ÖREBRO LÄNS LANDSTING 2009 Årsredovisning 2009
2 Förvaltningsberättelse
Årsredovisning 2009 Antagen av landstingsfullmäktige 28 april 2010 Örebro läns landsting, Ledningskansliet, 2010 Producerad av Örebro läns landsting, Lednings- och verksamhetsstöd, Område Information och Dokumentation, april 2010 Idé och grafisk form L Köhlström Foto Weine Ahlstrand, Kristin Lundström, Magnus Westerborn Trio Tryck AB, Örebro, 2010 Papper inlaga 100 g Multidesign original natural Papper omslag 200 g Multidesign original natural Typsnitt Frutiger och Adobe Garamond 3
Innehåll Förord 6 Landstingets vision 9 Landstingets uppdrag 10 Landstingets organisation roller och ansvar 11 Uppföljning och utvärdering 13 Rapportering, mål och måluppfyllelse 15 God ekonomisk hushållning 16 Folkhälsa 19 God vård 25 Forskning och högskoleutbildning 35 Regional tillväxt, kultur och bildning 37 Insyn och demokrati 39 Miljö 40 Personal och kompetens 42 Finansiella mål för god ekonomisk hushållning 47 Ekonomisk analys 51 Omvärldsanalys 53 Resultatanalys 55 Finansiell ställning 60 Resultaträkning 63 Driftredovisning 64 Investeringsredovisning 65 Sammanställd redovisning 66 4 Förvaltningsberättelse
Sammanfattande bedömningar och framtida utmaningar 71 Bilagor 75 Resultaträkning 76 Kassaflödesanalys 77 Balansräkning 78 Noter till resultaträkning 79 Noter till kassaflödesanalys 81 Noter till balansräkning 82 Landstinget i siffror 86 Redovisningsprinciper 87 Begreppsförklaringar 90 Sammanställd resultaträkning 91 Sammanställd balansräkning 92 Antal medarbetare 94 Deltid 98 Sjukfrånvaro 99 Övertid/visstid 99 Timanställda 100 Revisionsberättelse 103 5
Händelserikt år med goda resultat År 2009 var på flera sätt ett händelserikt år för Örebro läns landsting där vår organisation, våra medarbetare och vår förmåga prövades ordentligt. De ekonomiska förutsättningarna för verksamheten försämrades kraftigt under året. Skatteintäkterna år 2009 understiger budget med 200 miljoner kronor som följd av den ekonomiska krisen. Trots detta kan vi redovisa ett positivt resultat på 120 miljoner kronor vilket är sjätte året i rad där landstingets ekonomi är i balans. Samtidigt har tillgängligheten till vården förbättrats för medborgarna i vårt län. Ingen kunde heller ana att världen under året skulle drabbas av en influensapandemi. Under några månader under hösten vaccinerades drygt 200 000 länsbor i en vaccinationskampanj utan motstycke i landstingets historia. Vår förmåga att snabbt kunna ställa om vår verksamhet för att klara en svår uppgift prövades och var framgångsrik. Trygghet, tillgänglighet, kvalitet och långsiktigt arbete det har varit viktiga utgångspunkter för landstingets verksamheter under 2009. En jämlik, tillgänglig vård med hög kvalitet för alla länsbor det ger trygghet. En stark fokusering på att öka tillgängligheten präglade verksamheten under året. Det gäller såväl slutenvård som primärvård, psykiatri, habilitering och tandvård. Landstinget satsade extra pengar bland annat för att uppfylla vårdgarantin och för att utveckla barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin. Vi kan konstatera att arbetet har varit resultatrikt vilket också gett extra statsbidrag för arbetet med vårdgaranti, rehabiliteringsgaranti och sjukskrivningsprocessen. 90 procent av patienterna som väntar på besök eller behandling på sjukhus får det inom vårdgarantins ram, 90 dagar. Inom primärvården har fler patienter med lättare eller medelsvåra psykiska besvär eller långvarig smärta, fått hjälp inom rehabiliteringsgarantins ram. Också arbetet med att förbättra sjukskrivningsprocessen har varit framgångsrikt. Inom Folktandvården tas nya patienter om hand inom tre månader vid samtliga kliniker. Samarbete inom landstinget och länet, och samverkan med andra län är viktiga framgångsfaktorer för Örebro läns landsting. Nya länsgemensamma samverkansgrupper mellan specialiteter på de tre sjukhusen har vuxit fram under året och bidragit till att tillgängligheten har förbättrats. Att länets patienter är allas ansvar är en självklarhet. Arbetet inom detta område intensifierades under året och måste fortsätta. Vår samverkan med andra landsting har en lång tradition omkring den högspecialiserade vården, men också omkring den regionala utvecklingen. 6 Förvaltningsberättelse
Under året har diskussioner förts med omkringliggande län om bildandet av en regionkommun. Diskussioner har förts med landsting i vår hälsooch sjukvårdsregion. Vi har också inbjudits och tagit beslut att ingå i samverkan med Stockholms läns landsting och landstingen i Västmanland och Sörmland. En samverkan som bygger på de enskilda landstingens vilja till landstingsövergripande samverkan för medborgarna och patienterna i respektive läns bästa. Trots att vi kan se tillbaka på ett resultatrikt år, ligger en rad utmaningar framför oss. Därför är det med stor tillfredsställelse som vi kan konstatera att vi är ett landsting som uppfyllt alla våra mål för god ekonomisk hushållning. Finansieringen av vår verksamhet är dock en av framtidens stora utmaningar. Vi ser en fortsatt svag utveckling av skatteintäkterna de närmast kommande åren och det finns en oklarhet om statsbidragen för 2011. En stor utmaning är också den ojämlika hälsan som vi kan se såväl i hela landet som i Örebro län. Landstingen är en viktig aktör i arbetet med att främja hälsan, men inte den enda. Orsaker till skillnaderna i hälsa är utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön. Inte minst är det viktigt att främja goda livsvillkor och levnadsvanor hos ungdomar där alkohol, tobak och fysisk aktivitet är områden som kräver insatser från många håll. Kunskap och kompetens är en viktig utmaning som vi vill lyfta fram. Det är bara tack vare utvecklingsinriktade och kompetenta medarbetare som landstinget utvecklas vidare och kan erbjuda patienter en god och säker vård. Arbetet med att rekrytera och behålla kompetent personal har en fortsatt hög prioritet i vårt landsting. De gjorda erfarenheterna, och de goda resultaten från 2009, tar vi nu med oss som en stabil grund att stå på inför kommande utmaningar. Marie-Louise Forsberg-Fransson Landstingsstyrelsens ordförande Bo Anderson Landstingsdirektör 7
8 Förvaltningsberättelse "Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling."
Örebro läns landsting Årsredovisning 2009 Vision Landstingets vision "Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling" antogs enhälligt av landstingsfullmäktige i november 2006 och är grunden i all vår verksamhet. Tillsammans med värdegrunden anvisar den landstingets inriktning, men också hur medarbetarna ska förhålla sig till varandra och medborgarna. Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öpp na, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. 9
Landstingets uppdrag Landstingets främsta uppgift är att erbjuda länsinvånarna hälso- och sjukvård inklusive tandvård utifrån befolkningens behov. Genom särskilda avtal erbjuder Universitetssjukhuset Örebro högspecialiserad vård till personer från andra län. Dessutom ger Karlskoga lasarett länsdelssjukvård till invånare i östra Värmland. Landstinget bedriver forskning och utbildning tillsammans med Örebro universitet. Landstinget verkar också för en god regional tillväxt genom kultur och bildning tillsammans med Regionförbundet Örebro och genom medlemskap i regionala, nationella och internationella organisationer. Landstinget äger och driver två folkhögskolor, samt skapar förutsättningar för ett gott liv, en god service och livskraft för länsinvånarna genom ekonomiskt stöd till studieförbund och organisationer. I direktiven för planeringsperioden 2007 2010 1 pekas fyra fokusområden ut för landstingets långsiktiga verksamhet: God ekonomisk hushållning. Hög tillgänglighet. Gott bemötande. God kvalitet och patientsäkerhet. 1 Direktiv för planeringsperioden 2007 2010, Örebro läns landsting, antaget av fullmäktige 20 juni 2006. 10 Förvaltningsberättelse
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Landstingets organisation roller och ansvar Örebro läns landstings Örebro politiska läns landstings organisation från 2007 politiska organisation 2007 2010 Valberedning Plan- och org kommitté Demokratigrupp Genusis Vilt- o naturv kommitté Patientnämnd Hälso- och sjukvårdsnämnd Länsberedning Norr Länsberedning Väster Länsberedning Söder Länsberedning Örebro/Lekeberg Tandvårdsberedning Beredning för funktionshinder Forskningsnämnd * Inter- och intraregionala frågor ** Gemensam nämnd med Örebro och Kumla kommuner * Inter- och intraregionala frågor ** Gemensam nämnd med Örebro kommun LANDSTINGSFULLMÄKTIGE LANDSTINGSSTYRELSE Programgrupp Programgrupp Programgrupp Landstingets revisorer Personalpolitiska utskottet Ekonomi- och investeringsutskottet Miljöberedning Produktionsberedning Beredning för tillväxt och bildning* Etiskt råd Barn- och ungdomsråd Länshandikappråd Pensionärsråd Gemensam nämnd för samverkan ang företagshälsovård och tolkförmedling** Antagen av landstingsfullmäktige 25 april 2006 Inför mandatperioden 2007 2010 gjordes en revidering och fördjupning av medborgarmodellen. Den sätter fokus på länsinvånarnas behov och hälsa, på vad som ska göras och effekten av det som görs. Politikerna företräder medborgarna och ställer krav på verksamheten. Verksamheten drivs av ledare och medarbetare med utgångspunkt i landstingets övergripande verksamhetsplan med budget. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta beslutande organ. Fullmäktige innehar finansiärens roll och fördelar medel mellan landstingets olika nämnder och förvaltningar. Landstingsstyrelsen är landstingets verkställande organ och har rollen som ägar- och produktionsföreträdare tillsammans med sina två utskott och tre beredningar. Hälso- och sjukvårdsnämnden med sina sex beredningar, respektive forskningsnämnden, har en beställarroll. De tecknar årliga överenskommelser om vad som ska göras av landstingets egna förvaltningar och landstingsfinansierade entreprenörer. Till detta kommer en gemensam nämnd med Örebro och Kumla kommuner för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice. Patientnämnden och revisorerna är direkt underställda landstingsfullmäktige. Till landstingsstyrelsen finns också åtta rådgivande organ knutna, vart och ett med sitt sakområde; planering och organisation, demokrati, etik, jämställdhet, vilt- och naturvård, barn och ungdom, handikapp samt pensionärsråd. De ska bevaka sina respektive sakområden och ta tillvara brukarnas intressen. Under mandatperioden 2007 2010 är mandatfördelningen i landstingsfullmäktige denna: S = 31 C = 5 MP = 3 M = 13 FP = 5 SD = 3 KD = 6 V = 5 = 71 11
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Landstingsdirektören är landstingets högste tjänsteman och ledningskansliet utgör också landstingsstyrelsens kansli. Till hälso- och sjukvårdsnämnden är hälsokansliet knutet, liksom kansliet för forskning och utbildning är knutet till forskningsnämnden. Örebro läns landstings Örebro läns landstings verksamhetsorganisation 2007-2010 verksamhetsorganisation 2007 2010 Läkemedelskommitté LANDSTINGSDIREKTÖR Under landstingsdirektören finns fem förvaltningar för hälso- och sjukvård samt tandvård. Därutöver finns en förvaltning för Lednings- och verksamhetsstöd samt två folkhögskolor och Landstingshälsan. Även patientnämndens kansli och Centrum för utvärdering av medicinsk metodik, CAMTÖ, rapporterar till landstingsdirektören. Hälsokansliet Samhällsmedicin Ledningskansliet Folkhögskolor CAMTÖ Patientnämndens kansli Universitetssjukhuset Örebro Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Primärvård, psykiatri och habilitering Folktandvården Landstinget har ett helägt förvaltningsbolag med dotterbolagen Länsgården Fastigheter AB och Länsteatern i Örebro AB. Forskningskansliet Lednings- och verksamhetsstöd Landstingshälsan LTS-info 24 april 2009 12 Förvaltningsberättelse
Uppföljning och utvärdering Under 2009 har verksamhetsplanen med budget följts upp och utvärderats utifrån organisationens olika roller. Hälso- och sjukvårdsnämnden har tillsammans med hälsokansliet följt upp de överenskommelser som nämnden träffat med respektive förvaltning. På samma sätt har forskningsnämnden och dess kansli följt upp överenskommelser om forskning. Landstingsstyrelsen har tillsammans med ledningskansliet följt upp samtliga kanslier och förvaltningar. Det har skett genom skriftliga delårsrapporter två gånger under året och verksamhetsberättelser. Till detta kommer sammanlagt åtta periodbokslut som redovisats för landstingsstyrelsen. Ledningskansliet har muntligt följt upp hälso- och sjukvårdsförvaltningarna vid sex tillfällen och kanslierna vid två tillfällen under året. Under våren hölls en hearing mellan landstingsstyrelsen och dess produktionsberedning, samt företrädare för hälso- och sjukvården, om verksamheternas situation och utmaningar inför framtiden. Den låg sedan till grund för den fortsatta planeringsprocessen inför 2010. 13
14 Förvaltningsberättelse
Rapportering, mål och måluppfyllelse God ekonomisk hushållning Folkhälsa God vård Forskning och högskoleutbildning Regional tillväxt, kultur och bildning Insyn och demokrati Miljö Personal och kompetens Finansiella mål för god ekonomisk hushållning 15
Rapportering, mål och måluppfyllelse Rapportering, mål och måluppfyllelse kopplas till de åtta strategiska målområden som återfinns i verksamhetsplan med budget för 2009 God ekonomisk hushållning, Folkhälsa, God vård, Forskning och högskoleutbildning, Regional tillväxt, kultur och bildning, Insyn och demokrati, Miljö, Personal och kompetens samt Finansiella mål och god ekonomisk hushållning. Samtliga dessa målområden med sina mål och uppdrag anknyter till den långsiktiga inriktningen som presenterats i direktiven för mandatperioden 2007 2010. God ekonomisk hushållning Grundtanken med god ekonomisk hushållning är att varje generation av invånare ska bära sina kostnader för den service som de själva beslutar om och drar nytta av samt att gjorda investeringar ska kunna ersättas. En annan avsikt med god ekonomisk hushållning är att skapa förtroende för landstingets förmåga att fullgöra sina ekonomiska åtaganden utan att statsmakterna behöver ingripa. I verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning ska finnas ett samband mellan resurser, prestationer och effekter. Det innebär att, med utgångspunkt i landstingets vision och värdegrund, ska verksamheten bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, samt på ett etiskt försvarbart sätt. Landstingsfullmäktige har i budget 2009 formulerat mål och uppdrag som syftar till god ekonomisk hushållning. Målen och uppdragen kan indelas i såväl verksamhetsmål som finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Vissa målområden är särskilt viktiga för att uppnå god ekonomisk hushållning med landstingets resurser. Detta gäller framför allt Folkhälsa, God vård, Miljö, Personal och kompetens samt Finansiella mål. Viktiga händelser under 2009 Verksamhetsåret 2009 har för Örebro läns landsting i allt väsentligt bedrivits så att mål och uppdrag uppfyllts under året. Några större händelser, och områden som varit föremål för ett omfattande arbete, kan lyftas fram. Tillgängligheten Arbetet med att uppfylla vårdgarantin, samt att få del av regeringens så kallade kömiljard, har bedrivits med stor framgång. Landstinget satsade 22 miljoner kronor för extra insatser inom ortopedi, kirurgi, primärvård och psykiatri. Vid slutet av året kunde 90 procent av dem som väntade på ett mottagnings- 16 Förvaltningsberättelse
besök eller behandling i Örebro läns landsting erbjudas detta inom vårdgarantin. Arbetet gav landstinget ett statsbidrag på 30 miljoner kronor. Även primärvården, psykiatrin, habiliteringen och Folktandvården har under året förbättrat tillgängligheten. Arbetet med att erbjuda rehabilitering enligt den nya rehabiliteringsgarantin har också varit framgångsrikt och gett extra statsbidrag. Garantin inriktas mot patienter med de diagnoser som är de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Sjukskrivningsprocessen har också varit föremål för ett intensivt arbete för att påskynda och kvalitetssäkra hela processen. Också detta arbete har varit framgångsrikt och gett extra statsbidrag. Tillgängligheten till rådgivning har också förbättrats genom att landstinget under året anslutit sig till den nationella sjukvårdsrådgivningen, 1177, för rådgivning. Den finns både per telefon och webbplats. Inom Folktandvården infördes abonnemangstandvård som ger länsborna möjlighet att till fast pris få tillgång till tandvård. Beslut om att införa Vårdval/Hälsoval togs under året, liksom en kravspecifikation som anger förutsättningarna för att få bedriva primärvård i Örebro län. Under året togs första spadtaget för en ny vård- och hälsocentral i Örebro, Hälsans hus, på Ladugårdsängen. Den nya vårdcentralen väntas avlasta andra vårdcentraler i området och på så sätt öka tillgängligheten. I Hälsans hus kommer också Örebro kommun att bedriva verksamhet genom en familjecentral och ett äldreboende. Utvecklingsfrågor Ett kompetenscentrum för psykiatrins nationella kvalitetsregister förlades under året till Örebro. Uppdraget kommer från Sveriges Kommuner och Landsting och bedrivs i samarbete med Landstinget i Uppsala län. Kvalitetsregister ska byggas upp för att utveckla den psykiatriska vården. Örebro läns landsting är först i landet med att pröva nationell patientöversikt (NPÖ). Det innebär att landstinget gör den medicinska informationen tillgänglig för kommunal hälso- och sjukvårdspersonal. Projektet är nationellt men drivs från Örebro och planeras på sikt bli infört i hela landet. Allmän vaccination mot den nya influensan A(H1N1) Under hösten genomfördes en stor insats genom den allmänna vaccineringen mot den nya influensan A(H1N1). Vaccin köptes in till landstinget och beslut togs om att ingen patientavgift skulle tas ut. Statsbidrag ges till delar av kostnaderna. Under några månader vaccinerades drygt 200 000 länsbor i en framgångsrik vaccinationskampanj utan motstycke i landstingets historia. Vaccineringen bedöms ha minskat antal insjuknade och döda i den nya influensan. 17
Samverkan med andra landsting Landstinget har under året arbetet intensivt med samverkansfrågor både vad gäller länsdels- och högspecialiserad vård. Från Karlskoga lasarett köper Landstinget i Värmland vård för befolkningen i östra Värmland. Landstinget har också träffat ett nytt avtal med Landstinget i Värmland omkring den högspecialiserade vården vid Universitetssjukhuset Örebro. Avtalet sträcker sig över fyra år och ligger på ungefär samma volym som tidigare. Universitetssjukhuset Örebro har under året också arbetat intensivt med Landstinget Västmanlands och Landstinget Sörmlands upphandling av högspecialiserad vård. Frågan om en ny regionkommunbildning har också inneburit såväl samverkan som intensiva diskussioner under året med flera parter. Landstingen Gävleborg, Dalarna och Uppsala lämnade tillsammans in en ansökan till Kammarkollegiet om att bilda en ny region där också Örebro läns landsting skulle ha en plats. Ansökan avslogs, men landstinget deltar fortfarande i diskussioner med de tre landstingen. Örebro läns landsting bjöds också in att delta i ett Mälardalssamarbete med Stockholms läns landsting samt Landstinget Västmanland och Landstinget Sörmland. Områdena som berörs är utvecklingsprojekt inom hälso- och sjukvård, forskning, utbildning, kultur och upphandling. 18 Förvaltningsberättelse
Folkhälsa Hälso- och sjukvårdsnämnden har under året fortsatt analysera förändringen i hälsoläget utifrån befolkningsundersökningarna om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Undersökningarna Liv och hälsa ung åren 2005 och 2007 har analyserats med fokus på hörselskadade ungdomar. En ny undersökning av Liv och hälsa ung genomfördes under våren 2009. Redovisningar har även skett av resultat från Liv & hälsa 2008. Fördjupade analyser av de stora sjukdomsgrupperna och hälsans sociala fördelning har genomförts. Med hjälp av samhällsmedicinska enheten har resultat från befolkningsundersökningarna Liv & hälsa och Liv och hälsa ung förmedlats till alla kommuner i länet. Nämndens länsberedningar har haft möten med kommunerna för avstämning av avtalen om lokalt folkhälsoarbete. Resultat ur enkätstudier av tandvård och tandhälsa, hos dels 30- och 40-åringar i Örebro län 2008, dels 65- och 75-åringar i Örebro län, har redovisats för hälso- och sjukvårdsnämnden. Nämnden har under året genomfört hearings om ångest och depression, om diabetes och om demens och startat ett programarbete om ångest och depression. Under året har också en rapport tagits fram, Underlag för Behovsanalys 2009, som ger ett aktuellt kortfattat kunskapsunderlag om folkhälsan i länet och om ett antal viktiga behovs- och sjukdomsgrupper som påverkar hälsan i befolkningen. Beskrivningarna kan utgöra basen i olika former av behovsanalyser. Mot bakgrund av analyser, rapporter och annan information har hälso- och sjukvårdsnämnden tecknat överenskommelser med hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och tandvårdsförvaltningen för 2010. Överenskommelserna fastställer att hälso- och sjukvården ska bedrivas enligt principerna för evidensbaserad hälso- och sjukvård och med ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Överenskommelserna innehåller bland annat nämndens krav på förvaltningarnas arbete inom områdena kunskapsbaserad vård, samverkan, kvalitet, patientsäkerhet och hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Genom uppföljning av överenskommelserna, och förvaltningarnas redovisning för målrelaterad ersättning, får hälsooch sjukvårdsnämnden årlig återkoppling på vilka resultat varje förvaltning uppnått. Hälsa och levnadsvanor i Örebro län Hälsan är i dag inte jämlikt fördelad i befolkningen. Skillnader i hälsa har snarare ökat än minskat de senaste åren. Orsaker till skillnaderna är utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön. I Örebro län finns också skillnader mellan länsdelarna om hur man upplever sitt hälsotillstånd. Medellivslängden i Örebro län är 82 år för kvinnor och 78 år för män. Den högsta medellivslängden är för kvinnor 84 år i Laxå kommun, och den lägsta, 80 år, i Hallsbergs kommun. Männens högsta medellivs- 19
längd är 80 år i Lekebergs kommun, och den lägsta, 76 år, i Ljusnarsbergs kommun. Undersökningen Liv och hälsa ung 2009 visar att den tidigare trenden med ökande andelar elever i skolår 9 som aldrig rökt ser ut att ha brutits. Andelen elever som inte druckit alkohol har ökat konstant över tid. Bland elever i skolår 7 och 9, samt i gymnasiets år 2, ses en tendens till ökning av andelen med övervikt och fetma mellan åren 2005 och 2009. Data från barnavårdscentralerna i länet visar att ökningen av övervikt och fetma bland 4-åringarna i länet förefaller ha avstannat. Det är genomgående en högre andel pojkar än flickor som anger att de mår bra eller mycket bra. En högre andel flickor än pojkar har ofta känt sig nedstämda eller ängsliga/oroliga. Jämfört med ungdomar med normal hörsel är ungdomar med hörselskada en högriskgrupp när det gäller användning av alkohol, tobak och narkotika. De är mer utsatta för mobbning, kränkning och stress och upplever även hälsan som sämre än ungdomar med normal hörsel. Undersökningen Liv & hälsa 2008 visar att andelen dagligrökare, och andelen fysiskt inaktiva på fritiden i åldern 18 79 år, fortsatt att minska i länet mellan åren 2000 och 2008. Andelen personer med riskabla alkoholvanor är lägre i Örebro län än genomsnittet för riket. Andelen personer med övervikt och fetma ökar konstant. Män bedömer generellt sin hälsa som något bättre än kvinnorna. Andelen män som bedömer sin hälsa som mycket bra eller bra har ökat mellan åren 2004 och 2008, medan andelen bland kvinnor har minskat. Andelen män med långvarig sjukdom eller annat långvarigt hälsoproblem har minskat, medan andelen bland kvinnor är densamma båda åren. Det är nära dubbelt så vanligt bland kvinnor än bland män att ha lågt psykiskt välbefinnande. Det finns tecken på att barn och ungdomars tandhälsa inte förbättras i samma utsträckning som tidigare. Den genomsnittliga kariesfrekvensen hos barn och ungdomar i Örebro län ligger i nivå med riksgenomsnittet. Kariesbilden varierar stort mellan olika delar av länet. Bland vuxna uppger nästan tre fjärdedelar av de svarande i Liv & Hälsa 2008 att de har en bra eller mycket bra tandhälsa. Andelen med bra tandhälsa minskar med högre ålder. Tandhälsan hos vuxna har förbättrats något sedan år 2004. Stora sjukdomsgrupper i Örebro län Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande de sjukdomar som ger mest ohälsa i befolkningen. Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken även om dödlighet och sjuklighet minskar. Akut hjärtinfarkt är vanligare hos män än hos kvinnor. Cirka 90 procent av orsakerna till hjärtinfarkt kan förklaras av levnadsvanor, psykosocial påverkan och biologiska riskmarkörer (övervikt, hypertoni, blodfettsrubbning, diabetes). Människor med låg socioekonomisk status löper störst risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. 20 Förvaltningsberättelse
I Örebro län uppskattas cirka 1 200 personer per år insjukna i hjärtinfarkt. Örebro län har ett sämre läge i flera avseenden vad gäller hjärt-kärlsjuklighet jämfört med många övriga delar av Sverige. Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder i vuxen ålder och den tredje vanligaste dödsorsaken. Det är något fler kvinnor än män som insjuknar i stroke. Personer med stroke har 2 4 gånger ökad risk att drabbas av höftfraktur och fall. Med utgångspunkt från nationella beräkningar insjuknar 800 1 000 personer i stroke varje år i Örebro län. År 2008 var drygt 3 000 personer med diagnosen stroke aktuella inom primärvården i Örebro län. Risken att insjukna i stroke är hög för den som fått en TIA (övergående cirkulationsstörning). TIA drabbar ungefär 250 personer per år i Örebro län. Cirka tio procent av dem som har en TIA får en stroke inom två dagar. Ungefär fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes. Diabetes är vanligare med stigande ålder. En bedömning är att antalet personer med diabetes kommer att öka med tio procent inom de närmaste åren. Andelen överviktiga, och graden av fysisk aktivitet i befolkningen, är faktorer som också påverkar antalet som insjuknar i diabetes. I Örebro län uppskattas antalet personer med diabetes till 10 000 12 000. Enligt nationella uppskattningar insjuknar cirka 1 000 personer i diabetes varje år i Örebro län. År 2008 var drygt 10 000 personer med diagnosen diabetes aktuella inom primärvården i Örebro län. Drygt 1 500 nya fall av cancer upptäcks varje år i Örebro län. Något fler än hälften av alla personer som får en cancersjukdom botas helt och hållet. Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor. År 2008 insjuknade 202 kvinnor i Örebro län i bröstcancer. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. År 2008 fick 264 män i Örebro län diagnosen prostatacancer. År 2008 insjuknade 103 personer i tjocktarmscancer och 75 personer i ändtarmscancer i Örebro län. I Örebro län insjuknade 117 personer i lungcancer år 2008. Det är en klar tendens att andelen kvinnor med lungcancer ökar. Av alla lungcancerfall orsakas 80 90 procent av rökning. Insjuknandet i respektive cancerform varierar från år till år. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett samlingsbegrepp för kroniska lungsjukdomar som ger ständig luftvägsobstruktion. KOL förekommer företrädesvis hos äldre personer, cirka 4 6 procent av den vuxna befolkningen har KOL. Uppskattningsvis finns det 10 000 20 000 personer i Örebro län som har KOL. KOL som dödsorsak har ökat sedan 1990-talet och mycket talar för en fortsatt ökning särskilt bland kvinnor beroende på tidigare rökvanor. Med stigande ålder ökar förekomsten av nästan alla sjukdomar, till exempel hjärtsvikt, stroke, diabetes, cancersjukdomar och demens. Ett ökat antal äldre i befolkningen medför att antalet individer med flera samtidiga sjukdomar, multisjuka, ökar och därmed ökar också behovet av insatser från hälso- och sjuk- 21
vården. Antalet multisjuka i Örebro län uppskattas till drygt 1 000 personer. Fallolyckor bland äldre är ett stort folkhälsoproblem. Hos äldre personer står olycksfallen för omkring 75 procent av samtliga dödsfall till följd av skadehändelser. De flesta skadorna är skador på höft och lår. Den psykosociala hälsan varierar i länet. Det uppskattas att omkring 30 40 procent av primärvårdens besökare har en social/psykisk del i sin problematik. Metabola syndromet är en sjukdomsbild som kännetecknas av ett antal riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Riskfaktorerna kan sammanfattas med dåligt sockerläge, bukfetma, förhöjt blodtryck och kombinerad blodfettsrubbning. Det metabola syndromet ökar risken för insjuknande i hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och även vanliga cancerformer. Livsstilförändringar är grunden i att förebygga eller behandla det metabola syndromet. Behandlingen syftar till att minska den framtida risken för sjukdom genom att reducera olika riskfaktorer. (GRÖN markering 3nedan anger att målet är uppfyllt eller uppdraget genomfört. RÖD markering X anger att målet inte är uppfyllt eller att uppdraget inte är genomfört. GUL markering anger att arbete pågår med att uppfylla mål eller genomföra uppdraget.) 3 3 3 Mål 1: Landstinget har fått en fördjupad kunskap om folkhälsans utveckling inom de stora folksjukdomarna. Särskilt fokus läggs på hälsans fördelning när det gäller kön, etnicitet och social bakgrund. Kunskapen använder hälso- och sjukvårdsnämnden i sin uppdragsgivning i överenskommelser och avtal med länets sjukvård under kommande år. Måluppfyllelse: Fortsatt analys av data i befolkningsundersökningarna Liv & hälsa, genomförda utredningar, medborgardialoger och sjukvårdsdata har bidragit till fördjupad kunskap om hälsoläget. Mål 2: Hälso- och sjukvårdsnämnden tydliggör i överenskommelser och avtal med sjukvården att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ingår som en naturlig del i hälso- och sjukvårdens arbete med levnadsvanorna rökvanor, kostvanor, alkoholvanor samt fysisk aktivitet. Måluppfyllelse: Följt upp att uppdragen i överenskommelser och avtal genomförts på föreskrivet sätt. Levnadsvanor ingår i den målrelaterade ersättningen. Mål 3: Landstinget ska bedriva ett aktivt arbete för jämlik och jämställd hälsa i samverkan med andra aktörer. Folkhälsoavtalen med länets kommuner har medfört en ökad samverkan mellan landstinget och länets kommuner inom folkhälsoområdet. Måluppfyllelse: Hälso- och sjukvårdsnämndens länsberedningar har dialogmöten för regelbundna avstämningar med kommunerna. Uppföljning av avtalen för 2008 ägde rum i hälso- och sjukvårdsnämnden i januari 2009. På uppdrag av nämnden samarbetar folkhälsopedagogerna i respektive länsdel i stor utsträckning med skolorna. 22 Förvaltningsberättelse
Mål 4: Fler ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta. Fler ska också få stöd i att arbeta efter sin förmåga. Därför ska landstinget delta aktivt som medaktör i samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassa. Måluppfyllelse: På vårdcentralerna bedrivs teamarbete kring de sjukskrivna. Försäkringskassan och arbetsförmedlingen deltar vid behov. Målsättningen är att för varje individ upprätta en rehabiliteringsplan med adekvata åtgärder inom tre månader. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under året gjort en genomlysning av det samordningsförbund som har funnits längst, SOFINT, i norra länsdelen. 3 3 Uppdrag 1: De delar i strategiplanen för Örebro läns landsting som gäller 2009 ska under året implementeras i överenskommelser med hälso- och sjukvården och genom andra uppdrag och avtal. Genomfört: Hälso- och sjukvårdsnämnden har i överenskommelserna för 2009 inarbetat tillämpliga delar av strategiplanen, till exempel föräldrastöd, hälsofrämjande hälso- och sjukvård och influensavaccination. Dessutom har kunskapsöverföring skett till länets kommuner angående resultatet av Liv och hälsa ung och ungdomars drogvanor. Uppdrag 2: De delar i det handikappolitiska programmet för Örebro läns landsting som gäller 2009 ska under året implementeras i överenskommelser med hälso- och sjukvården och genom andra uppdrag och avtal. 3 3 Genomfört: I överenskommelserna mellan hälsooch sjukvårdsnämnden och sjukvårdsförvaltningarna för 2009 finns inskrivet att tillämpliga delar av det handikappolitiska programmet ska tillämpas. Uppdrag 3: Ett idéprogram som ska fördjupa samarbetet mellan landstinget och länets idrottsrörelse ska färdigställas under 2009. Genomfört: Uppdrag har lämnats till samhällsmedicinska enheten att i samverkan med Örebro läns idrottsförbund ta fram ett förslag till idéprogram. Förslag kommer att lämnas under våren 2010. Uppdrag 4: Under 2009 ska en ny samlad länsstrategi för arbetet mot sexuellt överförbara sjukdomar samt HIV presenteras och antas. Genomfört: En workshop genomfördes under hösten där länets STD-grupp samt representanter från ett par skolor deltog. Syftet var att få fram operativa mål och en strategi i dialog. En brett sammansatt arbetsgrupp arbetar nu fram en strategiplan i dialog med en politisk referensgrupp, där både majoritet och opposition ingår. Uppdrag 5: Den medicinska utvecklingen har nu möjliggjort vaccination mot de vanligaste HPVinfektionerna. När ansvarsfördelning och finansiering är klar tas beslut om införande i vaccinationsprogram. Genomfört: Införs i allmänna vaccinationsprogrammet i skolhälsovården från läsåret 2010/2011 för flickor födda 1999 eller senare. 23
3 Uppdrag 6: Arbetet med FaR (fyrisk aktivitet på recept) ska utvecklas och antalet utskrivna recept ska öka, både i primärvård, slutenvård och psykiatri. För att följa detta ska antalet utskrivna recept i respektive verksamhet redovisas i årsredovisningen. Genomfört: FaR har ökat med mer än hälften i primärvården. Även i psykiatrin ökar FaR. Vid sjukhusen sker också en positiv utveckling av FaR. 3 Uppdrag 7: Hälso- och sjukvårdsnämnden ges i uppdrag att utifrån Liv & hälsaundersökningarna, och befintliga hälso- och sjukvårdsregister, göra fördjupade analyser av utvecklingen av de stora sjukdomsgrupperna i länet. Genomfört: Fördjupade analyser har gjorts och rapporterats till hälso- och sjukvårdsnämnden i december 2009 i rapporten Underlag för behovsanalys 2009. 24 Förvaltningsberättelse
God vård Lågkonjunkturen och minskade skatteintäkter påverkade det ekonomiska läget negativt under 2009. Därför intensifierades arbetet för att minska kostnaderna. Landstingets möjligheter att kunna erbjuda en behovsbaserad hälso- och sjukvård av bästa möjliga kvalitet, inom rimlig tid och på samma villkor till länets invånare, är avhängigt av en ekonomi i balans. Den nya influensan A(H1N1) som hotade att utbreda sig utgjorde en ytterligare press. För att motverka en pandemi som kunnat äventyra såväl tillgänglighet som kvalitet startade en omfattande massvaccinering. Denna föregicks av en intensiv planering som även innefattade hur insjuknade patienter skulle tas omhand. På cirka två månader vaccinerades 75 procent av länets befolkning. Under året har införandet av vårdvalssystem för primärvården, Hälsoval 2010, planerats. Vårdvalreformen kommer inte bara att ändra förutsättningarna för primärvården på ett genomgripande sätt, utan kan antas påverka landstingets verksamheter i sin helhet. Fokusering på tillgänglighet ökade genom regeringens kömiljard. För att få del av denna måste landstinget visa att minst 80 procent av alla väntande patienter fick vänta mindre än 90 dagar för besök respektive operation/behandling. Till följd av ett intensivt arbete i länsgemensamma samverkansgrupper, inom så gott som samtliga specialiteter, lyckades landstinget klara målet vilket innebar ett välkommet tillskott till landstingets budget på drygt 30 miljoner kronor. Landstingsstyrelsen har också anslagit egna vårdgarantimedel på totalt 22,1 miljoner kronor till ortopedi, kirurgi (fetmakirurgi), primärvård och psykiatri. Vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin har haft en stark påverkan på utvecklingsarbetet inom psykiatrin. Ett statligt bidrag på cirka 3,3 miljoner kronor lämnades för detta arbete. Dessutom har landstinget tillskjutit pengar till utvecklingen av barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin om totalt 9,3 miljoner kronor. Under 2009 har ett stort omställningsarbete pågått inom primärvården för att klara rehabiliteringsgarantin. Regeringen avsatte 560 miljoner kronor under 2009, och kommer under 2010 att avsätta 960 miljoner kronor till rehabiliteringsgarantin. Den ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med lättare eller medelsvåra psykiska besvär eller långvarig smärta, det vill säga de diagnoser som är de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Syftet är att kvinnor och män som är sjukskrivna eller riskerar att bli det ska få utredning och behandling för att återfå arbetsförmågan och därmed kunna återgå i arbete. Landstingen får betalt utifrån hur mycket kognitiv beteendeterapi (KBT) och multimodal rehabilitering som erbjuds dessa patientgrupper. Örebro läns landsting fick cirka 18,5 miljoner kronor. 25
För att minska sjukskrivningarna avsatte staten även 1 miljard kronor för 2009 i den så kallade sjukvårdsmiljarden som stimulans för att landstingen ska ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet och utveckla sjukskrivningsprocessen. Utifrån ett bra arbete fick Örebro läns landsting ett bidrag på 34 miljoner kronor. I början av maj 2009 blev Örebro först i landet med att pröva Nationell patientöversikt (NPÖ) som innebär att landstinget gör den medicinska informationen tillgänglig för kommunal hälso- och sjukvårdspersonal. En läkarutbildning vid Örebro universitet är viktig för Universitetssjukhuset Örebros fortsatta utveckling. I mitten av oktober lämnades den tredje ansökningen in om att få rätt att utfärda läkarexamen. Besked väntas under våren 2010. Mål 1: Jämställd vård ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar oavsett kön. Måluppfyllelse: En första övergripande rapport lämnades i augusti 2008. Mot bakgrund av att öppna jämförelser, och lokal statistik, har visat på stora behov inom strokevården har arbetet med genusvaliderad strokevårdkedja initierats under året. Översyn av kunskap och riktlinjer för prevention, vård och behandling har påbörjats. Detta sker i dialog med en generell genomlysning av strokevård och rehabilitering. Örebro läns landsting beviljades i maj 1,3 miljoner 3 kronor från Sveriges Kommuner och Landsting för projektet Hållbar Jämställdhet. Mål 2: Jämlik vård ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar oavsett social bakgrund. Måluppfyllelse: Ökad kunskap ska nås om hälsotillståndet i befolkningen. Det sker genom folkhälsoundersökningar, direktkontakt med länsinvånarna och studiebesök. Man följer också utvecklingen inom de stora sjukdomsgrupperna. Kunskapen används till att, i dialog och genom överenskommelser med olika vårdgivare, förbättra vården. CAMTÖ, Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i Örebro, genomför nu en systematisk litteraturgenomgång av vilket underlag det finns för åtgärder som kan utjämna socioekonomiska skillnader. Folktandvården har skapat en ny områdesstruktur i allmäntandvården för att få bättre förutsättningar för en jämnare resursfördelning. Folktandvården har ett arbetssätt i team BEON (=Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå), som ständigt utvecklas. Mål 3: Landstinget ska kännetecknas av god mottagning och bra tillgänglighet. Att den som besöker vården alltid möts med respekt och värdighet är en självklarhet. Vårdgarantin är uppfylld inom samtliga områden och erbjuds till övervägande del inom de egna verksamheterna. Måluppfyllelse: Under 2009 utsågs länsgemensamma samverkansgrupper inom tio speciali- 26 Förvaltningsberättelse
teter för samverkan över förvaltningsgränserna. Detta för att öka tillgänglighet, säkra medicinsk kvalitet och långsiktig kompetensförsörjning. I diskussioner kring vårdprogram, remisshantering och kunskapsöverföring har även primärvården involverats. Landstingsstyrelsen har fördelat vårdgarantimedel på totalt 22 miljoner kronor till ortopedi, kirurgi (fetmakirurgi), primärvård och psykiatri. Tillgänglighetsarbetet under året har i specialistsjukvården till stor del fokuserats på att klara målet för regeringens kömiljard. Andelen som väntat kortare tid än 90 dagar till besök och behandling ska vara över 80 procent. Örebro läns landsting klarade 90 procent, för såväl besök som behandling. Detta ledde till en kraftigt förbättrad tillgänglighet för länets invånare. Antalet utfärdade vårdgarantiremisser till annan vårdgivare har minskat jämfört med 2008. Fler patienter har fått vård inom länet. De grupper som ökat mest när det gäller köpt utomlänsvård är patienter i behov av fetmakirurgi och sömnutredning. Samverkansgrupperna har under året diskuterat och lagt förslag på hur landstinget långsiktigt ska klara den ökande efterfrågan för just dessa områden. Antalet valfrihetsremisser är ungefär lika stort som året innan. För primärvården har det också skett en betydande förbättring av tillgängligheten både för telefonkontakt och för läkarbesök. Målet för telefontillgängligheten är att 90 procent ska få kontakt samma dag. I december var snittet för telefontillgängligheten över 90 procent för både medel- och medianvärde. För besök är målet att 100 procent ska få komma på besök inom sju dagar. Den nationella väntetidsmätningen i oktober visade att 81 procent av patienterna fick komma på besök inom sju dagar (92 procent i riket). I psykiatrin har den nationellt höjda ambitionsnivån för vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin starkt påverkat utvecklingsarbetet. Målet under 2009 var att andelen som väntat 30 dagar eller kortare till ett första besök ska vara minst 80 procent, och andelen som väntat 60 dagar eller kortare på behandling eller fördjupad utredning, ska vara minst 60 procent per den 31 oktober. Med resultatet 85 procent klarade psykiatrin målet för besök, men inte för utredning/behandling. Psykiatrin har fortfarande svårt att klara tillgängligheten till psykoterapi. Habiliteringen har förkortat köerna och förbättrat tillgängligheten. Centrum för hjälpmedel har fortfarande köer till utprovning av kognitiva och datorbaserade hjälpmedel. Audiologiska klinken har, sedan remisskravet avskaffades den 1 april, infört nya rutiner och erbjudit extra kvällsmottagningar för att förhindra köbildning. Inom Folktandvården tas nya patienter omhand inom tre månader vid samtliga kliniker. Antalet som väntar på en återkommande undersökning (revisionstandvård) har halverats. 27
-4-2 0 2 4-6 6-8 8 beslutsstöd. -10 10-8 -10-4 -2 0 2 4 6 8 Mätetal: TILLGÄNGLIGHET Tillgänglighet Öppna jämförelser av vårdens kvalitet och effektivitet visar ARB sammantaget att Örebro läns landsting 12 är DRG LÄKEMEDEL 2009 2008 Mäter: Andel ett genomsnittligt landsting. Resultaten analyseras i Förändring i läkemedelskostnad 30 40 50 60 4.00 70 ack % 4.0 patienter som väntat 2.5 1,529,569,876.06 1,492,632,473.00 landstingsövergripande specialistgrupper och gemensamma beslut tas om förändring av praxis. -8 Läkemedel 20ARB 20.0080 20.00 2030 40 50 60-70 29.6 80-12 mindre än 90 dagar i Andel pat. 10som väntat mer än 900 dgr 90 % 80 1090.2 90-16 Förändring 0 i extratid ack %-1.00 100 procent. 1.00 0-0.20 100-20 Mål: Ingen vårdsökande 6.00 ska behöva litetsregister 4.80 29.563 och register som sköts av Regionalt Sjukhusen deltar i alla relevanta nationella kva- Andel pat. som väntat mer än 90 dgr % Sjukfrånvaro/Placerade 90.200 timmar 4.00% Producerade vänta DRG längre poäng på vård diff. 0.00 i än % ack. vårdgarantins 3.0090 90 dagar -4.15 Andel pat. som väntat mer än 90 dgr % onkologiskt centrum för Uppsala-Örebroregionen. Följsamhetsindex enl. läk. kommite 0.00 0.00 <ERROR> Läkemedel ARB Producerade D för mottagningsbesök och behandling. Minst 80 Folktandvården ingår i arbetet med ett nationellt Förändring i producerad tid ack 0.00% 0.00 5.74 12,891,261.26 13,631,295.38 200812 procent av 200912 patienterna Diagram... ska få vård inom vårdgarantin. Då får 90.2% man också del Tillgänglighet av kömiljarden. PV och har 29.6% två pilotkliniker i ett projekt. -4 kvalitetsregister 200912 för karies och Diagram... parodontit (SKaPa) 200912 jfr. m 27.2% Utfall: 90,2 procent av patienterna får vård inom vårdgarantin. Mål 5: Landstinget bedriver vård med dokumenterad hög säkerhet och har en gemensam patient- SJUKFRÅNVARO Kommentar: Delmålet 80 procent nåddes och EXTRATID PRODUCE överträffades. 90 procent av patienterna kunde ges säkerhetspolicy, mål och handlingsplan som är förankrad -4och -2 0 2 Förändring i nettokostnad mottagningsbesök 6 8 10 12 ack 4.40 14 i % 4.40 1.58 och behandling inom vårdgarantin, vilket gav ytterligare statsbidrag ur kömiljarden. Måluppfyllelse: Införande av IT-stöd för av- tillämpas 4 inom hälso- och sjukvården. 6 8 4 16-6 6 4 Förändring 2i lönekostnad ack 3.90 % 18 3.90 3 4.4-8 8 2 vikelserapportering har pågått under året. Risk- och 0 20-10 10 0 Mål 4: Landstinget har hög medicinsk kvalitet med händelseanalyser genomförs kontinuerligt. ett evidensbaserat 4.804 arbetssätt och <ERROR> ligger vid nationella <ERROR> Under 2009-0.2 har två mätningar av förekomst av vårdrelaterade infektioner genomförts, liksom följsamhet Sjukfrånvaro/Placerade jämförelser över genomsnittet. timmar % Förändring i extratid ack % Förändring i p Måluppfyllelse: Klinikerna erbjuds stöd för att till basala hygienrutiner och klädregler. Mätningen i 200812 5.7% arbeta med 200912 evidensbaserad Diagram... medicin, bland annat i form av vårdprogram. 4.8% Sjukskrivning Verksamheterna SKL arbetar aktivt med att införa nationella riktlinjer. Det är angeläget att klinikerna presenterar kunskapsunderlag 200912 december jfr. med visade föreg. på en år följsamhet Diagram... till hygienrutiner på 77 procent, -0.2% och till klädregler på 94 procent för de tre sjukhusen. 200912 jfr. 5 FÖRÄNDRING som visar NETTOKOSTNAD vilken evidens som finns för att införa LÖNEKOSTNAD Under året har det pågått en mängd utbildningar LÄKEMEDELSKOST en ny metod. För detta ska användas instrumentet mini-hta (Health Technology Assessment), som och vårdhygienronder för att minska de vårdrelaterade infektionerna, och minska risken för smittspridning -6 av bland annat resistenta bakterier. 10-8 -10-4 - -6 1.581 Förändring i nettokostnad ack i % 4.358 Förändring i lönekostnad ack % Förändring i läk 28 Förvaltningsberättelse 200912 jfr. med föreg. år Diagram... 200912 jfr. med föreg. år Diagram... 200912 jfr.
3 Arbetet med att minska risken för fallolyckor har påbörjats med ett antal seminarier. Två enheter på Universitetssjukhuset Örebro har i samverkan med primärvården och Örebro kommun påbörjat registrering i kvalitetsregistret Senior Alert där risken för fall, trycksår och nutritionsstatus registreras och följs. Folktandvården tillämpar landstingets patientsäkerhetspolicy, mål och handlingsplan och är anslutet till ett avvikelserapporteringssystem som är gemensamt för landstingen. Mål 6: Vid samtliga Lex Maria-anmälningar genomförs en händelseanalys med åtgärdsförslag. Måluppfyllelse: Att händelseanalys ska göras på samtliga Lex Maria-anmälningar uppfylls av de flesta förvaltningar. Förbättringspotential finns inom Folktandvården som hade en Lex Maria-anmälan och Primärvård, psykiatri och habiliteringsförvaltningen där 12 av 26 Lex Maria-anmälningar följdes av händelseanalys. Mål 7: Landstinget har en väl fungerande sjukskrivningsprocess där inga onödiga ledtider uppstår som försenar patientens rehabilitering och återgång till arbetslivet. Måluppfyllelse: Under året har en överenskommelse träffats med försäkringskassan. Den tydliggör ansvar och genomförande av försäkringsmedicinsk utbildning, kvalitetssäkring av medicinska underlag och implementering av det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Försäkringskassehandläggare finns på vårdcentralerna. 3 Teamarbete bedrivs för de sjukskrivna. Försäkringskassan och arbetsförmedlingen deltar vid behov. Målsättningen är att för varje individ upprätta en rehabiliteringsplan med adekvata åtgärder inom tre månader. Flera multimodala rehabiliteringsteam har startats i primärvården. Psykiatrin har utökat de konsultativa insatserna mot primärvården. En webbaserad utbildning om sjukskrivningsprocessen används. Ett viktigt arbete under året har varit att föreslå riktlinjer för sjukskrivningsprocessen, samt mål och rutiner för sjukskrivningsarbetet på verksamhetsnivå. Landstinget medverkar också i lokala samverkansgrupper och i finansiella samordningsförbund (FINSAM) för att minska ohälsotalet. Mål 8: Landstinget har en utvecklad information om egenvård, både via telefon och webb, samt har ökat länsinvånarnas kännedom om sjukvårdsrådgivningens möjligheter. Måluppfyllelse: Örebro läns landsting är anslutet till den nationella telefon- och webbtjänsten Sjukvårdsrådgivningen 1177. De svarar på drygt 10 000 samtal från Örebro län i månaden. Det är en ökning med 1 000 samtal jämfört med året innan. Folktandvården har under 2009 utvecklat sin egen webbplats för egenvårdsinformation. Man har även huvudansvaret för att utveckla en för landet gemensam webbportal, www.folktandvarden.se 29
Mål 9: Landstinget ska ha ett gott och korrekt omhändertagande Mätetal: av kvinnor som utsatts för våld av män. Följsamhet till läkemedelskommitténs mål TILLGÄNGLIGHET LÄKEMEDEL ARB 12 DRG 3Måluppfyllelse: På Universitetssjukhuset om ARB 2009 2008 Förändring Örebro i läkemedelskostnad 30 40 50 finns en 60 kurator 4.00 70 ack för % patienter som utsatts Mäter: ACE-hämmare och ARB är alterna- 4.0 2.5 1,529,569,876.06 1,492,632,473.00 - Läkemedel för 20ARB våld i nära relationer. 20.0080 I övrigt pågår 20.00 generella 2030 40 50 60 70 29.6 80-12 Andel pat. 10 och som riktade väntat utbildningsinsatser, mer än 900 dgr 90 % erfarenhetsutbyte 80 1090.2 90 tiva läkemedel vid behandling av högt blod- -16 Förändring 0och i extratid kompetensutveckling ack %-1.00 100för kontaktpersoner 1.00 och 0-0.20 100-20 nätverk på sjukhusen, samt samverkan med övriga tryck och hjärtsvikt. Läkemedel ARB Sjukfrånvaro/Placerade 90.200 timmar 4.00% 6.00 4.80 29.563 aktörer. På mödrahälsovården ställs rutinmässigt Mätetalet visar hur stor Producerade DRG poäng diff. 0.00 i % ack. 3.00-4.15 Andel pat. frågor som om väntat våld. mer än 90 dgr % andel av förbrukningen i antal dygnsdoser som har Följsamhetsindex enl. läk. kommite 0.00 0.00 <ERROR> Läkemedel ARB Producerad Förändring i producerad tid ack 0.00% 0.00 kommit 5.74 från det 12,891,261.26 dyrare alternativet 13,631,295.38 ARB. 200812 Länsgruppen 200912 för kvinnofrid Diagram... har under året gjort en Mål: Läkemedelskommitténs 200912 Diagram... mål är att användningen 200912 j 27.2% nulägesbeskrivning 90.2% av länets Tillgänglighet kvinnofridsarbete PV som 29.6% av ARB ska vara lägre än 20 procent inom underlag för ett länsövergripande handlingsprogram. gruppen. Utfall: 29,6 procent. SJUKFRÅNVARO Mål 10: Landstinget ska vara tillgängligt för personer EXTRATID Kommentar: Örebro läns landsting har landets PRODUC med funktionsnedsättningar. Det gäller både fjärde bästa utfall. För riket är värdet 38 procent. Förändring i nettokostnad fysiska 6 miljöer 10 12 ack 4.40 och 14 i % 4.40 1.58 information. Utfallet -4 för 0 2 landstingets 4 förvaltningar totalt var 6 4 16 Måluppfyllelse: Inventering av tillgängligheten till landstingets lokaler pågår enligt Boverkets 21 procent, följt av USÖ, 29 procent. 29,6 procent, -6 där Lindesbergs 6 4 lasarett låg bäst, Förändring 32 i lönekostnad ack 3.90 % 18 3.90 4.4-8 8 2 0 20-10 10 0 föreskrifter och allmänna råd HIN, enkelt avhjälpta hinder. Med 4.804vissa ändringar <ERROR> och tillägg används <ERROR> Uppdrag 1: -0.2 Primärvårdsutredningen och psykiatriutredningen har presenterats under våren. Lands- Handisams (Myndigheten för handikappolitisk Sjukfrånvaro/Placerade timmar % samordning) inventeringsformulär. Inventeringen tingsstyrelsen Förändring i återkommer extratid ack med % Förändring beslut i dessa frågor kommer att pågå även 2010. Rapportering lämnas under hösten 2008. Utredningarna ska leda till ett 200812 200912 Diagram... 200912 jfr. med föreg. år Diagram... 200912 till Länshandikapprådet. bestående utvecklingsarbete som ger märkbara förbättringar för länsinvånarna. 5.7% 4.8% Sjukskrivning SKL -0.2% Riktlinjer för bemötande har tagits fram inom primärvård, NETTOKOSTNAD psykiatri och habilitering. En webbaserad LÖNEKOSTNAD ling med fokus på tillgänglighet, vården av de LÄKEMEDELSKO 3Genomfört: Primärvården har påbörjat utveck- FÖRÄNDRING utbildning om bemötande av personer med funktionsnedsättning kroniskt sjuka, vården av äldre, folkhälsa samt finns på landstingets intranät för all rehabilitering. Alla verksamhetschefer har utbildats personal. i Lean-konceptet -4-2 0 2 och 4-4 -2 0 2 4 utvecklingsseminarier riktade - -6 6-6 6-6 till chefer, medicinskt ledningsansvariga och vårdut- -8-10 8 10-8 -10 8 10-8 -10 1.581 30 Förvaltningsberättelse Förändring i nettokostnad ack i % 4.358 Förändring i lönekostnad ack % Förändring i
3 3 vecklare har genomförts. Allmänpsykiatrin är indelad i fyra verksamhetsområden med länsövergripande ansvar. En psykiatrisk IVA-enhet och observationsavdelning öppnades i september. Psykiatrins vårdplatser kan nu användas mer effektivt. Den nya vårdformen tvång i öppenvården ställer ytterligare krav på samarbetet med kommunerna. Uppdrag 2: Folktandvården utreds för närvarande med avrapportering under hösten 2008. Landstingsstyrelsen återkommer då med beslut i dessa frågor. Genomfört: Folktandvården är omorganiserad och klinikstrukturen har ändrats. Den mobila enheten bedöms kunna sättas i drift under april 2010. Uppdrag 3: Satsningen på smärta som inleddes under 2008 ska fullföljas under 2009. 2 miljoner kronor reserveras för insatser på sjukhusnivå för att förbättra bedömning, vård och behandling för patienter med långvarig smärta. Genomfört: Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2008 att godkänna en plan för samarbete mellan Universitetssjukhuset Örebro och Lindesbergs lasarett. Det fortsatta arbetet följs av hälsokansliet, och det beslutade tillskottet om 2 miljoner kronor utbetalas i takt med att arbetet fortskrider. Uppdrag 4: Ett screeningprogram för att upptäcka aorta aneurysm byggs upp under 2009. Till detta anvisas i budgeten 1,1 miljoner kronor. 3 3 3 Genomfört: Verksamheten startade i mars. 1 735 personer kallades under 2009 varav 1 600 kom till undersökning. Tio procent hade något patologiskt fynd. Fyra operationsfall identifierades och av dessa är tre opererade. Deltagandefrekvensen är i paritet med vad man haft bland 65-åringar i andra landsting. Uppdrag 5: För att möta ökade behov hos gruppen sömnapnépatienter ges en permanent förstärkning på sammanlagt 1 miljon kronor till lungkliniken och 0,5 miljoner kronor till öron-näsahalskliniken på Universitetssjukhuset Örebro. Genomfört: Lungkliniken har använt budgettillskottet för ökad personalkostnad. Under 2009 kom 807 nya remisser för primär sömnutredning, varav cirka 30-40 procent får CPAP-behandling som kräver livslång uppföljning. Öron-näsa-halskliniken har utfört 212 sömnregistreringar för budgettillskottet. Det har påbörjats ett arbete med vårdprogram för utredning och behandling av snarkning. Uppdrag 6: Ökad patientsäkerhet är en satsning i linje med god ekonomisk hushållning. Arbetet med att minska antal vårdrelaterade infektioner ska intensifieras, bland annat genom uppföljning av statistik som ska redovisas till landstingsstyrelsen. Genomfört: Satsningen för att minska antalet vårdrelaterade infektioner fullföljs. IVA-kliniken, Karlskoga lasarett och ortoped- och medicinklinken, Universitetssjukhuset Örebro, har tillsammans med Akademiska sjukhuset i Uppsala deltagit i arbetet med att stoppa vårdrelaterade infektioner. 31
3 3 3 En mätning i november visade att 8,1 procent av inneliggande patienter i somatisk vård hade en vårdrelaterad infektion vid mättillfället. Det är en minskning sedan majmätningen (8,4 procent). Resultat för riket i november var 8,9 procent. Uppdrag 7: För att öka kunskapen hos länsinvånarna om egenvård ges ett uppdrag till landstingsdirektören att förbättra informationen om såväl egenvård som sjukvårdsrådgivningen. Genomfört: Lansering av förbättrad information och av sjukvårdsrådgivningen har skett. Uppdrag 8: Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett särskilt ansvar att följa utvecklingen av hälsans sociala fördelning. Nämnden ges i uppdrag att öka sin kunskap och kännedom om socialt betingade skillnader i hälsa, och vilka strategier som har visat sig vara framgångsrika för att motverka ojämlikheter i hälsa. Genomfört: Arbetet med detta pågår på hälsokansliet. Redovisning kommer att ske i hälso- och sjukvårdsnämnden i början av 2010. Uppdrag 9: 2008 infördes pneumokockvaccinationen i länet. Vaccinationsgraden ska följas noga. Genomfört: Resultatet av vaccinationstäckning för barn födda 2008 visar en täckningsgrad på 96,9 procent för länet med en jämn täckning. Uppdrag 10: Under första kvartalet 2009 ska en uppföljning av nya tandvårdstaxan genomföras. Genomfört: En grundläggande genomlysning är 3 genomförd. Resultatet visar att Folktandvården har kostnadstäckning för betydligt fler åtgärder nu än vad som var fallet i den tidigare tandvårdsförsäkringen. Uppdrag 11: Följsamheten till läkemedelskommitténs rekommendationer är god, men ojämn. Detta föranleder en särskild uppföljning med de enheter som inte följer läkemedelskommitténs rekommendationer. Genomfört: Läkemedelsenheten har presenterat statistik över läkemedelsförskrivningen för ett antal sjukhuskliniker. Karlskoga lasarett har begärt och fått stöd i arbetet med att förbättra följsamheten. En uppföljning är påbörjad av hur verksamheternas nyförskrivna recept följer måltalen. Uppdrag 12: Den av regeringen föreslagna förändringen av apoteksmarknaden är ett ytterligare orosmoment när det gäller kostnadsutvecklingen. Konsekvenserna av den förändringen behöver följas noga. Genomfört: Utvecklingen följs och anpassningar görs till det nya systemet. 3 3 Uppdrag 13: Arbetet med god mottagning och förbättrad tillgänglighet för patienter vid alla typer av mottagningar, såväl inom vårdcentralerna som specialistvården, ska fortsätta. Därför reserveras 21,6 miljoner kronor till detta. Genomfört: Landstingsstyrelsen har fördelat 22 miljoner kronor varav 2,5 miljoner kronor till psykiatrin, 4 miljoner kronor till primärvården, 32 Förvaltningsberättelse
3 5,5 miljoner kronor till Lindesbergs lasarett och 4 miljoner kronor till Universitetssjukhuset Örebro. Lindesbergs lasarett fick därefter ytterligare 1,8 miljoner kronor för fetmaoperationer, och Karlskoga lasarett har fått 4,2 miljoner kronor för ortopedi. Uppdrag 14: Tillgängligheten via webben ska fortsätta att utvecklas, bland annat när det gäller tidbokning, receptförnyelse och information. Genomfört: Patienterna i Örebro län kommer framöver att kunna boka, avboka eller omboka besökstider via webbplatsen www.orebroll.se. Ett försök pågår nu i begränsad skala där den nationella invånarportalen, Mina vårdkontakter, används. I denna kan invånarna kommunicera med vården och utföra ett antal e-tjänster på ett säkert sätt. På Universitetssjukhuset Örebro har antalet användare av e-tjänst (för nya recept, avboka tid eller kontakta enhet) på webben ökat, från 93 besök i april 2008 till 917 besök i november 2009. 15 kliniker erbjuder patienterna att boka av tider och få nya recept via Internet. Automatiserat telefonsvarssystem används av 18 mottagningar/verksamheter. Under året har införts behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning på webben för Centrum för hjälpmedel, Syncentralen och Audiologiska kliniken. Övriga verksamheter ska anslutas 2010/2011. Tolkcentralen har ett modernt system för tidbokning. Uppdrag 15: För att garantera kvinnor som upptäcker en knöl i bröstet att snabbt få kontakt 3 3 3 med vården, ges ett uppdrag att utreda möjligheten att tillskapa en sjuksköterskeledd bröstmottagning på Universitetssjukhuset Örebro, dit patienter kan vända sig utan krav på remiss. Genomfört:Kirurgkliniken, Universitetssjukhuset Örebro, startar en sjuksköterskeledd bröstmottagning dit kvinnor har möjlighet att vända sig utan remiss. Uppdrag 16: Barnplanens mål ska integreras i verksamheternas planering. Under 2009 avsätts därför medel för en utbildning som barnplanen som ska öka medvetenheten. Genomfört: Den utbildning om barnkonventionen som ges av Barnrättsakademin på Örebro universitet har planerats i samråd med Barn- och ungdomsrådet. Utbildningen startade hösten 2009 med hälso- och sjukvårdsnämnden och alla beredningar som var och en fått en timmes utbildning. Uppdrag 17: Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ges i uppdrag att i sina planer för kompetensutveckling prioritera utbildningar i kognitiv beteendeterapi, KBT, eller kognitivt förhållningssätt. Genomfört: Universitetssjukhuset Örebros rehabiliteringsmedicinska kliniks smärtsektion har KBT-utbildade psykologer. Det pågår en ständig handledning och utveckling i kognitivt förhållningssätt inom hela smärtsektionen. Uppdragsutbildning, avseende KBT 7,5 högskolepoäng, har genomförts under året på Örebro universitet för drygt 20 sjukgymnaster och ett tiotal kuratorer. Samtliga kuratorer i primärvården har därmed 33
3 grundläggande KBT-kompetens. En stor del av sjukgymnasterna har fått grundläggande KBT-kompetens efter denna utbildningssatsning. Uppdrag 18: I dag finns möjlighet till sjukresor med speciellt utformade bussar i öst-västlig riktning. Dock saknas detta i nord-sydlig riktning. Landstingsdirektören får därför i uppdrag att närmare utreda behovet av en sådan buss i nord-sydlig riktning. Genomfört: Analysen visar att resandet i nordsydlig riktning är alltför litet för att motivera en ny linje. 3 Uppdrag 19: Hälso- och sjukvårdsnämnden ges i uppdrag att göra en fördjupad analys av förekomsten av långvarig smärta bland barn och ungdomar, samt att i överenskommelser/avtal inarbeta förslag från programarbetet långvarig smärta. Genomfört: Analys av förekomsten av långvarig smärta bland barn och unga har genomförts. Hälsooch sjukvårdsnämnden har informerats om resultatet i december 2009. Förslag från programarbetet om långvarig smärta har förts in i överenskommelserna med sjukhusen. 34 Förvaltningsberättelse
Forskning och högskoleutbildning Under våren lämnade utredningen av den kliniska forskningen slutrapporten Klinisk forskning ett lyft för sjukvården. Den föreslog bland annat bildandet av så kallade universitetsmedicinska centra (UMC) och inrättandet av en klinisk behandlingsforskningsfond. I december presenterade Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen sin rapport, Alla vinner. Den lyfter bland annat fram sjukhusens ansvar för forskningen och föreslår system för forskningsbokslut i landstingen. Landstinget har lämnat synpunkter på rapporten Klinisk forskning till utbildningsdepartementet. I stort värderas förslagen positivt, dock ifrågasätts bolagsformen för organisation av universitetsmedicinska centra. Vid Örebro universitet inrättades specialistsjuksköterskeutbildningar i onkologi, barn- och ungdomssjukvård, företagssjukvård samt ambulanssjukvård. En ökad intagning av studenter till sjuksköterskeprogrammet gjorde att ovanligt många studenter gjort sin verksamhetsförlagda utbildning i landstinget under 2009. Örebro universitet lämnade in en tredje ansökan om examensrätt för läkarutbildning. Landstinget har på många sätt medverkat i arbetet med ansökan. 3 3 Fokus i verksamheten har under året rört överenskommelser om forskning, arbetet kring läkarutbildningsansökan samt strategier för ökad forskningsproduktion. Landstingets forskningsstrategi, Forskningsförankra vården vårdförankra forskningen, uppdaterades och förlängdes att gälla åren 2010 2011 för att fortsättningsvis komma i fas med de politiska mandatperioderna. Landstinget beslutade i sin budget för 2010 om en satsning på en fördjupad och utökad verksamhet vid Kliniskt träningscentrum (KTC) vid Universitetssjukhuset Örebro. Forskningsnämnden besökte i december Practicum i Lund för att få inspiration till hur verksamheten i Örebro bör utvecklas. Practicum är ett så kallat skills center, det vill säga en avancerad klinisk utbildnings- och träningsanläggning med tillgång till bland annat virtuell teknik och operationsrobotar. Mål 1: Örebro läns landsting bedriver ett intensivt forskningsarbete. Måluppfyllelse: Under 2009 disputerade 18 av landstingets medarbetare och ytterligare fyra personer inom det medicinska vetenskapsområdet i Örebro, vilket är i linje med de senaste årens ökning. Mål 2: Minst två nya specialistutbildningar för sjuksköterskor har etablerats vid Örebro universitet i samverkan med Örebro läns landsting. Måluppfyllelse: Specialistutbildningar har startats i onkologi, barn- och ungdomssjukvård, företagssjukvård samt ambulanssjukvård. 35
3 3 Mål 3: En samverkan för forsknings- och innovationsstöd, Grant Office, har upprättats tillsammans med Örebro universitet i syfte att öka aktiviteten inom strukturfondsprogrammen. Måluppfyllelse: Forsknings- och innovationsstöd vid Örebro universitet genomför, med stöd av landstinget, en satsning för att utveckla kvalificerat stöd till omfattande anslagsansökningar. Forskare vid universitetet och landstinget har under året varit framgångsrika i arbetet med extern finansiering av forskningen. Mål 4: Specialisttandvårdens roll som nationellt och regionalt centrum stärks genom intensifierad forskningsverksamhet och specialistutbildning knuten till Örebro universitet. Måluppfyllelse: En forskare från Folktandvården har förordnats som gästlärare vid universitetet med uppgift att ytterligare främja samverkan. En forskningsförberedande kurs för odontologer startades av Örebro universitet i Folktandvårdens lokaler. Vidareutbildningen av tandsköterskor inom specialiteten ortodonti, till ortodontiassistenter, har överförts till universitetet. 3 3 Uppdrag 1: Att ta fram en strategi för fortsatt utveckling av högskoleutbildningar inom området hälso- och sjukvård inklusive examensrätt för läkarutbildning. Genomfört: Arbete med strategin pågår, bland annat genom landstingets och universitetets gemensamma arbete med läkarutbildningsansökan som lämnades in under hösten 2009. Vidare finns gemensamma aktiviteter kring specialistutbildningar för sjuksköterskor genom medverkan i programråd vid Hälsoakademin, och i det regionala utbildningsrådet i Uppsala-Örebroregionen. Många av landstingets medarbetare arbetar delvis som lärare eller kursansvariga vid universitetets vårdutbildningar. Uppdrag 2: Att utarbeta centrala riktlinjer och en plan för att möta det framtida behovet av specialistsjuksköterskor. Genomfört: Örebro universitet har startat fem specialistutbildningar för sjuksköterskor med möjlighet att fortsätta till en magister- eller masterexamen. Fortsatt utredning av behov sker i samverkan med personalchefsgruppen i landstinget. 36 Förvaltningsberättelse
3 Regional tillväxt, kultur och bildning Bildandet av regionkommuner och den fortsatta processen kring ställningstagande i ärendet har fortsatt varit en central fråga under året. Kammarkollegiet har uppdragit åt Sweco Futures att analysera de ansökningar om bildande av regionkommun som inkommit. Landstinget har varit en aktiv part i diskussioner om samarbete framför allt inom den så kallade Svealandsgruppen, omfattande Gävleborg-Dalarna- Uppsala län, men också under slutet av året i ett fyr-läns-samarbete mellan Stockholm, Sörmland, Västmanland och Örebro län. Landstinget har varit remissinstans för ett antal större nationella utredningar som Kulturutredningen och utredningen om en ny kollektivtrafiklag, men också på det regionala planet Regional utvecklingsstrategi, Länstrasportplan och kulturprogram för Örebroregionen, Levande kultur i en pulserande region. Genom landstingets internationella engagemang i medlemsnätverket AER (Assembly of European Regions) har fokus legat på hur den kommande sammanhållningspolitiken efter 2013 ska utformas, samt Lissabonstrategins fortsättning. X 3 3 Mål 1: Landstinget deltar aktivt i planeringen inför bildandet av en regionkommun. Måluppfyllelse: Landstinget är representerat i arbetsgrupper inom ramen för Svealandssamarbeten. En avsiktsförklaring om samarbete har undertecknats mellan landstingen i Stockholms, Sörmlands, Västmanlands och Örebro län. Mål 2: En plan för folkhögskolebaserad uppdragsutbildning är framtagen. Måluppfyllelse: En pilotutbildning i EUkunskap, Politik och Påverkan, har genomförts. Utvärderingen av denna kommer att ligga till grund för fortsatt planering av folkhögskoleutbildningar internt. Arbetet med att ta fram ett bredare underlag för uppdragsutbildning ska tas fram tillsammans med personalfunktionen under 2010. Uppdrag 1: Landstinget ska medverka i regionförbundets utveckling av olika strategier för Örebroregionen, nämligen internationell strategi, regional utvecklingsstrategi och kulturstrategi. Genomfört: Landstinget medverkar i utvecklandet av strategier för Örebroregionen. Uppdrag 2: Landstinget ska bidra med ett utökat ägartillskott till Länstrafiken liksom till Citybanans finansiering. Genomfört: Landstinget har utökat ägartillskottet till Länstrafiken under 2009 med 10 miljoner kronor samt ett extra bidrag på 1 miljon kronor. Landstinget har under året beslutat om medfinansiering av Citybanan. Tidigare avsättning till Citybanans finansiering har indexuppräknats med 1,3 miljoner kronor till ett värde om 99 miljoner kronor. 37
3 3 Uppdrag 3: Landstinget ska tillsammans med Regionförbundet Örebro län klargöra återstående frågor när det gäller finansiering av Regionförbundet Örebro län. Genomfört: Landstinget har under 2009 beslutat om utökat medlemsbidrag på 1,9 miljoner kronor samt ett tillfälligt förhöjt medlemsbidrag på 5 miljoner kronor. Uppdrag 4: Landstinget är en aktiv aktör i de nätverk, bolag och organisationer där vi ingår. Bland annat genom att kontinuerligt utveckla ägardirektiv. Genomfört: Landstinget har under året initierat en utredning där man har analyserat läget för Länsteatern såväl kort- som långsiktigt. 3 Uppdrag 5: Landstinget deltar aktivt i arbetet med att ta fram en gemensam kulturstrategi för länet. Genomfört: Landstinget har aktivt medverkat i arbetet. 38 Förvaltningsberättelse
3 Insyn och demokrati Landstinget är en demokratiskt styrd organisation som kännetecknas av insyn och öppenhet. Inom ramen för landstingens nationella demokratinätverk fick landstingets demokratigrupp i uppdrag att anordna 2009-års demokratikonferens. Den 26 27 augusti 2009 anordnades därför demokratidagar i Örebro på temat Demokrati och hälsa sjukt bra. Landstingsfullmäktige beslutade 2004 att införa rättten att lägga medborgarförslag. Syftet var att utveckla demokratin och att öka medborgarnas intresse för politiskt arbete. Under året har tio medborgarförslag kommit in. Mål 1: Medborgarmodellen har fördjupats genom beredningars och rådgivande organs deltagande i det nationella projektet för att utveckla medborgarpaneler med hjälp av Internet och SMS. Måluppfyllelse: En styrgrupp med en politisk referensgrupp har bildats under året. Annonsering och rekrytering till den första medborgarpanelen slutfördes under hösten. 65 personer har anmält intresse att delta i panelen. Det kommer att vara olika tema vid varje frågeomgång. I första omgången, som ägde rum under slutet av 2009, ställdes frågor om landstingets informationsmaterial. X X Mål 2: I syfte att underlätta det politiska arbetet genomförs försök med att utveckla virtuella mötesplatser för politiska grupper. Måluppfyllelse: Multimediagruppen och demokratigruppen har arbetat med frågan, men nu drivs frågan endast av multimediagruppen. Demokratigruppen kommer fortsättningsvis att bevaka utvecklingen. Försöket med att utveckla virtuella mötesplatser för virtuella grupper har inte påbörjats men arbetsrum användes på tjänstemannanivå på intranätet. Uppdrag 1: Landstingets webbplats ska utvecklas, bli mer interaktiv och modern med e-tjänster, medborgardialoger, chatt och diskussionsforum. Genomfört: Lansering av landstingets nya webbplats sker under våren 2010. Uppdrag 2: Landstingets intranät ska utvecklas så att det blir ett användbart arbetsredskap för både personal och politiker. Genomfört: Arbete ska påbörjas under våren 2010 efter det att den externa webbplatsen har publicerats. 39
Miljö Miljöpolicy samt Handlingsprogram med miljömål 2008 2011 är utgångspunkt i landstingets miljöarbete. Resultaten från årets miljömålsarbete presenteras i sin helhet i landstingets miljöredovisning. Under året har miljöorganisationen utökats med två miljöcontrollers, med ansvar bland annat för att utveckla kemikalie- och uppföljningssystemen. På miljöområdet samarbetar landstinget med kommuner, andra landsting, näringsliv och regioner för att minska klimatpåverkan, exempelvis genom Örebroregionens Klimatupprop. Landstinget har 2009 antagit Uppförandekoden, för att via leverantörskrav påverka arbetsvillkoren i tredje världens produktion. Mål 1: Arbetet med de fem målområdena i Handlingsprogram med miljömål 2008 2011 pågår på verksamhetsnivå med hjälp av miljödelen i det integrerade ledningssystemet. Måluppfyllelse: Hälften av landstingets förvaltningar har miljömål integrerade i verksamhetsplanen. Läkemedel och kemikalier Utveckling av ett miljöindex för framtida läkemedelsrekommendationer pågår. Landstinget förbereder installation av en destruktionsanläggning för att reducera lustgasutsläpp. Rutiner för användning av dubbelmasker på förlossningen har tagits fram. Representanter från samtliga förvaltningar har deltagit i kemikalieutbildningar. Energi En effektiv energianvändning hos våra tre sjukhus i Örebro, Lindesberg och Karlskoga är den viktigaste åtgärden för att minska koldioxidutsläppen eftersom de tillsammans förbrukar 75 procent av all energi. Landstingets totala energiförbrukning har minskat med 15 procent per m2 bruksarea (BRA) från 2008. Landstinget har cirka 9 000 datorer, som kan minska energiförbrukningen från ungefär 1 000 kwh/år till 200kWh/år genom avstängning när man går hem. Transporter För att minska resandet i tjänsten har landstinget genomfört ett projekt med fria bussresor i tjänsten. Ett pilotprojekt med bilpooler har slagit så väl ut att det mynnat ut i ett uppdrag att se över möjligheten att omfatta alla leasingbilar. En förvaltning, Primärvård, psykiatri och habilitering, har genomfört en resvaneundersökning för att få en bild av vilken förändringspotential som finns för miljöanpassade resor. Produkter Målet om 25 procent ekologiska livsmedel år 2011 kommer sannolikt inte att nås. Från avtalade grossister köptes 16,7 procent under 2009, men sett till de totala livsmedelsinköpen var andelen endast 12 procent. Rättvisemärkta produkter utgör 0,2 procent av de totala inköpen. Det blir vanligare med engångsprodukter inom vården, främst av praktiska och hygieniska skäl, men även för att de är billigare än flergångsprodukterna. 40 Förvaltningsberättelse
X X Miljöpolicyns riktlinjer om kretsloppsanpassning och resurssnålhet är inte förenliga med en ökad användning av engångsprodukter som inte återvinns. Avfall Under 2009 ökade den totala mängden avfall med 9 procent, medan återvinningsgraden minskade till 40 procent. Det beror dels på att fler engångsprodukter köps in och dels på att mer avfall går till förbränning. Mål 2: På ledningsnivå är landstingets nuvarande miljöledningssystem integrerat i ett gemensamt ledningssystem för säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet. Måluppfyllelse: Förvaltningarna har under året fokuserat på patientsäkerhet och kvalitet. Miljöledningssystemet kommer på sikt att inlemmas i det gemensamma arbetet. Mål 3: Ett system för interna revisioner har upprättats för att granska överensstämmelsen mellan den operativa verksamheten och rutiner för miljöarbetet i SMAK. Måluppfyllelse: Landstinget har under året avvaktat med att utveckla ett system för interna revisioner. Den nya organisationen, främst Lednings- och verksamhetsstöd, håller på att hitta sina former. Ett förslag för miljöarbetet i den nya organisationen finns framtaget. 3 3 Uppdrag 1: Örebro läns landsting ska ansöka om att få bli ett rättvisemärkt landsting. Genomfört: För närvarande går det inte att rättvisemärka ett landsting. Dock har föreningen beslutat att ansöka om medel för att kunna utveckla kriterier som blir anpassade till landsting. Uppdrag 2: Arbetet med att tillskapa en reningsanläggning för lustgas på USÖ påbörjas. Genomfört: Förarbetet för installation av en destruktionsanläggning för att reducera lustgasutsläpp pågår. Upphandling förbereds. Metodstöd för användning av dubbelmasker på förlossningen har tagits fram under året. Uppdrag 3: Landstinget deltar aktivt i arbetet med att ta fram ett klimatprotokoll för länet. Genomfört: Landstinget representeras i styrgruppen för Örebroregionens klimatupprop. Landstinget rapporterar energi- och transporttal som omvandlas till koldioxidtal. Klimatåtaganden följs upp. En miljöcontroller utbildas till regionförbundets uppföljningsverktyg för klimatåtagandet, Svante. 41
Personal och kompetens Området visar bland annat hur landstinget tar tillvara och utvecklar medarbetarnas kompetens, hur arbetsmiljö och chefs- och ledarskapsfrågorna hanteras. Delaktighet, lärande och förnyelse är viktiga begrepp. Här visas också personalstatistik. År 2009 har kännetecknats av förändringsarbete när det gäller att effektivisera administrationen. Många av den administrativa personalen har berörts vilket har inneburit förändrade arbetsuppgifter och flertalet har fått byta arbetsplats. Totalt berördes cirka 400 medarbetare i någon form. En intern personalförmedling bildades för att hantera processen vilket var framgångsrikt. Arbetet gjordes i samverkan med de berörda fackliga organisationerna. Ett 90-tal medarbetare har beviljats avgångslösningar och avslutar sin anställning i Örebro län landsting under 2010. Som en följd av arbetet med att effektivisera administrationen i Blendaprojektet startade den 1 september den nya serviceförvaltningen Lednings- och verksamhetsstöd, LoVS. Örebro läns landsting har ambitionen att vara en högkvalitativ aktör i specialistutbildning för läkare (ST). En god utbildning har en stor betydelse för landstingets kompetensförsörjning och är ytterst en fråga om att kunna bereda patienter en god och säker vård. En handlingsplan för ST-utbildningen, framarbetad av studierektorerna, antogs under året och är en vägvisare för att nå målen i Socialstyrelsens nya föreskrifter. I handlingsplanen tydliggörs ambitionen för Örebro läns landsting. Där lyfts det gemensamma kursprogrammet fram för kompetensområdena kommunikation, ledarskap medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete. Dessa kompetenser gäller lika för alla specialiteter. Under 2009 har också en kartläggning gjorts om framtida behov av läkare inom de olika specialistområdena. Detta skapar ett underlag till att kunna bestämma antalet ST-läkare. Under året har även arbete initierats för att kartlägga framtida behov av specialistutbildade sjuksköterskor. Satsningar på gemensamma chef- och ledarutvecklingsaktiviteter intensifierades under 2009. Frånvaro Frånvarotiden hos landstingets personal har under året minskat marginellt. Frånvaron är beräknad på så kallad placerad tid (totalt planerad arbetstid). För 2009 är frånvaron 26,9 procent. Motsvarande siffra 2008 var 27,5 procent. Antalet anställda Vid årets slut hade landstinget 8 782 tillsvidare- och visstidsanställda. Dessa är fördelade på 8 089 tillsvidareanställda och 693 visstidsanställda. Det är en minskning med 126 anställda sedan föregående år, varav de tillsvidareanställda har minskat med 83. Antalet årsarbetare uppgår till 8 408 jämfört med 8 513 föregående år. 42 Förvaltningsberättelse
3 Timanställda och övertid De timanställdas andel av arbetsstyrkan var 1,6 procent i timmar räknat under 2009. Det motsvarar 134 årsarbetare. Övertiden var 2,3 procent, vilket motsvarar 190 årsarbetare. Personalsammansättning Läkarna utgör 11,7 procent (11,5 procent för 2008) av all personal. Andelen sjuksköterskor var 33,9 procent vilket är en ökning med 0,4 procent mot föregående år. Andelen undersköterskor var 10,7 procent, en minskning med 0,4 procent i jämförelse med 2008. Andelen kvinnor bland de anställda var 78,7 procent, vilket är marginellt högre än föregående år. Den genomsnittliga åldern bland de anställda är 47 år. Mål 1: Landstinget är en attraktiv arbetsplats för utvecklingsinriktade ledare och medarbetare. Måluppfyllelse: Resultatet från medarbetarenkäten 2008 har implementerats i verksamheten och ett aktivt arbete har vidtagits inom bland annat verksamhetsutveckling samt satsning på chefs- och ledarskapsutveckling. Medarbetarenkäten visade att Örebro läns landsting förbättrat sitt dynamiska fokustal vilket speglar en organisation med utvecklingskraft. 3 Det gemensamma arbetet, mellan fackliga organisationer och landstinget som arbetsgivare, med att komma fram till ett nytt lokalt samverkansavtal har fortgått under året. Syfte är att alla ska samverka för att utveckla verksamheten, samt bidra till att öka Örebro läns landstings attraktionskraft som arbetsplats/arbetsgivare. Arbetet med aktiviteterna i arbetsmiljöplanen har fortgått och redovisas under uppdrag 1. Mål 2: Långtidssjukfrånvaron inom landstinget är fortsatt låg och överstiger inte sex procent. Måluppfyllelse: Långtidssjukfrånvaron har under året sjunkit med 8,8 procent. Långtidssjukfrånvaron är 2,8 procent av den schemalagda arbetstiden, och övrig sjukfrånvaro är 2,1 procent. Det är ett resultat av ett aktivt och förebyggande arbete för att återfå medarbetare i arbete. Under 2009 var sjukfrånvaron totalt 4,9 procent, vilken är en minskning med 0,6 procent sedan föregående år. De nya reglerna i sjukförsäkringen har inneburit ett ökat arbete med att kvalitetssäkra rehabiliteringsprocessen för återgång till arbete då medarbetare drabbas av sjukdom. Företagshälsovården är här en aktiv aktör tillsammans med chefer och medarbetare. Medarbetarutbildningen på Universitetssjukhuset Örebro har sedan starten haft 650 deltagare och denna form breddas nu till hela landstinget. 43
X 2009 2008 2007 2006 2005 Total sjukfrånvaro 4,9% 5,5% 6,0% 6,8% 6,8% Varav långtidssjukfrånvaro över 60 dagar 59,7% 62,5% 68,3% 66,3% 72,2% Kön Kvinnor 5,5% 6,2% 6,8 % 7,1% 7,6% Män 3,0% 3,4% 3,6% 3,7% 4,1% Ålder 29 år eller yngre 2,8% 2,9% 3,4% 3,5% 3,6% 30-49 år 4,0% 4,4% 4,5% 4,9% 5,6% 50 år och äldre 6,3% 7,3% 7,9% 8,2% 8,7% Mål 3: Jämställdhetsarbetet har resulterat i en jämnare könsfördelning mellan medarbetare. Måluppfyllelse: Ett aktivt jämställdhetsarbete med mål i landstingets jämställdhetsplan är en integrerad del av verksamheten. Dock har inte målet med en jämnare könsfördelning uppnåtts under året. Andelen kvinnor är 78,7 procent av landstingets medarbetare. Ett långsiktigt och målmedvetet arbete pågår. En aktivitet för att uppnå målet är flera utbildningssatsningar i jämställdhet för att höja medvetandet hos framför allt chefer och andra nyckelpersoner. Genom utbildning kan landstinget på sikt få en jämnare könsfördelning, men också initiera förändringar som rör värderingar och beteende i verksamheten. Ett aktivt utredningsarbete kring Jämställd vård har påbörjats under året med projektmedel från Sveriges Kommuner och Landsting. Mål 4: Ett arbetsplatsbaserat lärande och ett landstingsgemensamt chefsprogram tillämpas vid samtliga förvaltningar i syfte att underlätta den framtida kompetensväxlingen. 3 Måluppfyllelse: Medveten rekrytering, välplanerad introduktion och bra utbildning av chefer och chefsstöd är centralt för ett fungerande chefoch ledarskap. Landstingsgemensamma utbildningar med grundstenar i det formella, personliga och strategiska ledarskapet har intensifierats under året. Ett hundratal medarbetare från samtliga förvaltningar har genomgått dessa utbildningar. Dessutom har förvaltningsvisa insatser genomförts inom området. Ett program för blivande chefer, Steget före, startade 2009 med 24 deltagare. Ledarskap för ST-Läkare är en ny utbildning som ingår som en obligatorisk del i utbildningen till specialistläkare. Totalt har 16 ST-läkare genomgått denna under året. Utbildningen sker i egen regi. Coachning/handledning, enskilt eller i grupp, anordnas vid behov liksom temadagar och fördjupningsutbildningar. För att kunna arbeta med projekt i olika former har ett femtiotal medarbetare genomgått projektledarutbildning i landstingets modell, Projektil. Dessa medarbetare ska nu användas i landstinget till kortare och längre projekt. Mål 5: Samtliga medarbetare erbjuds en kompetensutvecklingsplan som ett resultat av medarbetarsamtalet. Måluppfyllelse: Chefen och medarbetaren ska gemensamt komma överens om vad medarbetaren behöver för att kunna utföra nuvarande och kommande arbetsuppgifter för verksamhetens utveckling 44 Förvaltningsberättelse
X och kvalitetssäkring. Detta görs i medarbetarsamtalet. Nya chefer som arbetat mellan 1 3 år går utbildning i medarbetarsamtal. Olika modeller och metoder för kompetensutvecklingsplaner finns inom landstinget. Mer insatser behövs göras för att göra dessa mer kända och därmed mer använda. Mål 6: Samtliga medarbetare som vill ha heltid erbjuds detta, under de förutsättningar som preciseras under personalavsnittet. Måluppfyllelse: Antalet anställda som har en sysselsättningsgrad om 100 procent utgör 84,0 procent av de anställda. Det är en ökning med 0,5 procent sedan förra året. Den genomsnittlige arbetstagaren arbetar 96 procent av heltid. Landstinget har väldigt få medarbetare som har oönskad deltid. Ett aktivt arbete har pågått under året för att möjliggöra heltidstjänstgöring. Dock kan det vara svårt i vissa verksamheter där antalet huvuden är viktigt under vissa tider på dygnet och heltidstjänster motverkar detta behov. Minskade ekonomiska resurser är också ett hinder för att kunna uppnå målet. Alla tjänster som utannonseras är heltid. Mål 7: Landstinget ska vara ett föredöme när det gäller att tillhandahålla tjänster för personer med funktionsnedsättningar. Därför ges förvaltningarna i uppdrag att se hur andelen lönebidragsanställda kan öka. Måluppfyllelse: Landstinget har medarbetare med funktionsnedsättning. En del av dessa har 3 lönebidragsanställning. Medarbetare med funktionsnedsättning som utför ordinarie arbetsuppgifter för inte landstinget statistik över. I de olika ekonomiska stöd som finns inom arbetsmarknadsområdet har landstinget ingen uppföljning om vilken ersättning som är knuten till funktionsnedsättning. Uppdrag 1: De delar i planen för arbetsmiljöarbetet 2007 2011 som är tillämpliga för 2009 ska genomföras under året Genomfört: Arbetsmiljöarbetet har genom åren präglats av rehabilitering och förebyggande åtgärder. Framtidens arbetsmiljöarbete kommer att präglas av att se vad som främjar hälsa inom verksamheten och tydliggöra vad ett hälsofrämjande arbete innebär. Arbetsmiljöutbildningen Den Hälsosamma arbetsplatsen, som är en grundförutsättning för vårt arbetsmiljöarbete, har den senaste utbildningsomgången haft 24 chefer och skyddsombud som deltagare. En ändring i arbetsmiljölagen innebär en utveckling av vårt arbetsmiljöansvar och samordningsansvar för byggnationer, både under projekteringstid och under utförandefasen, i vår byggproduktion. Landstingets ansvar som byggherre har förtydligats i den nya lagstiftningen. Utbildning har skett för Landstingsfastigheter i detta. Som ett led i att ta fram en hälsofrämjande strategi har ett projekt initierats med utgångspunkt i att arbetsplatsen är en arena med hälsofaktorer på individ-, grupp- och organisationsnivå. Ambitionen är 45
3 att förstärka förutsättningarna för hälsa mot samtliga nivåer på arbetsplatser inom Örebro läns landsting. Uppdrag 2: En kartläggning av det framtida behovet av specialistsjuksköterskor i landstinget genomförs. Genomfört: Behovet av specialistsjuksköterskor kartläggs årligen. Tillgången behöver säkerställas vad gäller anestesi- intensiv- operationssjukvård och barnmorskor. Distriktssjuksköterskor är också ett område av kommande brist. Landstingets erbjuder utbildningsförmåner inom prioriterade områden utifrån den årliga kartläggningen. X Uppdrag 3: De medarbetare som önskar heltidstjänst, ska erbjudas detta, under de förutsättningar som preciseras under personalavsnittet. Till detta avsätts tre miljoner kronor. Genomfört: Se mål 6 ovan. Uppdrag 4: Landstinget ska vara ett föredöme när det gäller att tillhandahålla tjänster för personer med funktionsnedsättningar. Därför ges samtliga förvaltningar i uppdrag att se hur andelen lönebidragsanställda kan öka Genomfört: Se mål 7 ovan. 46 Förvaltningsberättelse
3 Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Den finansiella målsättningen för god ekonomisk hushållning är att behålla en finansiell styrka som kännetecknas av uthållighet och långsiktighet. Det är bara genom att uppfylla detta som landstinget på lång sikt kan garantera en verksamhet av hög kvalité som svarar mot behov och förväntningar. I enlighet med fastställd budget ska landstingets ekonomiska politik skapa en långsiktig stark ekonomi och därmed leva upp till målet på god ekonomisk hushållning. I budget för 2009 antog landstingsfullmäktige finansiella mål och aktiviteter som definierades som god ekonomisk hushållning: Mål 1 2 för finansiellt resultat: Landstingets resultat uppgår till minst 20 miljoner kronor. Samtliga styrelser, nämnder, förvaltningar och bolag/stiftelser driver verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt så att verksamhetsplanens mål och det budgeterade resultatet uppnås. Måluppfyllelse: Landstingets resultat för 2009 uppgick till 120 miljoner kronor. Resultatet innebär att landstinget har uppfyllt målet på ett resultat om minst 20 miljoner kronor. Överskottet motsvarar 1,9 procent av skatter och generella statsbidrag. 3 3 3 Totalt har förvaltningarna ett överskott på 66 miljoner kronor (2008-104 miljoner kronor). Hälsooch sjukvårdsförvaltningarnas överskott uppgår till 32 miljoner kronor vilket är en förbättring mot föregående år med 157 miljoner kronor. Förvaltningen Universitetssjukhuset Örebro och bolaget Länsteatern i Örebro AB visar enskilda underskott i den underliggande verksamheten. Graden av måluppfyllelse är hög även om ovan nämnda förvaltning och bolag inte uppnått målet fullt ut. Mål 3 5 för finansiell ställning: Investeringar ska finansieras med egna medel. Landstinget ska avsätta minst 150 miljoner kronor för pensionsändamål. Likviditetsberedskapen ska uppgå till minst 30 betalningsdagar. Måluppfyllelse: För år 2009 uppgick investeringarna till 264 miljoner kronor. Landstinget har helt finansierat investeringarna med egna medel. Målet är uppfyllt. Med anledning av en förbättrad resultat- och likviditetsutveckling beslutade fullmäktige att placera ytterligare 50 miljoner kronor för pensionsändamål under 2009. Därmed har landstinget under 2009 avsatt 200 miljoner kronor för pensionsändamål. Målet är uppfyllt. Landstingets likviditetsberedskap uppgick till 44 dagar. Målet för likviditetsberedskap har uppnåtts. Uppdrag 1: Utredningen om en effektiviserad administration, Blenda, avlämnar sin rapport i juni 47
3 3 2008. Landstingsstyrelsen återkommer under hösten 2008 när det gäller personella, organisatoriska och finansiella konsekvenser för 2009. Genomfört: Från den 1 september 2009 finns en stor del av stödprocesserna samlade i den nya organisationen Lednings- och verksamhetsstöd (LoVS). Förändringen har haft delårseffekt 2009 med 14,9 miljoner kronor. Den budgeterade effekten för 2010 uppgår till 43 miljoner kronor. Förändringen kommer att ge ekonomisk helårseffekt 2011. Uppdrag 2: En utredning om hur landstingets samlade verksamheter kan effektiviseras ska genomföras för att åstadkomma en uthållig och långsiktig ekonomi i balans. Genomfört: Under årets startades specialitetsvisa samverkansgrupper med deltagare från länets hälsooch sjukvård i syfte att samordna patientflöden och öka tillgängligheten till länets sjukvård. Vidare beslutade landstingsstyrelsen i maj 2009 att utreda 12 uppdrag om effektivisering. I budgeten 2010 inarbetades en effekt av åtgärderna om 78,9 miljoner kronor. 3 3 Uppdrag 3: En översyn som tar hänsyn till den nya upphandlingen av taxiresor och eventuella förändringar av taxesystemen för sjukresor och färdtjänst inleds under 2009. Genomfört: Sedan 1 januari 2010 gäller ändrade regler för sjukresa. Vissa begränsningar har införts men fortfarande får personer med medicinskt behov taxiresa/alternativt resa med egen bil och för alla patienter gäller fri resa med kollektivtrafik. Den budgeterade ekonomiska effekten uppgår 2010 till 10,4 miljoner kronor. Uppdrag 4: Under hösten 2008 inleds en översyns i syfte att samordna och effektivisera ägande, förvaltning och drift av landstingets samlade fastighetsbestånd. Genomfört: En första delrapportering har skett. Med utgångspunkt från denna pågår ett fortsättningsuppdrag koncentrerat till fastigheter innehållande vårdcentraler med mera. 48 Förvaltningsberättelse
-4.15 200812 200912 Diagram... 200912 jfr. med föreg. år Diagram... 200912 jfr. me <ERROR> 200912 Läkemedel jfr. ARB föreg. år Diagram... Producerade 200912 DRG jfr. poäng med föreg. diff. i % år ack. Diagram... 5.7% 4.8% Sjukskrivning SKL 5.74 12,891,261.26-0.2% 13,631,295.38 5.7% -0.2% 5.7% 200912 Diagram... 200912 jfr. med föreg. år Diagram... 29.6% -4.1% LÖNEKOSTNAD FÖRÄNDRING Mätetal NETTOKOSTNAD LÄKEMEDELSKOSTNAD LÖNEKOSTNAD LÄKEMEDELSKOSTNA EXTRATID Nettokostnadsutveckling PRODUCERAD Läkemedelskostnadsutveckling TID -4-2 0-4 -2 0 2 2-4 -2 4 4 1.58-6 6-6 6-6 -4-2 0 2 4-4 -2 0 2 4 6 8-4 10 0 2 12 4-6 -6 14 6 6-6 6 4 16-8 -8 88 8 4.4-8 8-8 -8 8 2 18-10 -10 10 10-10 10 10-10 -10 10 0 20 Förändring i läkemedelskostnad ack % <ERROR> Förändring i nettokostnad 1.581 4.358 ack i % -0.2 5.741 2.475 4.358 2. Förändring Kommentar: i lönekostnad Målet är ack uttryckt % som budgeterad Förändring Förändring i nettokostnad i extratid ack % i % Förändring Förändring Utfall: Förändring i producerad i läkemedelskostnad 2,5 procent. i lönekostnad tid ack % ack ack % nettokostnadsökning. För att nå en ekonomi i balans Kommentar: Årets dämpade kostnadsökning Förändring i läkem har 200912 nettokostnadsutvecklingen jfr. jfr. med med föreg. föreg. år år Diagram... behövt dämpas i förhållande till 4.4% budget, -0.2% för att möta minskade skatte- läkemedel 5.7% 2.5% i öppenvården. Patentutgångar, priskon- 200912 200912 kommer jfr. med jfr. föreg. framförallt med föreg. år från år Diagram... prissänkningar Diagram... på ett antal 200912 jfr. med föreg. år Diagram... 200912 jfr. med föreg. år Diagram... 200912 jfr. me 1.6% 4.4% 2.5% intäkter. kurrens mellan generika och TLV-beslut har på detta LÖNEKOSTNAD LÄKEMEDELSKOSTNAD sätt gett landstinget en besparing motsvarande cirka Lönekostnadsutveckling 15 mnkr. I kostnadsökningen ligger inköp av influensavaccin -4-2 0 2 4-4 -2 0 med 12 mnkr. 2 4-6 6-6 6-8 8-8 8-10 Förändring i lönekostnad ack % 4.358 10 Mäter: Årets procentuella förändring av landstingets nettokostnad. Mål: 4,4 procent. Utfall: 1,6 procent. Mäter: Årets procentuella förändring av landstingets lönekostnad. Mål: 3,6 procent. Utfall: 4,4 procent. Förändring Kommentar: i lönekostnad Målet ack är verksamhetens % budgeterade Förändring i läkemedelskostnad ack % löneökning för att nå en ekonomi i balans 2009. 200912 jfr. med föreg. år Diagram... 200912 jfr. med föreg. år Diagram... 4.4% 2.5% -10 2.475 10 Mäter: Årets procentuella förändring av landstingets kostnad för läkemedel i öppen och sluten vård. Mål: 4,0 procent. 49
50 Förvaltningsberättelse
Ekonomisk analys Omvärldsanalys Resultatanalys Finansiell ställning Sammanställd redovisning 51
Ekonomisk analys I den ekonomiska analysen beskrivs årets resultat utifrån olika kostnads- och intäktsslag. Här redovisas också budgetens förutsättningar, omvärldens påverkan och den finansiella ställningen. Sammanfattning Under 2009 föll den ekonomiska aktiviteten i den svenska ekonomin med cirka 4,5 procent och arbetslösheten steg till ca 8,5 procent. Året kommer att gå till historien som ett av de svagaste åren sedan 1930-talets depression. De mycket svaga samhällsekonomiska förutsättningarna innebar att landstingets skatteintäkter understeg budget med cirka 200 miljoner kronor. Trots detta kan landstinget redovisa ett positivt resultat på 120 miljoner kronor. Resultatet överstiger budget med 99 miljoner kronor. Landstinget har under året avsevärt skärpt kostnadskontrollen. Nettokostnaderna ökade med endast 1,6 procent. Bidragande orsaker till den låga nettokostnadsutvecklingen har varit ett framgångsrikt arbete med att öka tillgängligheten, samt de insatser som genomförts med anledning av rehabiliteringsgarantin. Förvaltningarnas ekonomiska utfall förbättrades kraftigt under året. 2008 års underskott på 104 miljoner kronor vändes till ett överskott på 66 miljoner kronor. Förvaltningarna fick under hösten 2008 i uppdrag att anpassa verksamheten till givna budgetramar. Arbetet har bedrivits under hela 2009 parallellt med ett mycket framgångsrikt arbete med att öka tillgängligheten. Under året stärktes flera faktorer som bidrar till landstingets finansiella ställning, bland annat ökade likviditeten med 356 miljoner kronor till 937 miljoner kronor. Samtidigt kunde pensionsmedelsplaceringarna öka till ett marknadsvärde på 418 miljoner kronor. Inga nya lån upptogs vilket innebär att landstingets materiella investeringar om 264 miljoner kronor finansierades helt med egna medel. Under hösten 2009 har flera signaler kommit som innebär att det ekonomiska fallet har avstannat och att arbetsmarknaden inte blir lika svag som befarat. Detta innebär att de ekonomiska förutsättningarna stabiliseras något, och bedömningen är att budgetåret 2010 kommer att klaras väl inom uppsatt budgetmål. Förutsättningarna för åren 2011 och 2012 är fortsatt mycket osäkra. 52 Förvaltningsberättelse
Omvärldsanalys Omvärldsanalysen beskriver omvärldsfaktorer som påverkar landstingets ekonomiska förutsättningar. Samhällsekonomi Världsekonomin har börjat återhämta sig efter en mycket djup konjunkturnedgång. De stimulanser och åtgärder som vidtagits runt om i världen har haft effekt. Världshandeln ökar nu åter och de finansiella marknaderna fungerar allt bättre. Återhämtningen sker dock från en låg nivå. Även efterfrågan i svensk ekonomi föll på bred front under slutet av 2008 och i början av 2009. Efter den dramatiska nedgången har svensk BNP (bruttonationalprodukt) minskat två år i rad. För år 2009 kommer minskningen med 4,9 procentenheter att vara den största för ett enskilt år sedan andra världskriget. Världsekonomins förbättringar gynnar nu också den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Den fortsatta utvecklingen bedöms därmed inte bli lika djup som i tidigare bedömningar. Den svenska industrins orderingång har ökat under fjärde kvartalet 2009 och BNP i Sverige har åter börjat växa. Återhämtningen sker dock från en låg nivå. Inflationstakten var 0,9 procent i december 2009. Inflationstakten har varit under noll mellan april 2009 och november 2009. För att mildra de ekonomiska effekterna av den globala konjunkturnedgången, och för att klara inflationsmålet på 2 procent, sänkte Riksbanken reporäntan i tre steg under 2009 med totalt 1,75 procentenheter till 0,25 procent. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat kraftigt under pågående lågkonjunktur. Den öppna arbetslösheten nådde i december 2009 8,6 procent. Utsikterna för svensk arbetsmarknad har dock förbättrats. Prognosen från Arbetsförmedlingen visar att den värsta nedgången av arbetsmarknaden har passerats. Arbetsförmedlingens bedömning är att arbetslösheten blir 9,4 procent 2010. I Örebro län var antalet arbetslösa/ aktivitetsstöd i december 2009 8,6 procent vilket är en ökning med 2,7 procent jämfört med 2008. Befolkningsutveckling Länets folkmängd har under 2009 ökat med 1 150 personer till 278 882. Folkmängdsförändringen skiljer dock inom länet. Tre kommuner hade en ökande folkmängd och nio kommuner en minskande folkmängd. Den största tillväxten sker i länets största kommun, Örebro. Landstingens ekonomi Landstingen redovisar för 2009 ett samlat överskott på 2,8 miljarder kronor eller 1,3 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Det är en förbättring med knappt 1,9 miljarder kronor jämfört med 2008. Det är femton av landets totalt tjugo landsting och regioner som redovisar ett positivt resultat. Landstingens nettokostnader ökar med 6,8 miljarder kronor (3,3 procent) år 2009. Motsvarande ökning 53
mellan åren 2007 och 2008 var 10,1 miljarder kronor (5,2 procent). Pris och löneutvecklingen (Landstingsprisindex) för 2009 beräknas till 1,7 procent, vilket innebär en volymökning under 2009 med ca 1,6 procent. Finansiella intäkter ökar och bidrar till ett positivt finansnetto. Finansnettot ökar med 2,2 miljarder kronor mellan åren 2008 och 2009. Finansiella intäkter ökar på grund av ökad återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar samt valutakursvinster och övriga finansiella intäkter. Det förbättrade finansnettot är en starkt bidragande orsak till det förbättrade resultatet för landstingssektorn. 54 Förvaltningsberättelse
Resultatanalys Resultatanalysen sammanfattar landstingets ekonomiska resultat och visar hur det uppstått. Budgetförutsättningar Enligt budget för 2009 ska landstinget redovisa ett överskott med 21 miljoner kronor för 2009. Budgeten för 2009 innehöll också en planeringsreserv på 20 miljoner kronor samt nya satsningar på 140 miljoner kronor. Vidare beslutades om att avsätta 150 miljoner kronor för att möta ökade åtagande för pensioner. Landstingets skattesats för 2009 uppgick 10:68 kr. Årets resultat För sjätte året i följd redovisar landstinget ett överskott, se vidare diagram för resultatutvecklingen år 2005 2009. Det ekonomiska resultatet för 2009 uppgår till 120 miljoner kronor (76 miljoner kronor 2008). Resultatet överstiger budget med 99 miljoner kronor. Överskottet motsvarar 1,9 procent av skatter och generella statsbidrag. Diagram 1. Landstingets resultatutveckling mnkr 200 150 100 50 Avvikelse från budget i årsbokslutet 2009 (mnkr) Effekter Verksamhetens nettokostnad (varav jämförelsestörande +12) 217 Skatteintäkter -202 Generella statsbidrag och utjämning 94 Finansnetto -10 Totalt 99 Årets resultat Budgeterat resultat 21 Resultat 2009 120 Balanskravet Periodens balanskravsresultat, enligt reglerna i 8 kap 4-5 kommunallagen, uppgår till 120 miljoner kronor, då inga justeringar av redovisat resultat är erforderliga. Årets balanskravsresultat disponeras för framtida kostnader och utgifter för investeringar och pensioner. Jämförelsestörande poster I årets resultat ingår engångsposter av jämförelsestörande karaktär med -12 miljoner kronor (se not 8 till resultaträkningen). Det avser i sin helhet nedskrivning av fastigheter till bedömt nyttovärde. Verksamhetens nettokostnad Nettokostnaden för 2009 uppgår till 6 201 miljoner kronor (6 105 miljoner kronor år 2008) justerad för jämförelsestörande poster. Det innebär en ökning med 1,6 procent jämfört med 2008. Den budgete- 0 2005 2006 2007 2008 2009 55
rade nettokostnadsutvecklingen för 2009 är 4,4 procent. Det samlade landstingsprisindexet (kalkylerat index från SKL) för 2009 uppgick till 1,7 procent. Intäkter Verksamhetens intäkter uppgår till 1 321 miljoner kronor. Justerat för jämförelsestörande poster ökade intäkterna under året med 108 miljoner kronor, eller 8,6 procent (5,6 procent år 2008). Av ökningen avser 51 miljoner kronor intäkter från prestationsbaserade statsbidrag. Landstinget uppfyllde regeringens krav för att ta del av den så kallade kömiljarden. Intäkterna för detta statsbidrag uppgick till 31 miljoner kronor för 2009. Under ett antal år har landstinget avsatt 45 miljoner kronor i extra budgetanslag i syfte att öka tillgängligheten. Statsbidrag för rehabiliteringsgaranti uppgick till 20 miljoner kronor för 2009. Särskilda anslag om 5 miljoner kronor har lämnats till verksamheterna för åtgärder inom området. Intäkterna för såld vård ökade endast med 2 miljoner kronor, eller 0,7 procent, och uppgår till 355 miljoner kronor. Undantaget är avtalet med Landstinget i Värmland om försäljning av vård vid Karlskoga lasarett, där intäkterna har ökat med 12 miljoner kronor eller 14,1 procent till 94 miljoner kronor. Jämförelsen mellan åren har justerats med cirka 38 miljoner kronor på intäkts- respektive kostnadssidan, för att sjukhemmet vid Karlskoga lasarett har övergått till Karlskoga kommun. Patientavgifterna ökade med 0,7 procent, exklusive avgifter inom tandvårdstaxan, vilka ökade med 6 miljoner kronor eller 5,9 procent. Total intäkt uppgår till 108 miljoner kronor. Kostnader Verksamhetens kostnader inkl avskrivningar justerat för jämförelsestörande poster uppgår till 7 535 miljoner kronor. Ökningen under 2009 var 206 miljoner kronor, eller 2,8 procent (5,9 procent 2008), justerat för jämförelsestörande poster. Lönekostnaden ökade med 102 miljoner kronor, eller 4,4 procent, justerat för jämförelsestörande poster, och uppgår därmed till 2 914 miljoner kronor. Föregående år var lönekostnadsökningen 6,6 procent. Löneöversynen 2008-2009 beräknas ha medfört en kostnadsökning på sammantaget 3,9 procent. På helår har antalet årsarbetare minskat med 105, från 8 513 till 8 408 årsarbetare. Åtgärder har genomförts för att uppnå effektiviseringar, dels inom administrationen från den 1 september, men även löpande inom hälso- och sjukvården. Under hösten har personalresurser tagits i bruk för att genomföra massvaccinering mot den nya influensan A(H1N1). Det har dels lett till ökade kostnader för timanställda, och dels kostnader för att ordinarie personal inte har kunnat ta ut semester och ledigheter i tid. Under året sänktes premien för avtalsförsäkringar, vilket medförde en lägre kostnad med 60 miljoner kronor för landstinget. Läkemedelskostnaderna ökade med 6 miljoner kronor, eller 0,9 procent, till 753 miljoner kronor 56 Förvaltningsberättelse
om man exkluderar kostnaden för vaccin mot den nya influensan A(H1N1). Av läkemedelskostnaden avser 570 miljoner kronor läkemedel inom läkemedelsförmånen, vilka ökade 9 miljoner kronor eller 1,3 procent. Kostnaden för rekvisitionsläkemedel uppgår till 195 miljoner kronor, inklusive influensavaccinet ovan, 12 miljoner kronor. Exkluderas denna är kostnaden för rekvisitionsläkemedel 1,4 procent lägre än föregående år. Landstingets största läkemedelskostnad finns bland läkemedel mot tumörer och rubbningar i immunsystemet, vilket bland annat inkluderar läkemedel mot cancer, ledgångsreumatism och MS. Örebro län har landets näst lägsta läkemedelskostnad per invånare. Kostnaderna för köpt somatisk vård är 270 miljoner kronor 2009, vilket innebär en ökning jämfört med 2008 med 9 miljoner kronor, eller 8,9 procent. Den köpta psykiatriska vården uppgick till 40 miljoner kronor och minskade därmed med 6 miljoner kronor, eller 13,5 procent, jämfört med föregående år. Skatteintäkter samt bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag Sveriges Kommuner och Landsting har som en konsekvens av den svagare utvecklingen av samhällsekonomin reviderat ned skatteunderlagsprognosen för 2009. Den svagare utvecklingen 2009 beror framför allt på minskat antal arbetade timmar. Skatteunderlaget för åren 2008 (vilket slutredovisas under räkenskapsåret 2009) och 2009 beräknas öka med 6,6 procent, vilket är 3,9 procent, eller 202 miljoner kronor lägre än budgeterat. Skatteintäkter 2009 (mnkr) Budget Utfall Avvikelse Preliminär skatteinbetalning 2009 5 085 5 048-37 Prognos slutavräkning 2009-172 -172 Justeringspost skatteintäkter 2008 7 7 Summa skatter 5 085 4 883-202 De generella statsbidragen överstiger budget med 94 miljoner kronor. Avvikelsen beror på högre bidrag i utjämningsavgiftssystemet (41 miljoner kronor), sjukskrivningsbidrag (29 miljoner kronor) och läkemedelsbidrag (24 miljoner kronor). I Örebro län har antalet sjukskrivningsdagar minskat med cirka 19 procent från år 2008 till år 2009. Detta har betytt att landstinget har fått medel för den minskade sjukfrånvaron med cirka 34 miljoner kronor för 2009. För 2009 har landstinget utnyttjat 29 miljoner kronor för olika aktiviteter och projekt för att minska antalet sjukskrivningar. För en sund ekonomisk utveckling krävs följsamhet mellan utvecklingen av skatteintäkter och statsbidrag jämfört med utvecklingen av nettokostnaden. Landstingets nettokostnader ökade 1,6 procent under 2009 (exkl. jämförelsestörande poster) samtidigt som skatteintäkter och generella bidrag ökat med 2,0 procent jämfört med 2008. Det är viktigt att nettokostnaderna inte ökar mer än skatter och statsbidrag om landstinget på lång sikt ska kunna upprätthålla en stark och stabil verksamhet. 57
Diagram 2. Nettokostnadsutveckling jämfört med utveckling av skatteintäkter samt bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag. 8% 7% 6% 5% 4% Skatteintäkter o generella bidrag Verksamhetens nettokostnad (exkl jämförelsestörande poster) 5,7% 6,0% 4,9% 3,9% 5,3% 4,2% 6,3% Landstingets intäkter Såld hälso- och sjukvård inkl tandvård m m, 642 Generella statsbidrag och utjämning, 1 495 Övrigt, 483 Patientavgifter, 228 Landstingsskatt, 4 883 3% 2% 1% 0% 2,5% 2005 2006 2007 2008 2,0% 1,6% 2009 Landstingets kostnader Övrigt, 552 Avskrivningar, 227 Fastighet- och underhåll, 224 Lämnade bidrag, 313 Material och varor, 486 Personal, 3 884 Finansiella intäkter och kostnader Årets finansiella intäkter uppgår till 32 miljoner kronor och består dels av ränteintäkter på 16 miljoner kronor och en engångsutdelning från Sveriges Kommuner och Landsting på 16 miljoner kronor. Av ränteintäkterna avser 5 miljoner kronor utlåningen till Örebro läns landstings förvaltnings AB, och 5 miljoner kronor pensionsmedelsförvaltningen. Budgeterade finansiella intäkter var 20 miljoner kronor och budgetavvikelsen hänför sig till engångsutdelningen. De finansiella kostnaderna uppgår till 76 miljoner kronor för året och utgörs till övervägande delen av en räntedel i årets pensionskostnad, 73 miljoner kronor, vilken har ökat med 31 miljoner kronor från föregående år. Årsbudget för finansiella kostnader var 54 miljoner kronor. Köpt verksamhet, 612 Läkemedel, 765 Pensioner, 548 Känslighetsanalys En känslighetsanalys visar på hur mycket en procentuell förändring innebär i kronor. I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar landstingets ekonomi: Känslighetsanalys Kostnader/intäkter (mnkr) Löneförändring 1 % ± 42 Förändring av övriga driftskostnader 1 % ± 30 Förändring utjämningsbidrag 100 kr per invånare ± 28 Förändring av skatteunderlaget med 1 % ± 50 10 öre förändrad utdebitering ± 47 58 Förvaltningsberättelse
Driftsredovisning Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna redovisar gemensamt ett överskott på 32 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 157 miljoner kronor från 2008 års underskott på 125 miljoner kronor. Förvaltningarna totalt redovisar ett överskott på 66 miljoner kronor (-104 miljoner kronor 2008). Landstingsgemensamma poster ger ett överskott på 53 miljoner kronor (180 miljoner kronor 2008). Samtliga förvaltningar inom hälso- och sjukvården, med undantag av Universitetssjukhuset Örebro, redovisar överskott för året. Alla förvaltningar, med undantag av Primärvården, har haft en positiv resultatutveckling jämfört med året innan. Gemensamt överstiger resultatet årets budget med 32 miljoner kronor, och det sammanlagda överskottet för hälsooch sjukvården utgör 0,6 procent av verksamheternas totala nettokostnad. Den positiva ekonomiska utvecklingen visar att förvaltningarnas åtgärder för en ekonomi i balans har gett resultat. Från 1 september 2009 ägde en organisationsförändring rum och de tre serviceförvaltningarna LandstingsIT, Landstingsservice och Medicinsk Teknik överfördes till en ny förvaltning, Lednings- och verksamhetsstöd, LoVS. Viss överföring av personal till den nya förvaltningen gjordes även från andra förvaltningar. Respektive förvaltnings resultat, samt intäkter och kostnader, framgår av driftredovisningen. Förvaltningarna kommenterar det ekonomiska utfallet i respektive verksamhetsberättelse. Intraprenader Tre verksamheter inom landstinget bedrivs som intraprenader under perioden 2008 2010. Det är Familjerådgivningen och Hallsbergs vårdcentral, båda tillhörande Primärvård, psykiatri och habilitering, samt hudkirurgiska mottagningen i Kumla, tillhörande Universitetssjukhuset Örebro. För 2009 redovisar Familjerådgivningen och Hallsbergs vårdcentral överskott, 0,2 miljoner kronor respektive 0,7 miljoner kronor. Inga investeringar i dessa verksamheter har gjorts under året. Hudkirurgiska mottagningen redovisar ett underskott på 0,1 miljoner kronor. 59
Finansiell ställning Investeringsredovisning Årets totala materiella investeringar uppgår till 264 miljoner kronor, varav byggnader 127 miljoner kronor och inventarier 137 miljoner kronor. Budget för 2009 (inkl. från tidigare överförda anslag) uppgår till 430 miljoner kronor. Bland de större fastighetsinvesteringarna märks: Nyproduktion av teknikbyggnad vid Karlskoga lasarett (lokaler för mellanspänningsställverk, reservkraftsaggregat med mera), total investering 29 miljoner kronor (varav 2009 27 miljoner kronor). Ombyggnad och renovering av befintliga lokaler för sterilcentralen inom F-huset, Universitetssjukhuset Örebro har färdigställts, total investering 18 miljoner kronor (varav 2009 16 miljoner kronor). Inom Laxå vårdcentral har ombyggnad för kommunens äldreboende färdigställts, total investering 18 miljoner kronor (varav 2009 16 miljoner kronor). Ny ventilationscentral (LC10) inom Karlskoga lasaretts huvudbyggnad har färdigställts, total investering 12 miljoner kronor (varav 2009 12 miljoner kronor). Ombyggnad för MR- och CT-kamera vid röntgenkliniken, O-huset, Universitetssjukhuset Örebro, har färdigställts. Ombyggnaden berör fyra CT- och två MT-röntgenutrustningar och totalt cirka 1 000 kvm, total investering 16 miljoner kronor (varav 2009 7 miljoner kronor). Ombyggnad av lokaler för nytt tillagningskök vid Lindesbergs lasarett har utförts, total investering 7 miljoner kronor (varav 2009 7 miljoner kronor). Investeringar i inventarier uppgick till 137 miljoner kronor, varav medicinteknisk utrustning 115 miljoner kronor, IT-utrustning 9 miljoner kronor, och övriga inventarier 13 miljoner kronor. De största medicintekniska investeringarna är: PET/CT till röntgenkliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 23 miljoner kronor. Magnetkamera, röntgenkliniken, Karlskoga lasarett, 11 miljoner kronor. Ambulanser till Universitetssjukhuset Örebro och Lindesbergs lasarett, 4 miljoner kronor. Uppgradering ultraljudsutrustning, röntgenkliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 3 miljoner kronor. Tre stora delinvesteringar, som avslutas 2010, på Universitetssjukhuset Örebro är genomlysningslab 21 miljoner kronor, angiografilab 24 miljoner kronor och onkologi-ct 11 miljoner kronor. De finansiella investeringarna uppgick till 200 miljoner kronor, vilka avser medel för pensionsåtaganden. Likvida medel och låneskulder Landstingets likvida medel uppgick till 937 miljoner kronor per sista december, varav 566 miljoner 60 Förvaltningsberättelse
kronor avsåg kortfristiga placeringar. Likvida medel ökade därmed med 356 miljoner kronor sedan förra årsskiftet. En del av ökningen, 172 miljoner kronor, härrör från för höga preliminära skatteinbetalningar vilka ska regleras i början av 2011. Ökningen avser också i förskott erhållet konjunkturstöd, 116 miljoner kronor, som avser 2010. Landstinget har sedan 2007 inga låneskulder. Därtill har landstinget en outnyttjad checkräkningskredit om 50 miljoner kronor. Betalningsberedskapen, som är ett mått på likviditeten, är 44 dagar (27 dagar 2008). Pensionsåtaganden Landstingets samlade pensionsåtagande ökade under 2009 med 407 miljoner kronor (193 miljoner kronor 2008). Belopp i mnkr 2009 2008 Förändring Avsättning för pensioner inkl särskild löneskatt 1 443 1 193 250 Ansvarsförbindelse inkl särskild löneskatt 5 361 5 204 157 Totala pensionsförpliktelser 6 804 6 397 407 Finansiella placeringar, marknadsvärde -418-207 Återlånade medel 6 386 6 190 196 Landstinget beslutade i november 2006 om en plan för placeringar till framtida pensionsåtaganden samt placeringsreglemente för förvaltning av pensionsmedel. Syftet med planen är att mildra topparna av utbetalningarna under åren 2016 2036. Placeringarna påbörjades 2008 och under 2009 har landstinget placerat 200 miljoner kronor för pensionsändamål. Totalt har 400 miljoner kronor placerats hittills. Placeringarna har ett marknadsvärde på 418 miljoner kronor. Placeringarna ska ske så att de värdemässigt följer pensionsåtagandets utveckling. Pensionsmedelsförvaltningen fördelar sig på bokslutsdagen enligt nedan. 2009 2008 Bokfört Marknads- Bokfört Marknadsvärde värde värde värde Certifikat 125 125 Realränteobligationer 117 125 74 78 Fondandelar 56 60 Aktieindexobligationer 39 39 6 6 Övriga obligationer 30 30 Banktillgodohavande 39 39 123 123 Totala placeringar 406 418 203 207 Balansomslutning Den totala balansomslutningen ökade med 621 miljoner kronor under året och uppgår till 4 731 miljoner kronor på bokslutsdagen. Eget kapital är 1 335 miljoner kronor. Ökningen förklaras på tillgångssidan främst av finansiella anläggningstillgångar, där placeringar gjorts för pensionsmedelsförvaltning med 200 miljoner kronor. Även kortfristiga placeringar och likvida medel har ökat, sammanlagt 356 miljoner kronor. På skuldsidan har ökningen skett, förutom i det egna kapitalet, bland avsättningarna med 186 miljoner kronor. Kortfristiga skulders ökning med 315 miljoner kronor avser främst skatteintäkter, statsbidrag och konjunkturstöd som erhållits i förskott för kommande år. 61
Soliditet Soliditeten mäter landstingets långsiktiga betalningsförmåga och beräknas som eget kapital dividerat med värdet av tillgångarna enligt balansräkningen. Ju högre soliditet, desto starkare är den långsiktiga finansiella handlingsberedskapen. Landstingets soliditet minskade under året och uppgår till 28 procent vid årsskiftet (30 procent 2008). Minskningen förklaras främst av att balansräkningen ökat i omslutning till följd av för höga preliminära skatteinbetalningar och statsbidrag i förskott. Om hänsyn tas till ansvarsförbindelsen för pensioner som tjänats in före 1998, blir värdet -85 procent vid utgången av 2009. Det är en förbättring med 12 procentenheter jämfört med föregående år. Se diagram 3. Diagram 3. Soliditet % 40 20 0-20 -40-60 -80-100 -120 2005 Exkl ansvarsförbindelse Inkl ansvarsförbindelse 2006 2007 2008 2009 Borgensåtagande Det samlade borgensåtagandet för landstinget uppgår till 687 miljoner kronor, vilket är en ökning med 32 miljoner kronor jämfört med föregående år. Borgensåtaganden uppgår för Länsgården Fastigheter AB till 350 miljoner kronor, AB Transitio till 290 miljoner kronor samt Örebro läns flygplats AB till 25 miljoner kronor. Det föreligger för närvarande inga kända förlustrisker för dessa bolag. De majoritetsägda bolagen redovisas vidare i avsnittet sammanställd redovisning. Intern kontroll Landstingsstyrelsen beslutade om en interkontrollplan för ekonomiska rutiner i april 2009. Planen behandlar områdena leverantörsfakturahantering, kassahantering, externa debiteringar och projektredovisning. För leverantörsfaktura- respektive kassahantering har ett antal kontroller genomförts. Rutiner kring externa debiteringar har kartlagts på ett par förvaltningar. Kontroll för rutiner av projektredovisning kommer att genomföras under 2010. 62 Förvaltningsberättelse
Resultaträkning (mnkr) Budget Redovisning Avvikelse Redovisning 2009 2009 2008 Verksamhetens intäkter 1 321 1 262 Verksamhetens kostnader -7 308-7 224 Avskrivningar -227-201 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -6 431-6 214 217-6 163 Skatteintäkter 5 085 4 883-202 4 850 Generella statsbidrag och utjämning 1 401 1 495 94 1 401 Finansiella intäkter 20 32 12 37 Finansiella kostnader -54-76 -22-49 ÅRETS RESULTAT 21 120 99 76 63
Driftredovisning (mnkr) Verksamheter Landstings- Övriga Personal- Övriga Resultat Resultat bidrag intäkter kostnader kostnader 2009 2008 Universitetssjukhuset Örebro 2 591,8 641,3-1 737,3-1 519,3-23,5-114,8 Karlskoga lasarett 448,7 152,3-389,5-204,4 7,1-7,9 Lindesbergs lasarett 402,3 55,7-300,9-156,5 0,6-10,4 Psykiatri och habilitering 899,5 131,1-633,9-372,2 24,5-6,1 Primärvård 834,9 102,2-472,3-464,4 0,4 11,1 Folktandvård 1) -0,7 329,4-205,6-112,3 10,8-6,0 Hälso- och sjukvårdsnämnden 540,2 19,4-27,5-520,0 12,1 8,7 Eliminering av interna poster 0,0-322,4 1,1 321,3 0,0 0,0 SUMMA HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 5 716,7 1 109,0-3 765,9-3 027,8 32,0-125,4 Forskningsnämnden 2) 14,3 8,4-3,1-15,8 3,8 2,0 Gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolkförmedling 16,5 41,0-44,0-11,0 2,5 0,9 Lednings- och verksamhetsstöd 3) -0,9 946,2-297,5-628,9 18,9 3,6 LS:s och LTF:s verksamheter 531,4 72,7-126,9-467,9 9,3 15,3 SUMMA VERKSAMHETER 6 278,0 2 177,3-4 237,4-4 151,4 66,5-103,6 LANDSTINGSGEMENSAMT 4) -6 278,0 6 593,8-131,3-131,3 53,2 179,7 SUMMA 0,0 8 771,1-4 368,7-4 282,7 119,7 76,1 Eliminering av interna poster 0,0-1 040,0 9,5 1 030,5 0,0 0,0 TOTAL 0,0 7 731,1-4 359,2-3 252,2 119,7 76,1 1) I kolumnen övriga intäkter ingår avtalsreglerad ersättning med 150,5 mnkr från Hälso- och sjukvårdsnämnden. 2) Dessutom tillkommer forskning med 66,5 mnkr som redovisas under respektive hälso- och sjukvårdsförvaltning. 3) Fr o m 1 september 2009 ingår de tre serviceförvaltningarna LandstingsIT, Landstingsservice och Medicinsk Teknik i den nya förvaltningen Lednings- och verksamhetsstöd. 4) I landstingsgemensamt ingår pensioner, internräntor, skatteintäkter samt centralt redovisade statsbidrag och finansiella poster. 64 Förvaltningsberättelse
Investeringsredovisning (mnkr) Budget Redovisning Avvikelse Redovisning 2009 2009 2009 2008 BYGGNADSINVESTERINGAR 170,6 127,1 43,5 127,4 INVENTARIER Universitetssjukhuset Örebro 195,9 91,1 104,8 64,6 Karlskoga lasarett 16,1 12,7 3,4 10,4 Lindesbergs lasarett 16,7 10,4 6,3 17,7 Psykiatri och habilitering 2,5 1,0 1,5 1,9 Primärvård 2,2 2,0 0,2 3,2 Folktandvård 15,5 10,2 5,3 3,8 Hälso- och sjukvårdsnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 Lednings- och verksamhetsstöd *) 9,9 8,9 1,0 14,5 Gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolkförmedling 0,0 0,0 0,0 0,0 Forskningsnämnden 0,2 0,7-0,5 0,5 Landstingsstyrelsens och Landstingsfullmäktiges verksamheter 0,2 0,3-0,1 0,4 SUMMA INVENTARIER 259,2 137,3 121,9 117,0 FINANSIERINGSINVESTERINGAR Andelar, LÖF 0,0 0,0 3,0 Medel för pensionsåtaganden 150,0 200,0-50,0 200,0 SUMMA FINANSIERINGSINVESTERINGAR 150,0 200,0-50,0 203,0 SUMMA INVESTERINGAR 579,8 464,4 115,4 447,4 *) Fr o m 1 september 2009 ingår de tre serviceförvaltningarna LandstingsIT, Landstingsservice och Medicinsk Teknik i den nya förvaltningen Lednings- och verksamhetsstöd. 65
Sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen är att redovisa den totala ekonomiska verksamheten i Örebro läns landsting oavsett i vilken juridisk form den bedrivs. I landstingets sammanställda redovisning för 2009 ingår helägda bolag samt samägda bolag där landstinget har ett betydande inflytande, det vill säga när landstingets ägarandel uppgår till minst 20 procent. Helägt bolag Örebro läns landstings förvaltnings AB Bolaget har till syfte att förvärva, äga och förvalta aktier i bolag som landstinget använder för sin verksamhet. Ingen verksamhet har bedrivits under året. Bolaget uppfyller ägardirektivets intentioner. Örebro läns landstings förvaltnings AB (mnkr) 2009 2008 Omsättning 0 0 Resultat 0 0 Eget kapital 9,8 9,8 Balansomslutning 171,4 168,0 Soliditet 6 procent 6 procent Länsgården Fastigheter AB Länsgården Fastigheter AB är helägt dotterbolag till landstingets förvaltningsbolag. Länsgården utvecklar och förvaltar egna fastigheter. Investeringar i byggnader och inventarier har gjorts för 61 miljoner kronor under året. En nybyggnad har gjorts på fastigheten Karossen 5 i Örebro. Projektet Ängen som utförs på uppdrag av landstinget, har påbörjats. Byggnaden ska innehålla bland annat vårdcentral, särskilt boende och seniorbostäder. Årets resultat uppgick till 12,2 miljoner kronor. Under året har bolaget lämnat ett koncernbidrag på 11,5 miljoner kronor. En intern värdering av bolagets fastighetsbestånd uppgår till 838 miljoner kronor per 2009-12-31. Bolaget uppfyller ägardirektivets intentioner. Länsgården Fastigheter AB (mnkr) 2009 2008 Omsättning 111,2 108,4 Resultat 12,2 3,4 Eget kapital 92,3 80,1 Balansomslutning 519,3 501,9 Soliditet 20 procent 18 procent Antal anställda 21 21 Länsteatern i Örebro AB Länsteatern i Örebro AB ägs till 91 procent av landstingets förvaltningsbolag och till resterande delen av Örebro kommun. Bolaget gör teater för vuxna, barn och ungdomar i Örebro län. Sammanlagt 14 pjäser har satts upp under 2009 med en sammanlagd publik på 20 139 personer. Årets resultat uppgick till 0 miljoner kronor. Bolaget har under året erhållit ett koncernbidrag på 4,5 miljoner kronor. Det underliggande resultatet, exklusive omstruktureringskostnader uppgick till minus 3 miljoner kronor. Till följd av de senaste årens underskott genomfördes en översyn av Länsteaterns verksamhet och ekonomi 66 Förvaltningsberättelse
av en extern part. Utifrån rapporten beslutade styrelsen i oktober om ett åtgärdsprogram för att minska teaterns fasta kostnader och skapa förutsättningar för en ekonomi i balans. Åtgärderna är huvudsakligen besparingar genom personalminskningar. Bolaget uppfyller ägardirektivets intentioner. Länsteatern i Örebro AB (mnkr) 2009 2008 Omsättning 32,2 32,9 Resultat 0,0-0,7 Eget kapital 5,3 5,3 Balansomslutning 11,4 10,2 Soliditet 47 procent 52 procent Antal anställda 33 32 Erhållet bidrag från landstinget 22,9 22,5 Delägda bolag Länstrafiken Örebro AB Länstrafiken ägs av landstinget till 50 procent och till resterande del av länets kommuner. Moderbolaget verkar som huvudman för länets kollektivtrafik. Trafikutbudet i region- och stadstrafiken i Örebro har under året varit i huvudsak oförändrat jämfört med 2008. Upphandling av linjetrafiken i nordvästra, västra och södra länsdelarna har genomförts. Nobina startade i oktober sitt uppdrag med att utföra stads- och regiontrafiken i Örebroområdet. Samtidigt byttes bränsle från diesel- till biogasdrift för 61 stadsbussar. Införande av kontantfritt resande skedde den 1 oktober. Koncernen (mnkr) 2009 2008 Omsättning 693,7 662,8 Resultat 9,3-4,0 Eget kapital 61,8 52,4 Balansomslutning 225,9 229,2 Soliditet 27 procent 23 procent Antal anställda 106 113 Erhållet bidrag från landstinget 118,1 107,2 Antalet resenärer och flygfrakten på Örebro läns flygplats minskade under 2009 jämfört med året före, vilket har lett till ett underskott på 4,1 miljoner kronor, vilket dock klaras inom ramen för den egna balansräkningen. Vinsten för Scantec förklaras till del av ökad gymnasieutbildning för Kumla kommuns räkning. Transam har under året formulerat ett kundcenterkoncept, vilket under 2010 kommer innebära bemanning av nytt kundcenter i Västerås och övertag av resecentret i Örebro. Dotterbolag (mnkr) 2009 2008 Resultat före dispositioner och skatt Örebro läns flygplats AB -4,1-2,6 Scantec AB 2,4 1,2 Transam AB 0,6 1,2 Länstrafiken i T-län Förvaltning AB -0,5-0,3 Regionförbundet Örebro Regionförbundet är ett samverkansorgan för landstinget, vars inflytande är 33 procent, och de tolv länskommunerna. Det är en ledande aktör i många regionala utvecklingsfrågor. Under året har regionstyrelsen med extern konsultmedverkan utvärderat 67
hela förbundets arbete och organisation ur ett intressentperspektiv. Staten tilldelade förbundet 25 miljoner kronor för finansiering av regionalt utvecklingsarbete, vilka har fördelats till olika projekt i regionen. Samarbetet med Örebro universitet har intensifierats bland annat i arbetet med en förnyad ansökan om läkarutbildning. Koncernen (mnkr) 2009 2008 Omsättning 133,1 104,7 Resultat 1,7-4,3 Eget kapital 9,4 7,5 Balansomslutning 78,6 73,3 Soliditet 12 procent 10 procent Antal anställda 55 58 Erhållet bidrag från landstinget 47,5 39,4 Övriga bolag, kommunalförbund och stiftelser Stiftelsen Activa i Örebro län Stiftelsen Activa har under året fortsatt arbetet med att utveckla stödet till personer med funktionsnedsättning som har behov av särskilt stöd för att nå arbete eller utbildning. År 2009 avslutades 90 personer till arbete, utbildning eller ordnad sysselsättning. Activa har haft avtal med Försäkringskassan som köpt tjänster för drygt 3 miljoner kronor under 2009, viket upphörde vid årsskiftet då delar av ansvaret för insatsen övergår till Arbetsförmedlingen. Under 2010 blir det därför avgörande att få ramavtal med Arbetsförmedlingen för att bibehålla verksamhetens omfattning och intäkter. Stiftelsen (mnkr) 2009 2008 Omsättning 30,0 28,6 Resultat 0,4-0,7 Eget kapital 1,3 0,9 Balansomslutning 13,7 13,2 Soliditet 9 procent 7 procent Antal anställda 75 71 Erhållet bidrag från landstinget 6,3 6,1 Stiftelsen Örebro läns museum Örebro läns museum svarar för insamling, vård, dokumentation och exponering av länets kultur- samhälls- och naturhistoria och konst. Under året har en ombyggnation av entré, reception och restaurang i länsmuseibyggnaden gjorts. Museet genomförde en genomgripande omorganisation. Årets stora sommarutställning hade titeln Seriernas värld. Årsboken var inriktad på jubileet Örebro 2010. En framtida renodling av kärnverksamheten är nödvändig för att vidmakthålla balans i ekonomin. Stiftelsen (mnkr) 2009 2008 Omsättning 30,1 33,1 Resultat 0,4 5,7 Eget kapital 3,2 2,8 Balansomslutning 22,0 23,2 Soliditet 14 12 Antal anställda 45 45 Erhållet bidrag från landstinget 14,3 15,0 Landstinget är även engagerat genom ägarandelar eller driftbidrag i följande juridiska personer; Inkubera AB, Finsamförbunden i Örebro län, 68 Förvaltningsberättelse
Capio Läkargruppen AB, Information for Medical Purpose i Stockholm AB, Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling, Stiftelsen för medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset Örebro, Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och veteranjärnväg, Stiftelsen Svenska Skoindustrimuseet i Kumla, Stiftelsen Frövifors Pappersbruksmuseum, Gammelkroppa Skogsskola, Kommuninvest ekonomisk förening, Stiftelsen Kungliga Gyttjebad och Brunnsanstalten Loka. Resultat Av resultaträkningen framgår att det sammanställda överskottet är 138 miljoner kronor (landstingets resultat är 120 miljoner kronor). Omslutningen för den sammanställda redovisningens balansräkning är 5 164 miljoner kronor, vilket är 433 miljoner kronor större än landstingets. Det egna kapitalet är 1 316 miljoner kronor, det vill säga 19 miljoner kronor lägre än landstingets egna kapital. 69
70 Förvaltningsberättelse
Sammanfattande bedömningar och framtida utmaningar 71
Sammanfattande bedömningar och framtida utmaningar Framtidsutsikter Landstingets positiva resultatutveckling har stärkt den reella ekonomiska kapaciteten. Det faktum att förvaltningarna visar överskott 2009 innebär en stabil grund för den närmaste framtiden. Budgeten för 2010 visar ett överskott på 11 miljoner kronor och innehåller dessutom en stabil planeringsreserv om 55 miljoner kronor. Detta, tillsammans med de positiva signaler som inkommer om en bättre samhällsekonomisk utveckling, innebär att 2010 kommer att bli ett stabilt ekonomiskt år. Förutsättningarna för 2011 och 2012 är dock mer osäkra. Planen, som bygger på förutsättningar under hösten 2009, kräver kraftfulla effektiviseringar. Förutsättningarna bygger på att staten drar tillbaka det tillfälliga statsbidraget. Den något mer positiva bilden över den samhällsekonomiska utvecklingen kommer att lindra effektiviseringsbehovet, även om situationen är mycket skör och osäker. Erfarenheterna från arbetet med tillgängligheten är en god grund att stå på inför det fortsatta arbetet med att öka tillgängligheten i vården. Insatser har under året mer inriktats på att finna långsiktiga lösningar och det har gett resultat. Bildandet av samverkansgrupper i länet för de olika specialiteterna lovar gott också inför framtiden. Länets patienter är ett gemensamt ansvar. Även samverkan med andra landsting har med nya avtal inom såväl länsdelssjukvården i östra Värmland, och den högspecialiserade vården, gett landstinget kända planeringsförutsättningar för de kommande åren. En rad utmaningar finns Den demografiska förskjutningen mot en allt mer åldrande befolkning ställer stora krav på vårdens organisation för att på bästa sätt kunna svara upp mot länsbornas behov och ge den trygghet en god hälso- och sjukvård för alla ska ge. Tillgängligheten, tillsammans med patientsäkerhetsfrågorna, kommer att stå i centrum för vården i framtiden. Inom patientsäkerhetsarbetet pågår ett stort arbete, men här finns utrymme för förbättringar. Ett framgångsrikt sådant arbete kan också minska kostnader. En annan stor utmaning är att implementera nya effektiva behandlingsmetoder, och samtidigt utmönstra gamla mindre effektiva metoder. Ett arbete med att implementera nationella riktlinjer och lokala vårdprogram kommer att prägla vården under de kommande åren. Här görs också extra satsningar i budget inom området. Till viktiga framtidsfrågor hör också kompetensväxlingen och rekrytering av personal. Att vara en 72 Förvaltningsberättelse
attraktiv arbetsgivare är en förutsättning för att höra till vinnarna inom detta område. Under flera år har landstinget också stöttat arbetet med att starta en läkarutbildning i Örebro. Besked om detta lämnas under våren 2010. Blir beskedet positivt antas möjligheterna på sikt öka att rekrytera läkare till landstinget, men en läkarutbildning i Örebro innebär också en stor utmaning för hela landstinget. Regional tillväxt är en viktig fråga för landstinget som deltar i diskussioner och samverkan med flera andra landsting. 73
74 Förvaltningsberättelse
Bilagor Resultaträkning Kassflödesanalys Balansräkning Noter Landstinget i siffror Redovisningsprinciper Begreppsförklaringar Sammanställd resultaträkning Sammanställd balansräkning Antal medarbetare Deltid Sjukfrånvaro Övertid/fyllnadstid Timanställda 75
Resultaträkning (mnkr) 2009 2008 Verksamhetens intäkter (Not 1) 1 321 1 262 Verksamhetens kostnader (Not 2) -7 308-7 224 Avskrivningar (Not 3) -227-201 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -6 214-6 163 Skatteintäkter (Not 4) 4 883 4 850 Generella statsbidrag och utjämning (Not 5) 1 495 1 401 Finansiella intäkter (Not 6) 32 37 Finansiella kostnader (Not 7) -76-49 ÅRETS RESULTAT (Not 8) 120 76 76 Förvaltningsberättelse
Kassaflödesanalys (mnkr) 2009 2008 Den löpande verksamheten Årets resultat (Not 9) 120 65 Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 10) 413 401 Minskning av avsättningar p g a utbetalningar -1-2 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 532 464 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 10-51 Ökning/minskning förråd och lager -4 10 Ökning/minskning kortfristiga skulder 316 60 Kassaflöde från den löpande verksamheten 854 483 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar -269-246 Investeringsbidrag byggnader 5 1 Försäljning av materiella anläggningstillgångar (Not 11) 16 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar (Not 12) -200-203 Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 13) -5-3 Kassaflöde från investeringsverksamheten -469-435 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning av långfristiga fordringar (Not 14) -30 Minskning av långfristiga fordringar 1 Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 15) 1 4 Kassaflöde från finanseringsverksamheten -29 5 Årets kassaflöde 356 53 Likvida medel vid årets början 581 528 Likvida medel vid årets slut 937 581 77
Balansräkning (mnkr) 2009 2008 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (Not 16) 2 080 2 091 Maskiner och inventarier (Not 17) 395 347 Finansiella anläggningstillgångar (Not 18) 616 383 Summa anläggningstillgångar 3 091 2 821 Omsättningstillgångar Förråd/lager (Not 19) 127 122 Fordringar (Not 20) 576 586 Kortfristiga placeringar (Not 21) 566 381 Kassa och bank (Not 22) 371 200 Summa omsättningstillgångar 1 640 1 289 SUMMA TILLGÅNGAR 4 731 4 110 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 1 335 1 215 därav årets resultat 120 76 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser (Not 23) 1 443 1 193 Andra avsättningar (Not 24) 288 352 Summa avsättningar 1 731 1 545 Skulder Kortfristiga skulder (Not 25) 1 665 1 350 Summa skulder 1 665 1 350 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 4 731 4 110 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (Not 26) 5 361 5 204 Övriga ansvarsförbindelser (Not 27) 687 655 78 Förvaltningsberättelse
Noter till resultaträkning (mnkr) 2009 2008 Not 1 Verksamhetens intäkter Patientavgifter hälso-och sjukvård 108,5 107,2 Patientavgifter tandvård 109,8 103,4 Övriga avgifter 9,5 9,9 Försäljning hälso- o sjukvård, sluten vård 293,7 288,3 Försäljning hälso- o sjukvård, öppen vård 73,1 72,2 Försäljning hälso- och sjukvård, övrigt 146,2 170,5 Försäljning tandvård 63,5 47,3 Försäljning utbildning 3,9 2,7 Försäljning medicinska tjänster 65,9 61,3 Försäljning övriga tjänster 70,5 62,3 Försäljning material och varor 59,8 60,6 Erhållna bidrag 203,2 155,5 varav specialdestinerade statsbidrag 89,3 97,2 Övriga intäkter 112,9 120,3 1 320,5 1 261,5 Varav jämförelsestörande poster Vinst vid avyttring av byggnader och mark 11,5 Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -4 359,0-4 337,8 varav löner -2 914,4-2 812,3 varav pensionskostnader inkl löneskatt -475,4-464,9 därav förändring avsättning pensioner inkl löneskatt -89,6-77,7 Köp av verksamhet -484,5-479,9 Köp av verksamhetsanknutna tjänster -127,1-117,3 Material och varor -1 251,1-1 223,7 varav läkemedel inom läkemedelsförmånen -570,1-560,8 Lämnade bidrag -313,0-292,1 Lokal- och fastighetskostnader -157,6-167,7 Övriga verksamhetskostnader -616,0-605,3-7 308,3 *) -7 223,8 2009 2008 Varav jämförelsestörande poster Avsättningar Omstruktureringskostnader Avsättning för effektivisering och utveckling av administrationen -55,0 Material och varor Ändrad värdering av förråd -14,3 Summa jämförelsestörande poster -69,3 Not 3 Avskrivningar Fastigheter -138,0-121,0 Inventarier -88,5-79,8-226,5-200,8 Varav jämförelsestörande poster Nedskrivning av byggnader och markanläggningar -12,6 NOT 4 SKATTEINTÄKTER Preliminära medel 5 047,9 4 886,4 Prognos avräkningslikvid -172,0-29,0 Slutavräkning föregående år 7,1-7,2 4 883,0 4 850,2 NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Inkomstutjämningsbidrag 774,0 725,8 Regleringsbidrag 32,3 26,1 Bidrag för läkemedelsförmånen 684,0 660,3 Bidrag minskad sjukfrånvaro 29,4 26,0 Bidrag pandemin 3,9 Kostnadsutjämningsavgift -28,3-37,5 1 495,3 1 400,7 *) I detta belopp ingår årets leasingavgifter. Leasingavgifterna fördelar sig på belopp och förfallotidpunkter enligt följande: Betalt 2009 inom ett år inom 2-5 år 5 år och framåt Hyresavtal lokaler 35,2 27,9 80,8 44,7 Röntgenutrustning USÖ, SEB Finans ** 1,8 1,7 Övriga leasingkontrakt 0,3 0,3 0,1 37,3 29,9 80,9 44,7 ** Finansiell leasing, avtal tecknade före 2003-01-01, klassas som operationell leasing enligt rekommendation 13.1 från Rådet för kommunal redovisning. 79
2009 2008 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter 16,3 34,8 varav pensionsmedelsförvaltning 5,0 3,6 Utdelning på aktier/andelar 1,2 Räntebidrag 0,1 Övrigt 16,0 0,6 varav engångsutdelning från SKL 15,6 32,3 36,7 Not 7 Finansiella kostnader Räntor på kortfristig upplåning -0,1-0,5 Förlust vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar -1,0 Nedskrivning finansiella anläggningstillgångar -1,1-3,2 varav Ovillkorat kapitaltillskott Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag -3,0 varav pensionsmedelsförvaltning -1,1-0,2 Finansiell kostnad pensionsskuld -72,6-41,3 Övrigt -2,6-2,4-76,4-48,4 2009 2008 NOT 8 ÅRETS RESULTAT Årets resultat 119,7 76,1 Jämförelsestörande poster Nedskrivning av byggnader och markanläggningar 12,6 Vinst vid avyttring av byggnader och mark -11,5 Avsättning för effektivisering och utveckling av administrationen 55,0 Ändrad värdering av förråd 14,3 Justerat resultat 132,3 133,9 80 Förvaltningsberättelse
Noter till kassaflödesanalys (mnkr) 2009 2008 Not 9 ÅRETS RESULTAT Årets resultat enl resultaträkningen 119,7 76,1 Justering för reavinst vid försäljning av fastighet och inventarier -11,5 Justering för förlust vid utrangering av inventarier 0,2 0,1 119,9 64,7 Not 10 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar 226,5 200,8 Justering för gjorda avsättningar 186,9 200,6 413,4 401,4 Not 11 FÖRSÄLJNING AV MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Försäljning inventarier 0,3 Försäljning fastigheter 15,8 0,3 15,8 NOT 12 INVESTERINGAR I FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Inköp av andelar: Pensionsmedelsförvaltning -200,0-200,0 Ovillkorat kapitaltillskott Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag -3,0-200,0-203,0 2009 2008 NOT 13 JUSTERING FÖR EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Kapitaliserade ränteintäkter pensionsmedelsförvaltning -4,7-3,4 Not 14 ÖKNING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Lån till Örebro läns Flygplats AB -30,0 Not 15 JUSTERING FÖR EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Värdereglering Pensionsmedelsförvaltning 1,1 0,2 Ovillkorat kapitaltillskott Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 3,0 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar Nedskrivning av lån till Stiftelsen Örebro läns museum 1,0 1,1 4,2 81
Noter till balansräkning (mnkr) 2009 2008 Not 16 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Redovisat värde vid årets början 2 091,4 2 089,4 Investeringar 127,1 127,4 Avskrivningar -125,4-121,1 Nedskrivningar -12,6 Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar -4,3 Redovisat värde vid årets slut 2 080,5 2 091,4 Anskaffningsvärde 4 809,0 4 681,9 Ackumulerade avskrivningar/ nedskrivningar -2 728,5-2 590,5 Bokfört restvärde 2 080,5 2 091,4 varav byggnader 1 745,3 1 716,7 mark 210,8 209,8 pågående till- och ombyggnad 124,4 164,9 Landstingets fastigheter är skattefria verksamhetsfastigheter och är därmed ej åsatta taxeringsvärde. Not 17 MASKINER OCH Inventarier Redovisat värde vid årets början 346,4 309,3 Investeringar 137,3 117,0 Avskrivningar -88,5-79,2 Nedskrivningar -0,6 Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar -0,6-0,1 Redovisat värde vid årets slut 394,6 346,4 Anskaffningsvärde 1 386,9 1 321,4 Ackumulerade avskrivningar/ nedskrivningar -992,3-975,0 Bokfört restvärde 394,6 346,4 2009 2008 varav IT-utrustning 19,0 18,1 medicinteknisk apparatur 303,7 249,8 bilar och andra transportmedel 8,9 12,5 övriga maskiner och inventarier 63,0 66,0 Not 18 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Länstrafiken Örebro AB 10,5 10,5 Örebro läns landstings förvaltnings AB 10,0 10,0 Information for Medical Purpose i Stockholm AB 0,2 0,2 20,7 20,7 Andelskapital Inbetalt andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening 3,5 3,5 Kommuninvest har därefter beslutat om insatsemission om 1,1 mnkr för landstinget. Landstingets totala andelskapital i Kommuninvest uppgår till 4,6 mnkr. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 6,1 6,1 9,6 9,6 Andelar i bostadsrättsföreningar 0,2 0,2 Pensionsmedelsförvaltning Ränteobligationer 119,6 74,0 Aktieindexobligationer 39,0 6,0 Övriga obligationer 30,3 Fondandelar 55,5 Certifikat 124,7 Banktillgodohavande 39,2 123,4 408,3 203,4 82 Förvaltningsberättelse
2009 2008 Långfristiga fordringar Örebro läns landstings förvaltnings AB 150,0 150,0 Örebro läns flygplats AB 30,0 Stiftelsen Örebro läns museum 4,9 4,9 Örebro kommun 4,0 4,0 Lån till vårdcentraler vid övergång till privat regi 0,3 188,9 159,2 Värdereglering av finansiella anläggningstillgångar Ovillkorat kapitaltillskott Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag -6,1-6,1 Lån till Örebro kommun -4,0-4,0 Pensionsmedelsförvaltning -1,3-0,2-11,4-10,3 Summa finansiella anläggningstillgångar 616,3 382,8 Not 19 FÖRRÅD/LAGER Hjälpmedel 72,1 67,9 Sjukvårdsmaterial i lokala förråd 46,6 46,6 Övrigt 8,1 7,8 126,8 122,3 Not 20 Fordringar Kundfordringar 155,2 172,5 Fordringar hos staten 184,7 147,6 Övriga kortfristiga fordringar 68,7 42,2 Mervärdesskatt, skattefri verksamhet 46,7 42,0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 120,6 181,5 - varav skatteintäkter 79,8 575,9 585,8 2009 2008 Not 21 KORTFRISTIGA PLACERINGAR Statens Bostadsfinansiering AB, certifikat 109,9 99,4 Stadshypotek, certifikat 189,7 79,5 Swedbank Hypotek AB, certifikat 96,8 44,8 Nordea, fastränteplacering 150,0 130,0 SCA Finans 10,0 Svenska Wolkswagen Finans 9,9 Västerås stad, certifikat 27,8 566,3 381,5 Not 22 Kassa och bank Handkassor 0,7 0,9 Plusgiro/bank 369,9 198,6 370,6 199,5 Dessutom finns en outnyttjad checkräkningskredit på 50,0 mnkr. Not 23 Avsättning FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER Enligt beräkning KPA AB Ingående avsättning 1 175,2 1 054,6 Pensionsutbetalningar -21,2-15,5 Nyintjänad pension 97,4 73,0 Pensionerade med avtalspension 52,9 0,7 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 72,6 41,3 Förändring av löneskatt 47,9 23,5 Övrigt -4,4-2,4 Utgående avsättning 1 420,4 1 175,2 varav Särskild avtalspension 57,6 19,5 Övriga 1 085,5 926,3 Särskild löneskatt 277,3 229,4 Aktualiseringsgrad % 80,0 78,4 83
2009 2008 Ej registrerade hos KPA AB Överenskommelse särskild avtalspension enligt beslut 18,2 14,7 Löneskatt 4,4 3,6 22,6 18,3 Summa avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 1 443,0 1 193,5 NOT 24 ANDRA AVSÄTTNINGAR Ersättningsreserv patientförsäkring Ingående värde 171,4 159,5 Avsättning 8,6 11,9 Utgående värde 180,0 171,4 Omstruktureringskostnader Ingående värde 82,8 39,6 Avsättning 55,0 Utnyttjad avsättning -73,8-11,8 Utgående värde 9,0 82,8 Citybanan Ingående värde 97,5 92,7 Avsättning 1,3 4,8 Utgående värde 98,8 97,5 Summa avsättningar 287,8 351,7 Not 25 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 408,0 426,6 Mervärdesskatt, skattepliktig verksamhet 7,4 7,7 Personalens skatter 71,2 71,9 Inlåning från närstående företag 33,8 33,8 Skulder till staten 284,4 97,1 - varav förutbetalda skatteintäkter 193,9 29,0 Övriga kortfristiga skulder 9,2 4,7 2009 2008 Semesterlöneskuld, okomp övertid m m inkl sociala avgifter 378,3 365,4 Upplupna sociala avgifter 104,7 110,3 Upplupna pensionskostnader, avgiftsbestämd del 127,2 122,2 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 241,6 110,2 varav statsbidrag avseende år 2010 116,5 1 665,8 1 349,9 NOT 26 Pensionsförpliktelser SOM INTE HAR UPPTAGITS BLAND SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA Ingående ansvarsförbindelser inkl löneskatt 5 182,6 5 126,3 Pensionsutbetalningar -134,2-122,7 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 284,4 190,0 Förändring av löneskatt 31,6 11,0 Övrigt -19,8-22,0 Utgående ansvarsförbindelse inkl löneskatt 5 344,6 5 182,6 Visstidspensioner inkl löneskatt *) 16,2 21,1 Summa 5 360,8 5 203,7 *) I landstinget fanns 2009-12-31 tre (fyra) förtroendevalda med särskilda pensionsutfästelser. Beloppet utgör maximal pensionskostnad om visstidsförordnandena respektive uppdragen ej förlängs. 84 Förvaltningsberättelse
2009 2008 Not 27 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensförbindelser Länsgården Fastigheter AB 350,0 363,0 AB Transitio *) 290,1 230,2 Örebro läns flygplats AB 25,0 36,1 Stiftelsen Örebro läns museum 8,7 9,1 Länstrafiken Örebro AB 5,8 9,3 Stiftelsen Activa 4,0 4,0 Scantec AB 3,7 3,7 687,3 655,4 *) Landstinget har 2000-11-29, LF 156, tecknat en solidarisk borgen såsom för egen skuld för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon. Ett avtal om regressrätt har träffats mellan samtliga landsting, vilka har ett direkt eller indirekt ägande i AB Transitio, vilket begränsar landstingets åtagande till att borga för de fordon Tåg i Bergslagen har beställt genom Transitio. Landstinget har 1993-02-15, LF 14, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 kommuner som per 2009-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret ska fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Örebro läns landsting hade vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 1,7 procent. 85
Landstinget i siffror 2005 2006 2007 2008 2009 Landstingsskattesats, kr 10:68 10:68 10:68 10:68 10:68 Årets resultat, mnkr 158 133 151 76 120 Årets resultats andel av verksamhetens nettokostnader % 3,0 2,4 2,5 1,2 1,9 Eget kapital, mnkr 855 988 1 139 1 215 1 335 Soliditet (exkl ansvarsförbindelse) % 24 27 30 30 28 Soliditet (inkl ansvarsförbindelse) % -89-107 -106-97 -85 Likvida medel, mnkr 499 490 528 581 937 - varav kassa och bank 206 247 277 200 371 - varav kortfristiga placeringar 292 243 251 381 566 Kassalikviditet 0,6 0,6 0,8 0,9 0,9 Betalningsberedskap i dagar 29 27 27 27 44 Skatteintäkter, mnkr 4 200 4 449 4 633 4 850 4 883 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, mnkr 5 443 5 770 5 997 6 251 6 378 Verksamhetens nettokostnader, mnkr 1) 5 213 5 598 5 999 6 163 6 214 Bruttointäkter, mnkr 6 602 6 939 7 390 7 587 7 759 Bruttokostnader, mnkr 6 245 6 610 6 951 7 310 7 413 Bruttoinvesteringar, mnkr 135 137 237 449 469 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag % 95,8 97,0 100,0 98,6 97,4 Finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag % 1) -1,3-0,7 2,6-0,2-0,7 Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag % 1) 97,1 97,7 97,5 98,8 98,1 Långfristig låneskulds andel av anläggningstillgångar % 9 Antal invånare 274 121 275 030 276 067 277 732 278 882 Antal anställda (exkl timanställda) per 31 dec 8 731 8 839 9 028 8 908 8 782 - andel kvinnor % 79 79 79 79 79 - andel män % 21 21 21 21 21 Antal årsarbetare per 31 dec 8 324 8 438 8 614 8 513 8 408 86 Förvaltningsberättelse
Redovisningsprinciper Redovisningen har skett i enlighet med Kommunal redovisningslag samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Med utgångspunkt från detta har redovisningen skett enligt god redovisningssed. De redovisningsprinciper som ligger till grund för denna är fortlevnad, konsekvens, försiktighet, kontinuitet, periodisering och öppenhet. Lönekostnader för timanställd personal bokförs enligt kontantprincipen, d v s vid utbetalningstillfället. Landstinget har bedömt att storleken i allt väsentligt är densamma från månad till månad. Skatteintäkter periodiseras fullständigt vilket innebär att skatteintäkten hänförs till det aktuella inkomståret utifrån SKL:s prognos för slutavräkningen. Immateriella anläggningstillgångar kostnadsbokförs under året och finns därmed inte upptagna i balansräkningen. Landstinget tillämpar härmed en restriktivare hållning än RKR:s rekommendation nr 12.1 avseende Immateriella anläggningstillgångar. Materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella investeringsbidrag och avskrivningar. Avskrivning av inventarier påbörjas när tillgången tas i bruk. För fastigheter har avskrivning påbörjats året efter slutbesiktning. Från och med 2009 har ändring skett till samma princip som för inventarier, vilket innebär en ökad avskrivningskostnad med 0,3 miljoner kronor. Investeringar understigande ett basbelopp eller avseende kontorsdatorer (pc) tas inte upp som anläggningstillgång, utan redovisas som kostnader. Avskrivning görs utifrån bedömd livslängd. Följande avskrivningstider har använts: IT-utrustning 3 5 år Medicinteknisk utrustning 3 10 år Bilar och andra transportmedel 5 år Övriga inventarier 3 10 år Fastigheter 30 år Redovisning av pensionsmedelsförvaltning Pensionsmedelsförvaltningen klassificeras i sin helhet som anläggningstillgång utifrån kommunala redovisningslagens 6:e kapitel 1 samt RKR:s rekommendation nr 9 där det framgår att det är syftet med innehavet som är avgörande för huruvida en finansiell tillgång är att betrakta som omsättningstillgång respektive anläggningstillgång. Landstingsfullmäktige har beslutat att värdepappersportföljen ska behållas under längre tid och användas först fr o m år 2016 för att kapa den översta delen av utbetalningsökningen av pensioner. Beträffande värderingen har landstingsfullmäktige i Placeringsreglemente för förvaltning av pensionsmedel beslutat att följa den kommunala redovisningslagens 6:e kapitel 5, som anger att en anläggningstillgång ska skrivas ned om värdenedgången kan antas vara bestående. Utifrån placeringsreglementet kommer landstinget att placera en stor del av pensionsportföljen i realränteobligationer för att matcha ansvarsförbindelsen. Avsikten är att behålla innehavet till förfall. Obligationernas nominella värde samt indexuppräkning är garanterade på förfallodagen. Detta innebär att landstinget inte skriver ned det bokförda värdet i de fall då obligationsinne- 87
havets marknadsvärde understiger anskaffningsvärdet. Ränte- och aktierelaterade instrument i övrigt tas alltid upp till lägsta värdets princip. Omsättningstillgångarna tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet. Pensionsavsättningen har beräknats av KPA Pension. Nyintjänade pensionsförmåner från och med 1998 redovisas som avsättning och intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Löneskatt på pensionsskulden redovisas som en post bland avsättningar. Inomlinjenposten pensionsförpliktelser innehåller även löneskatt. Från och med 2006 har nytt pensionsavtal KAP-KL tecknats. Pensionsförmånerna är beräknade utifrån detta avtal. Från och med 2007 har nya riktlinjer för beräkning av pensionsskuld i kommuner och landsting, RIPS07, tagits fram. De största förändringarna avser ändring av kalkylräntan från 3,0 procent till 2,5 procent på avsättningen och från 3,0 procent till 0 procent på ansvarsförbindelsen samt ändring av livslängdsantagandet där den förväntade livslängden har höjts. Ersättningsreserv patientförsäkring, landstingets premieskuld till Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) avseende framtida utbetalningar av skadeersättningar till patienter. Redovisas som en avsättning och har beräknats av LÖF. Avsättning Citybanan, räknas enligt avtalet upp med en indexkorg utifrån SCB:s entreprenadindex E84. Enligt nuvarande utbetalningsplan kommer utbetalningar att ske under åren 2013 2017 om Citybanan kan öppnas för trafik 2017. I annat fall senareläggs utbetalningarna. Avsättning omstruktureringskostnader avser avgångsförmåner (främst pensioner) i anslutning till effektivisering och utveckling av administrationen. Avsättning gjordes 2007 respektive 2008 och har till största delen ianspråktagits till och med 2009. Resterande avsättning planeras att ianspråktas 2010. Landstingets skuld till personalen för sparade semesterdagar och outtagen övertid, har värderats i löneläge på bokslutsdagen och redovisas som en kortfristig skuld. Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna har beräknats av KPA Pension för tjänstemän. Visstidspensioner för förtroendevalda har beräknats enligt PBF, bestämmelser om pensioner och avgångsersättningar för förtroendevalda. 88 Förvaltningsberättelse
Redovisningsmodellens delar Driftredovisning Resultaträkning Verksamhetens nettokostnader Årets resultat Balansräkning Tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder Investeringsredovisning Kassaflödesanalys Löpande verksamheten Investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Resultaträkningen redovisar i sammandrag samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret samt årets resultat. Kassaflödesanalysen redovisar betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Analysen mynnar ut i årets kassaflöde. Balansräkningen redovisar samtliga tillgångar samt eget kapital, avsättningar och skulder. Driftredovisningen redovisar resultat per verksamhet. Investeringsredovisningen redovisar årets nettoinvesteringar per förvaltning/nämnd. 89
Begreppsförklaringar Anläggningstillgångar: egendom avsedd för stadigvarande innehav såsom fastigheter och inventarier. Avskrivning: planmässig värdenedskrivning av anläggningstillgångar. Avsättning: en ekonomisk förpliktelse där storlek och förfallotidpunkt inte är helt bestämd. Eget kapital: skillnaden mellan tillgångar och avsättningar/ skulder enligt balansräkningen. Externa utgifter: summa bruttokostnader och bruttoinvesteringar. Kassalikviditet: omsättningstillgångar exklusive varulager i förhållande till kortfristiga skulder. Kortfristiga skulder: skulder med förfallotid om ett år eller mindre. Landstingsskattesats: antal skattekronor av varje intjänad hundralapp som går till landstinget. Långfristiga skulder: skulder som planeras överstiga ett år. Nettoinvestering: bruttoinvestering med avdrag för investeringsbidrag. Omsättningstillgångar: tillgång som ej är anläggningstillgång, t ex bank, fordringar och förråd. Skatteintäkter: den första delen utgörs av de preliminära månatliga skatteinbetalningar som löpande kommer landstinget tillgodo under inkomståret. Den andra delen utgörs av en prognos för avräkningslikviden. Prognosen av den slutgiltiga skatten som ligger till grund för avräkningslikvidens storlek baseras på det slutliga taxeringsutfallet för föregående år multiplicerat med den av SKL i december innevarande år fastställda uppräkningsfaktorn. Detta innebär för varje år att en upplupen eller förutbetald intäkt redovisas beroende på prognosens utfall. Dessa poster klassificeras som en omsättningstillgång respektive en kortfristig skuld beroende på utfallet. Differenser mellan den slutliga taxeringen (som fastställs i december månad) och den redovisade skatteintäkten för föregående inkomstår innebär att justeringar måste göras i redovisningen året efter inkomståret. För varje inkomstår redovisas således en justeringspost i anslutning till skatteintäkterna som egentligen är hänförbar till föregående inkomstår. Soliditet: anger hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. 90 Förvaltningsberättelse
Sammanställd resultaträkning (mnkr) 2009 2008 Verksamhetens intäkter 1 710 1 622 Verksamhetens kostnader -7 660-7 538 Avskrivningar -232-227 Verksamhetens nettokostnader -6 182-6 143 Skatteintäkter 4 883 4 850 Generella statsbidrag och utjämning 1 495 1 401 Finansiella intäkter 28 31 Finansiella kostnader -86-64 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 138 75 ÅRETS RESULTAT 138 75 91
Sammanställd balansräkning (mnkr) 2009 2008 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2 615 2 614 Maskiner och inventarier 408 362 Finansiella anläggningstillgångar 439 223 Summa anläggningstillgångar 3 462 3 199 Omsättningstillgångar Förråd 127 122 Fordringar 612 600 Kortfristiga placeringar 566 382 Kassa och bank 397 233 Summa omsättningstillgångar 1 702 1 337 SUMMA TILLGÅNGAR 5 164 4 536 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 1 316 1 178 därav årets resultat 138 75 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 1 449 1 198 Andra avsättningar 294 357 Summa avsättningar 1 743 1 555 Skulder Långfristiga skulder 375 406 Kortfristiga skulder 1 730 1 397 Summa skulder 2 105 1 803 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 5 164 4 536 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter 10 10 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna 5 363 5 206 Övriga ansvarsförbindelser 322 270 92 Förvaltningsberättelse
Redovisningsprinciper Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering utifrån respektive bolags års- eller koncernredovisning. Med förvärvsmetoden avses att det av landstinget vid förvärvstillfället förvärvade egna kapitalet i dotterföretaget har eliminerats mot posten aktier och andra andelar. Med proportionell konsolidering avses att för de företag som ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskaperna in i den sammanställda redovisningen. I landstingets sammanställda redovisning ingår respektive bolags års-/koncernredovisning, som har upprättats enligt årsredovisningslagen, bokföringsnämndens allmänna råd med beaktande av Redovisningsrådets rekommendationer. Den del av obeskattade reserver som utgör uppskjuten skatt redovisas som avsättning. Resterande del av obeskattade redovisas som eget kapital. Den sammanställda redovisningen har upprättats utifrån resultat- och balansräkningarna för landstinget och dess dotterbolag. Alla interna mellanhavanden mellan de ingående enheterna har därefter eliminerats. Kassaflödesanalys har inte upprättats beroende på att samtliga bolag som ingår ej upprättar kassaflödesanalys i bokslutet. Vid upprättandet av den sammanställda redovisningen har den kommunala redovisningslagen varit vägledande. Eventuella olikheter i avskrivningsprinciper har inte justerats, utan respektive bolags principer är i detta sammanhang gällande. Räkenskapsår har varit kalenderår för alla bolagen. 93
Antal medarbetare tillsvidareanställda Antal anställda, tillsvidare Antal anställda, tillsvidare 2008-12-31 2009-12-31 Diff Förvaltning Kvinnor Män Kv/män Kvinnor Män Kv/män Kvinnor Män Totalt Universitetssjukhuset Örebro 2 773 596 3 369 2 664 587 3 251-109 -9-118 Karlskoga lasarett 642 109 751 614 105 719-28 -4-32 Lindesbergs lasarett 441 124 565 422 113 535-19 -11-30 Psykiatri och habilitering 941 346 1 287 944 346 1 290 3 3 Primärvården 696 128 824 719 129 848 23 1 24 Folktandvården 406 57 463 409 53 462 3-4 -1 Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet 26 12 38 27 12 39 1 1 Lednings- och verksamhetsstöd 457 283 740 457 283 740 LandstingsIT *) 55 75 130-55 -75-130 Landstingsservice *) 337 157 494-337 -157-494 Landstingsstyrelsens och landstingsfullmäktiges verksamheter 107 59 166 106 59 165-1 -1 Landstingshälsan 28 10 38 28 11 39 1 1 Medicinsk Teknik *) 10 40 50-10 -40-50 Forskningsnämnden 1 1 2 1 1-1 -1 Totalt 6 463 1 714 8 177 6 390 1 699 8 089-73 -15-88 *) Fr o m 1 september 2009 ingår de tre serviceförvaltningarna LandstingsIT, Landstingsservice och Medicinsk Teknik i den nya förvaltningen Lednings- och verksamhetsstöd. 94 Förvaltningsberättelse
Antal medarbetare, årsarbetare tillsvidareanställda Antal årsarbetare, tillsvidare Antal årsarbetare, tillsvidare 2008-12-31 2009-12-31 Diff Förvaltning Kvinnor Män Kv/män Kvinnor Män Kv/män Kvinnor Män Totalt Universitetssjukhuset Örebro 2 646,6 589,6 3 236,2 2 534,9 576,5 3 111,4-111,7-13,1-124,8 Karlskoga lasarett 618,7 108,8 727,5 593,9 104,8 698,7-24,8-4,0-28,8 Lindesbergs lasarett 412,5 123,2 535,7 397,2 111,9 509,2-15,3-11,2-26,5 Psykiatri och habilitering 914,9 338,0 1 253,0 921,0 337,4 1 258,4 6,1-0,6 5,5 Primärvården 662,7 126,7 789,4 688,0 126,0 814,0 25,3-0,7 24,6 Folktandvården 390,3 55,0 445,3 392,8 51,5 444,3 2,5-3,5-1,0 Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet 26,0 12,0 38,0 25,3 11,0 36,3-0,7-1,0-1,7 Lednings- och verksamhetsstöd 425,6 279,1 704,7 425,6 279,1 704,7 LandstingsIT *) 53,3 75,0 128,3-53,3-75,0-128,3 Landstingsservice *) 306,1 151,3 457,4-306,1-151,3-457,4 Landstingsstyrelsens och landstingsfullmäktiges verksamheter 98,6 56,4 155,0 98,7 55,9 154,6 0,1-0,5-0,4 Landstingshälsan 27,5 9,0 36,5 27,8 10,0 37,8 0,3 1,0 1,3 Medicinsk Teknik *) 10,0 38,6 48,6-10,0-38,6-48,6 Forskningsnämnden 1,0 1,0 2,0 1,0 1,0-1,0-1,0 Totalt 6 168,3 1 684,5 7 852,8 6 105,2 1 665,1 7 770,2-63,2-19,4-82,6 *) Fr o m 1 september 2009 ingår de tre serviceförvaltningarna LandstingsIT, Landstingsservice och Medicinsk Teknik i den nya förvaltningen Lednings- och verksamhetsstöd. 95
Antal medarbetare visstidsanställda Antal anställda, visstid Antal anställda, visstid 2008-12-31 2009-12-31 Diff Förvaltning Kvinnor Män Kv/män Kvinnor Män Kv/män Kvinnor Män Totalt Universitetssjukhuset Örebro 254 65 319 244 49 293-10 -16-26 Karlskoga lasarett 34 12 46 39 13 52 5 1 6 Lindesbergs lasarett 38 14 52 35 16 51-3 2-1 Psykiatri och habilitering 103 34 137 80 26 106-23 -8-31 Primärvården 53 32 85 74 35 109 21 3 24 Folktandvården 11 9 20 18 7 25 7-2 5 Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet 1 1 2 1 1-1 -1 Lednings- och verksamhetsstöd 20 14 34 20 14 34 LandstingsIT *) 5 1 6-5 -1-6 Landstingsservice *) 24 14 38-24 -14-38 Landstingsstyrelsens och landstingsfullmäktiges verksamheter 16 6 22 13 9 22-3 3 Landstingshälsan 1 1-1 -1 Medicinsk Teknik *) 2 1 3-2 -1-3 Forskningsnämnden Totalt 542 189 731 524 169 693-18 -20-38 *) Fr o m 1 september 2009 ingår de tre serviceförvaltningarna LandstingsIT, Landstingsservice och Medicinsk Teknik i den nya förvaltningen Lednings- och verksamhetsstöd. 96 Förvaltningsberättelse
Antal medarbetare, årsarbetare visstidsanställda Antal årsarbetare, visstid Antal årsarbetare, visstid 2008-12-31 2009-12-31 Diff Förvaltning Kvinnor Män Kv/män Kvinnor Män Kv/män Kvinnor Män Totalt Universitetssjukhuset Örebro 237,2 57,7 295,0 227,1 47,1 274,2-10,2-10,6-20,8 Karlskoga lasarett 31,1 12,0 43,1 36,4 13,0 49,4 5,3 1,0 6,3 Lindesbergs lasarett 34,7 13,3 47,9 33,0 15,5 48,5-1,7 2,2 0,5 Psykiatri och habilitering 91,6 31,9 123,4 74,4 23,8 98,3-17,1-8,0-25,2 Primärvården 46,8 27,0 73,8 66,4 30,9 97,2 19,6 3,9 23,4 Folktandvården 10,8 5,9 16,7 17,3 3,8 21,1 6,5-2,1 4,4 Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet 0,8 1,0 1,8 1,0 1,0 0,2-1,0-0,8 Lednings- och verksamhetsstöd 18,0 13,5 31,5 18,0 13,5 31,5 LandstingsIT *) 3,7 1,0 4,7-3,7-1,0-4,7 Landstingsservice *) 22,8 12,7 35,4-22,8-12,7-35,4 Landstingsstyrelsens och landstingsfullmäktiges verksamheter 12,0 4,3 16,2 9,7 6,9 16,6-2,3 2,6 0,3 Landstingshälsan 0,5 0,5-0,5-0,5 Medicinsk Teknik *) 1,3 0,4 1,7-1,3-0,4-1,7 Forskningsnämnden Totalt 493,0 167,1 660,1 483,2 154,4 637,6-9,8-12,7-22,5 *) Fr o m 1 september 2009 ingår de tre serviceförvaltningarna LandstingsIT, Landstingsservice och Medicinsk Teknik i den nya förvaltningen Lednings- och verksamhetsstöd. 97
Deltid, tillsvidareanställda, december 2008 och december 2009 Antal 800 700 600 500 400 300 200 100 0 December 2008 December 2009 49 50 59 60 69 70 79 80 89 90 99 Tjänstgöringsintervall (procent av heltid) Deltid, nattarbete, december 2009 Antal 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Deltid därav natt 49 50 59 60 69 70 79 80 89 90 99 Tjänstgöringsintervall (procent av heltid) 98 Förvaltningsberättelse
Sjukfrånvaro 2008 2009 Andel av placerad tid, % 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0 Övertid/fyllnadstid 2008 och 2009 Timmar 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Jan-08 Feb-08 Jan-08 Feb-08 Mar-08 Apr-08 Maj-08 Jun-08 Jul-08 Aug-08 Sep-08 Okt-08 Nov-08 Dec-08 Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 Maj-09 Jun-09 Jul-09 Aug-09 Sep-09 Okt-09 Nov-09 Dec-09 Månad Mar-08 Apr-08 Maj-08 Jun-08 Jul-08 Aug-08 Sep-08 Okt-08 Nov-08 Dec-08 Jan-09 Månad Feb-09 Mar-09 Apr-09 Maj-09 Jun-09 Jul-09 Aug-09 Sep-09 Okt-09 Nov-09 Dec-09 99
Timanställda 2008 2009 Timmar 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Jan-08 Feb-08 Mar-08 Apr-08 Maj-08 Jun-08 Jul-08 Aug-08 Sep-08 Okt-08 Nov-08 Dec-08 Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 Maj-09 Jun-09 Månad Universitetssjukhuset Örebro Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Psykiatri och Habilitering Primärvården Landstingsservice Jul-09 Aug-09 Sep-09 Okt-09 Nov-09 Dec-09 Fr o m 1 september 2009 upphör Landstingsservice som egen förvaltning och ingår i den nya förvaltningen Lednings- och verksamhetsstöd. 100 Förvaltningsberättelse
Med hänvisning till innehållet i denna årsredovisning får landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att årsredovisningen för 2009 godkänns. Örebro 31 mars 2010 För landstingsstyrelsen Marie-Louise Forsberg-Fransson Landstingsstyrelsens ordförande Bo Anderson Landstingsdirektör 101
102 Förvaltningsberättelse
Revisionsberättelse 103
Revisionsberättelse Vi av fullmäktige valda revisorer i Örebro läns landsting Ulf Wilén, Birgitta Rajkovic, Britta Bjelle, Gunilla Carlsson, Lena Jansson, Pelle Klasson, Anders Larsson, Kerstin Nilsson och Arild Wanche har granskat landstingets styrelses och nämnders verksamhet och genom utsedd lekmannarevisor i Örebro läns landstings förvaltningsbolag AB, Länsgården Fastigheter AB och Länstrafiken Örebro AB med dotterbolag även verksamheten i dessa företag under år 2009. Granskningen har såvitt avser landstinget utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och landstingets revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan Revisorernas redogörelse och därtill fogad bilaga De sakkunnigas rapporter i sammandrag. Vi har i vår granskning av landstingets räkenskaper och förvaltning biträtts av dem av oss anlitade sakkunniga PriceWaterhouseCoopers AB, Komrev som till oss fortlöpande redovisat granskningens omfattning och resultat. Vår bedömning är att de finansiella mål som framgår av budgeten kan kopplas till en god ekonomisk hushållning. Vi instämmer i styrelsens bedömning att de finansiella målen är uppfyllda med undantag av att samtliga verksamheter inte har hållit sig inom budget. I årsredovisningen görs också en uppföljning av verksamhetsmål och uppdragen. Någon tydlig koppling mellan dessa mål och begreppet god ekonomisk hushållning görs inte i verksamhetsplan 2009, varför vi inte kan bedöma resultatet i denna del. Vi kan dock konstatera att måluppfyllelsen avseende verksamhetsmålen i huvudsak är god för de mål och uppdrag där detta tydligt kan avläsas. I verksamhetsplan 2010 finns en tydlig koppling mellan mål och begreppet god ekonomisk hushållning för kommande års bedömning. Årsredovisningen är upprättad enligt lagen om kommunal redovisning och landstingets redovisningsreglemente. Vi tillstyrker att landstingsfullmäktige godkänner årsredovisningen samt beviljar landstingsstyrelsens och övriga nämnders ledamöter ansvarsfrihet för verksamheten under året 2009. 104 Förvaltningsberättelse
Örebro den 15 april 2010 Ulf Wilén Birgitta Rajkovic Britta Bjelle Gunilla Carlsson Lena Jansson Pelle Klasson Anders Larsson Kerstin Nilsson Arild Wanche Till revisionsberättelsen hör följande bilagor vilka bifogas landstingstrycket: Revisorernas redogörelse, Revisorernas verksamhetsberättelse samt De sakkunnigas rapporter i sammandrag. Granskningsrapporter från lekmannarevisorn/-erna i Örebro läns landstings förvaltningsbolag AB, Länsgården Fastigheter AB, Länstrafiken Örebro AB med dotterbolag och Länsteatern i Örebro AB. 105
106 Förvaltningsberättelse
107
www.orebroll.se Postadress: Örebro läns landsting, Ledningskansliet, Box 1613, 701 16 Örebro. Besöksadress: Eklundavägen 2, Örebro. E-post: orebroll@orebroll.se Telefon:w 019 602 70 00.