Medeltiden Stat och samhälle
Bilder av medeltiden Medeltiden 500-1500 (Europa) - begreppet uppfanns under renässansen Tiden mellan Rena medeltiden underutvecklat, stillastående 1700-talets upplysningstänkare såg ned på det medeltida som icke-rationellt Romantikens vurm för det medeltida mörkret fokus på katolsk fromhet och riddarideal.
Moderna betraktelsesätt Europeisk medeltid: 500-1500 vt Svensk medeltid: 1050-1500 vt Den långa medeltiden (nordiskt begrepp): 500-1500 Medeltida by bildningar grundläggs Regional centralisering Närvaron av stormän/småkungar
Feodalismen Feodal av det latinska feodum förläning. Germanskans fae (fä) och od (jord) betyder ungefär fast egendom dvs. makt som utgår från fast egendom i form av jord och gods.
Historisk kontext 476 Västrom faller under germanerna Odovakar 500-tal den Merovingingiska dynastin Clovis lägger under sig delar Frankrike och sydvästra Tyskland. (OH) Delas efter hans död i fyra delar av hans söner inbördeskrig Bysans (324-1453) 635-698 Muslimerna erövrar Syrien, Palestina, Egypten och Nordafrika bufferten mot Europa är borta.
711-713 Spanien invaderas av muslimerna Slaget vid Poitiers 732 Karl Martell (Hammaren) stoppar den muslimska expansionen. 732-843 (Verdunfördraget) Ett distinkt europeiskt samhälle börjar växa fram Martels son Pippin III kunde med kyrkans stöd efterträda sin far
Frankerriket Frankerriket under Karl den Store kungamakten stärks statlig administration. År 800 Karl den Store kröns av påven i Rom kyrkans värdsliga inflytande ökar den andliga och världsliga makten legitimerar varandra Varför? Att liera sig med kyrkan ökade kungens makt i förhållande till aristokratin. Kungamakten bygger upp en statlig administration i samarbete med kyrkan
Frankerrikets nedgång Verdunfördraget 843 Frankerriket delas i tre delar mellan Karl den Stores barnbarn Karolingiska dynastins fall: Stridigheter mellan kungarna Minskad centralmakt Vasallernas styrka ökar feodalism
Agararsamhället fram till 900-talet Bönder som odlar för sitt eget och/eller sin feodalherres uppehälle naturahushållning. Begränsad handel Decentraliserad förvaltning och rättskipning med utgångspunkt i sedvanerätt.
Feodalismens uppkomst Uppstod under 800-talet i Europa Olika förklaringar till feodalismens uppkomst Förnyad stridsteknik: behov av bepansrat rytteri berodde på att man importerat stigbygeln. Utveckling där småkungar lade under sig land och använda det till att köpa lojalitet. Ursprung i germansk trohetssed och romersk patron/klient system. Verdunfördraget, delningen av det karolingiska imperiet försvagning Yttre hot från vikingar, magyarer och muslimer. Inre hot från rovriddare
Klassisk feodalism Kung Länsherrar, stor- eller kronvasaller Undervasaller, storbönder etc Landbor
Medeltida kyrklig samhällslära 900 till 1000-tal Oratores: de som bad. Bellatores: de som stred (för kyrkan) Laboratores: de som arbetade Borgarklass och urban arbetarklass saknas
Feodalismens grunder Hierarki baserad på jord och gods. Personliga kontrakt och uppgörelser uppåt och nedåt i samhällshierakin Hederskodex att försvara svaga och kyrkan. Rättigheter och skyldigheter - sedvanerätt I utbyte mot trohetsed fick vasallen en förläning/jord. Militära och administrativa åtaganden. Längst upp hierarkin återfanns kungen som spindeln i nätet.
Den komplicerade feodalismen Skiftande maktförhållanden: Kronvasaller kunde på egen hand dela upp sitt område i underavdelningar med egna vasaller. Inget hindrade att en länsherre blev vasall åt en annan länsherre eller t.o.m. till dennes undervasall!!!! Lokala skillnader Tidsmässiga skillnader varierade över tid Alla grupper ryms inte i modellen t.ex. självägande bönder och borgarklassen. Ingen konsekvent hierarki, vertikala och horisontala beroendeförhållanden men samtidigt inte godtyckligt, snarare pragmatiskt.
Vasaller Kronvasaller tjänade direkt under kungen bidrog med hela trupper mot att de fick stora landområden/förläningar. Vasaller tjänade under Kronvasallerna Vad förväntades av vasallen? En vasall skulle tjäna sin herre militärt och administrativt enligt den svurna eden.
Vad fick vasallen Jord som förläning och ofta skattebefrielse. Större förläning = större åtaganden gentemot kungen eller vasall. Råd och dåd Att rådfråga sina undersåtar var centralt och en förutsättning för att bibehålla makten.
Domäner och kronlän Domän = kungens eget förvaltningsområde, jmf Uppsala öd. Kronlän = de län kungen kunde förläna Allt byggde på trygghet. Bonden fick beskydd och länsherren fick trogna vasaller (ung. edsvurna). Runt 900 förknippas vasaller allt mer med de som tjänade direkt under länsherrrarna.
Landbor Överlät sin jord till storman i utbyte mot militärt beskydd. Skedde genom ed. Landbon fick bo kvar på livstid och bruka jorden mot att han betalade skatt i form av naturaprodukter arbete eller pengar. mängden bestämdes av sedvänja och stundtals skrivna kontrakt Stormannen skulle ge beskydd Byggde på sedvanerätt som kunde skifta med kontexten ingen enhetlig feodalism.
Borgare Passar inte in i feodalsystemet Bosatta i städerna 1000-talet Hantverkare, handelsmän och ämbetsmän etc Städerna blir navet i handeln och upptagningsområde för skatter och avgifter.
Kungamakten Kungen= högsta juridiska instans. Fram till 1200-talet kungliga domäner som under detta århundrade genom krig, arv och giftermål kom att öka markant. Kungamakten växer sig allt starkare. Med detta följer framväxten av en central administration. 1200-tal Parlamentet växer fram ur domstolsväsendet. Godkände kungliga förordningar. (Frankrike) Räknekammaren under Filip den skönes regering (1258-1314) skötte kungamaktens finanser. Skatteverk från mitten på 1300-talet. Karriärvägar för ofrälse öppnas upp.
Rådet (regeringen) Kungens råd Curian bestod av den världsliga och andliga hierarkin Döma i mål där kronvasaller var inblandade hovrätt Ansvara för rikets finanser Rådgivande i frågor gällande politik, krig, allianser, äktenskapsförbindelser.
Adeln Skattefrihet och förläningar byttes mot rusthåll Förstfödslorätten äldsta sonen eller i undantagsfall dottern ärvde adelstiteln. Genom ingifte kunde man klättra i den socioekonomiska hierarkin. 1100-talet mer exklusivt och ättorienterat, adel genom börd. Byggde sällan på lag utan på sedvänja. 1200-tal Kungarna börjar belöna med adelskap, t.ex. genom administrativ, juridisk, politisk eller militär väg. Ämbetsmannaadel sågs som mindre värda från feodaladelns håll.
Feodaladelns kris/förändrade roller 1300-1400-tal Krigsmaktens omorganisation under 1300-talet Legosoldater allt vanligare Allmän värnplikt t.ex. England Riksförvaltningens och rättskipningens omorganisation Centralisering mot kungamakten Kungliga fogdar styr regionalt Ensamrätten att äga frälsejord minskas eller försvinner Landborna fasta arrenden minskade i värde Brist på arbetskraft fr.o.m. 1300-talets mitt sänker arrendena ytterligare
Representationens framväxt Högmedeltid: Kungen rådslår med sina andliga och världsliga vasaller samt statliga experter. Kungarna gick ofta i allians med stadsbefolkningen blev del av rådet ökad politisk makt Kung/borgare kontra adel och kyrka föder tanken om folkrepresentation
Några exempel 1200-talet stadsrepresentater blir allt vanligare i de kungliga råden. Frankrike: generalständer England: parlament varje stad och grevskap skulle välja två representanter Delas under slutet av 1300-talet upp i över och underhus
Sedvanerätt Starkt bindande regel - vägledande Lokalt skiftande Medeltida lag = det som överensstämmer med sedvanerätten
Administrativa funktioner Missi dominici: skulle se till att grevarna skötte sina uppgifter Civitas (jur. medborgarrätt) administrativ och juridisk enhet, ung en stad med omkringligganden landområden - styrdes av grevar Comites styrde och tog upp skatt, dömde och samlade trupper åt kungen.