Tillämpningsregler för myndighetsutövning

Fastställd av Socialnämnden 2013-01-24, 169 Tillämpningsregler för myndighetsutövning enligt SOL och LSS för äldre och personer med funktionsnedsättning Dnr 2010/328 2010-12-09 reviderad 2011-11-11, 2012-12-06

2010-12-09 1 (56) Innehåll 1. INLEDNING... 4 1.1. Syfte med tillämpningsregler och vägledning... 4 1.2. Struktur... 5 1.3. Definitioner och ordval... 5 1.4. Dokument som ersätts genom detta dokument... 5 2. TILLÄMPNINGSREGLER FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL)... 6 2.1. Inledning... 6 2.2. Paragrafer av särskilt intresse... 6 2.2.1. 1 kap. Socialtjänstens mål... 6 2.2.2. 2 kap. Kommunens ansvar... 6 2.2.3. 2 a kap. Om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag... 7 2.2.4. 3 kap. Vissa uppgifter inom socialtjänsten, m.m.... 9 2.2.5. 4 kap. Rätten till bistånd... 10 2.2.6. 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper... 10 2.2.7. 8 kap. Avgifter... 11 2.2.8. 14 kap. Anmälan om missförhållanden... 11 2.2.9. 16 kap. Övriga bestämmelser... 12 2.3. Handläggningsprocessen... 12 2.3.1. Tystnadsplikt Sekretess... 15 2.3.2. För den som vill veta mer... 15 2.4. Gemensamt ansvarstagande i hushållet... 15 2.5. Föräldraansvar... 15 2.6. Stöd till barn och ungdomar med funktionsnedsättningar... 16 2.6.1. Barnperspektivet... 16 2.6.2. Åtgärder för trygghet och säkerhet gällande barn och ungdomar... 17 2.7. Kvarboendeprincipen... 18 2.8. Tillämpningsregler och vägledning SoL... 18 2.8.1. Beslut om trygghetslarm... 18 2.8.2. Beslut om hjälp i hemmet... 19 2.8.3. Beslut om boendestöd... 19 2.8.4. Beslut om omvårdnadsbidrag... 20 2.8.5. Beslut om ledsagarservice... 21 2.8.6. Beslut om kontaktperson inklusive omfattning/nivå... 21 2.8.7. Beslut om avlösarservice... 22 2.8.8. Beslut om korttidsboende/korttidsvistelse... 22 2.8.9. Beslut om korttidsvistelse för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar... 23 2.8.10. Beslut om IKT-baserat stöd till den enskilde eller som anhörigstöd. 23 2.8.11. Beslut om särskilt boende för personer över 18 år... 24 2.8.12. Beslut om parboende i särskilt boende... 26 2.8.13. Beslut om dagverksamhet... 28 2.8.14. Beslut om dagverksamhet/sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar... 28 2.8.15. Öppna verksamheter utan krav på beslut... 29

2010-12-09 2 (56) 2.8.16. Beslut om turbunden resa... 29 3. TILLÄMPNINGSREGLER FÖR INSATSER ENLIGT LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS)... 29 3.1. Inledning... 29 3.2. Paragrafer av särskilt intresse... 29 3.2.1. Inledande bestämmelser... 29 3.2.2. Verksamhetens mål och allmänna inriktning... 30 3.2.3. Rätten till insatser... 30 3.2.4. Insatserna för särskilt stöd och särskild service... 30 3.2.5. Särskilda uppgifter för kommunen... 32 3.2.6. Gemensamma bestämmelser om landstingens och kommunernas ansvar 33 3.2.7. Avgifter m.m.... 33 3.2.8. Anmälan om missförhållanden... 33 3.2.9. Tillsyn m.m.... 34 3.2.10. Särskild avgift... 34 3.2.11. Rapporteringsskyldighet... 34 3.3. Handläggningsprocessen... 34 3.3.1. Viktiga skillnader mellan SoL och LSS... 35 3.3.2. Vem kan söka insatser enligt LSS?... 35 3.3.3. Vilka omfattas av LSS?... 35 3.3.4. Prövning av rätten till insatser allmänna principer... 36 3.3.5. Behovsbedömning... 36 3.3.6. Tystnadsplikt Sekretess... 39 3.4. Gemensamt ansvarstagande i hushållet... 39 3.5. Föräldraansvar... 39 3.6. Stöd till barn och ungdomar med funktionsnedsättningar... 40 3.6.1. Barnperspektivet... 40 3.6.2. Åtgärder för trygghet och säkerhet gällande barn och ungdomar... 41 3.7. Insatserna för särskilt stöd och service... 42 3.7.1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder (9 1 p)... 42 3.7.2. Personlig assistans (9 2 p)... 42 3.7.3. Ledsagarservice (9 3 p)... 45 3.7.4. Biträde av kontaktperson ( 9 4 p)... 46 3.7.5. Avlösarservice i hemmet ( 9 5 p)... 46 3.7.6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet ( 9 6 p)... 46 3.7.7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov ( 9 7 p)... 47 3.7.8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet ( 9 8 p)... 48 3.7.9. Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna ( 9 9 p)... 48 3.7.10. Daglig verksamhet (9 10 p)... 49 3.7.11. Individuell plan enligt LSS... 50 3.7.12. Flytta från annan kommun begäran om förhandsbesked enligt 16 LSS 50 4. TILLÄMPNINGSREGLER FÖR AVGIFTSSYSTEMET... 51

2010-12-09 3 (56) 4.1. Inledning... 51 4.2. Socialtjänstlagen... 51 4.2.1. Lagstiftning... 51 4.2.2. Avgiftsberäkning... 53 4.2.3. Reducering av avgift vid avsägning och frånvaro... 57 4.2.4. Dubbla boendekostnader vid flytt till särskilda boenden... 58 4.2.5. Mat i särskilt boende... 58 4.3. Avgifter inom LSS... 59 4.3.1. Lagstiftning om avgifter med mera... 59 4.3.2. Avgifter med mera... 60 BILAGOR... 61

2010-12-09 4 (56) 1. INLEDNING 1.1. Syfte med tillämpningsregler och vägledning För att kunna erbjuda god omvårdnad, trygghet och bibehållen självständighet enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) tillhandahåller kommunen olika former av stöd. Det finns olika former av stöd. De flesta stödformer kräver en ansökan från den som behöver stödet och en utredning och behovsbedömning samt beslut av en av kommunens handläggare. För medborgarna är det viktigt att detta sker med hög rättssäkerhet, enhetlig handläggning och likvärdighet i behovsbedömning och beslut. Syftet med tillämpningsreglerna i detta dokument är att ge medborgare och förtroendevalda en översikt över lagstiftningen och de lokala tillämpningsregler och vägledningarna som socialnämnden antagit som politiskt grund för myndighetsutövningen. I grunden för varje enskilt beslut om insatser finns alltid en bedömning utifrån den lagstiftning som gäller för den aktuella ansökan. Det är dock alltid den enskildes individuella behov och förutsättningar som ska bedömas. Vid bedömningen eftersträvas alltid en helhetssyn på individens situation och möjligheter där sociala, fysiska, psykiska och existentiella behov ska beaktas. Tillämpningsreglerna ska ge handläggarna på socialförvaltningen en politisk styrning och stöd vid tolkningen av lagstiftningen och vad som ska gälla i Järfälla kommun. Handläggarna har utöver detta dokument även tillgång till mer utvecklade rutiner inom varje lagstiftningsområde, tidsschabloner för uträkning av tidsåtgång inom hemtjänst (bedömningsdokument i excel) samt tillgång till den aktuella rättstillämpningen och rättspraxis via internetbaserade rättsdatabaser. Stöd i form av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller insatser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan ges vid olika verksamheter och av olika utförare. För de insatser där kundval/upphandling enligt Lag om Valfrihetssystem (LOV) gäller får den enskilde själv välja vilken utförare han eller hon vill ha bland dem som är godkända som utförare i Järfälla kommun. De godkända utförarna finns samlade i en kundvalskatalog. För den som för tillfället inte vill välja finns då ett icke-valsalternativ som innebär att den enskilde får sitt stöd, trots att han eller hon inte kan eller vill välja. Den enskilde kan när som helst meddela att han eller hon vill välja eller byta utförare och får då göra sitt val ur kundvalskatalogen. För det bistånd och de insatser som inte är upphandlade enligt Lag om Valfrihetssystem finns det också flera verksamheter och utförare. Där har inte den enskilde möjlighet att själv välja verksamhet eller utförare, men den enskildes behov ligger till grund för beslutet om var och av vem den enskilde ska få sitt stöd. Järfälla kommun har som mål att det ska finnas ett så brett utbud av verksamheter och så många boenden/platser i verksamheter i Järfälla att de flesta ska kunna få sina behov i kommunens egna verksamheter. Därigenom möjliggörs närhet till hemmet och till den invanda miljön. Den enskilde behöver inte heller resa så långt för att få stöd. Om den enskildes behov inte kan tillgodoses i kommunens egna verksamheter övervägs alternativ i andra verksamheter som kan tillgodose behoven. Det sker alltid en individuell prövning hur behoven ska tillgodoses.

2010-12-09 5 (56) 1.2. Struktur I detta dokument finns samlat de viktigaste delarna i lagstiftningen, inledande beskrivningar av handläggningen av enskilda ärenden samt tillämpningsreglerna för de olika insatsformerna och de avgifter som socialnämnden kan ta ut av den enskilde inom äldreomsorg och omsorg för personer med funktionsnedsättning. För varje del finns en kortare inledning. Därefter kommer en redovisning av de paragrafer i den aktuella lagstiftningen som är av särskilt intresse för respektive målgrupper. Dessa följs av en principiell beskrivning av handläggningsprocessen i myndighetsutövningen inom respektive område. Därefter beskrivs det beaktande av barnperspektivet som handläggaren måste göra om en utredning berör barn. För varje område sker därefter en redovisning av tillämpningsreglerna för de insatser som förekommer inom äldreomsorg respektive omsorg om personer med funktionsnedsättning. 1.3. Definitioner och ordval I texten har den person som ansökt om insats konsekvent kallats den enskilde. Ibland omfattas definitionen den enskilde också av legal företrädare. Med legal företrädare avses den person som har laglig rätt att företräda den enskilde. För barn som är under 18 år avses barnets förmyndare. För personer som är 18 år eller äldre avses god man eller förvaltare eller en person som den enskilde gett fullmakt att företräda honom eller henne. Med kommunens egna verksamheter avses både de verksamheter som drivs av kommunens egen regi och de som är upphandlade av Järfälla kommun och drivs som kommunala entreprenader. I texten har skall i citerade lagtexter och andra dokument ersatts med ska för ökad läsbarhet. I texten används begreppet särskilda boendeformer i betydelsen äldreboenden, gruppbostäder för personer med demensfunktionsnedsättning med mera. Begreppet bostad med särskild service används för gruppbostäder eller servicebostäder för personer med utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd, psykiska funktionsnedsättningar med mera. 1.4. Dokument som ersätts genom detta dokument Föreliggande tillämpningsregler ersätter tidigare gällande tillämpningsregler för SoL över 65 år (2004-11-17), tillämpningsregler för handikappomsorgens insatser enligt socialtjänstlagen samt lagen om färdtjänst och lagen om riksfärdtjänst (2004-11-23), vägledning för handikappomsorgens handläggning till stöd för funktionshindrade enligt LSS (2007-06-07) och tillämpningsanvisningar på avgiftssystemet (2008). Avsikten är att tillämpningsreglerna ska uppdateras årligen eller, vid större förändringar, när behov uppstår.

2010-12-09 6 (56) 2. TILLÄMPNINGSREGLER FÖR INSATSER ENLIGT SOCIAL- TJÄNSTLAGEN (SOL) 2.1. Inledning Tillämpningsreglerna i detta samlade dokument ska ge medborgare och förtroendevalda vägvisning om vilka lagar som styr handläggningsprocessen, samt beskriva vad som avses med respektive insats. Dokumentet presenterar det för handläggningsprocessen mest väsentliga ur lagstiftningen. I texten om de olika insatsformerna har socialnämndens lokala tillämpningsregler eller annat som behöver lyftas fram, förtydligats genom att de placerats i en textruta, som denna. Därigenom bidrar ett samlat dokument till en professionell och rättssäker handläggning. Socialförvaltningen har också utarbetat rutiner för handläggning som är riktade till handläggarna. Dessa rutiner finns i de verksamhetsnära system som handläggarna använder sig av i det dagliga utrednings-, och beslutsarbetet. 2.2. Paragrafer av särskilt intresse 2.2.1. 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 2 När åtgärder rör barn ska det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. 2.2.2. 2 kap. Kommunens ansvar 1 Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag finns i 2a kap.

2010-12-09 7 (56) 7 När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälsooch sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:981). 2.2.3. 2 a kap. Om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag Ansvarig kommun 1 Den kommun där den enskilde vistas ansvarar för stöd och hjälp enligt 2 kap. 1, om inte annat följer av 3-5. 2 Om det står klart att en annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd och hjälp åt en enskild, är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer. 3 Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen, ansvarar bosättningskommunen för det stöd och den hjälp som den enskilde behöver. Med bosättningskommun avses i detta kapitel 1. den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, eller 2. om den enskilde är stadigvarande bosatt i en kommun men har sin starkaste anknytning till en annan kommun, den sistnämnda kommunen, eller 3. om den enskilde saknar stadigvarande bostad, den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning. 4 En kommun behåller ansvaret för stöd och hjälp åt en enskild som till följd av ett beslut av kommunen vistas i en annan kommun i: 1. familjehem enligt 6 kap. denna lag eller 9 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 2. hem för vård eller boende enligt 6 kap., 3. boende för service och omvårdnad för äldre människor enligt 5 kap. 5 andra stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2, 4. bostad med särskild service enligt 5 kap. 7 tredje stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2, 5. bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad enligt 9 8 eller 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller

2010-12-09 8 (56) 6. annat boende, om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun. 5 Den kommun där den enskilde är folkbokförd ansvarar för stöd och hjälp 1. under kriminalvård i anstalt, 2. under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av någon annan än en kommun, 3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2. Vistelsekommunens skyldighet att bistå bosättningskommunen 6 När en enskild avser att vistas en kortare tid i en annan kommun än bosättningskommunen, och till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom behöver stöd och hjälp för detta, är vistelsekommunen skyldig att på begäran 1. bistå med den utredning som bosättningskommunen behöver för att kunna pröva den enskildes behov av stöd och hjälp, 2. verkställa bosättningskommunens beslut. 7 Om en bosättningskommun har begärt verkställighet enligt 6 2, ska bosättningskommunen ersätta vistelsekommunen för verkställighetskostnaderna. Ersättningen ska betalas enligt den ersättningsnivå som bosättningskommunen tillämpar för motsvarande insatser. Ansökan om insatser i en annan kommun 8 En person som önskar flytta till en annan kommun, får ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon 1. till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig i den andra kommunen utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas, eller 2. på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas. 9 En ansökan enligt 8 ska behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. Är den sökandes behov tillgodosedda i bosättningskommunen, får hänsyn inte tas till den omständigheten när ansökan prövas. Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att kunna pröva ansökan. Överflyttning av ärende 10 Ett ärende som avser vård eller någon annan åtgärd i fråga om en enskild person kan flyttas över till en annan kommun. En kommun som anser att ett ärende ska flyttas över ska begära det hos den andra kommunen. Ärendet ska då flyttas över om den som berörs av ärendet har starkast anknytning till den andra kommunen och det med hänsyn till den enskildes önskemål, hjälpbehovets varaktighet och omständigheterna i övrigt framstår som lämpligt. En begäran enligt andra stycket ska vara skriftlig. Den andra kommunen ska skriftligen och utan dröjsmål meddela sin inställning.

2010-12-09 9 (56) 11 Om berörda kommuner inte är överens om att flytta över ärendet, får den kommun som begärt överflyttning ansöka om det hos Socialstyrelsen. En sådan ansökan får också göras av en kommun, som inte inom en månad har fått svar från en annan kommun på en begäran om överflyttning. Socialstyrelsen ska pröva ansökningen så snart som möjligt. Beslut i ärendet ska meddelas inom tre månader från det att ansökan kom in, om det inte finns särskilda skäl för en längre handläggningstid. 12 Uppgifter som behövs för att en kommun ska kunna ta över ett ärende enligt 10 eller 11 ska lämnas ut av den kommun som överlämnar ärendet. 2.2.4. 3 kap. Vissa uppgifter inom socialtjänsten, m.m. 1 Till socialnämndens uppgifter hör att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen, informera om socialtjänsten i kommunen, genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden, svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. 2 Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden ska också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla. Socialnämnden ska även i övrigt ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och ungdom, äldre och andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden ska i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning.

2010-12-09 10 (56) 3 Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 4 Socialnämnden ska i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt ska nämnden härvid samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. 5 Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information och hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. 6 Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra. 2.2.5. 4 kap. Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 2.2.6. 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Äldre människor 4 Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. 5 Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. 6 Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor.

2010-12-09 11 (56) Människor med funktionshinder 7 Socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden ska medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen ska inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende. 8 Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden. Kommunen ska planera sina insatser för människor med fysiska och psykiska funktionshinder. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. 8 a Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. 11 Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ska också beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. 2.2.7. 8 kap. Avgifter 1 Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnadsansvar för den enskilde vårdtagaren. Kommunen får dock, utom beträffande barn, ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av missbruk av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem. Regeringen meddelar föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut för varje dag. För andra stöd- och hjälpinsatser får kommunen ta ut skälig ersättning. 6 Avgifterna enligt 5 får inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). När avgifterna fastställs ska kommunen dessutom försäkra sig om att omsorgstagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation. 2.2.8. 14 kap. Anmälan om missförhållanden 1 Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. 2 Var och en som är verksam inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder ska vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild ska genast anmäla detta till socialnämn-

2010-12-09 12 (56) den. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, ska nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten. Anmälningsskyldigheten gäller också den som handlägger ärenden enligt denna lag. Första stycket gäller även inom motsvarande yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Anmälan ska göras till den som är ansvarig för verksamheten. Den ansvarige är skyldig att utan dröjsmål avhjälpa missförhållandet eller anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Lag (2005:126). 2.2.9. 16 kap. Övriga bestämmelser Överflyttning av ärende 1 Ett ärende som avser vård eller någon annan åtgärd i fråga om en enskild person kan flyttas över till en annan socialnämnd. Överflyttning ska ske om den som berörs av ärendet har starkast anknytning till den andra kommunen och det med hänsyn till den enskildes önskemål, hjälpbehovets varaktighet och omständigheterna i övrigt framstår som lämpligt. Om berörda kommuner inte kan komma överens om överflyttning, får den kommun där frågan om överflyttning kommit upp ansöka om överflyttning av ärendet hos Socialstyrelsen. Uppgifter som behövs för att en socialnämnd ska kunna ta över ett ärende ska lämnas ut av den socialnämnd från vilken överlämnandet sker. Rapporteringsskyldighet 6 f Socialnämnden ska till Socialstyrelsen och till de revisorer som avses i 3 kap. 8 kommunallagen (1991:900) rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap. 1 som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av bistånd beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet. Socialnämnden ska vidare dels till Socialstyrelsen, dels till revisorerna rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap. 1 som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av bistånd beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet. Rapportering enligt denna paragraf ska ske en gång per kvartal. 2.3. Handläggningsprocessen I följande avsnitt ges en generell beskrivning av hur myndighetsutövningen fungerar och hur handläggningsarbetet bedrivs i ett normalfall. Handläggningsprocessen är i stort sett den samma oberoende av vilken typ av ärende det gäller eller vilken lagstiftning som används. Omfattningen på utredningsförfarandet kan dock variera beroende på vad ansökan gäller. Alla ansökningar om bistånd ska prövas och endast beviljas om behovet inte kan tillgodoses av den enskilde eller tillgodoses på annat sätt.

2010-12-09 13 (56) Ansökan kan vara muntlig eller skriftlig. Skriftlig ansökan är att föredra då det är minst risk för missuppfattningar. Det är mer rättsäkert att hantera eventuella avslag och överklagande med en tydlig ansökan. Har den enskilde behov av hjälp för att fylla i ansökan ska handläggaren bistå med detta om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt via anhörig, god man etc. När ansökan inkommit görs ofta en enkel förhandsbedömning om ärendets art och inriktning. Därefter fattar handläggaren beslut om en utredning ska inledas eller inte. Socialförvaltningen har förenklat ansöknings- och utredningsförfarandet (så kallad förenklad biståndsbedömning ) gällande vissa insatser inom socialtjänstlagen. Förenklad biståndsbedömning resulterar i att den enskilde får en kortare utrednings- och handläggningstid då hembesök oftast inte är nödvändigt. Förfarandet innebär att den enskilde själv kan formulera sig på en fastställd ansökningsblankett och själv uppge orsakerna till behovet av hjälp. Handläggaren tar kontakt med den enskilde per telefon för att bekräfta ansökan och eventuellt komplettera uppgifter. Bedömningen är lika oavsett i vilken form ansökan har inkommit. Beslut meddelas direkt per telefon samt därefter även skriftligt. Utredning ska ske skyndsamt. Utredningar får inte utan särskilda skäl och ett godkännande av nämnden ta längre tid än tre till fyra månader. Utredningen ska inte vara mera omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna. Vid komplicerade utredningar kan det finnas behov av att fatta beslut om kortvariga insatser under fortsatt utredning. Under utredningen ska handläggaren samla in de uppgifter som behövs för att kunna göra en bedömning och fatta beslut. Detta sker oftast i kontakt med den enskilde vid hembesök, vid vårdplanering på sjukhus och genom att uppgifter inhämtas från andra inblandade som till exempel sjukvårdspersonal. Den enskilde sökande får en förfrågan om att ge godkännande till att uppgifter inhämtas. Samtliga beslut ska meddelas skriftligt till den enskilde. I beslutet ska framgå: typ av insats omfattning tidsperiod motiv till beslut Den enskilde ska få en kopia på utredningen vid utskick av beslutet. Om insatsen beviljas ska beslutet utmynna i en beställning av insats från en kommunal eller privat utförare. För vissa insatser har den sökande möjligheter att själv välja utförare. Vid avslag bifogas också uppgifter om hur den sökande kan överklaga beslutet till Förvaltningsrätten 1. Beslut om insatser ska vara tidsbegränsade så att de sammantagna insatserna alltid motsvarar behoven. 1 Från och med den 15 januari 2010 har Länsrätten ersatts av Förvaltningsrätten i Stockholms län.

2010-12-09 14 (56) Figuren nedan ger en bild av hur ett ärende behandlas från ansökan tills beslut fattas och insatsen startar. Figur: Handläggningsprocessen Ansökan Anmälan Annat sätt t.ex. vårdplanering på sjukhus Förfrågan om service eller rådgivning Förhandsbedömning Hänvisning till öppna insatser utan utredning el. biståndsbeslut Beslut att inleda utredning. Ställningstagande att inte inleda utredning Informera berörda att utredning inleds. Genomföra utredning. Handläggarens bedömning och förslag till beslut. Avslag på ansökan Insats beviljas Överklagande till förvaltningsrätten Beställning av insatser från kommunal el. privat utförare. Avslag på överklagande Bifall på överklagande Utföraren upprättar en genomförandeplan tillsammans med den enskilde Inga insatser Överklagande till kammarrätten *Prövning om ärendet tas upp i rätten eller inte Utföraren genomför insatsen d.v.s. ger stödet Handläggaren gör uppföljning, omprövar och fattar ev. nytt beslut Ärendet tas inte upp Ärendet tas upp Avslag på överklagande Bifall på överklagande Överklagande till Regeringsrätten se process fr. * t. avslag/bifall

2010-12-09 15 (56) 2.3.1. Tystnadsplikt Sekretess I det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen (1980:100). Sekretess gäller för uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men (s.k. omvänt skaderekvisit). Med personliga förhållanden menas till exempel uppgifter som rör en persons karaktär, sinnesbeskaffenhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, arbetsoförmåga och ekonomi. Även uppgifter om någons bostadsadress och anställning hör till dennes personliga förhållanden. Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt LSS får inte heller obehörigen röja vad han eller hon har fått veta om enskildas personliga förhållanden. Sekretess gäller såväl gentemot enskilda som myndigheter emellan. Varje nämnd i en organisation är en myndighet i sekretesslagens mening och sekretess gäller mellan olika myndigheter inom en kommun såväl som gentemot andra myndigheter. 2.3.2. För den som vill veta mer För den som är intresserad av att läsa mer om lagstiftning och handläggning finns mer information att tillgå på kommunens hemsida. Där finns också länkar till ytterligare information, till exempel från Socialstyrelsen. 2.4. Gemensamt ansvarstagande i hushållet Av äktenskapsbalken (16 kap 1 ÄB) framgår att makar, var och en efter sin förmåga, ska bidra till det gemensamma hushållet och till att personliga behov tillgodoses. Det innebär att vuxna personer som lever i hushållsgemenskap normalt ger varandra viss praktisk hjälp. Att ha gemensamt hushåll innebär inte ett ansvar för den enskildes personliga omvårdnad. Vid bedömning av omvårdnadsbehov ska bedömningen göras som om den enskilde vore ensamstående. Det gemensamma ansvaret för hushållet innebär också att när en person har rätt till stöd enligt Socialtjänstlagen ska inte stödpersonalen ta över det ansvar som den person som inte har funktionsnedsättning har för det gemensamma hushållet. Samma principer kan tillämpas för personer som har funktionsnedsättningar och som sammanbor, har ingått partnerskap, delar hushåll med annan eller har hemmavarande barn över 18 år. För att denna princip ska följas ska maken/makan/den sammanboende/det vuxna barnet vara hemmavarande, det vill säga inte huvudsakligen befinna sig på annan plats. 2.5. Föräldraansvar Enligt Föräldrabalken (FB) 6 kap. 1 och 2 har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Vårdnadshavaren ansvarar bland annat för att barnet får dessa behov tillgodosedda samt att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år eller dessförinnan ingår äktenskap. Går barnet i skolan efter 18 års ålder är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, men längst till dess barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning.

2010-12-09 16 (56) Föräldraansvar kan definieras som den omvårdnad en förälder normalt ger till ett barn i aktuell ålder utan funktionsnedsättning. Det hjälpbehov och de insatser som går utöver detta utgör grunden för bedömning om stödinsatser. 2.6. Stöd till barn och ungdomar med funktionsnedsättningar FN:s barnkonvention är vägledande både när det gäller barnperspektivet och vilka åtgärder som kommunen behöver göra för att beakta barns och ungdomars trygghet och säkerhet. I barnkonventionen beskrivs barns rättigheter bland annat att Ett barn har grundläggande rätt att leva tillsammans med sina föräldrar, förutsatt att han/hon har det bra och tryggt med dem. Ett barn har rätt att behålla sin identitet, sitt medborgarskap, sitt namn och sina släktrelationer. Ett barn som inte bor med sina föräldrar har rätt att träffa och hålla regelbunden kontakt med båda föräldrarna. Ifall det inte är bra för barnet att träffa föräldrarna kan man hindra umgänge. Ett barn som placerats utanför sitt födelsehem har rätt till regelbunden översyn av grunderna för sin omvårdnad och placering. Ett barn som tillhör en minoritet eller urbefolkning har rätt till sin egen kultur, religion och sitt eget språk. Ett barn ska ha rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning. Ett barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada dess hälsa och utveckling. Ett barn ska skyddas mot alla former av sexuellt utnyttjande. Ett barn ska skyddas från narkotika och olaglig narkotikahandel. Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym och förnedrande bestraffning. Ett barn som utsatts för någon form av utnyttjande bör få hjälp till rehabilitering och social återanpassning. Ett barn har rätt till bästa möjliga hälsa och till den hälso- och sjukvård han/hon behöver. Barnet har rätt till privatliv, hemfrid och brevhemlighet. Barnets heder och anseende får inte kränkas. Ett barn har rätt till vila, lek och fritid, och till att delta i konst- och kulturaktiviteter. Barns åsikter ska beaktas med hänsyn till dess ålder och mognad. 2.6.1. Barnperspektivet Vid behovsbedömning ska handläggaren beakta barnperspektivet. Det innebär att handläggaren ska se på behov utifrån barnets eller barnens bästa. Detta ska ske både när stödinsatsen riktar sig till det enskilda barnet och när det riktar sig till ett syskon eller en vuxen i familjen, men där situationen påverkar det enskilda barnet. Ibland sammanfaller inte barnperspektivet och vuxenperspektivet. I de flesta fall tillgodoses barnets intresse genom att de vuxna får bra stöd av socialtjänsten, men vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste barnets intresse ha företräde. Barnet ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Hänsyn ska tas till barnets åsikter i förhållande till barnets ålder och mognad. I de fall där det finns barn med i bilden, antingen genom att barnet själv har en funktionsnedsätt-

2010-12-09 17 (56) ning eller att föräldern har det, är det viktigt att i möjligaste mån finna stöd och lösningar i närmiljön och i familjens nätverk. Det är först när nätverket och dess stöd inte räcker till som socialtjänstens insatser bör komma i fråga. Ett stort mått av lyhördhet för familjens situation är viktigt för att bedöma barnets bästa. 2.6.2. Åtgärder för trygghet och säkerhet gällande barn och ungdomar Inom omsorg om barn och ungdomar med funktionsnedsättningar ( handikappomsorg ) görs inga omhändertaganden. Det är fortfarande föräldrar/förmyndare som har ansvar för att det enskilda barnet är tryggt och lever under goda förhållanden. Även om ett barn eller en ung med funktionsnedsättningar bor i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet ska denna insats endast vara ett komplement till hemmet. Det är trots detta viktigt att den handläggare som beslutar om stöd till barn och ungdomar beaktar barnets bästa och följer upp att han eller hon har det bra och inte utsätts för missförhållanden och vanvård, samt att insatsen som sådan eller den plats där stödet ges är det rätta för barnet/den unga. I vanvårdsutredningen (SOU 2009:99, Vanvård i social barnavård under 1900-talet) uppdelas vanvård i två kategorier: övergrepp och försummelse. Övergrepp kan vara fysiska/emotionella eller sexuella. Försummelse kan innebära exempelvis otillräcklig omvårdnad, otillräcklig tillsyn eller otillräcklig skolgång. Om ett barn får sin dagliga omvårdnad i ett annat hem än föräldrahemmet har handläggaren ett särskilt ansvar när det gäller uppföljning av insatsen. För att säkra att barn och ungdomar med funktionsnedsättningar får trygghet och säkerhet i det stöd som ges från handikappomsorgen ska detta beaktas när beslut om insats tas: Föräldrarna och barnet/ungdomen ska involveras i planeringen för insatsen Barnet/den unga och föräldrarna ska få muntlig och skriftlig information om o vem som är barnets/den ungas handläggare samt kontaktuppgifter (handläggarens telefon/mobiltelefon, adress/e-postadress). o vart de ska vända sig om missförhållanden uppstår i verksamheter eller om de har klagomål Dokumentationen är särskilt viktig för att följa barnets/den ungas utveckling och om insatsen/stödet är rätt för den enskilde. o Handläggaren ansvarar för att utföraren får ett uppdrag med viktig information och tydlig målsättning. o Utföraren ansvarar för att en genomförandeplan upprättas tillsammans med barnet/den unga och föräldrar samt att genomförandeplanen skickas till handläggaren. o Utföraren ansvarar för att dokumentera viktiga händelser och avvikelser från genomförandeplanen. Om barnet får sin dagliga omvårdnad i ett annat hem än föräldrahemmet o ska personliga besök hos barnet/den unga ske minst fyra gånger per år. Däremellan kan kontakten ske via telefonsamtal, brev, sms eller e- post, där så är lämpligt och möjligt. o behöver en relation upprättas för att barnet/den unga ska känna förtroende. Uppföljning måste bygga på en förtroendefull kontakt med barnet (gäller alla insatser och stödformer).

2010-12-09 18 (56) o Handläggaren ska följa upp insatsen utifrån uppdrag, genomförandeplan samt dokumentation av viktiga händelser och avvikelser. o Handläggaren ska, förutom att träffa föräldrarna, också följa upp insatsen genom att träffa barnet/den unge på egen hand. Barnet/den unge ska ges möjlighet att framföra sina synpunkter utifrån ålder och mognad. o Om insatsen/stödet vid uppföljning inte visar sig vara rätt för barnet/den unga ska handläggaren snarast ta kontakt med förälder/förmyndare och diskutera vilket stöd som just då och långsiktigt är det bästa för barnet. Barnet/den unga ska ges möjlighet att framföra sina synpunkter utifrån ålder och mognad. o Om barnet/den unga utsätts för missförhållanden eller vanvård i verksamhet som ger stöd till barn/unga med funktionsnedsättningar måste omedelbara åtgärder vidtas. Tillsammans med föräldrarna (och utföraren) söks den bästa akuta och långsiktiga lösningen. Barnet/den unga ska ges möjlighet att framföra sina synpunkter utifrån ålder och mognad. Händelsen rapporteras till ansvarig för verksamheten, så denne kan göra en Lex Sarah-anmälan. o Om barnet utsätts för missförhållanden eller vanvård i det egna hemmet ska handläggaren göra en anmälan till barn- och familjeenheten. 2.7. Kvarboendeprincipen Huvudinriktningen är att den enskildes möjligheter att bo kvar hemma ska stärkas. Kvarboendeprincipen gäller så långt som möjligt. 2.8. Tillämpningsregler och vägledning SoL 2.8.1. Beslut om trygghetslarm Trygghetslarm ges när en enskild har behov av att nå hemtjänstpersonal vid akuta behov till exempel om det föreligger risk för att den enskilde ramlar och inte själv kan ta sig upp. Trygghetslarm ökar möjligheterna för den enskilde att bo kvar i ordinärt boende. Otrygghet och fallrisk orsakad av olika sjukdomstillstånd såväl som upplevd otrygghet och upplevd fallrisk kan innebära att behov av hjälp uppstår plötsligt och utan möjlighet att planera in stödet i förväg. Förutsättningen för att få en trygghetslarm är att det föreligger en stor risk att den enskilde kan hamna i en akut situation. Den enskilde ska bedömas ha förmåga att utlösa trygghetslarm vid rätt situation. Ansökan kan även ske via förenklat ansöknings- och utredningsförfarande. Kriterierna för att kunna få tillgång till den öppna tjänsten trygghetslarm är främst: - Den enskilde ska ha fyllt 18 år. - Den enskilde ska bo i ordinärt boende, det vill säga inte i någon gruppbostad eller i äldreboende. - Otrygghet eller fallrisk orsakad av olika sjukdomstillstånd och psykisk instabilitet - Upplevd otrygghet och upplevd fallrisk

2010-12-09 19 (56) 2.8.2. Beslut om hjälp i hemmet Hjälp i hemmet ska ges till enskilda med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller som av sociala skäl behöver stöd i den dagliga livsföringen, för att det ska bli möjligt att bo kvar i egna hemmet. Insatsen ska inte kunna tillgodoses på annat sätt. Det är angeläget att valet av insatser sker mot bakgrund av individens totala situation. Alla insatser bygger på frivillighet, det vill säga att den enskilde vill ta emot stödet, och med beaktande av den enskildes integritet. Insatserna ska utformas tillsammans med den enskilde. I första hand bör prövas om ett behov kan avhjälpas eller minskas genom generella åtgärder och andra typer av insatser till exempel bostadsanpassning, hjälp med bostadsbyte eller tekniska hjälpmedel. Den enskilde ska genom insatsen hjälp i hemmet få stöd i att utnyttja sina egna resurser så långt som möjligt och få hjälp med det som han eller hon inte själv kan utföra. Genom hjälp i hemmet kan den enskilde få möjlighet till ett fortsatt självständigt liv i sin invanda miljö. Omfattning av insatser och frekvens Personlig omvårdnad - dagligen, efter behov Egen vård dagligen, efter behov Tillsyn- dagligen, efter behov Trygghetsringning - dagligen, efter behov Promenader - en gång per vecka Måltidshjälp - dagligen, efter behov Matdistribution dagligen, efter behov Städning var tredje vecka. För ensamstående städas 2 rum och kök och för makar med skilda sovrum 3 rum och kök. Den enskilde kan få fönsterputs en gång per år förutsatt att hushållet har insatsen städning. Tillsynsstädning en gång per vecka Tvätt - varannan vecka Inköp - en gång per vecka Källsortering - endast i samband med andra insatser som t ex städning Matlagning i hemmet - ges enbart i undantagsfall t.ex. till ensamstående föräldrar med barn. Ärenden en gång per månad Personer med insatsen personlig assistans enligt LSS och som fyller 65 år Personer som haft personlig assistans enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) innan de fyllt 65 år har fortsatt rätt till personlig assistans efter det de fyllt 65 år. Den som ansöker om insatsen personlig assistans enligt LSS innan han eller hon fyller 65 år ska få sin ansökan prövad enligt LSS. Den enskilde betalar ingen avgift för insatser enligt LSS. Om en person som är över 65 år och som har personlig assistans behöver mer stöd än vad han eller hon redan har ska ansökan prövas enligt Socialtjänstlagen. 2.8.3. Beslut om boendestöd Boendestöd är en praktisk och social insats som används när den enskilde behöver stöd för att hantera sin vardag och för att få ett så bra och självständigt liv som möj-

2010-12-09 20 (56) ligt. Syftet kan till exempel vara att den enskilde ska få en fungerande vardag, att den enskilde ska kunna bo kvar i sin lägenhet eller att han eller hon inte ska bli isolerad. Boendestödet utgår från hemmet. Boendestödjaren ska huvudsakligen utföra stödet tillsammans med den enskilde, men ibland kan det också innebära att göra något åt den enskilde, vilket då ska framgå av uppdraget. Stödet kan också innebära att hjälpa den enskilde att komma igång med en uppgift. Det kan vara att pedagogiskt strukturera upp en arbetsuppgift och att hitta strategier eller hjälpmedel för att klara svårigheter i vardagen. Hjälpmedel i dess vanliga definition är landstingets ansvar, men när det gäller boendestöd kan det vara att hitta enkla och praktiska vardagslösningar som fungerar för den enskilde. Boendestödjarna kan också vara ett stöd i kontakten med andra myndigheter, hjälpa den enskilde att träna på att vistas på offentliga platser med mera. Boendestöd beviljas utifrån ett individuellt behov. I beslutet beskrivs omfattningen i antal timmar, men beställningen till utföraren kan vid behov också omfatta ett visst antal besök i veckan. 2.8.4. Beslut om omvårdnadsbidrag Omvårdnadsbidrag är ett ekonomiskt bidrag till den enskilde avsett som kompensation till anhöriga/närstående för väsentligt merarbete, utöver vad som föreskrivs i äktenskapsbalken och/eller föräldrabalken, uppgifter som annars skulle utföras inom ramen för hemtjänst. Normalt hushållsarbete såsom inköp, matlagning, tillsyn, städning och sådant som innefattas i det man normalt stödjer och hjälper varandra med som makar/sambor, barn och/eller föräldrar berättigar inte till omvårdnadsbidrag. Främst ska Hjälpbehovet ska ha karaktär av personlig omvårdnad. För att bidraget ska kunna erhållas ska det finnas en lämplig för person för utförandet. Vid utredningen ska hänsyn tas till om det finns andra ersättningsformer avsedda för samma hjälpbehov, nämligen personlig assistans enligt LSS eller personlig assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken, tidigare kallad LASS-ersättning, handikappersättning eller vårdbidrag. Normalt ska inte den som får någon av nämnda ersättningar få omvårdnadsbidrag. Vid bedömning av omvårdnadsbehovet ska de omvårdnadsinsatser som utförs av annan vårdare inte medräknas. Omvårdnadsbidraget delas in i fyra olika nivåer beroende på omvårdnadsbehovets omfattning. Bidraget utgår månadsvis, med start från beslutsdatum, med en tolftedel av 30, 60, 90 eller 120 % av basbeloppet. Omvårdnadsbidraget utgår endast när den enskilde vistas i sin ordinarie bostad i kommunen. Bidraget kan dock utgå under högst tre veckor om vårdtagaren och dennes anhörig/närstående tillsammans vistas på annan ort i Sverige eller utomlands. Det utgår således inte när den enskilde bor inom särskilt boende. Detta gäller även när det är fråga om parboende. Omvårdnadsbidraget kan inte endast kombineras med andra insatser såsom växelvård och hemtjänst. Omvårdnadsbidraget beviljas längst för en tolvmånadersperiod, varefter omprövning sker. När det långsiktiga behovet är svårbedömt bör bidraget beviljas för kortare tid.

2010-12-09 21 (56) Omvårdnadsbidraget utgår inte när den enskilde bor i särskilt boende. Detta gäller även vid parboende. Omvårdnadsbidraget kan börja betalas ut när beslutet fattas. 2.8.5. Beslut om ledsagarservice Ledsagarservice är en stödinsats som syftar till att den enskilde ska kunna leva som andra och delta i samhällslivet. Insatsen ska underlätta för den enskilde att ha kontakt med andra och därmed bryta hans eller hennes isolering. Den enskilde ska få möjlighet att delta i fritidsaktiviteter och kulturliv, besöka vänner eller utföra annan aktivitet till exempel läkarbesök eller promenader. Insatsen är främst knuten till den enskildes närmiljö utanför hemmet, men kan i vissa fall innebära resor och aktiviteter utanför närmiljön. Insatsen innebär personlig service och ska anpassas efter individuella behov. Ledsagarservice kan innefatta viss omvårdnad om den behövs för att insatsen ska kunna genomföras, till exempel få hjälp med toalettbesök, på- och avklädning, hjälp i måltidssituationer vid restaurang- eller kafébesök. Ledsagning kan ges alla tider på dygnet. Följande är de vanligaste kriterierna för att ledsagarservice ska kunna komma ifråga: Rörelsehinder Balansproblem/fallrisk Synskada Bristande ork Andningssvårigheter Psykisk funktionsnedsättning Den enskilde ska på grund av sin funktionsnedsättning ha svårigheter att på egen hand ta sig till och från aktiviteter. Tillämpning: äldreomsorg Insats beviljas om maximalt sex timmar per månad för besök på vårdinrättningar Tillämpning: funktionsnedsättning Insats beviljas om maximalt tio timmar per månad För barn och unga tillämpas individuell bedömning 2.8.6. Beslut om kontaktperson inklusive omfattning/nivå Kontaktpersonens uppgift är att ställa upp som medmänniska för den enskilde och stödja honom eller henne att komma i kontakt med andra människor, komma ut i samhället och delta i olika aktiviteter. Kontaktpersonen ska kunna ge råd till den enskilde i vardagliga situationer som inte är av komplicerad natur.

2010-12-09 22 (56) Kontaktpersonen ska som regel träffa den enskilde vid ett tillfälle per vecka. Det finns en nivåindelning i besluten som också styr den ersättning som utgår till kontaktpersonen. 2.8.7. Beslut om avlösarservice Avlösarservice är en stödinsats som ska möjliggöra för anhöriga, personer som den enskilde delar hushåll med eller familjehemsföräldrar att få vila och avkoppling eller uträtta sysslor eller egna aktiviteter utanför hemmet. Stödet är därför en form av anhörigstöd. Stödinsatsen innebär att en person tillfälligt tar över omvårdnaden om den enskilde. Avlösarservice kan ges som ett regelbundet återkommande stöd eller vid oförutsedda situationer, såväl i som utanför det egna hemmet. Avlösarservice kan ges alla tider på dygnet. För personer inom äldreomsorgen, det vill säga personer 65 år och äldre, är upp till tolv timmar avlösarservice/månad avgiftsfritt. Insats beviljas om maximalt tolv timmar per månad 2.8.8. Beslut om korttidsboende/korttidsvistelse Korttidsboendeplats syftar till att komplettera stödet i det egna boendet och ge ökad möjlighet till kvarboende i det egna hemmet. Stödet är också en form av anhörigstöd. De personer som beviljas korttidsboende har i många fall omfattande behov av medicinsk omvårdnad. Det kan vara multisjuka som har flera olika sjukdomstillstånd eller personer med demensfunktionsnedsättning som har omfattande behov av omvårdnad. Korttidsboende kan erbjudas i olika former och med inriktning mot olika målgrupper. Det finns korttidsboende avsedda för personer med stora omsorgsbehov. Det finns en omsorgsenhet inriktad mot regelbunden avlastning. Vid beslut om korttidsboende för avlastning tas hänsyn till de individuella behoven. Det är inte ovanligt att den enskilde är en vecka på korttidsboende och sedan fyra veckor i hemmet eller att två veckor i hemmet följs av två veckor på korttidsboende. Om den enskilde och dennes anhöriga behöver korttidsboende tre veckor av fyra är det inte längre fråga om ett behov av korttidsboende, utan snarare behov av särskilt boende för äldre eller bostad med särskild service. Regelbunden avlastning för anhöriga/närstående inräknas även här och beviljas max två veckor per månad. Beslut om korttidsboende kan även förekomma efter sjukhusvistelse under tiden behovet av framtida vård och/eller boendeform utreds av handläggaren. Alla beslut är tidsbegränsade. I första hand prövas alla möjligheter att få korttidsplats/korttidsboende i kommunens egna verksamheter.

2010-12-09 23 (56) Resor till och från korttidsvistelse ingår inte i insatsen/beslutet. Den enskilde kan ansöka om turbunden resa enligt Socialtjänstlagen om den enskilde själv inte kan ta sig till korttidsvistelsen eller om anhöriga saknar möjlighet att ordna transporten, se kapitel om turbunden resa. 2.8.9. Beslut om korttidsvistelse för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar Korttidsvistelse i form av korttidshem och korttidsfamilj Korttidsvistelse på korttidshem eller i korttidsfamilj ska ge barn och ungdomar med funktionsnedsättningar och deras familj en skälig levnadsnivå. Barn och ungdomar kan få miljöombyte och rekreation genom korttidsvistelse. Anhöriga kan genom insatsen få möjlighet till avlastning i omvårdnadsarbetet och möjlighet till avkoppling. Stödet är därför en form av anhörigstöd. Korttidsvistelse i form av läger eller kollo Korttidsvistelse i form av läger eller kollo ska ge barn och ungdomar med funktionsnedsättningar miljöombyte och rekreation om detta krävs för att barnet eller ungdomen ska få en skälig levnadsnivå. I första hand prövas alla möjligheter att få korttidsvistelse på hemmaplan och i kommunens egna verksamheter. Resor till och från korttidsvistelse ingår inte i insatsen/beslutet. Den enskilde kan ansöka om turbunden resa enligt Socialtjänstlagen om den enskilde själv inte kan ta sig till korttidsvistelsen eller om anhöriga saknar möjlighet att ordna transporten, se kapitel om turbunden resa. 2.8.10. Beslut om IKT-baserat stöd till den enskilde eller som anhörigstöd IKT står för Information- och kommunikationsteknik. Metoder och tekniska lösningar utvecklas hela tiden och formerna för det IKT-baserade stödet utvecklas därför ständigt. Syftet med användande av IKT-insatser kan variera. Stödet kan till exempel användas för att stödja kvarboende stödja anhörigvårdare främja sociala kontakter samt bryta ensamhet och isolering underlätta och möjliggöra närståendes insatser ge tillgång till faktagranskad information anpassad för målgruppen

2010-12-09 24 (56) 2.8.11. Beslut om korttidsvistelse för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov Barn över 12 år med funktionsnedsättningar kan ha rätt till korttidstillsyn utanför det egna hemmet före och efter skolans slut, under lovdagar, studiedagar och längre lov (till exempel sommarlov). Många ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar som har förvärvsarbetande föräldrar kan av olika skäl inte klara sig själva under dessa tider, utan behöver tillförsäkras både en trygg situation och en meningsfull sysselsättning. Korttidstillsyn är tillämplig från och med höstterminen det år barnet fyller 13 år. Korttidstillsyn beviljas endast i undantagsfall. Insatsen ges till personer som har ett funktionshinder som är likvärdigt LSS-lagstiftningens personkretsbeskrivningar, men trots det inte omfattas av lagen. Bistånd ges då enligt Socialtjänstlagen istället för LSS. I första hand prövas alla möjligheter att få korttidstillsyn i kommunens egna verksamheter. Resor till och från korttidstillsynen ingår inte i insatsen/beslutet. Den enskilde kan ansöka om turbunden resa enligt Socialtjänstlagen om barnet själv inte kan ta sig till korttidstillsynen eller om barnets förmyndare saknar möjlighet att ordna transporten, se kapitel om turbunden resa. 2.8.12. Beslut om särskilt boende för personer över 18 år Särskilt boende finns i form av äldreboende, gruppboende för personer med demensfunktionsnedsättningar samt som gruppboende/serviceboende för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Behoven avgör vilken typ av särskilt boende som erbjuds den enskilde. Särskilt boende kan beviljas personer med behov av omfattande omvårdnadsoch/eller omsorgsinsatser dygnet runt under förutsättning att behoven inte kan tillgodoses i den egna bostaden. Personer med psykiatrisk diagnos kan undantas kravet på behov dygnet runt. Den enskilde ska ha en varaktig funktionsnedsättning som medför ett stort stöd- och omvårdnadsbehov. Handläggaren utreder den enskildes hela situation, det vill säga fysiska omvårdnadsbehov samt psykiska och sociala behov, och ser om ett särskilt boende är det som krävs för att den enskilde ska uppnå skäliga levnadsvillkor. Krav på diagnos För gruppboenden med demensinriktning gäller dessutom att behoven ska vara styrkta med en demensdiagnos.

2010-12-09 25 (56) Även för gruppboenden/serviceboenden för personer med psykiska funktionsnedsättningar ska diagnosen vara styrkt innan beslut fattas. Andra stödinsatser uttömda Särskilt boende beviljas först när bostadsanpassning, hjälpmedel och andra insatser som kan beviljas som stöd i ordinärt boende inte längre kan tillgodose den enskildes behov. Alla möjligheter att tillgodose behoven i ordinärt boende ska vara uttömda och faktiskt prövade. Att den enskilde inte önskar insatser i ordinärt boende räcker inte som skäl för att bevilja särskilt boende. Prioritering vid kö till särskilt boende Om platserna i särskilt boende är färre än antalet personer som har fått bifallsbeslut måste en prioritering göras bland de personer som har gynnande beslut. Skäl för prioritering kan till exempel vara att den enskildes hemsituation är ohållbar, att den enskilde befinner sig på korttidsplats i väntan på särskilt boende, att den enskilde har väntat längre än tre månader eller att den enskilde på grund av platsbrist vistas i boende utanför kommunen. Vid ansökan om sammanboende enligt parboendegarantin gäller särskilda prioriteringar, se punkt 2.8.13 Erbjudande om särskilt boende I första hand prövas alla möjligheter att få boendealternativ på hemmaplan och i kommunens egna verksamheter. Kommunen har uppfyllt sin skyldighet och vilja att verkställa ett bifallsbeslut avseende särskilt boende när ett platserbjudande har lämnats. Om den sökande tackar nej till erbjudandet upphör beslutet om särskilt boende och personen får återkomma med ny ansökan om behovet kvarstår eller uppstår på nytt. Om den enskilde tackar nej till erbjudandet om särskilt boende görs en uppföljning för att se om behovet av särskilt boende kvarstår. Om det vid uppföljningen framkommer att behovet väsentligen förändrats kan ett nytt beslut fattas. Den enskilde har då möjlighet att överklaga det nya beslutet. Den enskilde kvarstår då i kön tills överklagan är avgjord. Den enskilde informeras också om möjligheten att återta sin ansökan. Om den enskilde befinner sig på korttidsplats och tackar nej till erbjuden lägenhet i särskilt boende måste han/hon återvända till sitt hem inom sju dagar. Den enskilde kan ansöka om och beviljas erforderliga insatser i bostaden. Ansökan från personer som vill flytta till en annan kommun En person som önskar flytta till annan kommun, men som till följd av ålderdom, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig där utan att inflyttningskommunen erbjuder behövliga insatser, har enligt socialtjänstlagen 2 a kap 8 rätt att ansöka om detta i inflyttningskommunen. En sådan ansökan ska prövas på samma

2010-12-09 26 (56) sätt som om den enskilde vore bosatt i inflyttningskommunen. Vid prövningen av ansökan får det inte beaktas om den enskildes behov är tillgodosedda i hemkommunen. Däremot kan riktlinjerna för hur stort omvårdnadsbehov den enskilde ska ha för att vara berättigad till särskilt boende skilja sig åt mellan olika kommuner. Kvarboendeprincipen inom det särskilda boendet Den enskilde ska kunna bo kvar i sin lägenhet i det särskilda boendet till livets slut. Förändrade behov hos den enskilde efter inflyttning ska därför tillgodoses utan omflyttning. I vissa fall kan det dock, för att den enskildes vårdbehov ska tillgodoses på bättre sätt, bli aktuellt med en flyttning till annan boendeform. Ett beslut om flyttning ska alltid föregås av planering tillsammans med den enskilde och dennes anhörige/legala företrädare. Vid sammanboende enligt parboendegarantin gäller andra regler för kvarboende, se punkt 2.8.13 För personer som bor i demensboende eller på demensavdelning kan omflyttning till omvårdnadsboende i vissa fall bli aktuell, även om kvarboendeprincipen är huvudregel. En sådan situation kan uppstå när den enskildes demenssjukdom är långt framskriden och när omsorg därför likaväl kan ges med god kvalitet i boende med omsorgsinriktning. Det omvända förhållandet kan också gälla, dvs att en person i omsorgsboende eller på omsorgsavdelning kan utveckla demens och behöva flytta till demensboende eller demensavdelning. Kommunen avgör i båda fallen huruvida omflyttning ska ske (men efter samråd med den enskildes anhöriga/legala företrädare och utföraren.) Omflyttningen kräver ett nytt biståndsbeslut. För personer som bor i särskilt boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar kan behoven variera över tid. När den enskilde får stöd och omvårdnad kan möjligheterna öka för honom eller henne att bo i egen lägenhet med annan insats, till exempel boendestöd. Den enskilde kan till exempel bo i en gruppbostad, men vilja pröva att bo mer självständigt och därför pröva att bo i en servicebostad, för att, om det fungerar bra, sedan flytta till egen lägenhet med insatser från boendestöd och/eller hemtjänst. Boendekedjan syftar till att ge den enskilde förutsättningar att bo så självständigt som möjligt, men med rätt stöd utifrån aktuellt behov. Boendekedjan kan även innebära att den som bott i serviceboende kan behöva flytta till ett gruppboende om tillståndet försämras. Flyttning till ett annat boende sker i så fall efter överenskommelse med den enskilde, hans eller hennes legala företrädare och utföraren. Omflyttningen kräver ibland ett nytt biståndsbeslut. 2.8.13. Beslut om parboende i särskilt boende Kriterier för att beviljas parboende 1) Utgångspunkt för prövning av skälig levnadsnivå är att fortsatt sammanboende ingår i den enskildes skäliga levnadsnivå. Den enskilde, dvs den som beviljats sär-

2010-12-09 27 (56) skilt boende pga sitt behov av omsorg, ska tydligt uttala att han/hon behöver fortsatt sammanboende för att uppnå skälig levnadsnivå 2) Paret ska ha sammanbott varaktigt på samma folkbokföringsadress, med gemensamt hushåll, innan den enskilde flyttade in i särskilt boende eller ansökan om särskilt boende görs 3) Båda parter ska skriva under på sin uttryckta vilja till fortsatt sammanboende. Om den enskilde lider av demens krävs intyg angående den personens viljeinriktning från legal företrädare. Beslut om parboende Beslut om parboende fattas enligt 4 kap 1 SoL. Part är den som är beviljad biståndet särskilt boende. Den medboende ska inte ha ett eget beslut. Den medboende ska ha möjlighet till provboende i tre månader. Det ska av beslutet framgå att parboendet upphör om den enskilde avlider, den medboende efter tre månaders provboende eller i ett senare skede flyttar ut eller den medboende får ett eget biståndsbeslut om särskilt boende. Service i form av tvätt, städning och tillgång till larm och till lagad mat ska ingå för den medboende och avgiftsbeläggas efter motsvarande insatser inom hemtjänst. Högkostnadsskydd gäller inte för denna avgift. Det ska även framgå av beslutet att den medboende inte omfattas av kommunens hälso- och sjukvårdsansvar. Om behov av service utöver tvätt, städning och tillgång till larm och till lagad mat och/eller behov av omvårdnad finns eller uppstår hos den medboende kan han/hon efter ansökan beviljas hemtjänst enligt separat beslut som fattas enligt 4 kap 1 Sol. Beviljade insatser utförs av boendet och avgiftsbeläggs enligt hemtjänsttaxa. Högkostnadsskydd gäller för denna avgift. Prioritering vid kö till särskilt boende Placeringar för dem som behöver insatsen särskilt boende måste prioriteras framför parboende. Den enskilde kan därför komma att erbjudas plats först och den medboende i ett senare skede. Erbjudande om parboendeplats i särskilt boende När en plats har erbjudits har kommunen därmed uppfyllt sin skyldighet och vilja att verkställa ett gynnande beslut. Om båda parter, eller någon av dem, tackar nej till erbjudande om plats upphör således beslutet om parboende och paret får återkomma med ny ansökan vid behov. Kvarboendeprincipen inom det särskilda boendet Om parboendeförhållandet upphör av någon anledning, t ex att den ena parten avlider eller att den medboende väljer att flytta ut, upphör parboendebeslutet från det datum som händelsen inträffar.

2010-12-09 28 (56) Om paret sammanbodde i en lägenhet specialanpassad för parboende måste den frigöras för nya ansökande par. Om det är den enskilde som är efterlevande/kvarboende part ska annan lägenhet erbjudas. Om parboendet bestod av två helt fristående rum, där dörröppning mellan rummen saknas, och det är den enskilde som är efterlevande/kvarboende ska han/hon bo kvar i sitt rum. När parboendebeslutet upphör ska den medboende flytta ifrån det särskilda boendet. Ev. besittningsskydd för andrahandsboende inom det särskilda boendet kommer att regleras i samband med att parboende inleds. För att den medboende ska ha en rimlig möjlighet att ordna en egen bostad i händelse av utflyttning från det särskilda boendet ska han/hon vid ansökan om parboende visa upp intyg på köande till egen bostad alternativt på att den tidigare bostaden är uthyrd i andra hand. Om den medboende under parboendetiden får ökade behov och önskar äldreboende för egen del får ansökan hanteras i vanlig ordning. 2.8.14. Beslut om dagverksamhet Dagverksamhet riktar sig till personer med demensfunktionsnedsättningar eller någon annan sjukdom eller funktionsnedsättning som kräver regelbunden tillsyn, träning och social samvaro. Dagverksamhet kan vara ett sätt att underlätta för den enskilde att bo kvar i sitt hem och ha kontakt med andra. Ett annat syfte med dagverksamhet kan vara avlastning för närstående, det vill säga en form av anhörigstöd. Dagverksamhet kan ske i olika former. Resor till och från dagverksamheten ingår inte i insatsen/beslutet. Den enskilde kan ansöka om turbunden resa enligt Socialtjänstlagen om den enskilde själv inte kan ta sig till dagverksamheten eller om anhöriga saknar möjlighet att ordna transporten, se kapitel om turbunden resa. 2.8.15. Beslut om dagverksamhet/sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar Kommunerna har ett särskilt uppdrag att utveckla meningsfull sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar för att ge dem en meningsfull vardag. Dagverksamhet kan ske i olika former. Målet med insatsen kan variera från person till person och från tid till annan. Dagverksamhet kan innebära möjlighet att bryta isolering och/eller skjuta upp nästa sjukdomsperiod genom dagliga rutiner. För en del personer kan målet med dagverksamheten kanske vara att, i en förlängning, få ett arbete på reguljär arbetsmarknad, med eller utan aktivitetsstöd. Dagverksamhet ska inte ta över det ansvar som till exempel Försäkringskassa och Arbetsförmedling har för att en person med psykiska funktionsnedsättningar ska få rehabilitering och komma i arbete. Däremot kan dagverksamheten vara ett steg på vägen i en längre rehabiliteringsprocess, där dagverksamheten kan bistå med kontakter och samarbeta med Försäkringskassa och Arbetsförmedling för den som har som mål att komma i arbete. Resor till och från dagverksamheten ingår inte i insatsen/beslutet. Den enskilde kan ansöka om turbunden resa enligt socialtjänstlagen om den enskilde själv inte kan ta sig till dagverksamheten eller om anhöriga saknar möjlighet att ordna transporten, se kapitel om turbunden resa.

2010-12-09 29 (56) 2.8.16. Öppna verksamheter utan krav på beslut Järfälla kommun samarbetar med föreningar och organisationer för att möta de behov av stöd och gemenskap som finns. För den som inte uppfyller kraven för att få beslut om dagverksamhet, men ändå vill bryta sin isolering eller hitta aktiviteter som passar honom eller henne, finns också öppen verksamhet i kommunen som drivs av föreningar och organisationer eller av kommunen själv. Information om olika öppna verksamheter ges genom äldreenheten, enheten för funktionsnedsättning eller genom kommunens kundtjänst. 2.8.17. Beslut om turbunden resa Turbunden resa beviljas när den enskilde inte kan ta sig till eller från en biståndsbedömd verksamhet enligt Socialtjänstlagen eller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Turbunden resa kan även beviljas i avvaktan på att den enskilde får en träningsperiod för att tillsammans med personal åka med kollektivtrafik från bostaden till daglig verksamhet som ett led i att leva som andra. 3. TILLÄMPNINGSREGLER FÖR INSATSER ENLIGT LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) 3.1. Inledning Tillämpningsreglerna i detta samlade dokument ska ge medborgare och förtroendevalda vägvisning om vilka lagar som styr handläggningsprocessen, samt beskriva vad som avses med respektive insats. Dokumentet presenterar det för handläggningsprocessen mest väsentliga ur lagstiftningen. I texten om de olika insatsformerna har socialnämndens lokala tillämpningsregler eller annat som behöver lyftas fram, förtydligats genom att de placerats i en textruta, som denna. Därigenom bidrar ett samlat dokument till en professionell och rättssäker handläggning. Socialförvaltningen har också utarbetat rutiner för handläggning som är riktade till handläggarna. Dessa rutiner finns i de verksamhetsnära system som handläggarna använder sig av i det dagliga utrednings- och beslutsarbetet. 3.2. Paragrafer av särskilt intresse 3.2.1. Inledande bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,

2010-12-09 30 (56) 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. 3.2.2. Verksamhetens mål och allmänna inriktning 5 Verksamhet enligt denna lag ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. 6 Verksamheten enligt denna lag ska vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten enligt denna lag ska det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges. 6 a När åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas (Lag 2010:480). 3.2.3. Rätten till insatser 7 Personer som anges i 1 har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 10. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade. De ska anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. 8 Insatser enligt denna lag ska ges den enskilde endast om han begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare begära insatser för honom. När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Lag (2010:480). 8 a I ett ärende som gäller insatser enligt 9 har den enskilde rätt att muntligen vid besök lämna uppgifter inför nämnden, om det inte finns särskilda skäl mot det. Den enskilde ska underrättas om sin rätt enligt första stycket. Lag (2010:480). 3.2.4. Insatserna för särskilt stöd och särskild service 9 Insatserna för särskilt stöd och service är

2010-12-09 31 (56) 1. rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder, 2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken. 3. ledsagarservice, 4. biträde av kontaktperson, 5. avlösarservice i hemmet, 6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet, 7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov, 8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet, 9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, 10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Lag (2010:480). 9 a Med personlig assistans enligt 9 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Den som har behov av mer än en personlig assistent samtidigt har rätt till två eller flera assistenter endast om möjligheterna att få bidrag enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m., eller hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), har utretts (Lag 2010:480). 9 b Insatser enligt 9 2 avser tid efter det att den insatsberättigade har fyllt 65 år endast om 1. insatsen har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år, eller

2010-12-09 32 (56) 2. ansökan om sådan insats inkommer till kommunen senast dagen före 65-årsdagen och därefter blir beviljad. Insatser enligt 9 2 får dock inte utökas efter det att den insatsberättigade har fyllt 65 år. 9 c I insatserna enligt 9 5-8 och 10 samt i insatsen bostad med särskild service för vuxna ingår också omvårdnad. I insatserna bostad med särskild service för barn och ungdomar samt bostad med särskild service för vuxna ingår också fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. 10 I samband med att insats enligt denna lag beviljas ska den enskilde erbjudas att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom eller henne. Den som har beviljats en insats ska när som helst kunna begära att en plan upprättas, om det inte redan har skett. I planen ska även åtgärder redovisassom vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Planen ska omprövas fortlöpande och minst en gång om året. Landstinget och kommunen ska underrätta varandra om upprättade planer. Lag (2010:480). 3.2.5. Särskilda uppgifter för kommunen 14 Kommunen ska verka för att insatser som ska tas upp i planer som avses i 10 samordnas. 15 Till kommunens uppgifter hör att 1. fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är, 2. verka för att personer som anges i 1 får sina behov tillgodosedda, 3. informera om mål och medel för verksamheten enligt denna lag, 4. medverka till att personer som anges i 1 får tillgång till arbete eller studier, 5. verka för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för personer som anges i 1, 6. anmäla till överförmyndaren dels när en person som omfattas av 1 kan antas behöva förmyndare, förvaltare eller god man, dels när ett förmyndarskap, förvaltarskap eller godmanskap bör kunna upphöra, samt 7. samverka med organisationer som företräder människor med omfattande funktionshinder, samt 8. anmäla till Försäkringskassan när någon som har ansökt om biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till sådan assistans enligt 9 2 kan antas ha rätt till assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken. Lag (2010.480).

2010-12-09 33 (56) 3.2.6. Gemensamma bestämmelser om landstingens och kommunernas ansvar 16 En kommuns ansvar enligt denna lag gäller gentemot dem som är bosatta i kommunen. Om en person som anges i 1 tänker bosätta sig i en kommun, ska kommunen på ansökan meddela förhandsbesked om rätten till insatser från kommunen enligt 9. Vid prövningen av en ansökan om förhandsbesked ska bestämmelserna i denna lag gälla. Kommunen ska utan dröjsmål planera och förbereda insatser som förhandsbeskedet ger den enskilde rätt till om han bosätter sig i kommunen. Förhandsbeskedet gäller under sex månader räknat från den dag då insatserna blir tillgängliga för den enskilde. Om behov av insatser enligt denna lag uppkommer under en tillfällig vistelse i en kommun ska kommunen ge det stöd och den hjälp som omedelbart behövs. 3.2.7. Avgifter m.m. 19 Skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter får tas ut av dem som har hel allmän ålderspension, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken eller annan inkomst av motsvarande storlek, enligt de grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Lag (2010:480). 20 Om någon som är under 18 år får omvårdnad i ett annat hem än det egna med stöd av denna lag, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden. Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet. 21 I andra fall än som anges i 18-20 får avgifter eller ersättning för kostnader inte tas ut för insatser enligt denna lag. 3.2.8. Anmälan om missförhållanden 24 a Var och en som fullgör uppgifter enligt denna lag ska vaka över att de personer som får insatser enligt lagen får gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande som rör en enskild som får insats enligt denna lag ska genast anmäla detta till den eller de nämnder som avses i 22. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, ska nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten. Anmälningsskyldigheten gäller också den som handlägger ärenden enligt denna lag eller lagen (1993:389) om assistansersättning. Första stycket gäller även inom motsvarande yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Anmälan ska göras till den som är ansvarig för verksamheten. Den ansvarige är skyldig att utan dröjsmål avhjälpa missförhållandet eller anmäla detta till tillsynsmyndigheten.

2010-12-09 34 (56) 3.2.9. Tillsyn m.m. 25 Socialstyrelsen har tillsyn över verksamhet enligt denna lag. Lag (2010:480). 26 Tillsyn enligt denna lag innebär granskning av att verksamheten uppfyller krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. 26 a Socialstyrelsen ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och ge vägledning, kontrollera att brister och missförhållanden avhjälps, förmedla kunskap och erfarenheter som erhålls genom tillsynen, och informera och ge råd till allmänheten. 26 b Vid tillsyn som rör barns förhållande får barnet höras om det kan antas att barnet inte tar skada av samtalet. Barnet får höras utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande. 3.2.10. Särskild avgift 28 a En kommun eller ett landsting som inte inom skälig tid tillhandahåller en insats enligt 9 som någon är berättigad till enligt ett beslut av en sådan nämnd som avses i 22, ska åläggas att betala en särskild avgift. Detsamma gäller en kommun eller ett landsting som inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller insatsen efter det att verkställigheten av ett sådant beslut avbrutits. 3.2.11. Rapporteringsskyldighet 28 f En sådan nämnd som avses i 22 ska till Socialstyrelsen och till de revisorer som avses i 3 kap. 8 kommunallagen (1991:900) rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 9 som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av insats beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet. Nämnden ska vidare dels till Socialstyrelsen, dels till revisorerna rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 9 som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av insats beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet. Rapportering enligt denna paragraf ska ske en gång per kvartal. 3.3. Handläggningsprocessen I följande avsnitt ges en generell beskrivning av hur myndighetsutövningen fungerar och handläggningsarbetet bedrivs i ett normalfall. Handläggningsprocessen är i stort sett den samma oberoende av vilken typ av ärende det gäller eller enligt vilken lagstiftning det prövas. Omfattningen på utredningsförfarandet kan dock variera beroende på vad ansökan gäller.

2010-12-09 35 (56) 3.3.1. Viktiga skillnader mellan SoL och LSS Socialtjänstlagen omfattar alla med någon form av funktionshinder om de har behov av visst bistånd. LSS omfattar vissa funktionshindrade d.v.s. personer som omfattas av LSS personkrets och som har behov av en viss insats. Inom SoL bifalls inte ansökan om behovet kan tillgodoses på annat sätt. Inom LSS ska beslut bifallas om inte behovet tillgodoses på annat sätt. Inom SoL ska biståndet tillförsäkra den sökande en skälig levnadsnivå. Inom LSS gäller att insatsen ska ge den enskilde goda levnadsvillkor. Inom båda lagstiftningarna kan kommun ta ut avgifter för hyror, kost och den enskilde betalar själv för kostnader för aktiviteter/fritid. Inom LSS-lagstiftningen får kommunen dock inte ta ut avgifter för omvårdnad. 3.3.2. Vem kan söka insatser enligt LSS? Enligt 8 LSS ska insatser ges till den enskilde endast om han begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan legal företrädare begära insatser för honom. LSS saknar tvångsbestämmelser. Även om en person har rätt till insatser enligt LSS kan de bara ges under förutsättning att den enskilde begär insatsen. 3.3.3. Vilka omfattas av LSS? Det finns tre grupper, personkretsar, som omfattas av LSS. Den första gruppen (personkrets 1) är personer med diagnoserna utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. För att bedöma om en person tillhör denna grupp krävs en utförlig utredning med intyg utfärdat av behörig person, till exempel legitimerad psykolog eller legitimerad läkare med specialistkompetens. Ibland krävs kompletterande utredningar, till exempel pedagogisk utredning från skola/barnomsorg. För att omfattas av personkrets 2 ska den enskilde ha en diagnos om hjärnskada i vuxen ålder med bestående begåvningsmässigt funktionshinder som följd. Även här krävs en utredning och ett intyg som är utfärdat av behörig person till exempel legitimerad psykolog och/eller läkare med specialistkompetens (neurologklinik, hjärnskadecenter ). Utredningen ska styrka att den enskilde har fått en hjärnskada någon gång från 16 års ålder eller senare samt att hjärnskadan innebär bestående begåvningsmässigt funktionshinder. Personkrets 3 är, till skillnad från personkrets 1 och 2, inte diagnosstyrd i den meningen att en viss diagnos alltid medför att en person omfattas av LSS. För bedömning om en person omfattas av personkrets 3 behövs underlag som tydliggör funktionshindrets konsekvenser i den dagliga livsföringen. Det fysiska eller psykiska funktionshindret ska vara stort, varaktigt och förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Funktionshindret ska inte vara orsakat av normalt åldrande. Dessutom ska funktionshindret föranleda ett omfattande behov av stöd och service. Alla dessa förutsättningar ska vara uppfyllda för att den enskilde ska omfattas av personkrets 3.

2010-12-09 36 (56) 3.3.4. Prövning av rätten till insatser allmänna principer Den enskildes behov av en insats ska alltid bedömas utifrån den individuella situationen. Normaliseringsprincipen ska vara vägledande. Bedömningen av den enskildes behov ska alltså ske utifrån en jämförelse med hur en person i samma ålder utan funktionsnedsättningar lever. För att avgöra vilka insatser som ska kunna vara aktuella måste hänsyn tas till den enskildes totala situation. 3.3.5. Behovsbedömning Personer som omfattas av LSS personkrets har inte automatiskt rätt till insatserna i LSS. Rätten till insatser måste prövas enligt 7 LSS, det vill säga att den enskilde behöver sådan hjälp i sin livsföring, att behoven inte tillgodoses på annat sätt, samt att insatsen krävs för att den enskilde ska få goda levnadsvillkor. Vid behovsbedömning ska också en jämförelse göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder (barn ungdom mitt i livet äldre). Alla ansökningar om insatser enligt LSS ska prövas och endast beviljas om behovet inte tillgodoses på annat sätt. Ansökan kan vara muntlig eller skriftlig. Skriftlig ansökan är att föredra då det är minst risk för missuppfattningar. Det är ett mer rättssäkert sätt att hantera ett eventuellt avslag och överklagande med en tydlig ansökan. Har den enskilde behov av hjälp för att fylla i ansökan ska handläggaren bistå med detta om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt via anhörig, god man etc. När ansökan inkommit görs ofta en enkel förhandsbedömning om ärendets art och inriktning. Därefter fattar handläggaren beslut om en utredning ska inledas eller inte. Utredning ska ske skyndsamt. Utredningen ska inte vara mera omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna. Vid komplicerade utredningar kan det finnas behov om att fatta beslut om kortvariga insatser under fortsatt utredningen. Under utredningen ska handläggaren samla in de uppgifter som behövs för att kunna göra en egen bedömning och fatta beslut. Detta sker oftast från den enskilde vid hembesök, vid vårdplanering på sjukhus och genom att uppgifter hämtas in från andra inblandade som till exempel sjukvårdspersonal. Den enskilde sökande får en förfrågan om att ge godkännande till att uppgifter hämtas in. Samtliga beslut ska meddelas skriftligt till den enskilde. I beslutet ska framgå: typ av insats omfattning tidsperiod motiv till beslut Den enskilde ska få en kopia på utredningen vid utskick av beslutet. Om insatsen beviljas ska beslutet utmynna i en beställning av insats från en kommunal eller privat utförare. För vissa insatser har den sökande möjlighet att själv välja

2010-12-09 37 (56) utförare. Blir beslutet på ansökan ett avslag bifogas också uppgifter om hur den sökande kan överklaga beslutet till Förvaltningsrätten 2. Beslut om insatser ska alltid vara tidsbestämda. Beslutet ska omprövas om en förändring föranleder det. Beslutet ska omprövas innan tidigare beslut tidsmässigt har gått ut. Om beslutslängden sträcker sig över flera år ska ändå uppföljning av insatsen göras minst en gång per år. Det är individuell bedömning som gäller vid beslut om tidslängden på beviljad hjälp/bistånd. Beslut om insatser ska vara tidsbegränsade så att de sammantagna insatserna alltid motsvarar behoven. Uppföljning av beslut ska ske efter individuellt behov, men dock minst en gång per år. Uppföljningen dokumenteras i journalanteckningar. 2 Från och med den 15 januari 2010 har Länsrätten ersatts av Förvaltningsrätten i Stockholms län.

2010-12-09 38 (56) Figuren nedan ger en bild av hur ett ärende behandlas från ansökan tills beslut fattas och insatsen startar. Figur: Handläggningsprocessen Ansökan Anmälan Annat sätt t.ex. vårdplanering på sjukhus Förfrågan om service eller rådgivning Förhandsbedömning Hänvisning till öppna insatser utan utredning el. biståndsbeslut Beslut att inleda utredning. Ställningstagande att inte inleda utredning Informera berörda att utredning inleds. Genomföra utredning. Handläggarens bedömning och förslag till beslut. Avslag på ansökan Insats beviljas Överklagande till förvaltningsrätten Beställning av insatser från kommunal el. privat utförare. Avslag på överklagande Bifall på överklagande Utföraren upprättar en genomförandeplan tillsammans med den enskilde Inga insatser Överklagande till kammarrätten *Prövning om ärendet tas upp i rätten eller inte Utföraren genomför insatsen d.v.s. ger stödet Handläggaren gör uppföljning, omprövar och fattar ev. nytt beslut Ärendet tas inte upp Ärendet tas upp Avslag på överklagande Bifall på överklagande Överklagande till Regeringsrätten se process fr. * t. avslag/bifall

2010-12-09 39 (56) 3.3.6. Tystnadsplikt Sekretess I det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen (1980:100). Sekretess gäller för uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men (s.k. omvänt skaderekvisit). Med personliga förhållanden menas till exempel uppgifter som rör en persons karaktär, sinnesbeskaffenhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, arbetsoförmåga och ekonomi. Även uppgifter om någons bostadsadress och anställning hör till dennes personliga förhållanden. Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt LSS får inte heller obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden. Sekretess gäller såväl gentemot enskilda som myndigheter emellan. Varje nämnd i en organisation är en myndighet i sekretesslagens mening och sekretess gäller mellan olika myndigheter inom en kommun såväl som gentemot andra myndigheter. För den som är intresserad av att läsa mer om lagstiftning och handläggning finns mer information att tillgå på kommunens hemsida under omsorg och stöd. Där finns också länkar till ytterligare information till exempel från Socialstyrelsen. 3.4. Gemensamt ansvarstagande i hushållet Av äktenskapsbalken (16 kap 1 ÄB) framgår att makar, var och en efter sin förmåga, ska bidra till det gemensamma hushållet och till att personliga behov tillgodoses. Det innebär att vuxna personer som lever i hushållsgemenskap normalt ger varandra viss praktisk hjälp. Att ha gemensamt hushåll innebär inte ett ansvar för den enskildes personliga omvårdnad. Vid bedömning av omvårdnadsbehov ska bedömningen göras som om den enskilde vore ensamstående. Det gemensamma ansvaret för hushållet innebär också att när en person har rätt till stöd enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade ska inte stödpersonalen ta över det ansvar som den person som inte har funktionsnedsättning har för det gemensamma hushållet. Samma principer kan tillämpas för personer som har funktionsnedsättningar och som sammanbor, har ingått partnerskap, delar hushåll med annan eller har hemmavarande barn över 18 år. För att denna princip ska följas ska maken/makan/den sammanboende/det vuxna barnet vara hemmavarande, det vill säga inte huvudsakligen befinna sig på annan plats. 3.5. Föräldraansvar Enligt Föräldrabalken (FB) 6 kap. 1 och 2 har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Vårdnadshavaren ansvarar bland annat för att barnet får dessa behov tillgodosedda samt att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år eller dessförinnan ingår äktenskap. Går barnet i skolan efter 18 års ålder är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, men

2010-12-09 40 (56) längst till dess barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. Föräldraansvar kan definieras som den omvårdnad en förälder normalt ger till ett barn i aktuell ålder utan funktionsnedsättning. Det hjälpbehov och de insatser som går utöver detta utgör grunden för bedömning om stödinsatser. 3.6. Stöd till barn och ungdomar med funktionsnedsättningar FN:s barnkonvention är vägledande både när det gäller barnperspektivet och vilka åtgärder som kommunen behöver göra för att beakta barns och ungdomars trygghet och säkerhet. I barnkonventionen beskrivs barns rättigheter bland annat att Ett barn har grundläggande rätt att leva tillsammans med sina föräldrar, förutsatt att han/hon har det bra och tryggt med dem. Ett barn har rätt att behålla sin identitet, sitt medborgarskap, sitt namn och sina släktrelationer. Ett barn som inte bor med sina föräldrar har rätt att träffa och hålla regelbunden kontakt med båda föräldrarna. Ifall det inte är bra för barnet att träffa föräldrarna kan man hindra umgänge. Ett barn som placerats utanför sitt födelsehem har rätt till regelbunden översyn av grunderna för sin omvårdnad och placering. Ett barn som tillhör en minoritet eller urbefolkning har rätt till sin egen kultur, religion och sitt eget språk. Ett barn ska ha rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning. Ett barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada dess hälsa och utveckling. Ett barn ska skyddas mot alla former av sexuellt utnyttjande. Ett barn ska skyddas från narkotika och olaglig narkotikahandel. Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym och förnedrande bestraffning. Ett barn som utsatts för någon form av utnyttjande bör få hjälp till rehabilitering och social återanpassning. Ett barn har rätt till bästa möjliga hälsa och till den hälso- och sjukvård han/hon behöver. Barnet har rätt till privatliv, hemfrid och brevhemlighet. Barnets heder och anseende får inte kränkas. Ett barn har rätt till vila, lek och fritid, och till att delta i konst- och kulturaktiviteter. Barns åsikter ska beaktas med hänsyn till dess ålder och mognad. 3.6.1. Barnperspektivet Vid behovsbedömning ska handläggaren beakta barnperspektivet. Det innebär att handläggaren ska se på behov utifrån barnets eller barnens bästa. Detta ska ske både när stödinsatsen riktar sig till det enskilda barnet och när det riktar sig till ett syskon eller en vuxen i familjen, men där situationen påverkar det enskilda barnet. Ibland sammanfaller inte barnperspektivet och vuxenperspektivet. I de flesta fall tillgodoses barnets intresse genom att de vuxna får bra stöd av socialtjänsten, men vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste barnets intresse ha företräde.

2010-12-09 41 (56) Barnet ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Hänsyn ska tas till barnets åsikter i förhållande till barnets ålder och mognad. I de fall där det finns barn med i bilden, antingen genom att barnet själv har en funktionsnedsättning eller att föräldern har det, är det viktigt att i möjligaste mån finna stöd och lösningar i närmiljön och i familjens nätverk. Det är först när nätverket och dess stöd inte räcker till som socialtjänstens insatser bör komma i fråga. Ett stort mått av lyhördhet för familjens situation är viktigt för att bedöma barnets bästa. 3.6.2. Åtgärder för trygghet och säkerhet gällande barn och ungdomar Inom omsorg om barn och ungdomar med funktionsnedsättningar ( handikappomsorg ) görs inga omhändertaganden. Det är fortfarande föräldrar/förmyndare som har ansvar för att det enskilda barnet är tryggt och lever under goda förhållanden. Även om ett barn eller en ung med funktionsnedsättningar bor i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet ska denna insats endast vara ett komplement till hemmet. Det är trots detta viktigt att den handläggare som beslutar om stöd till barn och ungdomar beaktar barnets bästa och följer upp att han eller hon har det bra och inte utsätts för missförhållanden och vanvård, samt att insatsen som sådan eller den plats där stödet ges är det rätta för barnet/den unga. I vanvårdsutredningen (SOU 2009:99, Vanvård i social barnavård under 1900-talet) uppdelas vanvård i två kategorier: övergrepp och försummelse. Övergrepp kan vara fysiska/emotionella eller sexuella. Försummelse kan innebära exempelvis otillräcklig omvårdnad, otillräcklig tillsyn eller otillräcklig skolgång. Om ett barn får sin dagliga omvårdnad i ett annat hem än föräldrahemmet har handläggaren på handikappenheten ett särskilt ansvar när det gäller uppföljning av insatsen. För att säkra att barn och ungdomar med funktionsnedsättningar får trygghet och säkerhet i det stöd som ges från handikappomsorgen ska detta beaktas när beslut om insats tas: Föräldrarna och barnet/ungdomen ska involveras i planeringen för insatsen Föräldrarna och barnet/ungdomen ska erbjudas en individuell plan enligt LSS Barnet/den unga och föräldrarna ska få muntlig och skriftlig information om o vem som är barnets/den ungas handläggare samt kontaktuppgifter (handläggarens telefon/mobiltelefon, adress/e-postadress). o vart de ska vända sig om missförhållanden uppstår i verksamheter eller om de har klagomål Dokumentationen är särskilt viktig för att följa barnets/den ungas utveckling och om insatsen/stödet är rätt för den enskilde. o Handläggaren ansvarar för att utföraren får ett uppdrag med viktig information och tydlig målsättning. o Utföraren ansvarar för att en genomförandeplan upprättas tillsammans med barnet/den unga och föräldrar samt att genomförandeplanen skickas till handläggaren. o Utföraren ansvarar för att dokumentera viktiga händelser och avvikelser från genomförandeplanen. Om barnet får sin dagliga omvårdnad i ett annat hem än föräldrahemmet o ska personliga besök hos barnet/den unga ske minst fyra gånger per år. Däremellan kan kontakten ske via telefonsamtal, brev, sms eller e- post, där så är lämpligt och möjligt.

2010-12-09 42 (56) o behöver en relation upprättas för att barnet/den unga ska känna förtroende. Uppföljning måste bygga på en förtroendefull kontakt med barnet (gäller alla insatser och stödformer). o Handläggaren ska följa upp insatsen utifrån uppdrag, genomförandeplan samt dokumentation av viktiga händelser och avvikelser. o Handläggaren ska, förutom att träffa föräldrarna, också följa upp insatsen genom att träffa barnet/den unge på egen hand. Barnet/den unge ska ges möjlighet att framföra sina synpunkter utifrån ålder och mognad. o Om insatsen/stödet vid uppföljning inte visar sig vara rätt för barnet/den unga ska handläggaren snarast ta kontakt med förälder/förmyndare och diskutera vilket stöd som just då och långsiktigt är det bästa för barnet. Barnet/den unga ska ges möjlighet att framföra sina synpunkter utifrån ålder och mognad. o Om barnet/den unga utsätts för missförhållanden eller vanvård i verksamhet som ger stöd till barn/unga med funktionsnedsättningar måste omedelbara åtgärder vidtas. Tillsammans med föräldrarna (och utföraren) söks den bästa akuta och långsiktiga lösningen. Barnet/den unga ska ges möjlighet att framföra sina synpunkter utifrån ålder och mognad. Händelsen rapporteras till ansvarig för verksamheten, så denne kan göra en Lex Sarah-anmälan. o Om barnet utsätts för missförhållanden eller vanvård i det egna hemmet ska handläggaren göra en anmälan till barn- och familjeenheten.. 3.7. Insatserna för särskilt stöd och service 3.7.1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder (9 1 p) Denna insats är landstingets ansvar i Stockholms län. 3.7.2. Personlig assistans (9 2 p) Med personlig assistans enligt 9 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Som kostnad för personlig assistans enligt 9 2 anses inte i något fall ersättning som den enskilde själv lämnar 1. till någon som han eller hon lever i hushållsgemenskap med, eller

2010-12-09 43 (56) 2. till en personlig assistent för arbete som utförs på arbetstid som överstiger den tid som anges i 2-4 lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbetet. (Lag 2000:1030) Personer som har omfattande hjälpbehov av personlig karaktär har möjlighet att få ett personligt utformat stöd genom insatsen personlig assistans. Stödet ges i olika situationer och av ett begränsat antal personer. Personlig assistans ska vara ett personligt stöd, som ger den funktionshindrade ökade möjligheter till ett självständigt liv utifrån den enskildes förutsättningar. Grundläggande behov Assistansen är till för krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer, i regel av mycket personlig karaktär. För rätt till personlig assistans krävs att den enskilde har behov av denna insats för sina grundläggande behov. Med grundläggande behov avses sådana mycket personliga angelägenheter som personlig hygien att inta måltider att klä på sig och klä av sig att kommunicera med andra, eller behov av annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den enskilde. Den som omfattas av LSS men saknar grundläggande hjälpbehov och därmed inte har rätt till personlig assistans, har ofta rätt till andra insatser enligt LSS (exempelvis ledsagarservice) eller bistånd enligt SoL (exempelvis hjälp i hemmet, boendestöd). Andra personliga behov Den som har rätt till personlig assistans för sina grundläggande behov har rätt att få hela sitt hjälpbehov tillgodosett genom denna insats. Assistenten ska till exempel kunna utföra arbetsuppgifter som annars utförs av den sociala hemtjänsten enligt SoL. (Prop. 1992/93:159 s. 175-176) Tid som inkluderar städning, inköp och liknande uppgifter ska då räknas in i det totala behovet av personlig assistans. Åldersgräns för personlig assistans Rätten till personlig assistans enligt LSS finns kvar när den enskilde fyller 65 år endast om 1. insatsen har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år 2.ansökan om sådan insats inkommer till kommunen senast dagen före 65-årsdagen och därefter blir beviljad. Insatsen personlig assistans kan alltså kvarstå efter att den enskilde fyllt 65 år om någon av ovanstående punkter är uppfyllda, men insatsen får inte utökas efter det att den insatsberättigade fyllt 65 år. Ansökan om utökad hjälp får i stället prövas enligt SoL av de handläggare som bedömer stöd till personer över 65 år. Motsvarande gäller för den statliga assistansersättningen (LASS). Föräldrar med funktionsnedsättningar Omvårdnad av barn till en person med funktionsnedsättningar är principiellt inte en uppgift för förälderns personliga assistent. Om en förälder med funktionsnedsättningar har personlig assistent är det dock naturligt att assistenten under barnets första tid även hjälper föräldern med den praktiska omvårdnad av barnet som han eller hon inte kan ge själv.

2010-12-09 44 (56) Detta utesluter inte att barnet kan ha behov av andra eller ytterligare insatser (Prop. 1992/93, s. 66 och 176). Behovet av personlig assistans i föräldrarollen varierar efter hand som barnet växer och utvecklas och är störst under de första åren i barnets liv. Bedömningen av hur länge viss omvårdnad av barnet bör anses ingå i förälderns personliga assistans måste avgöras i varje enskilt fall. Stödets karaktär av en nära personlig relation bör vara avgörande för om insatsen ska ges av förälderns personliga assistent eller på annat sätt (Prop. 1992/93, s. 66, RFV:s vägledning nr 2002:9, s. 34). Barn med funktionsnedsättningar Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättningar har, liksom andra vårdnadshavare, ansvar enligt föräldrabalken för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov blir tillgodosedda och att barnet får den tillsyn som han/hon behöver med hänsyn till barnets ålder, utveckling och andra omständigheter. Föräldrar ska med andra ord ta ett lika stort ansvar för barnets omvårdnad och tillsyn som om barnet inte hade haft funktionsnedsättningar. Många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar gör betydligt större insatser och kan då behöva stöd i olika former. Barn med funktionshinder har ofta särskilda behov av stöd i barnomsorg, skola och under fritid. Om barnets behov av särskilt stöd i till exempel förskola och skola inte tillgodoses inom ramen för den ordinarie verksamheten, bör det vara huvudmannens uppgift att se till att resurser tillförs verksamheten med hänsyn till barnets behov. Det kan till exempel innebära att personaltätheten höjs eller att verksamheten tillförs specialpedagogiskt stöd. En annan åtgärd kan vara elevassistans. (Prop. 1992/93:159, s. 65) Kommentar: Ovan nämnda huvudman är i Järfälla kommun Barn- och ungdomsnämnden Behov av extra resurser för barn med funktionsnedsättningar inom exempelvis barnomsorg och skola är inte något som omfattas av personlig assistans enligt LSS, utan ska ske inom respektive verksamhet. Utformning av personlig assistans Den enskilde kan få insatsen genom att kommunen tillhandahåller assistansen eller genom att den enskilde får ekonomiskt stöd så att han eller hon själv kan vara arbetsgivare för den personliga assistenten. Den enskilde ska också kunna anlita annan, exempelvis kooperativ eller ett assistansföretag, som arbetsgivare. Behov av mer än en personlig assistent Behov av mer än en personlig assistent får beviljas förutsatt att möjligheten att tillgodose behovet genom bostadsanpassning eller andra hjälpmedel har utretts. Personlig assistans och bostad med särskild service I bostad med särskild service (utom annan särskilt anpassad bostad ) ska det finnas en bemanning som täcker den enskildes hela hjälpbehov.

2010-12-09 45 (56) Personlig assistans och daglig verksamhet I insatsen daglig verksamhet enligt LSS ingår omvårdnad. Den enskilde ska i normalfallet få all den omvårdnad som han eller hon behöver för att klara av att delta i daglig verksamhet genom den personal som redan finns i den dagliga verksamheten. Personlig assistans och korttidsvistelse Syftet med korttidsvistelse utanför det egna hemmet är dels att en person med funktionsnedsättningar ska erbjudas miljöombyte och rekreation, dels att anhöriga genom insatsen ska få möjlighet till avlösning i omvårdnadsarbetet och möjlighet till avkoppling. Att anhöriga arbetar som personliga assistenter innebär inte att de har rätt till avlösning i omvårdnadsarbetet genom korttidsvistelse. Genom att utföraren kan ordna andra personliga assistenter som går in och utför assistansen, har anhöriga möjligheter att ändå få denna avlastning. En annan möjlighet är att den personliga assistansen helt utförs av andra än anhöriga, vilket också kan främja den enskildes självständighetsutveckling när han/hon blir äldre. Korttidsvistelse kan i undantagsfall ges under en begränsad tid för att den enskilde har planer att flytta hemifrån och som ett led i självständighetsträningen kan behöva pröva att bo utanför föräldrahemmet. Denna tid måste begränsas och upphör om den inte inom maximalt ett år leder till flytt. Beslut om korttidsvistelse förutsätter i sådana fall beslut i socialnämndens sociala utskott. Personer som har hög omfattning av assistans, d.v.s att det rör sig ett stort antal assistenter stora delar av dygnet kan berättigar till korttidsvistelse med hänsyn till att föräldrar och syskon behöver tid för sig själva. Detta ses främst som ett kriterie så länge som barnet går i skolan. 3.7.3. Ledsagarservice (9 3 p) Insatsen ledsagarservice syftar till att en person med funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra och delta i samhällslivet. Ledsagarservice ges i syfte att underlätta den enskildes kontakter med andra och därmed bryta hans eller hennes isolering. Den har karaktären av personlig service och anpassas efter de individuella behoven. Ledsagarservice är en regelbunden insats i första hand knuten till aktiviteter i närmiljön utanför hemmet. Den ska ge möjlighet att delta i fritidsaktiviteter och i kulturlivet samt att besöka vänner. Den ska också tillgodose behov av ledsagning vid exempelvis sjukhusbesök. Vid behov inkluderar ledsagarservicen den omvårdnad som kan behövas för att insatsen ska kunna genomföras. Det kan till exempel vara hjälp med förflyttning, på- och avklädning, hjälp vid måltidssituationer och toalettbesök. Ledsagarservice och personlig assistans Om den sökande har insatsen personlig assistans enligt LSS och/eller LASS ska all ledsagning den enskilde behöver ingå i den insatsen.

2010-12-09 46 (56) Ledsagarservice och bostad med särskild service I insatsen bostad med särskild service för vuxna (9 9 p LSS) ingår fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Vid boende i gruppbostad är huvudregeln att den enskildes hela behov ska tillgodoses genom personal i boendet. I boendeinsatsen ska det generellt sett finnas utrymme för individuellt stöd till olika aktiviteter. Avtal och överenskommelser med utförare innebär att den enskilde kan få stöd med fritidsaktiviteter hemma i vardagen samt minst en aktivitet (fritidssysselsättning som den enskilde tycker om) per vecka utanför hemmet om han eller hon behöver. Socialnämnden bedömer att det inom ramen för detta bör finnas möjlighet att tillgodose även ytterligare behov av ledsagning enskilt eller tillsammans med andra som bor i bostad med särskild service. Endast i undantagsfall ska den enskilde kunna beviljas ledsagare i bostad med särskild service. 3.7.4. Biträde av kontaktperson ( 9 4 p) Insatsen biträde av kontaktperson ges som ett icke professionellt stöd av någon med stort engagemang och intresse för andra människor. Något krav på särskild yrkeskompetens ställs inte. Kontaktpersonen är alltså en kompis/medmänniska som mot visst arvode och omkostnadsersättning ställer upp för en person med funktionsnedsättningar. En kontaktperson kan vara aktuell för att bryta den enskildes isolering genom samvaro och genom hjälp till fritidsaktiviteter. Den enskilde kan inte beviljas kontaktperson i bostad med särskild service. 3.7.5. Avlösarservice i hemmet ( 9 5 p) Avlösarservice innebär att en person tillfälligt tar över omvårdnaden från anhöriga eller andra närstående. Stödet är därför en form av anhörigstöd. I begreppet anhörig ingår de som den enskilde delar hushåll med, inklusive familjehem. I avlösarservice ingår omvårdnad. Insatsen ska möjliggöra för anhöriga eller familjehemsföräldrar att få vila och avkoppling eller uträtta sysslor eller egna aktiviteter utanför hemmet. Hemmet är utgångspunkten för insatsen. 3.7.6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet ( 9 6 p) Syftet med korttidsvistelse utanför det egna hemmet är dels att en person med funktionsnedsättningar ska erbjudas miljöombyte och rekreation, dels att anhöriga genom insatsen ska få möjlighet till avlastning i omvårdnadsarbetet och möjlighet till avkoppling. Stödet är därför en form av anhörigstöd. Korttidsvistelse kan också ges som ett led i att bryta ett ensidigt beroende mellan barn och föräldrar. Den utgör därför en betydelsefull del i den enskildes strävan att så småningom, med stöd, skapa sig ett mer självständigt liv. Korttidsvistelse kan ges i form av korttidshem eller i annan familj, korttidsfamilj. Sommarläger och kollo kan också utgöra en form av korttidsvistelse. Alla beslut ska omfatta hela årets behov av insatsen och fattas per helår, även när den enskilde vill ta ut dagarna i form av exempelvis sommarläger.

2010-12-09 47 (56) I första hand prövas alla möjligheter att få korttidsvistelse i kommunens egna verksamheter. Insatsen omfattas av LOV från och med 1 januari 2013 Korttidsvistelse och personlig assistans Att anhöriga arbetar som personliga assistenter innebär inte att de har rätt till avlösning i omvårdnadsarbetet genom korttidsvistelse. Genom att utföraren kan ordna andra personliga assistenter som går in och utför assistansen har anhöriga möjlighet att ändå få denna avlastning. En annan möjlighet är att den personliga assistansen helt utförs av andra än anhöriga, vilket också kan främja den enskildes självständighetsutveckling när han/hon blir äldre. Korttidsvistelse kan i undantagsfall ges under en begränsad tid för att den enskilde har planer att flytta hemifrån och som ett led i självständighetsträningen kan behöva bo utanför föräldrahemmet. Denna tid måste begränsas och upphör om den inte inom maximalt ett år leder till flytt. Resor till och från korttidsvistelse ingår inte i insatsen/beslutet. Den enskilde kan ansöka om turbunden resa enligt Socialtjänstlagen om den enskilde själv inte kan ta sig till korttidsvistelsen eller om anhöriga saknar möjlighet att ordna transporten, se kapitel om turbunden resa. 3.7.7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov ( 9 7 p) Barn över 12 år med funktionsnedsättningar kan ha rätt till korttidstillsyn utanför det egna hemmet före och efter skolans slut, under lovdagar, studiedagar och längre lov (till exempel sommarlov). Många ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar som har förvärvsarbetande föräldrar kan av olika skäl inte klara sig själva under dessa tider, utan behöver tillförsäkras både en trygg situation och en meningsfull sysselsättning. Korttidstillsyn är tillämplig från och med höstterminen det år barnet fyller 13 år. Korttidstillsyn beviljas endast i undantagsfall om den enskilde har rätt till personlig assistans. I första hand prövas alla möjligheter att få korttidstillsyn i kommunens egna verksamheter. Resor till och från korttidstillsynen ingår inte i insatsen/beslutet. Den enskilde kan ansöka om turbunden resa enligt Socialtjänstlagen om barnet själv inte kan ta sig till korttidstillsynen eller om barnets förmyndare saknar möjlighet att ordna transporten, se kapitel om turbunden resa.

2010-12-09 48 (56) 3.7.8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet ( 9 8 p) Beslut om insatsen boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar fattas enligt 9 8 p LSS. Barn som trots stödåtgärder inte kan bo hos föräldrar kan ha rätt till boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar. Boende i familjehem innebär att barnet bor i en annan familj än den egna. Insatsen är ett komplement till barnets boende i den egna familjen. Barn och ungdomar med stora funktionsnedsättningar som inte kan bo hos sina föräldrar kan få bo i en annan familj eller i en bostad med särskild service. Bostad med särskild service för barn och ungdomar (ungdomsboende) ska ofta tillgodose komplicerade omvårdnadsbehov, men kan ibland också vara motiverat på grund av skolgång på annan ort. En bostad enligt LSS ska vara personens privata hem. Den får inte likna en institution. I boendet ska också ingå omvårdnad. Omvårdnad innebär en skyldighet att stödja och hjälpa till med dagliga behov. Det kan till exempel vara att hjälpa till med hygien, klädsel, förflyttning eller att kommunicera och umgås med andra människor. Omvårdnaden ska ges på ett sådant sätt att den stärker tilltron till den egna förmågan. I insatsen ska också ingå fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Resor till och från familjehemmet/bostad med särskild service för barn och ungdomar ingår inte i insatsen/beslutet. Den enskilde kan ansöka om turbunden resa enligt Socialtjänstlagen om barnet/ungdomen själv inte kan ta sig till familjehemmet/bostad med särskild service eller om hans eller hennes förmyndare saknar möjlighet att ordna transporten, se kapitel om turbunden resa. 3.7.9. Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna ( 9 9 p) Det finns tre olika huvudformer av boende för vuxna: Gruppbostad Servicebostad Annan särskilt anpassad bostad Gruppbostäder och servicebostäder utgör bostad med särskild service. Omvårdnad samt fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingår som en del av insatsen. Bostad med särskild service är en insats som bara är riktad till personer som inte kan bo i egen lägenhet med stöd. Annan särskilt anpassad bostad inkluderar inte särskild service. För samtliga boendeformer gäller att bostaden ska vara fullvärdig, att den är den enskildes privata och permanenta hem samt att den inte ska ha institutionell prägel. De tre huvudformerna utesluter inte andra boendealternativ (Bostad med särskild service

2010-12-09 49 (56) för vuxna enligt LSS. Stöd för rättstillämpning och handläggning Socialstyrelsen 2003, s.33). Gruppbostad En gruppbostad består av ett mindre antal lägenheter med tillgång till gemensamt utrymme. Det ska finnas tillgång till ett fast personalstöd dygnet runt. Syftet med gruppbostaden är att vuxna personer med omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov ska ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa sig ett eget hem. Servicebostad En servicebostad består av ett antal lägenheter som är geografiskt samlade med tillgång till gemensam servicelägenhet och stöd från fast personalgrupp. Servicebostad är en mellanform mellan boende i egen lägenhet och en lägenhet i gruppbostad. Annan särskilt anpassad bostad Med annan särskilt anpassad bostad avses en bostad med viss grundanpassning till funktionshindrade personers behov, men utan fast grundbemanning. Det stöd och den service som personen behöver (till exempel ledsagarservice, personlig assistans och hjälp i hemmet) ges inom ramen för SoL, LSS och LASS. Omvårdnad samt fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingår inte i insatsen annan särskilt anpassad bostad. I första hand prövas alla möjligheter till boendealternativ på hemmaplan och i kommunens egna verksamheter. 3.7.10. Daglig verksamhet (9 10 p) Personer som omfattas av personkrets 1 eller 2 har rätt till daglig verksamhet om de är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig (exklusive särvux). Detta hindrar inte att personer som uppnått pensionsålder bör ges möjlighet att fortsätta i daglig verksamhet för att därigenom undvika passivisering och isolering. I insatsen daglig verksamhet ingår omvårdnad. Det innebär att personalen ska kunna ge ett anpassat stöd och vara väl förtrogen med funktionsnedsättningarnas innebörd. I första hand prövas alla möjligheter att få daglig verksamhet på hemmaplan. Insatsen omfattas av LOV från och med 1 januari 2013 Resor till och från daglig verksamhet ingår inte i insatsen/beslutet. Den enskilde kan ansöka om turbunden resa enligt Socialtjänstlagen om han eller hon själv inte kan ta sig till daglig verksamhet och saknar möjlighet att ordna transporten, se kapitel om turbunden resa Habiliteringsersättning utbetalas med fem kronor per arbetad timme till de personer som har beslut om daglig verksamhet enligt LSS.

2010-12-09 50 (56) 3.7.11. Individuell plan enligt LSS I samband med att insats beviljas ska den enskilde erbjudas att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom eller henne. Den som beviljats en insats ska när som helst kunna begära att en individuell plan upprättas. I planen ska även redovisas åtgärder som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Planen ska fortlöpande och minst en gång per år omprövas. Landstinget och kommunen ska underrätta varandra om upprättade planer. ( författningsförslag; SOU 2008:77, Möjlighet att leva som andra, sidan 55) Den individuella planen ska klargöra den enskildes behov av insatser samt underlätta samordningen mellan de olika organ som den enskilde får stöd av. Det åligger kommunen att ha ett samordningsansvar för de insatser som omfattas av planen. Genom planen kan den enskilde få inflytande över de åtgärder som planeras och en överblick över när olika insatser ska komma ifråga, till exempel bostad med särskild service eller daglig verksamhet. Planen bör utgå från den enskildes egna mål, intressen och önskemål. Den bör omfatta olika behov som kan tillgodoses genom insatser från flera kompetensområden. 3.7.12. Flytta från annan kommun begäran om förhandsbesked enligt 16 LSS Om en person som omfattas av LSS vill bosätta sig i kommunen, ska kommunen på den enskildes begäran lämna förhandsbesked om rätten till insatser enligt LSS. Av prop. 1992/93:159 framgår att Avsikten att flytta till kommunen måste dock vara klar och bestämd. Den enskilde kan exempelvis inte begära förhandsbesked av flera kommuner för samma tid.

2010-12-09 51 (56) 4. TILLÄMPNINGSREGLER FÖR AVGIFTSSYSTEMET 4.1. Inledning Rätten att ta ut avgifter styrs av lagstiftningen inom socialtjänstlagen (SoL) samt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Kommunfullmäktige i Järfälla antar lokalt vilka nivåer som ska gälla inom avgiftstaxan för äldreomsorgen och de insatser inom handikappomsorgen som beslutas enligt socialtjänstlagen. För vissa stödinsatser har socialnämnden av kommunfullmäktige bemyndigats att vid behov korrigera avgifterna med hänsyn till inflation och höjda priser. Taxor och avgifter förändras vanligtvis årligen, varför dessa finns i särskild bilaga för ökad tydlighet. Bilagan med aktuella taxor och avgifter ska alltid dateras, så att det tydligt framgår vilket år taxor och avgifter avser. Riksdagen har infört en så kallad maxtaxa. Förändringen i socialtjänstlagen innebär att en högsta avgift för insatser inom ramen för hemtjänst både i ordinärt och särskilt boende och dagverksamhet. Avsikten med avsnitten nedan, där både lagtext och kommunens tillämpningsregler är samlat i ett dokument, avser att ge en överblick som kan underlätta för medborgare och förtroendevalda att se de paragrafer och lokala tillämpningsregler som gäller för avgiftshandläggningen. I texten om de olika avgiftsformerna har socialnämndens lokala tillämpningsregler förtydligats genom att de placerats i en textruta, som denna. 4.2. Socialtjänstlagen 4.2.1. Lagstiftning 8 kap. Avgifter 1 Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnadsansvar för den enskilde vårdtagaren. Kommunen får dock, utom beträffande barn, ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av missbruk av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem. Regeringen meddelar föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut för varje dag. För andra stöd- och hjälpinsatser får kommunen ta ut skälig ersättning. 3 Med prisbasbelopp avses i detta kapitel det prisbasbelopp som fastställs enligt 1 kap. 6 lagen (1962:381) om allmän försäkring. 4 Med avgiftsunderlag avses den inkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika belopp per månad. Inkomsten ska beräknas med tillämpning av 21 första stycket 1-3 och 5 lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Som inkomst ska även räknas särskilt bostadstillägg enligt 20 samma lag och bostadsbidrag enligt lagen

2010-12-09 52 (56) (1993:737) om bostadsbidrag. En kommun kan i sitt taxebeslut bestämma att inkomstten ska beräknas på ett sätt som är mer fördelaktigt för den enskilde. I fråga om makar ska den enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomster. 5 Den enskildes avgifter får 1. för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 26 tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), per månad uppgå till högst en tollftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet, 2. för bostad i särskilt boende per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,50 gånger prisbasbeloppet. 6 Avgifterna enligt 5 får inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). När avgifterna fastställs ska kommunen dessutom försäkra sig om att omsorgstagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation. Om avgifterna baseras på den enskildes betalningsförmåga ska avgiftsunderlaget beräknas enligt 4. Lag (2001:847). 7 Kommunen ska bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett minimibelopp. Boendekostnaden ska beräknas för sig och läggas till minimibeloppet. För sådan boendekostnad som anges i 5 ska dock inget förbehåll göras. Minimibeloppet ska, om inte annat följer av 8, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av 1. 1,3546 gånger prisbasbeloppet för ensamstående, eller 2. 1,1446 gånger prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor. Minimibeloppet enligt första stycket ska täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, radio- och TV-avgift, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel. 8 Kommunen ska höja minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det som anges i 7 andra stycket. Kommunen får minska minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde inte har en kostnad för en sådan post som anges i 7 tredje stycket därför att 1. kostnaden ingår i avgiften för hemtjänst och dagverksamhet, 2. kostnaden ingår i avgiften eller hyran för bostad i särskilt boende, eller 3. posten tillhandahålls kostnadsfritt.

2010-12-09 53 (56) 4.2.2. Avgiftsberäkning Avgiftsutrymme: Avgiftsutrymmet visar vilken betalningsförmåga för hemtjänstavgifter en person har. Det beräknas genom att först slå samman nettoinkomsterna (inkomsten efter den slutliga skatten), som består av följande inkomstslag: Aktuell inkomst (pension, lön). Bostadsstöd (till exempel bostadstillägg för pensionärer, BTP). Man kan inte minska sin avgift genom att inte söka bostadstillägg. Aktuell inkomst: Vid beräkning av avgiftsunderlaget ska hänsyn tas till den förvärvsinkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmsta tolv månaderna, fördelat med lika belopp per månad. Tolvmånadersperioden ska börja löpa från och med den månad den enskilde börjar betala sin avgift. För makar eller registrerade partners ska inkomsterna läggas samman och därefter fördelas med hälften på vardera maken eller partner som grund för att bestämma avgiftsunderlagets storlek. Observera att sambors inkomster beräknas för respektive sambo såsom för ensamstående personer då det inte finns någon lagstadgad underhållsskyldighet mellan dem. Barns inkomster ska inte medräknas i avgiftsunderlaget. Bostadsstöd: Bostadstillägget, särskilt bostadstillägg eller bostadsbidrag påverkas bara ifall den enskilde faktiskt uppbär bostadsstöd (Socialstyrelsens allmänna råd 2002:8.) Skattefria ersättningar som ska tas med som inkomst: Vissa ersättningar är undantagna från beskattning till exempel vissa typer av stipendier, studiemedel i form av studiebidrag, avtalsgruppsjukförsäkringar (AGS) och utländska inkomster som inte är skattepliktiga i Sverige. Dessa skattefria ersättningar ska dock räknas som inkomst vid beräkning av avgiftsunderlaget. Skattefria ersättningar som inte ska tas med som inkomst: Följande inkomster ska inte räknas med som inkomst: barnbidrag, bistånd enligt SoL, introduktionsersättning för flyktingar, ersättningar som betalas ut på grund av kapitalförsäkringar, handikappersättning, assistansersättning samt den del av vårdbidraget som utgör ersättning för merutgifter. Inkomst av näringsverksamhet: Inkomst av näringsverksamhet ska beräknas enligt 14 kap. 21 Inkomstskattelagen (IL) och enligt 13 lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (BTPL). Det är dock endast överskott som ska ingå i den avgiftsgrundande inkomsten. Den enskildes förmögenhet: Förmögenhet ska inte påverka avgiftsunderlagets storlek enligt 8 kap 4-6 SoL.

2010-12-09 54 (56) Skälet är att avgifter för insatser inom de solidariskt finansierade välfärdssystemen inte ska påverkas av den enskildes förmögenhet. Avgifter för makar: Enligt lagen är det enbart gifta makar och registrerade partners som har försörjningsskyldighet gentemot varandra. Vid beräkning av avgifter för makar läggs makarnas gemensamma inkomster samman och fördelas därefter med hälften på vardera (prop 2000/01:149 s. 46, 58). Har enbart en av makarna hjälp beräknas inkomsterna som ovan, så att endast den enskildes del av boendekostnaden tas med i avgiftsberäkningen. Minimibelopp: Minimibelopp är det belopp som den enskilde har rätt att behålla av sina egna medel innan avgiften för insatser enligt SoL (socialtjänstlagen 8 kap 7 ) är betald. Minimibeloppet är ett schablonbelopp och avser så kallade normalkostnader för personer och inte enskildas faktiska levnadskostnader. Minimibeloppet ska räcka till nödvändiga utgifter under en månad för mat/livsmedel, kläder, fritid, hygien, förbrukningsvaror, dagstidning, telefon, TV-avgift, möbler, husgeråd, hemförsäkring, hushållsel, resor, hälso- och sjukvård, medicin och tandvård. Posterna för hälso- och sjukvård samt läkemedel har beräknats som en tolftedel av årskostnaden för dem som betalar upp till nivån för respektive högkostnadsskydd. Kommunen har dock ingen skyldighet att betala ut medel till en person för att han inte uppnår den i lagen angivna lägsta nivån för minimibeloppet. Däremot har kommunen en skyldighet att informera berörda personer om möjligheten att ansöka om försörjningsstöd för att därigenom kunna uppnå skälig levnadsnivå. Beräkning av minimibeloppet är knuten till prisbasbeloppet. Yngre personer med funktionsnedsättningar har i vissa fall särskilda kostnader för bosättning och familjbildning. Enligt propositionen 200/01:149 (s 41) bör levnadskostnader för yngre funktionshindrade, efter en individuell prövning, beräknas till en nivå som överstiger minimibeloppet upp till 10 procent. Järfälla kommun höjer generellt minimibeloppet för personer under 65 år i enlighet med socialstyrelsen årliga rekommendationer. Minimibeloppet för ensamstående personer under 65 år (en tolfte del av 1,3546 procent av prisbasbeloppet + socialstyrelsens årliga belopp gällande särskilda kostnader för bosättning och familjebildning för yngre personer med funktionsnedsättningar). Minimibeloppet per person för makar under 65 år ( en tolftedel av 1,1446 procent av prisbasbeloppet + socialstyrelsens årliga belopp gällande särskilda kostnader för bosättning och familjebildning för yngre personer med funktionsnedsättningar). Minimibeloppet för ensamstående personer över 65 år (en tolftedel av 1,3546 procent av prisbasbeloppet)

2010-12-09 55 (56) Minimibeloppet per person för makar över 65 år (en tolftedel av 1,1446 procent av prisbasbeloppet) Minimibeloppet ska höjas i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter är behov av högre belopp enligt Sol 8 kap 8. Det är den enskilde själv som ska påtala att hon/han har extrakostnader som kan medföra en höjning av minimibeloppet. Makar som bor i varsin lägenhet på ett äldreboende ska jämställas med ensamstående vid uträkning av förbehållsbelopp. Höjning av minimibeloppet: Exempel på särskilda omständigheter: Fördyrad kost till exempel på grund av att maten erhålls via hemtjänsten i ordinärt eller särskilt boende eller i dagverksamhet eller på grund av att personen är yngre och därför har högre kostnad för sina matkostnader. När den enskilde har fått beslut om att godman/förvaltare har förordnats betalar den enskilde (även kallad huvudmannen ) ett årsarvode i efterskott till godemannen/förvaltaren. Om den enskilde (huvudmannen) disponerar mindre än två basbelopp i inkomster eller i kapital betalar överförmyndarnämnden arvodet och då påverkas inte avgiftsberäkningen. Om den enskilde själv betalar årsarvodet ska detta tas med i beräkningen av minimibeloppet. Om minimibeloppet höjs på grund av årsarvode till god man/förvaltare ska den enskilde få ett nytt avgiftsbeslut. Underhållsbidrag som en förälder med funktionsnedsättningar betalar för sitt barn är en kostnad som höjer förbehållsbeloppet (prop.2000/01:149 s40). Det underhållsbidrag eller underhållsstöd som utgår till en ensamstående förälder kan anses täcka hälften av barnets levnadskostnader och hälften av avgifter för förskola/fritidshem. Erhållet underhållsbidrag ska inte räknas som inkomst. För kostnader för arbetsresor sker en individuell prövning För kostnader till följd av funktionsnedsättningar bl.a. för rehab/habilitering inkl resor sker en individuell prövning. Yngre personer med funktionsnedsättningar har rätt till fritidsaktiviteter som är naturliga för yngre personer: Enligt SoL 8 kap 7 ska förbehållsbelopp täcka normala fritidskostnader. Personer med funktionsnedsättningar kan emellertid ha högre utgifter för fritidsaktiviteter på grund av sina funktionsnedsättningar. Efter en individuell prövning kan förbehållsbeloppet höjas med den beräknande extra kostnaden för sådan aktivitet. För att minimibeloppet ska justeras måste varje extrakostnad vara minst 200 kr/månad i minst sex månader

2010-12-09 56 (56) Förbehållsbelopp: Minimibelopp och boendekostnad bildar tillsammans förbehållsbeloppet. Avgiftsutrymme: Det framtagna förbehållsbeloppet dras från summan av inkomsterna. Det som blir kvar visar betalningsförmågan - avgiftsutrymmet för att betala hemtjänstavgifter. Om avgiftsutrymmet blir negativt kan inte kommunen ta ut någon avgift för hemtjänst. Ändring av avgiften: En avgiftsändring kan bli aktuell av flera skäl till exempel om inkomstförhållandena ändras, om äktenskap eller partnerskap ingås eller upplöses, om behov av högre förbehållsbelopp uppkommer eller om bostadstillägg eller liknande bidrag beviljas eller upphör att utgå. Det är den enskildes skyldighet att lämna information om detta till kommunen. Den enskilde ska alltid underrättas skriftligen med ett avgiftsbeslut. Avgiften får ändras utan underrättelse om ändringen beror på förändringar i prisbasbeloppet (enl Sol 8 kap 9.). Den enskilde behöver inte underrättas om avgiftsändring som beror på den årliga justeringen av prisbasbeloppet. Vid beslut om ändrad avgift, ska den nya avgiften gälla från påföljande hel månad. Om omprövat vårdbehov föranleder ändrad avgift ska den nya avgiften gälla från och med det datum då det nya beslutet träder i kraft. Om den enskilde inkommer med uppgifter som föranleder ändrad avgift gäller den ändrade avgiften från den dag den enskilde inkommit med uppgifterna. Högsta avgift: Personer som inte lämnar de uppgifter om inkomster, hyra med mera som krävs för att göra en inkomstberäkning, debiteras enligt gällande avgiftstaxa, utan möjlighet till jämkning. Om handläggaren misstänker att sökande inte har förmågan att ta initiativ till inlämnande ska handläggaren vara behjälplig eller meddela någon närstående att detta ska göras. Rätt att överklaga enligt 16 kap 3 SoL: Den enskilde har rätt att överklaga individuella beslut genom förvaltningsbesvär som rör: Avgiftens storlek Avgiftsändring Beräkning av avgiftsunderlag Beräkning av boendekostnad Beräkning av minimibeloppet

2010-12-09 57 (56) Fakturering: Fakturering sker i efterskott månadsvis. Månadsräkningen omfattar den sammanlagda avgiften för de insatser den enskilde har haft under månaden. Räkningen under 100 kr skickas inte ut. I dessa fall ackumuleras avgiften och räkningen skickas när beloppet är tillräckligt stort eller när insatsen upphör. Vid årsskiftet görs dock en avstämning och utskick på alla fakturor som är under 100 kr. Om kommunen har debiterat fel ska rättelse göras från det datum beslutet togs, dock längst tio år tillbaka i tiden. Sammanfattningsvis har socialnämnden beslutat om följande tillämpningsregler: Inkomst av kapital inräknas inte i avgiftsunderlaget Inkomstförfrågan skickas inte ut varje år. Den enskilde ska själv meddela alla förändringar (inkomster, utgifter) som kan ha betydelse för avgiftsberäkningen. Järfälla kommun följer det av riksdagen antagna avgiftstaket. Hemtjänstavgift ska inte tas ut - av person som är bedömd att ingå i LSS-personkrets, men som har SoL-insats därför att det inte finns någon LSS-insats att erbjuda. - för boendestöd (jämställs med stöd som till delar är av behandlingskaraktär enligt 8 kap 1 SoL). Boendestöd är en insats som beskrivs i ett eget kapitel i tillämpningsregler för insatser enligt Socialtjänstlagen. 4.2.3. Reducering av avgift vid avsägning och frånvaro Tillfällig avsägelse: Den som av olika skäl inte önskar ha sin hemtjänst/dagverksamhet under kortare eller längre tid, ska minst två dagar i förväg, anmäla detta till sin utförare. Anledningen är att utföraren behöver ha en rimlig tid på sig att göra schemaförändringar för personalen. Kommer avsägelsen för sent debiteras den enskilde för överenskommen insats under första dagen. Om den enskilde inte släpper in utföraren debiteras den enskilde för den insats som är överenskommen aktuell dag, såvida det inte finns speciella skäl som motiverar avgiftsbefrielse. Akut frånvaro: Vid akut frånvaro (inläggning på sjukhus eller annan jämförbar anledning) debiteras ingen avgift för någon av frånvarodagarna. När personalen uteblir: Den enskilde betalar ingen avgift för insats som inte blir utförd på grund av att personal uteblir. Definitiv avsägelse: Definitiv avsägelse av insatser ska göras minst två dagar i förväg. Anledning, se ovan. Anledningen är att utföraren behöver ha en rimlig tid på sig att göra schema-

2010-12-09 58 (56) förändringar för personalen. Kommer avsägelsen för sent debiteras den enskilde för överenskommen insats under första dagen. 4.2.4. Dubbla boendekostnader vid flytt till särskilda boenden Möjlighet till jämkning vid dubbla hyror kan uppstå i samband med inflyttning i särskilt boende. Denna möjlighet gäller för personer som inte haft möjlighet att avyttra sin tidigare bostad vid flyttning till särskilt boende. Och om den enskilde inte har förbehållsbeloppet kvar. Jämkning sker under högst 3 månader om det inte föreligger några andra skäl som anses vara starka nog att få en längre period. Den enskilde ska ansöka om detta skriftligt och bifoga aktuellt underlag på inkomster/hyror samt de två hyror som är aktuella och under vilken period som jämkningen avser. En särskild ekonomisk prövning sker. I första hand ska den enskildes avgift för insatserna reduceras därefter kosten. Har den enskilde trots dessa reduceringar inte kvar sitt förbehållsbelopp kan denne bli befriad helt eller delvis från hyran. 4.2.5. Mat i särskilt boende Avgift för mat på särskilt boende bestäms genom beslut i kommunfullmäktige varje år. För en person som inte bor hel månad, flyttar in/ut, avlider, reser bort eller ligger på sjukhus under del av månad, räknas avgiften per dag upp till avgiftsutrymmet dock inte högre än avgiftstaket. Avgiften för mat på särskilda boende ligger utanför hemtjänsttaxan enligt tidigare beslut i Järfälla kommun. Enligt socialtjänstlagen (Sol 8 kap 8 ) ska förbehållsbeloppet höjas i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det som anges i lagen. En person kan på så vis tillgodoräkna sig eventuell fördyring av maten. Det kan innebära en sänkt hemtjänstavgift. Någon jämkning specifikt av matkostnaden för den enskilde sker således inte.

2010-12-09 59 (56) 4.3. Avgifter inom LSS 4.3.1. Lagstiftning om avgifter med mera Kommunen får ta ut avgifter för insatser, som ges med stöd av LSS, i den omfattning som framgår av LSS 18-20 och förordningen om stöd och service till vissa funktionshindrade 5-6. LSS 18 Av dem som enligt beslut av Försäkringskassan är berättigade att få assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning får avgift för personlig assistans tas ut inom ramen för sådan ersättning. (Lag 2004:826). 19 Av dem som har hel ålderspension enligt lagen (1998: 674) om inkomstgrundad ålderspension eller hel garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension eller hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller som har annan inkomst av motsvarande storlek får skäliga avgifter för bostad, fritidsaktivitet och kulturella aktivteter tas ut enligt de grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckligas medel för sina personliga behov. Lag (2002:199). 20 Om någon som är under 18 år får omvårdnad i ett annat hem än det egna med stöd av denna lag, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden. Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet. Förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade 5 föreskrifterna i 6. kap 2-4 socialtjänstförordningen (2001:937) om föräldrars skyldighet att bidra till kommunens kostnader för ett barns vård i ett annat hem ska gälla även när ett barn får vård i ett annat hem med stöd av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Förordning (2001:938). 6 Vid bedömning av den enskildes personliga behov enligt 19 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska även beaktas kostnader på grund av funktionshindret som inte täcks på annat sätt. Som framgår av lagen kan alltså avgift tas ut antingen av den enskilde som mottar insatsen enligt LSS (om denne uppfyller kraven enligt 19 LSS), eller av föräldrar till en person som är under 18 år och som får omvårdnad i ett annat hem än det egna. Att ta betalt från den enskilde själv kan bli aktuellt från juni det år personen fyller 19 år, eftersom denne då kan få aktivitetsersättning. Om den enskilde har annan inkomst av motsvarande storlek kan det bli aktuellt tidigare. Avgift från föräldrar kan tas ut för barn upp till 21 år:

2010-12-09 60 (56) Föräldrabalk (1949:381) 7 kap. 1 Föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms ska hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av vad som följer av föreskrifterna om dessa. Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. I kostnaderna för barnets underhåll ska föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga. Lag (2001:1136). 4.3.2. Avgifter med mera Kostnader eller avgifter för mat Enligt Sveriges kommuner och landsting (cirkulär: 1994:49) är matkostnad något som den enskilde själv ska svara för. Den enskilde ska därför ska ersätta kommunen för kostnader för måltider i anslutning till insatser. LSS ger inga anvisningar om hur avgifterna för måltider ska beräknas. Kostnader för måltider tas ut enligt de grunder som kommunen bestämmer och som bygger på skälighet och kommunens självkostnader. Järfälla kommuns avgifter för mat i samband med insatser enligt LSS bestäms utifrån konsumentverkets beräkningar av skäliga kostnader. I bostad med särskild service för vuxna inhandlas maten vanligen av den enskilde och med stöd av personal vid behov. Maten betalas då direkt av den enskilde. I vissa fall äts gemensamma måltider och kostnaden för dessa ska då fördelas mellan dem som äter måltiderna, det vill säga den enskilde ska betala självkostnadspris, vanligtvis direkt till utföraren. I familjehem, bostad med särskild service för barn och ungdomar, korttidsvistelse (korttidshem, korttidsfamilj samt lägervistelse/kollo) samt korttidstillsyn tar Järfälla kommun ut en avgift som motsvarar självkostnadspris. Matkostnaderna faktureras den enskilde eller den enskildes legale företrädare. Hyra eller avgift för hyra I bostad med särskild service enligt LSS inom Järfälla kommun har den enskilde eget kontrakt och ska själv betala hyra direkt till hyresvärden. Kostnader för kultur- och fritidsaktiviteter Om någon form av kultur- eller fritidsaktivitet förkommer i samband med en insats enligt LSS så ska den enskilde eller dennes föräldrar betala eventuella kostnader för inträden med mera. Kostnaden ska motsvara självkostnadspris och endast omfatta den enskildes kostnader, inte kostnader för eventuell följeslagare. Kostnaden ska betalas direkt av den enskilde eller indirekt genom att utföraren av LSS-insatsen ad-

2010-12-09 61 (56) ministrerar entréavgifter, beställningar och/eller betalningar och fakturerar den enskilde i efterhand. På vilket sätt kultur- och fritidsaktiviteter och kostnader för detta ska administreras ska dokumenteras i genomförandeplan. Andra kostnader för barn och ungdomar som har insatser enligt LSS Den enskilde eller dennes förälder ska också stå för kläder, förbrukningsartiklar med mera, på samma sätt som andra föräldrar använder barnbidraget eller andra personer använder studiebidraget. Möjlighet finns att anmäla till Försäkringskassan att barnbidraget betalas ut direkt till en familjehemsförälder. Andra kostnader för vuxna som har insatser enligt LSS Den enskilde ska också svara för förbrukningsartiklar med mera, precis som andra vuxna. BILAGOR Aktuella avgifter inom äldre- och handikappomsorgens insatser uppdateras årligen