Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt



Relevanta dokument
Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening

Passagerarrederiernas rapport

Shoppingturism i Sverige

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Passagerarrederiernas rapport

Shoppingturism i Sverige

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Shoppingturism i Sverige

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE.

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige 2018

Svensk turismstatistik

Gränsintervjuundersökning 2012

Svensk turismstatistik. Uppdaterad Föregående

Utveckling besöksnäringen 2016

- en del av Svensk turism juli 2013

Shoppingturism i Sverige. Dagens och morgondagens shoppingturist Shoppingturism samarbete för tillväxt

Svensk turismstatistik

Inkvarteringsstatistik för hotell

Svensk turismstatistik

En framtidsspaning inom besöksnäringen. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 25 Nov 2011

Passagerarrederierna i rese och turistnäringen

Passagerarrederierna. - inom Svensk turism april Presenteras av Passagerarrederiernas förening i samarbete med Sveriges Redareförening

RTS INDEX Q OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

Passagerarrederierna i rese- och turistnäringen

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Gränsintervjuundersökning 2012

APRIL Passagerarrederierna I RESE- OCH TURISTNÄRINGEN. Presenteras av Passagerarrederiernas förening i samarbete med Sveriges Redareförening

I juni 2011 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet

Gränsintervjuundersökning 2011

Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik -

TEM 2014 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

Gränsintervjuundersökning 2011

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Finländarnas resor 2013

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. November 2016

Eurovision Song Contest Malmö 2013

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Swedavias resvanebarometer

Gränsintervjuundersökning 2010

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Inkvarteringsstatistik för hotell

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Gästnätter i Västerås Juni

- en del av Svensk turism april 2012

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Shoppingturism i Sverige

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun

Gränsintervjuundersökning 2012

Inkvarteringsstatistik för hotell

Reseströmmar en översikt

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Stockholms Hamnar. Färjepassagerarnas betydelse för stockholmsregionen

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av

Inkvarteringsstatistik för hotell

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Gränsintervjuundersökning 2010

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

VILDMARKSVÄGEN 2017 VILDMARKSVÄGEN Utförd av: RESURS för Resor och Turism i Norden AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Inkvarteringsstatistik för hotell

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

- Ålands officiella statistik - Turism 2013: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Inkvarteringsstatistik för hotell

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012

Inkvarteringsstatistik för hotell

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Transkript:

Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den betydelse som vi som näring har för turismen i Sverige, för ekonomin, för sysselsättningen och för Sveriges varumärke utomlands. Mer pengar spenderas i Sverige. Statens momsintäkter ökar. Fler jobb skapas. Fler människor upptäcker Sverige, mycket tack vare oss. Trots att svenska staten satsar förhållandevis lite pengar på att kommunicera varumärket och marknadsföra landet och dess fantastiska upplevelser utomlands växer alltså turismen. Tänk vad som skulle kunna hända om det lades lika stora resurser här som i våra nordiska grannländer! Ännu fler skulle komma hit (och gärna med färja naturligtvis), kanske stanna ännu längre och lägga ännu mer pengar på övernattning, upplevelser, mat och shopping. Och ännu fler skulle sprida sina berättelser om Sverige till vänner och bekanta i samtal och på sociala medier. I år kan vi konstatera att passagerartrafiken på Baltikum slår rekord. Glädjande är också att en av våra största marknader, Tyskland, ökade sitt passagerarantal med 6 procent och i antalet bilar med hela 13 procent. Detta är mycket kraftiga ökningar och ett tecken på att våra medlemsföretags marknadsföringsansträngningar och satsningar på service och kvalitet betalat sig. Passagerarrederierna kan med denna rapport sammanfatta ett bra år. Branschens stora utmaningar konkurrens från andra trafikslag och den sviktande världsekonomin är något som vi fortfarande måste relatera till, men det är inte utan stolthet som jag tar över ordförandeklubban i Passagerarrederierna. Vårt arbete är viktigt för många och det vi gör påverkar svensk turism i rätt riktning. Jari Virtanen, ordförande Passagerarrederierna Passagerarrederierna driver och bevakar branschens intressefrågor Passagerarrederierna är en förening för rederier som är verksamma med turism inom, till eller från Sverige. Här finns 90 procent av branschen och alla de ledande rederierna representerade. De bedriver trafik på linjer som går inom Sverige (Gotland, Ven) och därutöver till och från 24 hamnar i nio länder. Föreningens syfte är att främja medlemmarnas utveckling och intressen inom turism, sysselsättning och tillväxt genom att bevaka, driva och engagera sig i frågor av gemensamt intresse.

Så bidrar passagerarrederierna till svensk tillväxt Av de 27,6 miljoner passagerare som förra året valde att åka färja i, till eller från Sverige var hälften bosatta i Sverige, hälften bosatta utomlands. De vanligaste ursprungsländerna var de i övriga Norden, Tyskland, Polen och Baltikum och deras besök i Sverige bidrog till den växande svenska turistnäringen, som 2012 omsatte 275 miljarder kronor. Enligt Tillväxtverkets beräkningar spenderar varje utlandsbesökare mellan 750 och 900 kronor per dag i Sverige, och då är till exempel inte förbetalade hotellrum inräknade. Affärsresenärerna spenderar drygt 2 000 kronor per dygn och person. Varje hittransporterad person bidrar alltså till ökad omsättning i turistekonomin, och varje besök i snitt innebär 5 500 kronor i utländsk konsumtion. Turistnäringen växer stadigt och utländska turisters konsumtion likaså. Hotellnätter, måltider, shopping och sightseeing skapar arbetstillfällen och tillväxt samt genererar momsintäkter till svenska staten. Passagerarrederierna medverkar till denna växande industri och statlig inkomstkälla inte bara genom att transportera passagerarna hit och hem, utan också genom att själva vara stora kunder till hotell, restauranger, reklam- och transportföretag. Passagerarrederierna:s medlemsföretag satsade förra året 615 miljoner kronor på marknadsföring, varav ungefär 264 miljoner satsades på utländska marknader med syfte att få fler att vilja besöka Sverige. Det är mer än dubbelt så mycket som svenska staten satsar på marknadsföring utomlands. Färjetrafik en stark näring trots utmaningar och konkurrens Passagerarfärjetrafiken har under 2000-talet ställts inför ett par större utmaningar. Dels Öresundsbron, vars uppförande starkt påverkade färjetrafiken och innebar ett stort tapp i resandet med färja mellan Sverige och Danmark. Dels finanskrisen 2008, som påverkade, och fortfarande påverkar, många transportslag. Det har lett till något av en berg- och dalbana för färjetrafiken de senaste åren och just nu befinner sig branschen i en något nedåtpekande fas, även om minskningarna är måttliga. Och om man tittar närmare kan både rekord och nedgångar hittas beroende på linje och destination. Samtidigt står sig färjetrafiken stark i jämförelse med till exempel flyget. 2013 transporterades faktiskt fler passagerare mellan Sverige och utlandet med färja (25,7 miljoner) än med flyg (24,7 miljoner). Rekord för Baltikum 2013 blev ett intressant år för Passagerarrederiernas medlemmar. Särskilt för att de baltiska destinationerna visade sig ha en stor dragningskraft på svenskar, och vice versa; förra årets raketer inom färjetrafiken var Estland, Lettland och Litauen. Estland har varit en stadigt växande marknad under 2000-talet och har mer än fördubblats på 15 år. Numera är den, med sina över en miljon passagerare (en ny toppnotering), en av de viktigaste marknaderna och helt i paritet med Norge och Polen. Lettland ökade med hela 5 procent och ligger på 860 000 passagerare i fjol. Litauen är fortfarande en relativt liten marknad, men står ändå för en ökning med 4,5 procent och spås en framtida tillväxt med stor potential.

Siffrorna visar att dessa delar av Östeuropa har blivit mer intressanta att åka till för oss svenskar de senaste åren, liksom att trafiken från Baltikum till Sverige också har ökat, både vad gäller affärs- och nöjesresenärer. Samtidigt noterar Passagerarrederierna att den relativt nya marknaden Ryssland, med färjetrafik mellan Stockholm och Sankt Petersburg som etablerades så sent som 2011, utgör ytterligare en mycket intressant östlig marknad. Premiäråret reste 140 000 passagerare på linjen och året därpå 170 000. Siffrorna för 2013 är ännu inte sammanställda, men trots den politiska instabiliteten i Ukraina är Ryssland en spännande marknad med stor potential. Danmark dominerar De dominerande passagerartrafiksmarknaderna är, liksom tidigare år, Danmark och Finland. Antalet passagerare till och från Danmark minskade totalt något förra året, troligen på grund av hög arbetslöshet i Danmark och medföljande ändrade res- och semestervanor. Sträckan Helsingborg Helsingör minskade med 1,5 procent, samtidigt som Göteborg Fredrikshamn faktiskt ökade med 2 procent. Utvecklingen tros vara positiv kommande år. Finland minskar också något men några yttre omständigheter som påverkar ses inte snarare handlar det om till exempel turtäthet och eventuella dockningar. Passagerarrederierna ser framåt Passagerarrederierna spår en spännande utveckling österut samtidigt som de stora, etablerade marknaderna Danmark och Finland är relativt stabila. Baltikum- och Rysslandslinjerna tros fortsätta att attrahera resenärer i båda riktningar och bli en bidragande orsak till tillväxten inom svensk turistnäring. Svensk Turism AB har formulerat en vision för svensk besöksnäring: år 2020 ska turismen omsätta 500 miljarder kronor i runda tal en fördubbling jämfört med i dag. Här spelar passagerarrederinäringen en viktig roll. Det är utländsk turistkonsumtion som vuxit snabbast de senaste tio åren, samtidigt som det är denna del av turismen som antas växa snabbast också fortsättningsvis. Och sjötrafiken är det transportslag som befordrar den största andelen av utländska besökare till Sverige. Men passagerarrederinäringens roll är större än så. Genom de stora summor som varje år satsas på marknadsföring utomlands bidrar sjötrafikens företrädare till att öka turismen till Sverige, alldeles oavsett om resan hit sker med bil, färja eller flyg. Med de senaste årens satsning både på nya linjer och nytt tonnage har den svenska färjebranschen redan i dag kapacitet för betydligt fler passagerare. Med andra ord: passagerarrederinäringen står redo att ta sitt ansvar för att visionen om fördubblad turism ska bli verklighet.

Verksamheten och passagerarna i siffror Under 2013 gjordes långt över 100 000 enkelturer till 24 olika hamnar i nio länder. Totalt reste 27,6 miljoner passagerare med passagerarfärjor under 2013. Ungefär hälften av passagerarna var svenskar, resterande passagerare var bosatta utomlands, främst i Norden, Tyskland, Polen och Baltikum. 25,7 miljoner passagerare reste med färjerederiernas utrikeslinjer, vilket kan jämföras med utrikesflyget, som hade 24,7 miljoner passagerare under 2013. Passagerartrafiken mellan Sverige och de baltiska staterna ökade; Estland passerade för första gången en miljon passagerare, Litauen ökade 4,5 procent och Lettland 5 procent. Tillväxten på den polska marknaden, som tidigare varit kraftig, låg i fjol still. Andelen polska resenärer har ökat, medan svenska minskat. Passagerarrederiernas medlemmar satsade 615 miljoner kronor på marknadsföring 2013, vilket är en ökning med 13 miljoner kronor. Drygt 40 procent, 264 miljoner, lades på marknadsföring utomlands. Som en jämförelse uppgår svenska statens satsningar på marknadsföring utomlands till 120 miljoner kronor. Momsen på utländska besökares konsumtion uppgick till 14,5 miljarder kronor direkt in i statskassan. Det totala antalet anställda inom Passagerarrederierna uppgick till precis under 10 000 personer 2013. Drygt hälften av dessa vara bosatta i Sverige. Källa: Passagerarrederiernas rapport en del av Svensk turism, juli 2014. Rapporten i sin helhet finns att ladda ned på www.passagerarrederierna.se