Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi informerar, och det finns möjligheter att ställa frågor. Vårgårda-Herrljunga Biogas
Vårgårda Herrljunga Biogas Kullingshofstugan i Vårgårda Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Samråd med allmänheten enligt Miljöbalken med anledning av etablering av biogasanläggning på fastigheten Tumberg 4:3 i Vårgårda kommun.
Varför biogas? Biogas brukar kallas "koldioxidneutral". Med det menas att ingen ny koldioxid tillförs atmosfären då du kör på biogas. I princip körs fordonen på solenergi, som först bundits i gröna växter och slutligen omvandlats till biogas. Biogasen bidrar därmed inte till växthuseffekten och klimatförändringar, vilket gör biogas till det bränsle som i dag har minst inverkan på miljön. Biogas är en del av det naturliga kretsloppet. Biogas bildas vid nedbrytning av organiskt material i syrefri miljö. Gasen bildas spontant i naturen i form av sumpgas, eller under kontrollerade former i en rötkammare. Vid biogasproduktion tas tillvara på bland annat organiska restprodukter från livsmedelsindustrin och gödsel från lantbruket, dvs en slags återvinning. Ur biogasen utvinns även biogödsel som ersätter konstgödsel i lantbruket. Eftersom biogasen är en förnybar energiform har den en viktig del i det hållbara samhälle som vi måste eftersträva att uppnå.
Sökande Vårgårda-Herrljunga Biogas avser att söka tillstånd enligt miljöbalken för uppförande av biogasanläggning på fastigheten Tumberg 4:3 i Vårgårda kommun. Som ett led i samrådsförfarandet lämnas därför följande information. bildades 2009 och består av 20-tal lantbrukare / lantbruksföretag tillsammans samt Lantmännen Doggy AB. Hushållningssällskapet deltar i projektet. Kontaktuppgifter: c/o Rosén, Rensvist 7 447 91 Vårgårda. Tel. 0709 461474, e-post. rosen@vhbiogas.se
Syfte Enligt 6 kap 4 miljöbalken ska den som avser att bedriva verksamheten lämna uppgifter om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Tanken med detta underlag är att uppfylla dessa kriterier. Mål Förädla biogasråvara till fordonsgas och biogödsel. Plan Produktion av biogas i samrötningsanläggning. Röta restprodukter från jordbruk och industriell produktion, därefter uppgradera biogas till fordonsgas.
Syfte Varför vill bygga biogasanläggning Förbättrad miljöprofil inom lantbruket Minskat beroende av konstgödning Mindre lukt vid spridning av biogödsel Bättre näringsinnehåll och markstruktur med biogödsel Förbättrad samarbete mellan lantbruk, kommunal och industriell verksamhet. MEN framför allt ta vara på befintlig resurs för en långsiktig hållbar utveckling
Lokalisering Sökande avser etablera biogasanläggningen nordöst om Vårgårda. Platsen är ca 2,5 km västerut från E20, längs R181 mellan Vårgårda och Herrljunga. Området består idag av skogsmark.
Lokalisering Kartan visar en möjlig anläggning på platsen
Lokalisering Boende i närområdet. Kartan visar tänkt anläggning i förhållande till boende i omgivningen Röd markering för biogasanläggning
Omfattning Biogasanläggningen, ska producera, uppgradera, och distribuera fordonsgas till slutkund via gasledning till tankningsställe för fordonsgas i Vårgårda. Ca 60 0000 ton gödsel per år planeras att transporteras från gårdar med djurhållning. Vid eventuell framtida utbyggnad kan mängden uppgå till ca 90.000 ton inom denna ansökan. Majoriteten av gårdarna finns inom en radie av ca15km från anläggningen. Gödsel kommer att samrötas med andra organiska restprodukter och animaliska biprodukter, kategori 3. Denna mängd beräknas i början uppgå till ca 5.000ton per år. Anläggningen kommer att producera 2-2,5 milj Nm3 fordonsgas per år. Detta motsvaras av 20-25GWh per år. Anläggningen planeras också producera ca 60.000ton biogödsel som återförs till lantbruket med returtransport. Mängden biogödsel står i förhållande till inmatad mängd.
Transporter Befintliga vägar i regionen kommer att användas för transporter. Framför allt kommer transporterna att förenas längs väg 181 från E20. Tankbil kommer att transportera gödsel från gårdar till anläggningen. Som returlass från anläggningen till gårdarna kommer den rötade biogödsel att fraktas. Övriga frakter till och från anläggningen kommer främst att ske med containers. Flis för uppvärmning av biogasanläggning kommer i största möjliga mån att köpas in lokalt och transporteras till anläggning. Det planeras för att leverera fordonsgasen via en nedgrävd rörledning för gas. Eventuellt kommer fordonsgasen att fyllas på mobila gaslager, s.k. flak och transporteras med lastbil till fordonsgasstationer.
Gasleverans I planeringen ingår att leverera fordonsgas i ledning till Fordonsgas AB tankställe vid korsningen E20- R42. En nedgrävd lågtrycksledning planeras längs R181 österut, därefter vika ev längs ledningsgata in mot industriområdet mellan Kullings-Skövde kyrka och E20. Därifrån vidare söder ut mot Fordonsgas tankställe. Kartan visar en tänkbar sträckning
Princip för biogasanläggning
Princip för biogasanläggning Råvarorna transporteras till anläggningen Blandning sker i täckta mottagningsbrunnar Hygienisering av blandningen sker före inmatning i rötkammare Denna sker satsvis under 1 timma vid 70 grader C. Huvudsyftet är att förhindra smittspridning Efter hygieniseringen pumpas blandningen in i rötkammare med en volym av 2500-5000m3. Här sker rötprocessen under 30-40 dagar med en temperatur av ca 37grader. När röningen är avslutas sänks temperaturen på utgående biogödsel och rötningen avstannar. Biogödsel pumpas nu till täckta utlastningsbrunnar. Biogödsel transporteras åter till gårdarna där lagring/spridning sker.
Princip för biogasanläggningen I steg där temperaturväxling sker finns värmeväxlare för att minimera värmeförluster. Tillskottsvärme planeras ske med en flispanna inom anläggningen Biogasen som tillvaratas i dubbla membrantak i rötkammaren går till utrustning för uppgradering till fordonsgas. Fordonsgasen distribueras därefter via nämnda gasledning. För att säkerställa att gas kan omhändertas vid ev. störning finns en fackla för att bränna upp gasen. Processen kommer kontinuerligt att ha manuell och automatisk övervakning med larmfunktioner
Miljöpåverkan Lukt - Lägre TS. Tränger ned snabbare i marken - Halverad antal luktenheter efter 20 dagars rötning!
Miljöpåverkan Lukt - Metangas och koldioxid som bildas vid rötningen är luktlösa gaser medan svavelväte luktar illa. - Annat som kan lukta från en biogasanläggning är främst "mellanprodukter" (organiska syror mm) som uppkommer vid nedbrytning av organiskt material. - Anläggningens slutenhet, ventilation och luftbehandling är de avgörande faktorerna för att minimera ev luktolägenheter. Det är vid inlastning av råvaror och utlastning av biogödsel som luktproblem kan uppkomma. Inlastning av mer luktavgivande restprodukter, kommer att ske inomhus där luften filtreras.
Miljöpåverkan Ljud Buller Ljud från fordon uppstår vid transporter till och från biogasanläggning Låg ljudnivå från pumpar och komressorer på anläggningen förekommer
Miljöpåverkan Utsläpp till luften - Den växthusgas som kan släppas ut från en biogasanläggning är metan. Metan är det enklaste kolvätet i naturen. Det är lättare än luft och är färglöst, gift- samt luktfritt. - Restgas från uppgradering av biogas i form av koldioxid kommer också att släppas ut. Koldioxiden innebär inget nettotillskott till atmosfären då biogas är ett förnybart bränsle. - Vid transporter av råvaror, biogödsel och fordonsgas uppkommer emissioner till luft.
Miljöpåverkan
Miljöpåverkan Miljöbesparing i minskat CO2 (ekvivalenter) utsläpp Fordonsgas ersätter bensin och diesel Ersättningen av bensin och diesel med helt förnyelsebart drivmedel Förhindrad metanavgång vid normal gödselhantering/industriavfall Inkluderar även ersatt handelsgödse Lastbilstransporter 2000 tankbilstransporter 500 flakbilstransporter Övriga transporter Traktortransporter mm Energiförbrukning, netto Huvudsak pumpar och uppgradering. Totalt ca 1300 MWh/år Positivt Positivt Negativt Negativt Negativt Positivt netto: Total miljöbesparing av växthusgaser ( vid produktion av 2 000 000 Nm3 fordonsgas och initialt planerad mängd rötningssubstrat) ca 7 500 ton CO2/år
Synpunkter Skriftliga synpunkter om projektet Vårgårda-Herrljunga Biogas tas tacksamt emot. Dessa ska vara tillhanda senast den 10 juli 2011.