Utbytesstudenterna berörs inte av studieavgifterna. Nytt för i år är att tabellerna med inresande studenter efter bland annat geografiskt området (tabell 3A och 3B) särredovisar uppgifter om inresande från EU/EES och Schweiz samt länder utanför EU/EES. De utresande studenterna består av utbytesstudenter, freemover-studenter och språkkursstudenter. Utbytesstudenter deltar i ett utbytesprogram som anordnas av svenska och utländska universitet och högskolor. Utresande studenter består även av de som haft studiemedel från Centrala studiestödsnämnden (CSN) för studier utomlands och som anordnat dessa på egen hand, så kallade freemover-studenter och deltagare i språkkurser. Olika grupper av studenter inom internationell studentmobilitet
Universitetskanslersämbetet och SCB 7 UF 20 SM 1302 Annan statistik om internationell mobilitet I detta SM redovisas statistik om internationell mobilitet för studenter på grundnivå och avancerad nivå. För mer information se: SM UF 19 Utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2010/11, www.uk-ambetet.se/statistikuppfoljning/statistiskameddelanden/hogskolestuderandemedutlandskbakgrund.4.64ffb85713e7c8b87a58000614.html SM UF 21 Doktorander och examina på forskarnivå 2012, www.uk-ambetet.se/arkiv/statistiskameddelanden/doktoranderochexamina- paforskarniva2012.5.1c251de913ecebc40e780002596.html#h- Laddanerhelameddelandetellerdelar Universitet och högskolor, Årsrapport 2013, www.uk-ambetet.se/download/18.1c251de913ecebc40e78000817/internationell-mobilitet-2013.pdf Statistisk analys 6 2013: Fler betalande studenter hösten 2012, www.uk-ambetet.se/download/18.197eccc1140ee238b582d7/fler-betalandestudenter-ht12-statistisk-analys.pdf Universitetskanslersämbetets NU-statistikdatabas, www.uk-ambetet.se/statistikuppfoljning/statistikdatabasomhogskolan.4.782a298813a88dd0dad800011884.html Fler inresande än utresande studenter Antalet studenter som rör sig över Sveriges gränser har ökat betydligt under en längre tid. Det gäller svenska studenter som åker utomlands för att studera och i synnerhet utländska studenter som kommer till Sverige för att studera. Under läsåret 2012/13 studerade 28 300 svenska studenter utomlands. Antalet som studerar utomlands har ökat från 24 600 sedan läsåret 2003/04, och ökningen har varit ganska stabil. Under samma tidsperiod har antalet inresande studenter till Sverige ökat påtagligt varje år fram till och med läsåret 2010/11, då antalet uppgick till 46 700. Efter att Sverige infört studieavgifter för freemover-studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz från och med hösten 2011 har dock antalet inresande minskat kraftigt. Läsåret 2011/12 var det totala antalet inresande studenter 38 100 och läsåret 2012/13 hade de minskat till 34 000. Antalet inresande studenter är trots avgiftsinförandet fortfarande större än antalet utresande studenter. Det är freemover-studenterna som står för nästan hela minskningen. En anledning till minskningen 2012/13 var att den kraftiga nedgången läsåret 2011/12 även påverkat mobiliteten efterföljande läsår.
Universitetskanslersämbetet och SCB 8 UF 20 SM 1302 Totala antalet in- och utresande studenter läsåren 2003/04 2012/13 30 000 25 000 20 000 15 000 Inresande män Inresande kvinnor Utresande kvinnor Utresande män 10 000 5 000 0 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Läsåret 2012/13 var 51 procent av de inresande studenterna kvinnor och 49 procent var män. Bland de utresande studenterna var 59 procent kvinnor och 41 procent män. Fördelningen mellan könen var alltså jämnare bland de inresande än bland de utresande. Det finns dock skillnader mellan utbytesstudenter och freemover-studenter. Många inresande ordnade sina studier i Sverige på egen hand Läsåret 2012/13 ordnade 19 000 av de inresande studenterna sina studier i Sverige på egen hand, medan 15 100 studerade vid svenska universitet och högskolor inom ramen för ett utbytesprogram. Såväl antalet utbytesstudenter som antalet freemover-studenter har ökat med omkring 70 procent sedan läsåret 2003/4. Från läsåret 2003/04 och fram till läsåret 2010/11, alltså innan studieavgifterna infördes, nästan tredubblades antalet freemover-studenter. Införandet av studieavgifter har dock medfört att den uppåtgående trenden har brutits. Av det totala antalet studenter i Sverige har andelen inresande studenter ökat från 5 till 8 procent under de senaste tio läsåren. Innan studieavgifterna infördes hösten 2011 var andelen uppe i 11 procent. Andel inresande studenter av det totala antalet studenter läsåren 2003/04 2012/13. Procent. 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Totalt 5 6 7 7 8 9 10 11 9 8 4 5 5 5 6 7 7 8 7 7 6 8 9 10 12 13 14 15 12 10 Eftersom de inresande studenterna ökade under en lång tid har det påverkat bilden av det totala antalet studenter i högskolan. Bland annat har könsfördelningen i högskolan påverkats inom vissa grupper, då andelen inresande bland det totala antalet män i den svenska högskolan har ökat mer än andelen inresande bland kvinnorna. Stora skillnader mellan utbytesstudenters och freemover-studenters studietid i Sverige De flesta av de inresande studenterna läste en eller två terminer i Sverige. Skillnaden mellan utbytesstudenter och freemover-studenter var dock stor. Bland utbytesstudenterna var andelen som läste enbart en termin betydligt större än bland freemover-studenter. Av de registrerade utbytesstudenterna läsåret
Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 20 SM 1302 2012/13 läste 77 procent en termin i Sverige. Motsvarande andel för freemoverstudenter var 13 procent. De inresande männen läste i genomsnitt något längre tid i Sverige än de inresande kvinnorna. Det beror till viss del på att männen i större utsträckning än kvinnorna kom som freemover-studenter. Inresande studenter efter studietid i Sverige läsåret 2012/13 Antal inresande Andel i procent efter registrerade terminer läsåret 2012/13 1 2 3 4 5 6 7 Totalt Utbytesstudenter 15 100 77 21 1 1 0 0 0 Freemover-studenter 19 000 13 29 6 18 10 9 15 Utbytesstudenter 8 100 80 19 0 0 0 0 0 Freemover-studenter 9 200 15 30 6 17 8 9 16 Utbytesstudenter 7 100 74 24 1 1 0 0 0 Freemover-studenter 9 800 12 28 6 19 12 9 14 För mer information, se tabell 1A. Antalet svenskar som studerar utomlands fortsätter att öka 18 600 svenskar studerade vid universitet och högskolor utomlands som freemover-studenter läsåret 2012/13. Dessutom reste 6 900 ut inom ramen för något av utbytesprogrammen som organiserades av det svenska lärosäte de studerade vid. Mellan läsåren 2002/03 och 2004/05 minskade antalet utresande freemoverstudenter men därefter har antalet ökat. Antalet studenter som reser ut inom ramen för ett utbytesprogram har varierat något mellan åren, men har ökat sedan läsåret 2007/08. Jämfört med föregående läsår har antalet utbytesstudenter ökat med 4 procent och antalet freemover-studenter med 2 procent. De flesta utresande läser ett fåtal terminer utomlands De flesta som studerar utomlands gör det endast en eller två terminer. Precis som bland de inresande studenterna är dock skillnaden mellan utbytesstudenter och freemover-studenter stor. Den senare gruppen läste i betydligt större utsträckning tre terminer eller mer utomlands. Andelen freemover-studenter som varit utomlands sju terminer eller mer var för fjärde läsåret i rad 23 procent. Bland de utresande utbytesstudenterna läste kvinnorna i större utsträckning än männen endast en termin utomlands. Utresande studenter efter studietid utomlands läsåret 2012/13 Antal utresande Andel i procent efter registrerade terminer läsåret 2012/13 1 2 3 4 5 6 7 Totalt Utbytesstudenter 6 900 79 20 1 1 - - - Freemover-studenter 18 600 12 24 7 16 5 13 23 Utbytesstudenter 3 900 81 18 1 0 - - - Freemover-studenter 11 00 13 24 7 16 5 13 23 Utbytesstudenter 3 100 76 22 2 1 - - - Freemover-studenter 7 600 12 24 7 16 5 12 24 Deltagare i språkkurser redovisas inte i tabellen. För mer information, se tabell 1B.
Universitetskanslersämbetet och SCB 10 UF 20 SM 1302 Inresande studenter högskolenybörjare Sedan mitten av 1990-talet har antalet inresande studenter till Sverige ökat och läsåret 2012/13 var det 34 000 inresande studenter som studerade på högskolan i Sverige. Av dessa var 21 600 nybörjare i svensk högskoleutbildning, vilket är en ökning med 4 procent jämfört med föregående år. Inresande studenter som var nybörjare läsåret 2012/13 Förändring i procent jämfört Antal 2012/13 med 2011/12 Totalt Totalt Inresande studenter 21 600 11 400 10 200 4 5 3 därav utbytesstudenter 14 700 7 900 6 900-1 1-3 därav freemover-studenter 6 900 3 500 3 400 17 16 17 Antalet freemover-studenter har ökat från 5 900 läsåret 2011/12 till 6 900 läsåret 2012/13. Av de 6 900 freemover-studenterna betalade 1 500 studieavgifter. Bland de inresande nybörjarna har gruppen freemover-studenter ökat med 17 procent medan gruppen utbytesstudenter har minskat med 1 procent. När det gäller fördelningen mellan könen bland de inresande nybörjarna var andelen kvinnor 53 procent och andelen män 47 procent. Fördelningen mellan könen bland utbytesstudenterna har varit ungefär densamma under de senaste tio läsåren. Däremot har andelen män bland freemover-studenterna varit högre än andelen kvinnor fram till och med läsåret 2010/11. Läsåret 2011/12 förändrades dock situationen och andelen kvinnor var större, vilket även gällde läsåret 2012/13. Bland de betalande freemover-studenterna var det större andel män än kvinnor. Utvecklingen läsåren 2003/04 till 2012/13 Antalet inresande studenter som påbörjat högskolestudier i Sverige har ökat med tiden. För tio läsår sedan var de 14 600, jämfört med 21 600 läsåret 2012/13. Av de inresande nybörjarna var 68 procent utbytesstudenter och 32 procent freemover-studenter. Innan införandet av studieavgifter var antalet utbytesstudenter och freemoverstudenter ungefär lika många. Efter införandet och även läsåret 2012/13 var fördelningen däremot ojämn med drygt dubbelt så många utbytesstudenter. I och med införandet av studieavgifterna sjönk antalet freemover-studenter betydligt medan antalet utbytesstudenter var i stort sett oförändrat. Antalet freemover-studenter har dock ökat något mellan läsåren 2011/12 och 2012/13.
Universitetskanslersämbetet och SCB 11 UF 20 SM 1302 Inresande studenter som var nybörjare läsåren 2003/04 2012/13 Totalt 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Inresande studenter 14 600 16 300 18 200 19 100 21 600 24 200 26 700 29 200 20 800 21 600 därav utbytesstudenter 8 800 9 600 10 100 10 900 11 800 12 700 13 800 14 600 14 800 14 700 därav freemover-studenter 5 700 6 700 8 100 8 200 9 800 11 600 12 900 14 700 5 900 6 900 varav betalande - - - - - - - - 1 227 1 502 Inresande studenter 7 100 7 800 8 300 8 600 10 000 11 200 12 100 13 600 10 800 11 400 därav utbytesstudenter 4 600 4 900 5 300 5 400 6 000 6 400 7 000 7 500 7 800 7 900 därav freemover-studenter 2 500 2 800 3 000 3 200 4 000 4 800 5 100 6 100 3 100 3 500 varav betalande - - - - - - - - 576 636 Inresande studenter 7 400 8 600 9 900 10 500 11 700 13 000 14 600 15 700 9 900 10 200 därav utbytesstudenter 4 200 4 700 4 900 5 500 5 800 6 200 6 800 7 000 7 100 6 800 därav freemover-studenter 3 200 3 900 5 000 5 000 5 900 6 800 7 800 8 600 2 900 3 400 varav betalande - - - - - - - - 651 866 För mer information om nybörjare samt information om det totala antalet freemover-studenter och utbytesstudenter, se tabell 2A och 2B. Var fjärde nybörjare var en inresande student De inresande studenterna utgör en betydande andel av alla nybörjare i Sverige. Andelen har ökat från 18 procent läsåret 2003/04 till 24 procent läsåret 2012/13. Både kvinnor och män har blivit fler, men fram till och med läsåret 2010/11 var ökningen större bland männen. Andel inresande studenter som var nybörjare av det totala antalet nybörjare läsåren 2003/04 2012/13. Procent 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Totalt 17,5 20,0 22,1 23,7 25,0 26,0 25,0 28,0 22,8 23,9 14,8 16,8 18,1 18,9 20,3 21,6 20,6 23,8 21,0 22,1 21,2 24,2 27,1 29,9 31,2 31,6 30,2 33,0 25,0 26,3 För mer information, se tabell 2A och 2B. Eftersom ökningen av de inresande studenterna har varit större för män än för kvinnor, har könsfördelningen i högskolan totalt sett påverkats av de inresande studenterna. Andelen män bland det totala antalet nybörjare läsåret 2012/13 uppgick till 43 procent. Om de inresande studenterna exkluderas minskar andelen män till 42 procent. Det innebär att andelen kvinnor totalt är 57 procent, men om de inresande exkluderas uppgår andelen till 58 procent. Inresande studenter efter ålder En majoritet av svenska nybörjare var 21 år eller yngre. Av utbytesstudenterna var motsvarande andel lägre, drygt en tredjedel. Av freemover-studenterna var ungefär en sjättedel 21 år eller yngre. Skillnaderna kan förklaras med att utbytesstudenterna oftast har påbörjat en utbildning i hemlandet medan freemover-studenterna i stor utsträckning har avslutat sin utbildning på grundnivå. I Sverige läser de flesta freemover-studenterna ett magister- eller masterprogram.
Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 20 SM 1302 Åldersfördelning för nybörjare i svensk högskoleutbildning läsåret 2012/13. Procent Totalt 21 år 22 24 år 25 29 år 30- år Totalt Utbytesstudenter 38 48 12 2 100 Freemover-studenter 17 38 31 14 100 Svenska studenter 61 17 10 12 100 Utbytesstudenter 43 45 10 2 100 Freemover-studenter 20 38 28 14 100 Svenska studenter 60 17 9 14 100 Utbytesstudenter 31 51 15 3 100 Freemover-studenter 14 39 33 15 100 Svenska studenter 63 17 10 10 100 Med svenska studenter avses i det här sammanhanget övriga studenter i svensk högskoleutbildning, dvs. de som inte är inresande. De inresande studenterna var flest i åldersgruppen 22 24 år. Läsåret 2012/13 uppgick andelen inresande studenter av samtliga nybörjare i åldern 22 24 år till 45 procent. Andelen inresande studenter av samtliga nybörjare var även stor i åldersgruppen 25 29 år, där 37 procent av nybörjarna var inresande. För mer information, se tabell 2A och 2B. Inresande studenter efter geografiskt område De 21 600 inresande studenterna som läste i Sverige för första gången kom från ett stort antal länder. För studenter som ingår i ett utbytesprogram finns alltid uppgift om ursprungsland. För freemover-studenter saknas dock uppgift om land för 38 procent av nybörjarna läsåret 2012/13. Uppgift om land finns främst för dem som beviljats uppehållstillstånd för studier. Eftersom uppehållstillstånd inte krävs för studenter från Norden och andra länder inom EU/EES är det framförallt för freemover-studenter från dessa länder som uppgift om land saknas. En annan orsak till att informationen saknas kan vara att studenten enbart läser på distans och kanske inte ens befinner sig i Sverige. Av samtliga freemover-studenter för vilka det inte finns uppgift om land var det 24 procent som enbart läste på distans. För mer information om land, se avsnittet Fakta om statistiken. Färre från alla delar av världen utom EU/EES och Schweiz efter avgiftsinförandet hösten 2011 Avgiftsinförandet hösten 2011 påverkade framför allt nybörjarna från tredjeländer, med vilka svenska lärosäten hade liten utbytesverksamhet. Minskningen mellan läsåren 2010/11 och 2011/12 var störst för länder i Afrika och Asien, varifrån antalet studenter minskade med drygt 60 procent vardera. För länder i Europa utanför EU/EES och Schweiz var minskningen 36 procent. Nordamerika respektive Sydamerika minskade 14 och 29 procent. Minskningen från Oceanien var endast 1 procent. Mellan läsåren 2011/12 och 2012/13 har minskningen fortsatt. Den har för samtliga ovanstående världsdelar minskat mellan 2 och 8 procent, bortsett från Oceanien som ökat med 3 procent. Skillnaderna i minskning mellan världsdelarna hänger samman med hur fördelningen mellan freemover-studenter och utbytesstudenter såg ut. I de världsdelar där andelen utbytesstudenter var hög var minskningen betydligt mindre, exempelvis Oceanien. Studenter från länder inom EU/EES och Schweiz berörs inte av studieavgifter. Från dessa länder har inresandet av nya studenter
Universitetskanslersämbetet och SCB 13 UF 20 SM 1302 till Sverige ökat. Det gäller i synnerhet freemover-studenterna som har ökat med 56 procent mellan läsåren 2010/11 och 2012/13. Fördelning av inresande studenter som var nybörjare efter världsdel läsåren 2010/11-2012/13 14 000 12 000 10 000 8 000 Freemover-studenter Utbytesstudenter 6 000 4 000 2 000 0 EU/EES och Schweiz Europa (Ej EU/EES) Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien Okänt Störst minskning av inresande nybörjare från Asien Mellan läsåren 2010/11 och 2011/12 minskade antalet nybörjare från tredjeland mest från Kina, Iran, Pakistan och Indien. Respektive land hade en minskning på ungefär 1 000 inresande nybörjare. Att Kina ändå hade drygt 1 000 inresande nybörjare läsåret 2011/12 berodde på att det kom relativt många utbytesstudenter därifrån. Flest utbytesstudenter från Tyskland Av de 14 700 utbytesstudenter som var nybörjare i svensk högskoleutbildning läsåret 2012/13 kom 75 procent från Europa, varav 7 procent kom från de nordiska länderna. Därefter följde Asien och Nordamerika med 12 respektive 8 procent av nybörjarna. Inresande studenter som var nybörjare efter geografiskt område läsåret 2012/13 Geografiskt område Inresande studenter Därav utbytesstudenter Totalt Totalt Totalt 21 610 11 410 10 200 14 690 7 860 6 830 Norden 1 640 1 140 510 980 700 290 EU utom Norden 10 980 5 550 5 440 9 090 4 650 4 440 Europa utom EU och Norden 1 230 620 620 970 470 500 Afrika 270 110 160 140 70 70 Nordamerika 1 340 720 630 1 120 590 530 Sydamerika 190 90 110 140 60 80 Asien 2 880 1 550 1 330 1 820 1 090 730 Oceanien 460 250 210 440 250 200 Okänt 2 610 1 390 1 210 - - -
Universitetskanslersämbetet och SCB 14 UF 20 SM 1302 Flest utbytesstudenter kom från Tyskland, 2 600, följt av Frankrike och Spanien. Jämfört med för tio år sedan har antalet utbytesstudenter från Tyskland och Frankrike ökat mest. Förutom länderna i Europa, som helt dominerar utbytesprogrammen, kom många utbytesstudenter från Kina och USA, 710 respektive 640 läsåret 2012/13. Totalt sett var det en något större andel kvinnor än män som kom som utbytesstudenter till Sverige. Skillnaden mellan olika länder var dock stor. Inresande utbytesstudenter som var nybörjare efter land läsåret 2012/13 Tyskland Frankrike Spanien Kina USA Italien Nederländerna Finland Österrike Australien 0 400 800 1 200 1 600 2 000 2 400 Antalet freemover-studenter ökar igen Efter införandet av studieavgifter hösten 2011 skedde det en kraftig minskning av antalet freemover-studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz. Antalet minskade mest från Asien och de länder i Europa som inte ingår i EU/EES och Schweiz. Läsåret 2012/13 har antalet freemover-studenter återigen ökat något från EU/EES och Schweiz. Det innebar att freemover-studenterna ökade till 37 procent jämfört med 35 procent föregående läsår. De tre länder det kom flest studenter från var Tyskland, Kina och Finland. Av de 6 920 studenter som kom till Sverige som freemover-studenter läsåret 2012/13 var 51 procent kvinnor och 49 procent män. Skillnaden i könsfördelning mellan olika länder var dock stor. Länder med flest inresande freemover-studenter som var nybörjare läsåret 2012/13 Land Antal freemover-studenter Andel i % av totala antalet freemover-studenter Totalt Totalt Totalt 6 920 3 550 3 370 100 100 100 Tyskland 450 270 180 7 8 5 Finland 410 290 120 6 8 4 Kina 380 200 190 6 3 6 Grekland 260 110 150 4 3 4 Frankrike 190 50 150 3 1 4 Iran 140 80 60 2 2 2 För mer information, se tabell 3A och 3B.
Universitetskanslersämbetet och SCB 15 UF 20 SM 1302 Länder i Asien har flest betalande Av de 1 500 freemover-studenter som var nybörjare och betalade studieavgift läsåret 2012/13 kom drygt hälften från Asien. Därefter följde länder i Europa som inte ingår i EU/EES och Schweiz. De enskilt största länderna var Kina följt av Indien och Iran med sammanlagt drygt 600 studenter. Jämfört med läsåret 2011/12 har antalet betalande studenter ökat med cirka 300. Kina, Indien och Iran hade även detta läsår flest studenter, sammanlagt drygt 500. För mer information, se tabell 4A och 4B. Länder med flest inresande freemover-studenter som var nybörjare och betalade studieavgift läsåret 2012/13 Land Antal betalande freemoverstudenter 2012/13 Andel i % av totala antalet betalande freemover-studenter Totalt Totalt Totalt 1 500 640 870 100 100 100 Kina 340 170 170 23 27 20 Indien 160 30 130 11 5 15 Iran 100 50 50 7 8 6 USA 80 40 40 5 6 4 Ryssland 60 40 20 4 6 3 Färre inresande nybörjare som läser för första gången från utvecklingssamarbetsländer I samband med införandet av studieavgifter infördes även statliga stipendieprogram riktade till studieavgiftsskyldiga studenter. Ett av dessa hanteras av Svenska Institutet (SI). Stipendieprogrammet riktas till studenter från de tolv länder som Sverige har ett långsiktigt utvecklingssamarbete med. Trots stipendieprogrammet minskade antalet inresande nybörjare från dessa länder med 79 procent mellan läsåren 2010/11 och 2011/12. Mellan läsåren 2011/12 och 2012/13 har antalet minskat med ytterligare 7 procent. Antalet inresande studenter som var nybörjare från länderna med långsiktigt utvecklingssamarbete läsåren 2010/11-2012/13 Land 2010/11 2011/12 2012/13 Totalt 1 046 223 207 Bangladesh 604 50 55 Bolivia.. 5 9 Burkina Faso -.... Etiopien 308 36 37 Kambodja 5.... Kenya 21 34 30 Mali - - - Mocambique...... Rwanda 6 8 6 Tanzania 45 32 28 Uganda 43 39 24 Zambia 6 12 10 Inresande nybörjare efter studieinriktning I stort sett samtliga utbytesstudenter läste fristående kurser. Den vanligaste inriktningen på studierna var samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Därefter följde teknik och tillverkning, tätt följt av humaniora och konst. Tre fjärdedelar av utbytesstudenterna som läste fristående kurser läste inom dessa tre inriktningar.
Universitetskanslersämbetet och SCB 16 UF 20 SM 1302 För freemover-studenter var andelen betydligt högre på utbildningsprogram än på fristående kurs. Läsåret 2012/13 läste 71 procent på program och 29 procent fristående kurs. Den vanligaste inriktningen på studierna var program med inriktning mot samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Därefter följde program med inriktning mot teknik och tillverkning. Bland freemover-studenterna som betalat studieavgift läste 86 procent på program och 14 procent på fristående kurs. Bland de betalande var den vanligaste inriktningen på studierna program med inriktning mot teknik och tillverkning följt av samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Läsåret 2012/13 läste 93 procent på program och 7 procent på fristående kurs. Ingen förändring har skett i vilka inriktningar som var populärast. Även bland svenska studenter var andelen på utbildningsprogram högre än andelen på fristående kurs. Fördelningen mellan andelen på program och fristående kurs har varit ungefär densamma under de senaste tio läsåren. Den vanligaste inriktningen på studierna för de svenska studenterna som läste fristående kurs var humaniora och konst. Den vanligaste inriktningen för de svenska studenterna som läste på program var samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Inresande nybörjare efter studieinriktning läsåret 2012/13 Utbildningens inriktning Utbytesstudenter Freemover-studenter Andel Andel Totalt Kv. Totalt Kv. Program 330 42 58 4 930 49 51 Pedagogik och lärarutbildning - - - 120 71 29 Humaniora och konst 1 100-360 66 34 Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm. 200 47 53 2 040 57 43 Naturvetenskap, matematik och data 30 29 71 560 42 58 Teknik och tillverkning 90 32 68 1 420 28 72 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård - - - 15 67 33 Hälso- och sjukvård samt social omsorg 8 63 37 310 72 28 Tjänster 3 33 67 100 55 45 Kurs 14 360 54 46 1 990 58 42 Pedagogik och lärarutbildning 430 85 15 80 68 32 Humaniora och konst 3 140 63 37 680 67 33 Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm. 4 430 59 41 410 60 40 Naturvetenskap, matematik och data 1 830 44 56 330 50 50 Teknik och tillverkning 3 240 33 67 210 25 75 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 80 34 66 4 24 76 Hälso- och sjukvård samt social omsorg 900 74 26 220 65 35 Tjänster 150 60 40 40 50 50 För mer information, se tabell 5A, 5B, 6A och 6B. I relation till samtliga nybörjare var andelen inresande studenter störst inom inriktningarna teknik och tillverkning samt naturvetenskap, matematik och data. På båda dessa inriktningar var ungefär 30 procent av samtliga nybörjare inresande studenter. Hög andel freemover-studenter på avancerad nivå Andelen freemover-studenter som läser på program har, med undantag för läsåret 2011/12, ökat under de senaste tio åren. Av freemover-studenterna som läste på ett program var det 60 procent som läste ett masterprogram och 18 som procent läste ett magisterprogram. Det innebär att sammanlagt 78 procent av programstudenterna läste ett program på avancerad nivå. Föregående läsår var andelen freemover-studenter på avancerad nivå 80 procent. Bland de
Universitetskanslersämbetet och SCB 17 UF 20 SM 1302 betalande freemover-studenterna läste 91 procent av programstudenterna på avancerad nivå. Andelen freemover-studenter av samtliga nybörjare på avancerad nivå var hög. På magisterprogrammen var 79 procent av nybörjarna freemover-studenter och på masterprogrammen var 81 procent av nybörjarna freemover-studenter. Inresande freemover-studenter som var nybörjare efter nivå läsåret 2012/13 Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt 6 920 100 3 550 100 3 370 100 Kurs 1 990 29 1 140 32 840 25 Program 4 930 71 2 410 68 2 530 75 Högskoleexamen 0 0........ Kandidatexamen 590 8 360 10 230 7 Magisterexamen 870 13 460 13 410 12 Masterexamen 2 940 42 1 310 37 1 630 48 Konstnärliga examina 140 2 90 2 50 1 Yrkesexamen 390 6 190 5 200 6 Övriga program 10 0.... 10.. Inresande studenter per universitet och högskola Flest inresande studenter som läser i Sverige för första gången hade Lunds universitet, 2 500. Därefter följde Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet med 1 900 respektive 1 800 inresande studenter vardera. De flesta av de betalande freemover-studenterna läste på Kungliga Tekniska högskolan och Lunds universitet, följt av Chalmers tekniska högskola. Lärosäten med flest inresande studenter som var nybörjare 1 läsåret 2012/13 Universitet/högskola Inresande studenter Därav utbytesstudenter Totalt Totalt Totalt 21 610 11 410 10 200 14 690 7 860 6 830 Lunds universitet 2 560 1 420 1 130 1 510 810 710 Kungliga Tekniska högskolan 1 860 570 1 280 1 140 380 760 Stockholms universitet 1 810 1 130 680 1 150 710 430 Uppsala universitet 1 790 1 050 750 1 210 720 490 Linköpings universitet 1 410 640 770 1 160 500 660 Göteborgs universitet 1 360 850 510 940 580 360 Linnéuniversitetet 1 220 730 490 1 010 620 390 Högskolan i Jönköping 1 040 520 520 680 360 320 Umeå universitet 1 040 590 450 730 430 300 Chalmers tekniska högskola 920 290 640 620 190 430 1 För information om det totala antalet inresande studenter per lärosäte, se tabell 7B. Flest betalande på Kungliga Tekniska högskolan Läsåret 2012/13 betalade 220 studenter studieavgift på Kungliga Tekniska högskolan. Därefter följde Lunds universitet med 200, Högskolan i Jönköping med 130 samt Chalmers tekniska högskola med 120. Av alla betalande studenter kom 45 procent från dessa fyra lärosäten. En jämförelse med läsåret innan visar att 41 procent kom från dessa lärosäten med ett undantag - Malmö högskola var då bland de största istället för Högskolan i Jönköping. Många av nybörjarna på Handelshögskolan i Stockholm var inresande I relation till det totala antalet nybörjare som påbörjade studier vid ett lärosäte varierade andelen inresande studenter. Av nybörjarna vid Handelshögskolan i
Universitetskanslersämbetet och SCB 18 UF 20 SM 1302 Stockholm var 53 procent inresande läsåret 2012/13. Därefter följde Kungliga Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola med 43 respektive 39 procent. Även Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet hade en hög andel. Ett urval av lärosäten med minst 200 inresande studenter som var nybörjare läsåret 2012/13 Universitet/högskola Antal inresande per lärosäte Andel i % av samtliga nybörjare vid respektive lärosäte Totalt Totalt Totalt 21 610 11 410 10 200 24 22 26 Handelshögskolan i Stockholm 270 100 170 53 51 55 Kungliga Tekniska högskolan 1 860 570 1 280 43 42 43 Chalmers tekniska högskola 920 290 640 39 43 38 Sveriges lantbruksuniversitet 380 230 150 38 37 40 Högskolan i Jönköping 1 040 520 520 34 30 38 Lunds universitet 2 540 1 420 1 130 33 34 32 Karolinska institutet 420 280 140 32 29 41 Linköpings universitet 1 410 640 770 28 25 32 Uppsala universitet 1 790 1 050 750 27 27 26 Blekinge tekniska högskola 320 130 180 24 26 23 För mer information, se tabell 7A och 7B. Av det totala antalet nybörjare i Sverige läsåret 2012/13 var 22 procent av kvinnorna och 26 procent av männen inresande studenter. På många lärosäten var andelen inresande studenter högre för män än för kvinnor. Skillnaden mellan könen minskade dock vid införandet av studieavgifter, för att öka igen året därpå. Inresande studenters minskning och ökning Läsåret 2011/12 minskade antalet inresande studenter rejält i och med införandet av studieavgifter. Fortfarande minskar antal inresande studenter på ett antal lärosäten. Två av de större lärosätena har fler inresande studenter läsåret 2012/13 än vad de hade innan införandet av studieavgifter. Det är Chalmers tekniska högskola och Handelshögskolan i Stockholm. Lärosäten med störst ökning av inresande studenter som var nybörjare mellan 2011/12 och 2012/13 Universitet/högskola Inresande studenter 2012/13 Ökning i antal sedan 2011/12 Totalt Totalt Totalt 21 610 11 410 10 200 860 580 280 Stockholms universitet 1 810 140 90 230 140 90 Göteborgs universitet 1 360 70 60 130 70 60 Högskolan i Jönköping 1 040 90 70 160 90 70 Umeå universitet 1 040 70 100 170 70 100 Luleå tekniska universitet 580 50 60 110 50 60 I tabellen redovisas lärosäten som ökat med minst 100 inresande nybörjarstudenter mellan 2011/12 och 2012/13. Många på Högskolan på Gotland läste på distans Läsåret 2012/13 läste drygt 900 eller 4 procent av de inresande nybörjarstudenterna enbart på distans och tre fjärdedelar av dem var freemoverstudenter. Skillnaden mellan lärosätena var dock stor. Av de 80 inresande nybörjarstudenterna på Högskolan på Gotland var andelen som läste enbart på distans 39 procent.
Universitetskanslersämbetet och SCB 19 UF 20 SM 1302 Ett urval av lärosäten med hög andel inresande nybörjare som enbart läste på distans läsåret 2012/13 Universitet/högskola Antal inresande Andel i % som enbart läser på distans på respektive universitet/högskola Totalt Totalt 21 610 4 4 4 Högskolan på Gotland 80 39 31 44 Linnéuniversitetet 1 220 15 12 20 Mittuniversitetet 310 15 7 23 Karlstads universitet 420 12 4 20 Malmö högskola 690 11 11 9 Högskolan Dalarna 410 10 12 7 Högskolan Kristianstad 230 10 10 10 Högskolan i Skövde 190 10 17 2 Umeå universitet 1 040 7 7 8 Blekinge tekniska högskola 320 6 3 8 Inresande utbytesstudenter per utbytesprogram Läsåret 2012/13 kom 14 700 inresande studenter till Sverige via ett utbytesprogram. Av dessa deltog två tredjedelar i ett EU-program. Förutom EUprogram finns även bilaterala utbyten och utbyten mellan de nordiska länderna inom Nordplus. För båda könen dominerade EU-program, och kvinnorna hade en drygt dubbelt så hög andel som deltog i Nordplus jämfört med männen. Inresande utbytesstudenter läsåret 2012/13 efter utbytesprogram 7 900 Nordplus 5 % 6 800 Nordplus 2 % Bilaterala program 29 % Bilaterala program 29 % EUprogram 66 % EUprogram 69 % För mer information, se tabell 9A och 9 B samt avsnittet Fakta om statistiken.
Universitetskanslersämbetet och SCB 20 UF 20 SM 1302 Inresande studenter som tar examen Antalet inresande studenter som tog sin första svenska examen uppgick till närmare 7 300 läsåret 2012/13. Av dessa var 58 procent män och 42 procent kvinnor. Drygt 80 procent av dem som tog examen gjorde det på avancerad nivå. De flesta som examinerades var freemover-studenter. Antalet utbytesstudenter som läsåret 2012/13 tog en examen för första gången i svensk högskoleutbildning var endast 470. Detta beror på att utbytesstudierna ofta är en del av utbildningen i hemlandet. Drygt hälften av de inresande studenterna som tog en examen i Sverige var i åldern 25 29 år. I samma åldersgrupp fanns det 40 procent svenska studenter Under de senaste fyra läsåren har antalet inresande studenter som tar examen i Sverige ökat från 4 100 läsåret 2008/09 till 7 300 läsåret 2012/13. Läsåret 2012/13 utgjorde de inresande studenterna 14 procent av samtliga som tog examen för första gången. Läsåret 2008/09 var motsvarande andel 10 procent. Läsåret 2011/12 var det första året med studieavgifter, vilket innebar att det var få betalande som hann ta ut en examen samma läsår. Det läsåret fanns det cirka 90 betalande freemover-studenter bland de examinerade. Läsåret 2012/13 hade antalet ökat till nästan 370. Inresande studenter som tog examen för första gången i Sverige läsåren 2008/09 2012/13 8 000 7 000 6 000 Totalt 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Många tar examen inom teknik och tillverkning Teknik och tillverkning samt samhällsvetenskap, juridik, handel, administration var de två inriktningarna där flest inresande studenter tog examen läsåret 2012/13. Inom teknik och tillverkning var 88 procent av de examinerade på avancerad nivå. Motsvarande andel inom samhällsvetenskap, juridik, handel, administration var 80 procent. För mer information, se tabell 11.
Universitetskanslersämbetet och SCB 21 UF 20 SM 1302 Inresande studenter som tog examen för första gången i Sverige efter inriktning läsåret 2012/13 Inriktning Totalt Totalt 7 280 3 060 4 220 Teknik och tillverkning 2 610 660 1 950 Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 2 200 1 240 960 Naturvetenskap, matematik och data 1 380 470 910 Humaniora och konst 500 330 170 Hälso- och sjukvård samt social omsorg 360 210 150 Pedagogik och lärarutbildning 120 90 30 Tjänster 80 40 40 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 50 20 30 Flest examinerade vid Kungliga Tekniska högskolan Kungliga Tekniska högskolan examinerade 1 070 inresande studenter läsåret 2012/13. Därefter följde Lunds universitet med 1 040 examinerade och Uppsala universitet med 590. Inresande studenter som tog examen för första gången i Sverige per lärosäte läsåret 2012/13 Universitet/högskola Totalt Totalt 7 280 3 060 4 220 Kungliga Tekniska högskolan 1 070 270 800 Lunds universitet 1 040 560 480 Uppsala universitet 590 280 310 Chalmers tekniska högskola 350 110 240 Linköpings universitet 440 170 270 Blekinge tekniska högskola 440 100 330 Stockholms universitet 370 230 140 Högskolan i Jönköping 320 150 170 Göteborgs universitet 290 180 110 Umeå universitet 260 100 170 I tabellen redovisas lärosäten med minst 200 examinerade inresande studenter. På Kungliga Tekniska högskolan uppgick andelen inresande studenter av samtliga som tog examen för första gången till 45 procent. Motsvarande andel på Lunds universitet var 22 procent. En betydligt högre andel hade Blekinge tekniska högskola med 52 procent. För mer information, se tabell 12. Många inresande studenter från Asien tog examen Av de 7 300 inresande som examinerades läsåret 2012/13 kom de flesta från Asien. Det enskilt största landet för både utbytesstudenterna och freemoverstudenterna var Kina. Därefter följde Spanien för utbytesstudenterna och Iran för freemover-studenterna. För freemover-studenter saknas dock uppgift om land för 14 procent av studenterna. Som nämnts tidigare är en orsak till detta att studenter från EU/EES och Schweiz inte behöver uppehållstillstånd för att resa in i Sverige. Det är främst för dessa freemover-studenter som uppgift om land saknas.
Universitetskanslersämbetet och SCB 22 UF 20 SM 1302 Inresande examinerade studenter efter geografiskt område läsåret 2012/13 Geografiskt område Inresande studenter Därav utbytesstudenter Totalt Totalt Totalt 7 280 3 060 4 220 470 170 300 Norden 410 280 140 20 10 10 EU utom Norden 1 280 580 700 240 80 160 Europa utom EU och Norden 480 290 190 20 10 10 Afrika 390 90 300.. -.. Nordamerika 370 180 190 30 20 20 Sydamerika 110 50 60 10.... Asien 3 250 1 150 2 100 150 50 100 Oceanien 30 10 20 - - - Okänt 950 430 520 - - - För mer information, se tabell 13.
Universitetskanslersämbetet och SCB 23 UF 20 SM 1302 Utresande studenter Under läsåret 2012/13 studerade 28 300 svenskar utomlands via utbytesprogram, som freemover-student eller som deltagare i språkkurser med studiemedel från CSN. Det var drygt 600 fler än läsåret innan. Jämfört med föregående läsår har utbytesstudenterna ökat med 4 procent och freemoverstudenterna med 2 procent. Däremot har antalet svenska studenter som läser språkkurser utomlands minskat något jämfört med föregående läsår. Utresande studenter läsåret 2012/13 Antal 2012/13 Förändring i procent jämfört med 2011/12 Totalt Totalt Utresande studenter 28 300 16 700 11 600 2 3 2 därav utbytesstudenter 6 900 3 900 3 100 4 3 4 därav freemover-studenter 18 600 11 000 7 600 2 3 2 därav på språkkurser 3 000 2 000 1 100-2 -1-5 På samma sätt som när det gäller högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå i Sverige, var det fler kvinnor än män som valde att studera utomlands. Läsåret 2012/13 var 59 procent av de utresande studenterna kvinnor och 41 procent män. Könsfördelningen var något jämnare bland utbytesstudenterna än bland dem som anordnat sina studier utomlands på egen hand. Fördelningen mellan könen har i stort sett varit densamma under de senaste tio läsåren. Utveckling läsåren 2003/04 till 2012/13 Under de senaste tio läsåren har det totala antalet studenter som läste utomlands ökat från 24 600 till 28 300. Från läsåret 2003/04 fram till och med läsåret 2007/08 minskade antalet som studerade utomlands. De senaste fem läsåren har antalet dock ökat. Av de utresande studenterna var 25 procent utbytesstudenter, 66 procent freemover-studenter och 11 procent deltog i språkkurser. Antalet freemoverstudenter har ökat med 25 procent sedan läsåret 2003/04. Under samma tidsperiod ökade antalet utresande utbytesstudenter med 48 procent medan antalet som deltog i språkkurser minskade med 44 procent. Antal utresande studenter läsåren 2003/04 2012/13 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Totalt Utresande studenter 24 600 24 500 24 000 23 900 23 400 24 300 26 500 26 600 27 700 28 300 därav utbytesstudenter 4 700 5 000 4 900 5 100 4 800 5 000 5 700 6 000 6 700 6 900 därav freemover-studenter 14 900 14 600 15 000 15 300 15 500 16 000 17 300 17 500 18 200 18 600 därav på språkkurser 5 500 5 400 4 700 4 000 3 400 3 600 3 900 3 500 3 200 3 100 Utresande studenter 15 600 15 400 14 900 14 700 14 400 14 700 16 000 15 800 16 300 16 700 därav utbytesstudenter 2 600 2 800 2 800 2 900 2 800 2 800 3 300 3 400 3 800 3 900 därav freemover-studenter 9 300 9 000 9 200 9 500 9 600 9 800 10 400 10 400 10 700 11 000 därav på språkkurser 4 000 3 800 3 200 2 600 2 200 2 300 2 500 2 300 2 000 2 000 Utresande studenter 9 000 9 100 9 100 9 100 9 000 9 500 10 500 10 800 11 400 11 600 därav utbytesstudenter 2 100 2 200 2 100 2 100 2 100 2 200 2 400 2 600 2 900 3 100 därav freemover-studenter 5 700 5 500 5 800 5 800 5 900 6 300 6 900 7 100 7 500 7 600 därav på språkkurser 1 500 1 600 1 500 1 400 1 200 1 200 1 400 1 200 1 200 1 100
Universitetskanslersämbetet och SCB 24 UF 20 SM 1302 Utresande studenter efter ålder De svenska studenterna som läste utomlands var yngre än övriga svenska studenter. Läsåret 2012/13 var 69 procent av de utlandsstuderande yngre än 25 år. Motsvarande andel bland studenterna som läste i Sverige var 50 procent. De som reste ut som freemover-studenter var yngre än utbytesstudenterna. Det fanns inga stora skillnader mellan könen vad gäller åldersfördelningen. Åldersfördelning för utresande och övriga studenter i Sverige läsåret 2012/13. Procent Totalt 21 år 22-24 år 25-29 år 30- år Totalt Utbytesstudenter 13 59 26 3 100 Freemover-studenter 30 37 25 7 100 Övriga svenska studenter 1 23 27 21 29 100 På språkkurser 49 25 18 8 100 Utbytesstudenter 14 60 24 3 100 Freemover-studenter 30 39 25 6 100 Övriga svenska studenter 1 22 26 20 32 100 På språkkurser 54 25 15 6 100 Utbytesstudenter 11 57 28 3 100 Freemover-studenter 31 35 26 9 100 Övriga svenska studenter 1 25 29 23 22 100 På språkkurser 41 26 23 10 100 1 Här ingår inte till Sverige inresande studenter För mer information, se tabell 14. Utresande studenter efter geografiskt område Nästan två av tre utresande studerade i Europa, och då främst i Storbritannien, Danmark och Polen. Även Nordamerika lockade många svenska studenter. Allt fler valde dock att studera i Asien. Läsåret 2012/13 studerade 2 900 i Asien vilket är en ökning med 46 procent jämfört med fyra läsår tidigare. Det innebär att andelen av de utlandsstuderande till Asien har ökat och att den numera uppgår till 10 procent. Jämfört med föregående läsår minskade antalet utresande till Norden och Oceanien. Utresande studenter efter geografiskt område läsåret 2012/13 Geografiskt område Utresande studenter Därav utbytesstudenter Totalt Totalt Totalt 28 320 16 700 11 620 6 950 3 890 3 050 Norden 2 930 1 800 1 130 300 200 100 EU utom Norden 13 360 8 290 5 070 2 930 1 720 1 220 Europa utom EU och Norden 720 360 360 300 120 180 Afrika 360 240 120 140 110 30 Nordamerika 6 260 3 540 2 720 1 240 670 570 Sydamerika 360 210 150 140 100 50 Asien 2 920 1 300 1 610 1 400 650 750 Oceanien 1 650 1 090 560 510 330 180
Universitetskanslersämbetet och SCB 25 UF 20 SM 1302 USA och Storbritannien var de enskilt största mottagarländerna. De tog emot nästan 20 procent vardera av de utresande studenterna läsåret 2012/13. Därefter följde Danmark, Australien, Polen, Frankrike och Spanien. Dessa sju länder tog tillsammans emot nästan två tredjedelar av alla studenter som reste ut från Sverige. För utbytesstudenterna var de enskilt största länderna USA, Storbritannien och Frankrike. Freemover-studenterna valde också i stor utsträckning USA och Storbritannien, men det tredje största landet var Danmark. De enskilt största länderna för dem som deltog i språkkurser var Frankrike, Spanien och Japan. Länder som tog emot flest utresande studenter från Sverige läsåret 2012/13 USA Storbritannien Danmark Australien Polen Frankrike Spanien Tyskland Norge Japan Kina Italien 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Fler utresande till Polen Studenternas val av länder har förändrats över åren. Antalet utresande till Australien har minskat från 2 700 till 1 500 mellan läsåren 2003/04 och 2012/13. Exempelvis USA, Polen, Danmark, Kina och Japan tar emot betydligt fler svenskar idag än tidigare. Ökningen till Danmark har varit särskilt stor och numera är Danmark det tredje mest populära landet. Till Spanien, Frankrike och Italien har antalet utresande minskat under de senaste tio läsåren. Antalet utresande till Spanien har mer än halverats under den här tidsperioden. Trots att antalet som studerar i de nämnda länderna har minskat, så har Europa behållit sin andel av de utresande studenterna. Det innebär att de svenska studenterna istället har valt andra länder i Europa. För mer information om de senaste fem läsåren, se tabell 15. Utresande studenter efter studieinriktning Den vanligaste inriktningen på studierna för dem som reste ut som freemoverstudenter var liksom tidigare år samhällsvetenskap, juridik, handel, administration. En tredjedel studerade inom denna inriktning läsåret 2012/13. Den näst största inriktningen var humaniora och konst med 21 procent. Den tredje största inriktningen var hälso- och sjukvård samt social omsorg. Andelen studerande inom övriga inriktningar låg på några procent vardera. Fördelningen av utresande freemover-studenter inom de olika ämnesområdena har förändrats under åren. Antalet studerande inom teknik och tillverkning har till exempel ökat med 25 procent under de senaste fem läsåren.
Universitetskanslersämbetet och SCB 26 UF 20 SM 1302 Utresande freemover-studenter efter studieinriktning läsåret 2012/13 Utbildningens inriktning 1 Totalt Totalt 18 620 11 020 7 600 Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 6 140 3 610 2 540 Humaniora och konst 3 820 2 590 1 230 Hälso- och sjukvård samt social omsorg 3 740 2 080 1 660 Tjänster 940 480 460 Teknik och tillverkning 760 320 440 Allmän utbildning 730 470 260 Naturvetenskap, matematik och data 690 340 360 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 370 340 40 Pedagogik och lärarutbildning 120 90 40 Okänd 1 730 990 740 1 Utbildningsinriktning enligt Svensk utbildningsnomenklatur (SUN 2000). För mer information se avsnittet Fakta om statistiken. För mer information, se tabell 16. Utresande utbytesstudenter per universitet och högskola Det fanns stora skillnader mellan lärosätena vad gäller antalet utresande utbytesstudenter. Lunds universitet och Uppsala universitet hade flest utresande utbytesstudenter läsåret 2012/13. Därefter följde Kungliga Tekniska högskolan, universiteten i Stockholm och Göteborg samt Linköpings universitet. Från dessa sex lärosäten kom drygt hälften av utbytesstudenterna. På nästan samtliga lärosäten var antalet kvinnor som reste ut som utbytesstudenter fler än antalet män. Lärosäten med flest utresande utbytesstudenter läsåret 2012/13 Lunds universitet Uppsala universitet Kungliga Tekniska högskolan Stockholms universitet Göteborgs universitet Linköpings universitet Högskolan i Jönköping Linnéuniversitetet 0 200 400 600 800 1 000 1 200 Under de senaste tio läsåren har antalet utresande utbytesstudenter ökat mest från Stockholms universitet, följt av Göteborgs universitet. För mer information, se tabell 17.
Universitetskanslersämbetet och SCB 27 UF 20 SM 1302 Utresande utbytesstudenter per utbytesprogram Läsåret 2012/13 åkte 6 900 studenter ut inom någon form av utbytesprogram. Av dessa var 56 procent kvinnor och 44 procent män. Störst var bilaterala utbytesprogram följt av EU-program. Erasmusprogrammet var det största enskilda utbytesprogrammet bland EU-programmen. Förutom EU-programmen och de bilaterala utbytesprogrammen finns även det nordiska programmet Nordplus. Det fanns inga stora skillnader mellan könen vad gäller val av utbytesprogram. Utresande utbytesstudenter efter utbytesprogram läsåret 2012/13 Nordplus 3 % Nordplus 2 % Bilaterala program 52 % EUprogram 46 % Bilaterala program 55 % EUprogram 44 % Fram till och med läsåret 2005/06 deltog de flesta utresande utbytestudenterna i ett EU-program. Därefter har de bilaterala utbytena haft flest utresande. Andelen som läste på Nordplus har varierat mellan 2 och 6 procent under de senaste tio läsåren. För mer information, se tabell 18. Utlandsstudier bland examinerade i Sverige Läsåret 2012/13 uppgick antalet studenter i svensk högskoleutbildning som tog examen (exklusive inresande studenter) till 44 400. Av dessa hade 14 procent studerat utomlands någon gång under de senaste tolv terminerna inklusive examensterminen. Skillnaden mellan olika examensgrupper var dock stor. Bland examina med minst 60 examinerade studenter hade civilekonomer högst andel som studerat utomlands med 50 procent. Därefter följde landskapsarkitekter med 42 procent och jurister med 37 procent. Utlandsstudierna behöver dock inte vara kopplade till den examen som avlagts. För två femtedelar av examensgrupperna låg andelen som studerat utomlands mellan 10 och 30 procent. Här återfanns bland annat civilingenjörer och läkare. Många av de examinerade med kandidat- eller magisterexamen återfanns inom detta intervall. En något lägre andel som studerat utomlands hade tagit examen inom vård- och omsorgsområdet samt undervisningsområdet. Antal och andel som studerat utomlands på ett urval stora utbildningsprogram läsåret 2012/13 Examen Antal examinerade Andel i % som studerat utomlands Totalt Totalt Totalt 44 430 28 620 15 810 14 13 16 Kandidat samhällsvetenskap/juridik/adm. 8 730 5 640 3 090 23 23 22 Lärarexamen 7 150 5 840 1 310 3 3 2 Sjuksköterskeexamen 3 710 3 210 510 6 6 6 Civilingenjörsexamen 2 920 890 2 040 29 36 26 Socionomexamen 2 180 1 870 310 3 4 1 Högskoleingenjörsexamen 2 090 560 1 530 8 11 7 Kandidat naturvetenskap/matematik/data 1 770 760 1 010 9 11 7 Kandidat humaniora och konst 1 650 1 020 630 14 16 12 Juristexamen 1 190 740 440 37 40 33