KINESISK MEDICIN EN SOLSKENSHISTORIA Del 2 av 3 Det inre landskapet Genom ständiga observationer av naturen, dygnsrytmer, årstider, väder och av himlakroppar har antikens kineser kommit fram till att allt hänger samman och eftersom människan är en del av denna ordning måste hon vara konstruerad och fungera som allt annat vilket betyder att hennes fysiologi och patologi kan inte vara något annat än en spegling av det som händer mellan himmel och jord. Eld är ren yang och vatten är ren yin. När yang är i hjärtat kallas det för kejsareld och kejsaren lämnar aldrig tronen och palatset och därifrån ser han ut över hela riket. Kejsaren representerar solen här på jorden. Han har ministrar som reser ut i riket och ser till att instruktionerna från kejsaren blir utförda och den eld som reser kallas ministereld och den elden som reser utanför palatset är mindre jämfört med kejsarens eld och den går alltid uppifrån och nedåt. Den kan aldrig gå uppåt eftersom det inte finns något som kan gå högre än kejsaren (solen som lyser ner på oss). Elden går först till metall lunga som är premiärministern, vilket betyder att den står närmast kejsaren, och lungan regerar över qi vilket betyder att elden föder qi och qi är ministereld. Lungan är övre källan till vätskor, som är som en dimma som lungan fångar in, och därför kallas lungan för baldakinen som är huden som utgör lungans yttre gräns och som fångar in ångan. Elden ger upphov till ångan och hjärtat finns inuti perikardiet som innehåller klara vätskor som kallas för ying qi, näring. Hjärtat befinner sig mitt i bröstkorgen som hettar upp ying qi i perikardiet och då bildas ånga som stiger upp och fångas in av baldakinen och där kyls den och blir till vätskor som faller ned pga. gravitationen i form av regn. Det regnar men det snöar inte vilket betyder att regnet fortfarande har värme. Qi kan inte sjunka om det inte finns i vatten eftersom qi är ånga/ gas och utan vatten skulle den flyta uppåt. Yang har ingen närande funktion alls men det har qi vilket betyder att qi har en yin aspekt och därför är qi yin i yang. Qi sjunker för att fukta. Den sjunker ner genom jordens vägar. Qi sjunker ner med vatten genom trippelvärmaren och därför är trippelvärmaren shaoyang som för qi och vätskor ner genom kroppen. Inuti trippelvärmaren finns vätskor och qi som är varma och sjunker ner genom kroppen. Yang meridianer börjar upptill för att gå nedåt medan yin meridianer går nerifrån och upp. Yang går ner och yin går upp vilket betyder att vår fysiologi gör motsatsen i förhållande till naturen där värme stiger, med undantag för solens värme som kommer ner till oss, och vatten sjunker men om det skulle ske i kroppen skulle yin och yang separera vilket är lika med döden så därför måste värmen komma ner för att värma vattnet och vattnet måste stiga för att kontrollera elden upptill. Ångan kommer från hjärtat och perikardiet och ger upphov till qi och därför är perikardiets mu punkt ren 17 havet för qi. I shaoyang mönster flammar lätt eld pga. att qi i shaoyang lätt blir för svag vilket beror på att shao (liten) yang har minst yang av yang meridianerna och då stagnerar qi vilket leder till hetta som flammar uppåt vilket bl.a. kan leda till torka i perikardiet vars vätskor ska kontrollera elden i hjärtat och då flammar ministerelden som invaderar metall som torkar och hettas upp vilket leder till yinbrist i lungan vilket kan ge baihe sjukdom (oro, upprörd, irriterad, rastlös etc.) med bitter smak i munnen precis som i shaoyang. Man får också mörk urin pga. att vattnet är för varmt i källan dvs. lungan som befinner sig uppe i bergen där iskallt klart vatten rinner fram ur sin källa som nu har hettats upp och när vattnet når urinblåsan är det alldeles för varmt och blir också grumligt och gult. Lungans yin och perikardiets näring (yin qi) är samma sak och vid baihe (är löken hos en liljeväxt som
när lungan) sjukdom har vätskor i lungan förångats. Hjärtat är varmt på insidan och perikardiets vätskor förångas så lungans yin är perikardiets näring och det är så qi föds från ånga. Den röda delen av blodet är värmen och den klara delen är ying qi som är den svala delen. När den varma delen finns i den klara delen kommer det att ge svettning utanför perikardiet men det kommer också ske i alla blodkärl och därför säger vi att svett produceras från blod. Vi svettas blod men den röda delen stannar och den klara delen kommer ut. Svett skapas utanför kärlen och börjar stiga i sin gasform som sen kyls av lungan och faller ned som vätska och därför är lungan vattnets övre källa och regerar över qi eftersom qi är samma sak som vatten fast i gasform och vattnet är lungans yin som är näring, ying, vilket betyder att den vätska som vi svettas ut är näring och den kommer inifrån kärlen och den har kroppstemperatur vilket betyder att det finns eld i den men det är en liten eld, annars skulle vätskorna förångas helt, och denna ånga kallar vi qi och qi är samtidigt näring. Qi är helt enkelt näring i gasform och näring är näring i vätskeform. Det regnar sötvatten som befuktar på vägen ned för att sen samlas i nedre värmaren som är som diken och bevattningskanaler där vattnet samlas och blir yin dvs. förtätat och materiellt. Nu är det salt, mineraliserat vatten efter har runnit genom jorden och nått havet. Det är födelsen av vatten, yin, från qi. Qi föder yin, metall skapar njurens yin, vatten. Allt det söta vattnet som faller ner på jorden flyter i alla vattendrag till havet där det blir salt och det måste vara salt eftersom njurarna ger upphov till skelettet som består av mineraler som föder märgen som föder blodet. Den vätska som ska gå in i blodet måste vara salt och utgör vätskedelen av blodet. Näringen som finns i blodet kommer från mjälten som skickar näring till hjärtat. Yin vatten föder trä blod. Jueyin, levern, lagrar allt blod. Yin måste stiga med hjälp av värme och qi måste sjunka med hjälp av vatten. Vattnet måste ånga upp och nära himlen där perikardiet är molnet. På sommaren är vattnet varmt på ytan och kallt i botten i en sjö. Jue betyder att återvända som när vattnet har nått sin lägsta nivå vid ebb för att sen börja höjas igen vid flod. Eftersom vatten flyter nedåt så måste det pumpas upp i en kanal och därför måste det gå genom märgen för att bli salt och komma in i blodkärlen för att stiga igen via jueyin som för blodet uppåt via levern och med hjälp av perikardiet (dvs. xin zhu, hjärtat som regent) som pumpar blodet i kärlen. Elden i perikardiet (xin zhu, hjärtat som regent) går ner för att värma njuren så att trädets rötter kan ta emot vatten eftersom det stiger uppåt pga. värmen i marken. Blodet stiger i kärlen pga. perikardiet och levern (jueyin) och det sker pga. svettning precis som trädet kan dra upp vatten pga. att det dunstar ut genom löven hela tiden. Blod föds av njurens vatten och sen kommer trä föda elden eftersom trä är som en blåsbälg, dvs. vind, som får glöden att flamma och då föder blod yang. Från en funktionell aspekt går trä och eld uppåt och för blodet uppåt och därför är blod yang i vätskeform. I Neijing kallas blod för mjuk yang och blodet är hjärtats yang så vi har två yang, en i vätskeform och en i ren form som är eld. Den mjuka yang när senor och muskler, det som levern gör. Taiyang och Jueyin är sammanbundna pga. att det bägge har mycket blod och lite qi. Blodet i uterus är jueyin blod och blodet på ytan är taiyang blod. Vattnet i taiyang föder trä jueyin som föder eld som är den stora yang, som är hjärtat, solen i kroppen. Hjärtat är taiyang inom yang och njuren är taiyin, den stora yin som är vatten. Mjälten är full yin eftersom jord är mer yin jämfört med vatten pga. att jord och vatten är tillsammans vilket blir lera. (Här pratar vi inte om de 6 meridianerna). Hjärtat är kejsareld och blod är eld och hör ihop med den uppåtstigande solen i öster. Den enda yang som finns i kroppen är hjärtats yang som finns i blodet och de övriga yinorganen får sin yang från
hjärtat via blodet och kallas då för njurens yang, osv. Njurarna lagrar vatten och måste ta emot elden från hjärtat så vattnet ej fryser för mycket precis om det kalla vattnet i njurarna kontrollerar hjärtat i syd så elden inte flammar för mycket. Lungan styr över qi och är vattnets övre källa som är qi och vatten och de hör ihop med den nedåtgående solen i väster. Pulsen på vänster sida hör ihop med hjärta och lever, taiyang och jueyin och har +blod qi. Pulsen på höger sida hör ihop med lunga och mjälte, taiyin och yangming samt qi och vatten. På vänster sida diagnostiserar vi yang eller blod funktionellt och på höger sida avgör vi mängd och kvalitet av qi och yin. Wei qi är allt som värmer och skyddar dvs. eld och blod. Wei qi är värmen som strålar ut från det varma blodet och som bildar den luftkudde av varm luft som finns närmast huden som skyddar oss mot kyla. Vi vill inte att den ska blåsa bort för då fryser vi och därför sätter vi på oss kläder det blåser. Ying qi är allt som när dvs. allt vatten som har kroppstemperatur som med andra ord innehåller ministereld, vilket är vatten och qi tillsammans, vilket visar att qi och vatten är samma sak och det som lungan regerar över, precis som blod och yang är samma sak som hjärtat regerar över. Ying qi hör ihop med yin gestaltningarna och wei qi hör ihop med yang gestaltningarna och de cirkulerar tillsammans, ying qi cirkulerar i kärlen och wei qi cirkulerar utanför kärlen. Ying qi är näring, vatten och qi tillsammans, den substantiella delen och när vi tänker på wei qi tänker vi på rörelse, skingrande, värmande och skydd mot kyla. Det naturliga är att vi vänder oss mot solen som är hjärtat uppe i himlen och när vi betraktar kroppen utifrån solens, kejsarens position och pekar på den vänstra sidan och den högra sidan så blir det motsats utifrån min egen betraktelse av mig själv vilket betyder att blodet stiger upp till hjärtat på vänster sida utifrån kejsarens synvinkel som blir min högra sida och qi och vätskor sjunker på höger sida vilket blir min vänstra sida. Elden måste alltid gå ner och värma det kalla vattnet i norr. I njurarna har vi nordpolen dvs. is som är tidigare himlens essenser och för att kunna använda oss av dem måste värmen komma och smälta en bit av isen och detta fortgår tills det inte finns någon is kvar att smälta. Vid yangbrist och blodbrist mönster kan vi ej orsaka svettning, eftersom det krävs yang att få igång svettning, och eftersom blod och yang är samma sak funktionellt kommer vi förlora framförallt mer yang vilket betyder att folk som idrottar mycket och på så sätt svettas mycket förlorar yang och tröttar ut hjärtat som måste arbeta mer för att skicka yang mot ytan så att vi svettas och kan kyla oss vid stor ansträngning. Det är också därför människor i varma länder blir mer trötta och orkar mindre när de svettas mycket. Det vi kallar yang är värmen i blodet vilket betyder att blod har en icke materiell aspekt, värme, och en materiell aspekt, vätska, yin som är den fysiska grunden till näring och om den inte var varm skulle den vara is och därför är blod och yang ett och hjärtat regerar över yang och blod och därför är qi och yin ett och lungan regerar över qi och vatten. När vi diagnostiserar ett taiyang mönster gör vi det på vänster cun som är hjärtats position på pulsen men i översta 1/3. Taiyin diagnostiserar vi på höger cun, lungans position, men utifrånkommande skada på lungans yin, näring, är ovanligt på våra breddgrader eftersom det händer bara vid utifrånkommande hetta attack och då måste den yttre värmen vara minst kroppstemperatur. En modell för födelsen och utvecklingen av yin och yang När jag föds är jag mycket liten och när yang föds är den liten för att sen växa och blir stor. Att födas är att gå från ett stadium till ett annat och det kallas för att pivotera, shu (vändtapp, gångjärn). Yang
föds från yin och yin från yang. Man föds ur sin motsatts. Shaoyang, den lilla, unga yang är pivotfasen där yang föds från yin och därifrån växer den till sitt maximala tillstånd taiyang, stor yang som kallas öppningsfasen dvs. när den är i sin fulla manifestation. Den öppnar upp som en blomma och därifrån kan den bara minska och den fasen kallas för stängning och är precis som en blomma som börjar dra ihop sig för att vissna och dö vilket är yangming. Pivotfasen är när något föds ur något annat, fröet blir växt och öppningen är den fulla manifestationen av detta, blomman, och stängningen är slutet av en cykel där döden inträffar och där vid döden börjar något nytt att växa så när yang dör föds yin. När dagen tar slut föds natten, när värmen tar slut kommer kylan, när elden tar slut föds vatten. Yang föds sekunden efter midnatt när yin kulminerar men det tar 6 timmar innan vi kan se yang, dvs. gryningen och samma sak vid middag då yang kulminerar. Shaoyin pivoterar, yin föds från yang, taiyin öppnar och jueyin stänger. I taiyin finns det bara lite yang och i jueyin är det yins död. Manifestation, rot och mitten kvaliteter hos de sex gestaltningarna Shaoyang och taiyin omvandlas från sin rot, shaoyin och taiyang omvandlas från sin rot eller från sin manifestation, yangming och jueyin omvandlas ej från sin rot eller manifestation utan från deras mitt. Suwen 74 Meridian Biao Zhong- Mitten Ben- Rot Omvandlar från: Taiyang Yang Shaoyin Hetta Kyla Ben eller biao, kyla/hetta Yangming Yang Taiyin Fukt Torka Zhong men ben/biao, torka/hetta Shaoyang Yang Jueyin Vind Minister Eld Ben dvs. alltid eld Taiyin Yin Yangming Torka Fukt Ben dvs. fukt Shaoyin Yin Taiyang Kyla Kejsar Eld Ben eller biao hetta/fukt Jueyin Yin Shaoyang Eld Vind Zhong men ben/biao hetta/kyla
Taiyang är extern shaoyin, yangming är extern tai yin och shaoyang är extern jueyin och vice versa. Biao (utsida) manifesterar sig på ytan vilket är meridianen. Ben är roten till en gestaltning vilket är dess qi. Zhong är mitten vilket är balansen mellan dessa två. T.ex. Taiyang s biao är dess meridian som är yang därför är dess biao yang. Taiyang s och dess ben är dess grundqi som är kyla som balanseras av shaoyin som är hetta och därför är tunntarmen kopplad med hjärtat så att värmen i shaoyin balanserar kylan i taiyang som annars skulle blir väldigt kall och då skulle inte Shen vara närvarande på ytan och då skulle vi inte registrera vad som händer på ytan. Shen är medvetande och eftersom shen finns i blodet så har vi medvetande överallt där det finns blod vilket betyder att hjärtat hela tiden tar emot information från hela kroppen. Wei qi är en projektion av hjärtats eld på ytan. De sex rummen har olika qi och därför kommer de att reagera olika vid sjukdom enligt den högra spalten, t.ex. kommer sjukdom i taiyin alltid vara fukt och inget annat, etc. När biao och ben är motsatta så manifesterar sig sjukdomen antingen från roten dvs. deras inre kvalitet eller med meridiansymtom och det gäller taiyang och shaoyin. Nedan följer några typiska symtom för varje gestaltning men dessa är på intet sätt heltäckande liksom behandlingsförslagen med tanke på att Shanhanlun innehåller 398 paragrafer och Jinguiyaolüe 25 kapitel med 201 formler. Taiyang Taiyang kan bli invaderad av vind och typiska symtom är smärta och stelhet i nacke och bakhuvud. Pulsen är flytande och mjuk på vänster cun. Man kan ha feber, svettning, fruktan för vind och kyla, nästäppa, torra uppstötningar, spontan svettning, periodisk feber med svettning och pulsationer i buken. Om det finns vind och fukt får man kroppsvärk. Guizhitang regerar. Om taiyang blir invaderad av kyla är vänster cun flytande och spänd och eventuellt också höger cun är spänd men ej lika ytlig med symtom som huvudvärk, feber, kroppsvärk, ryggvärk, ledvärk, fruktan för vind, ingen svettning, väsande andning och fullhet i bröstkorgen. Mahuang+Guizhi Om taiyang fu dvs. urinblåsan blir invaderad av kyla blir urinen blockerad med lite feber och chi på vänster sida blir spänd och/eller stränglik. Taiyangs funktion är att kyla oss genom att öppna porer och urinblåsan så att varmt vatten kan gå ut. Om urinblåsan blir blockerad stiger temperaturen i vattnet och leder till feber, Wulingsan. Typiska punkter för att behandla taiyang kan vara: SI-3 och UB-65 med GB-20, DU-16, KID-4 och UB-64 och ST-36. Sen behöver man lägga till andra punkter beroende på symtombild t.ex. REN-3 för problem i urinblåsan. Shaoyin I shaoyin sjukdomar där yang är utmattad blir pulsen extremt svag, djup och försvinnande (faint). Diarré som är vattnig, svullen och smärtsam buk och generell smärta. Svettas ymnigt, smärta i extremiteter, diarré, kalla extremiteter (jue) och fruktan för kyla. Stor svettning, allvarlig diarré och kyla pga. brist. Diarré och kräkning och ymnig svettning, fri urin, diarré med osmält föda, inre kyla och yttre hetta. Pulsen är svag och på gränsen till att försvinna; Sinitang. Smärta i buken, blockerad urin, tyngdkänsla och smärta i extremiteter och spontan diarré vilket visar på vatten qi och personen kan ha hosta eller fri urin eller diarré eller uppstötningar; Zhenwutang. Pulsen är djup, tunn och snabb viket indikerar hetta pga. brist, insomnia; HuanglianEjiaoTang. Pulsen flyter med feber, törst, lust att dricka vatten, blockerad urin; Zhulingtang. Vid utmattningssjukdom med värk i lumbal, hårdhet i nedre buk och stelhet med blockerad urin eller kissar ofta; Shenqiwan. Typiska punkter för att behandla shaoyin kan vara: HE-7 och KID-3 med REN-4, UB-15 och 23 och DU-4 (moxa).
Shaoyang I shaoyang är manifestationen och roten yang. Roten är minister eld vilket betyder att både biao och ben är yang. I taiyin är biao och ben yin och när både biao ben har samma kvalitet, yang eller yin, kommer sjukdomen alltid att manifestera sig från dess rot vilket betyder att det inte spelar någon roll om det är kyla, värme, fukt etc. som utlöser sjukdomen. Shaoyang kommer alltid att manifestera eld symtom och taiyin fukt symtom. Typiska symtom för shaoyang blir: I shaoyang sjukdom finns det bitter smak i munnen, torr hals och suddig syn (linje 263 Shan han lun). Bittert visar på eld, torr eller ont i halsen är ministereld som flammar pga. att qi har stagnerat och suddig syn är inre vind pga. hetta. Samma fenomen som värmedaller ovanför asfalten en het sommardag. Vid shaoyang vindslag kan man ej höra, ögonen är röda, fullhet i bröstkorgen och oro och ängslan (linje 264). Ingen hörsel är öronsus, röda ögon pga. att hetta från gallblåsan flammar uppåt och oron beror på hetta i bröstkorgen. Vid kyla skada när pulsen är stränglik och tunn med huvudvärk och feber så hör det ihop med shaoyang (linje 265). Mindre hetta här jämfört med vind eftersom vind blåser på elden som flammar mer. Huvudvärk pga. kyla som drar ihop speciellt på sidorna av huvudet. Typiska punkter för att behandla shaoyang kan vara: SJ-5 och GB-41 med LIV-14, SP-9 och ST-36. Taiyin Typiska symtom vid taiyin sjukdom blir: I taiyin sjukdom finns det fullhet i buken och kräkning, svårt att få i sig mat, ökande allvarlig spontan diarré, ibland spontan smärta i buken (273). Fukt stagnerar i centrum och leder till fullhet i buken och svårt att äta. Diarrén beror på fukt i centrum som rinner nedåt, smärtan i buken beror på fullhet fukt men trä, lever, kan också invadera en svag mjälte. Trä, gallblåsa invaderar magen. Spontan diarré utan törst hör till taiyin eftersom det finns kyla i zang som måste värmas (277). Utan törst visar på fukt. Alltid fuktsymtom vid taiyin sjukdom. Kyla oftast pga. dominerar men kan utvecklas till fukt och hetta men då är det inte längre taiyin patologi utan istället shaoyang eftersom det blir fullhet och mjälten och shaoyang är väldigt nära varandra eftersom trippelvärmaren är fukt och värme och nära förbunden med mjälten i sina funktioner. Utmattningssyndrom hör också ofta ihop med taiyin. Typiska punkter för att behandla taiyin kan vara: LU-5 och SP-9 med REN-12, ST-25, ST-36, UB-20 (moxa) och UB-21 samt REN 4 (moxa) Yangming och Jueyin Sen har vi två rebeller i gruppen, yangming och jueyin som är svåra att förstå. De omvandlas från sin mitt men i kliniken är det inte så utan de omvandlas från sin rot och gren. I ursprungsmodellen för yin och yang har vi 4 tillstånd: shao yang, ung yang och lao yang, gammal yang och likadant för yin, ung och gammal yin vilket är de 4 original bigrammen i Yi Jing.
Det som ej beskrivs i den här modellen är övergången eller slutet av ett stadium och därför utvecklade man sex tillstånd där yangming är slutat av yang och jueyin är slutet av yin. Yang dör i fullt ljus och yin dör i fullt mörker. I väster är yang svag eftersom den håller på att lämna och i väster har vi torka och kallas därför för yin och i öster har vi vind och kallas för yang, men torka är varken yin eller yang, det finns kall och varm torka, men man blir törstig så tendens till hetta. Vind uppfattas som kyla vilket betyder att ingen av dessa två är tydliga yin eller yang. Yangming Yangming är yang och dess rot är torka. Här kan vi inte tänka att dess zhong qi är fukt för att vi vet att yangming sjukdomar inte manifesterar sig som fukt. Förstoppning är torka. Fukt måste vi förstå från ett taiyin, jord, perspektiv. Yangming sjukdomar manifesterar sig alltid från jord, det är vad denna regel säger, men inte från mjälten utan från yang jord dvs. magen. Shl 180: I yangming sjukdom är det fullhet i magens sfär. Vilket inkluderar tarmar och i princip alla hålrum. Vid yangming sjukdom är det magens meridian som drabbas först eller så blir det mage fu mönster. Sjukdomen kan antingen komma från biao eller ben. Meridianen har mycket qi och blod, mycket zheng qi, att slåss med mot en patogen faktor och därför de fyra stora: stor svett, stor törst, hög feber och stor puls. Ben är mer torka i tarmar och mun, törst, förstoppning, torr hud, torra ögon, näsa, torrt slem, torr lunga men roten till allt detta är torr mage så det rör sig hela tiden runt yangming kvaliteten av jord oavsett om det är meridianen eller fu som manifesterar sig så handlar det om magens zhong qi. Shl 181: Fråga: Hur får man en yangming sjukdom? Svar: Om man framkallar svettning, laxering eller kissande så minskar vätskor och leder till torka i magen och därför går sjukdomen till yangming. Man
byter ej mer kläder (man bajsar inte), inre fullhet och svårt att bajsa kallas yangming. Typiska punkter för att behandla yangming kan vara: LI-11 och ST-44 med DU-14, LI-4 och KID-7 för hetta i yangming. Om torka med förstoppning kan vi använda LI-5 och ST-41 som är eldpunkter eftersom eld kontrollerar metall, torka samt ST-37 och 25, SJ-6 och KID-6. Jueyin Samma sak med jueyin som omvandlas från zhong men manifesterar sig som hetta eller kyla och ministerelden i jueyin är perikardiet. Linjen för jueyin i Shanhanlun är sällan användbar i kliniken. Den ända gång när vi använder denna linje är när vi behandlar rundmask. Övriga symtom är dock symtom som hör ihop med perikardiet. Linje 326: I jueyin sjukdom har man konsumerande törst, qi som rusar uppåt och slår mot hjärtat, smärtsam hetta i hjärtat, hunger utan lust att äta och kräkning av rundmask efter man ätit Konsumerande törst betyder att man dricker mer än man kissar. Det är perikardiet som berörs eftersom hjärtat aldrig kan beröras. Alla palpitationer, vare sig de är av varm eller våt typ, är det alltid perikardiet som slår (dvs. xin zhu). Problem i själva hjärtat (dvs. xin jun, hjärtat som härskare) är shaoyin och är allvarligt. Man kan dö av shaoyin problem. Smärtsam hetta i hjärtat, etc. Alla subjektiva upplevelser hör ihop med perikardiet. Alla känslor, förutom de normala fluktuationerna av glädje och sorg som hör ihop med hjärtat, hör ihop med perikardiet dvs. vilka känslor eller psykiska besvär som helst. Hungrig utan lust att äta har att göra med perikardiet som har att göra med lust (dvs. en känsla) att äta men här finns det för mycket uppåtstigande (levern slår mot magen) och då går maten inte ner. Alla dessa symtom är motströmrörelse som påverkar perikardiet. Shaoyang värmer blodet vilket är ministereld som finns inuti blodet, och om shaoyang har kylts ned av utifrånkommande kyla blir blodet kallt och stagnerar och kan inte nå extremiteterna vilka blir kalla och då är det fortfarande ett shaoyang ministereld problem och ett perikardproblem. Det är antingen för mycket eller för lite eld. I jueyin biao är det fotens jueyin som manifesterar sig som kylaskada på meridianen med kalla extremiteter, sammandragen pung etc. som vi behandlar med Wuzhuyutang och ben är inre vind som behandlas med surt som släcker vind Wumeiwan. Sista nerkylningen i de sex gestaltningarna sker av blodet som leder till kalla fingrar och tår och pulsen blir tunn, stränglik och djup med en tendens till att försvinna när man trycker på den pga. för lite blod och yang i kärlen och speciellt på höger guan. Då använder vi Dangguisini tang. Det är också en nyckelformel för hudsjukdomar där torka dominerar med tillägg av vissa örter. I en yin gestaltningssjukdom svettas man inte eftersom det kräver tillräckligt med yang. Svettning visar på sjukdomar i yang gestaltningar. Det som utmärker yin gestaltningssjukdomar är att det inte finns tillräckligt med yang. Yin är grunden för yang så därför är taiyin grunden för yangming, jueyin är grunden för shaoyang och shaoyin för taiyang vilket betyder att de stöder varandra. Om man har en jueyin sjukdom betyder det att man inte har tillräcklig styrka i shaoyang för att bekämpa sjukdomen. Om man inte svettas och inte kissar så mycket vad tar då vattnet vägen som man dricker? Det går till blodet för jueyin sjukdomar handlar om blod. Jueyin sjukdomar manifesterar sig genom att blodet hettas upp för mycket och när det sker torkar blodet och då vill kroppen fylla på nytt blod igen och det man dricker går direkt till blodet. Blodhetta mönster är jueyin mönster. Därför kallas det konsumtionsstörst. Eller så är blodet för svagt och då minskar värmen i blodet och då stagnerar blodet och blir mörkt vilket är vattnets färg, som är motsatsen till eld elementet som är rött friskt blod, vilket innebär kyla, nedkylning och död med jue kyla i händer och fötter. Därför måste vi värma
och befukta blodet igen med Dangguisinitang. Vi kan värma blodet på tre sätt; med hjälp av Guizhi, (kanelkvist), som blåser vind på glöden som stärker hjärtat funktionellt eller genom att värma lungan (Xixin, kinesisk vild ingefära, asarum) eftersom de 100 mai kommer till lungan för att syresätta blodet eller genom att värma levern direkt med wuzhuyu, (Evodia frukt) och för att stärka blodet i sig använder vi Dazao (jujube frukt) som stärker hjärtat och fyller på kärlen. Typiska punkter för att behandla jueyin kan vara: P-6 och SP-4 med LIV-2, UB-17 och 18, LIV-3 och GB-37. Summering Nu har vi tittat på alla sex gestaltningar och vad är hälsa utifrån denna modell. Det är en balans runt en axel. Dessa axlar är taiyang - shaoyin, yangming - taiyin och shaoyang jueyin. När en patogen faktor träffar oss och det uppstår för mycket torka då kan taiyin balansera torkan med sin fukt eller för mycket kyla i taiyang då kan elden i shaoyin värma och om qi (ministerelden) stagnerar i shaoyang då behövs jueyin för att cirkulera igen. Det är en delikat balans av 3 axlar som består av yttre och inre par. Taiyang hälsa garanteras av shaoyin, yangmings av taiyin och shaoyang av jueyin och vice versa för varje par. Eftersom det är ett mycket flexibelt system tillåter det oss att anpassa oss till alla typer av klimat. När en är ur balans måste vi återställa den utifrån biao ben och zhong qi modellen.