Budgetunderlag

Rapportnummer PTS-ER-2014:7 Datum 2014-02-18 Budgetunderlag 2015-2017

Rapportnummer PTS-ER-2014:7 Diarienummer 14-1148 ISSN 1650-9862 Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678 55 00 pts@pts.se www.pts.se Post- och telestyrelsen 2

Innehåll 1 Förslag till regeringsbeslut 4 2 Verksamhetens finansiering 6 2.1 Förutsättningar 6 2.2 Tabellöversikt 6 3 Resursbehov 8 3.1 Förvaltning 8 3.1.1 Anslagsfinansierad verksamhet 8 3.1.2 Avgiftsfinansierad verksamhet 11 3.1.3 Bidragsfinansierad verksamhet 17 3.1.4 Anslagssparande 17 3.1.5 PTS förvaltning totalt 18 3.2 Upphandling 19 3.2.1 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade 19 3.2.2 Grundläggande betaltjänster 20 3.2.3 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 21 3.2.4 Anslagssparande 25 3.2.5 PTS upphandling totalt 26 4 Beställningsbemyndigande 27 4.1 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade 27 4.2 Grundläggande betaltjänster 28 4.3 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 29 5 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna inte disponeras 30 6 Investeringsbehov och lån i Riksgäldskontoret 31 7 Anslagskredit och räntekontokredit i Riksgäldskontoret 32 Post- och telestyrelsen 3

1 Förslag till regeringsbeslut Post- och telestyrelsen (PTS) föreslår att regeringen för år 2015: beslutar att höja avgiftstaket för tillståndshavare enligt postlagen till 25 000 tkr. anvisar 35 456 tkr på anslag 2:1 Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter posten 1 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, anvisar 138 278 tkr på anslag 2:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade posten 1 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, anvisar 35 000 tkr anslag 2:3 Grundläggande betaltjänster inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, anvisar 9 500 tkr anslag 2:4 Informationsteknik posten 1 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, anvisar 95 200 tkr på anslag 2:5:1 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation utgiftsområde 22 Kommunikationer, anvisar 20 120 tkr på anslag 2:5:2 Elektronisk kommunikation Tillgängliga elektroniska kommunikationer utgiftsområde 22 Kommunikationer, medger beställningsbemyndiganden avseende anslag 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för funktionshindrade inom utgiftsområde 22 motsvarande 197 000 tkr, medger beställningsbemyndiganden avseende anslag 2:3 Grundläggande betaltjänster inom utgiftsområde 22 motsvarande 55 000 tkr, medger beställningsbemyndiganden avseende anslagsposten 2:5:1 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation inom utgiftsområde 22 motsvarande 95 000 tkr, medger beställningsbemyndiganden avseende anslagsposten 2:5:2 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation inom utgiftsområde 22 motsvarande 20 000 tkr, Post- och telestyrelsen 4

beslutar att PTS utöver tilldelat belopp på anslag 2:1:1 Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter inom utgiftsområde 22 får disponera en anslagskredit på högst 1 064 tkr, beslutar att PTS utöver tilldelat belopp på anslag 2:2:1 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade inom utgiftsområde 22 får disponera en anslagskredit på högst 4 148 tkr, beslutar att PTS utöver tilldelat belopp på anslagsposten 2:3 Grundläggande betaltjänster inom utgiftsområde 22 får disponera en anslagskredit på högst 1 050 tkr, beslutar att PTS utöver tilldelat belopp på anslagsposten 2:4:1 Informationsteknik: Telekommunikationer m.m inom utgiftsområde 22 får disponera en anslagskredit på högst 285 tkr, beslutar att PTS utöver tilldelat belopp på anslagsposten 2:5:1 Driftsäker och tillgängliga elektronisk kommunikation inom utgiftsområde 22 får disponera en anslagskredit på högst 2 856 tkr, beslutar att PTS utöver tilldelat belopp på anslagsposten 2:5:2 Elektronisk kommunikation Tillgängliga elektroniska kommunikationer inom utgiftsområde 22 får disponera en anslagskredit på högst 604 tkr, anvisar en total låneram på 60 000 tkr för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål, beslutar att PTS får tillgång till en räntekontokredit i Riksgäldskontoret på 37 000 tkr. Post- och telestyrelsen 5

2 Verksamhetens finansiering 2.1 Förutsättningar Beräkningarna är gjorda i 2014 års prisnivå och inkluderar de åligganden som följer av nu gällande lagstiftning samt i förekommande fall kommande lagändringar som leder till utökat uppdrag för PTS. Vid beräkning av anslagsbehovet har hänsyn tagits till amorteringar och räntor. 2.2 Tabellöversikt Tabell I: Finansieringsöversikt (tkr) Anslag 2013 2014 2015 2016 2017 Utgiftsområde 22 Anslag 2:1 ap.1 Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter 20 183 27 633 35 456 35 925 36 542 Anslag 2:2 ap.1 Ersättning för särskilda tjänster för funktionshindrade 138 984 127 278 138 278 140 278 140 278 Anslag 2:3 ap.3 Grundläggande betaltjänster 20 379 35 000 35 000 35 000 35 000 Anslag 2:4 ap.1 Informationsteknik 9 206 8 500 9 500 9 500 9 500 Anslag 2:5 ap.1 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 111 618 108 382 95 200 95 200 95 200 Anslag 2:5 ap.2 Tillgängliga elektroniska kommunikationer 108 510 111 250 20 120 20 120 20 120 Summa anslag 408 880 418 043 333 554 336 023 336 640 Avgiftsinkomster (som disponeras) 2013 2014 2015 2016 2017 Elektroniska kommunikationer, Post, RTTE, Elektroniska signaturer 272 110 279 446 283 715 285 715 288 715 Post- och telestyrelsen 6

Övriga inkomster (som disponeras) 2013 2014 2015 2016 2017 Bidrag från Näringsdepartementet IPv6 1 359 - - - Ledningskollen, samförläggning 999 - - - Från EU Twinningprojektet 1 847 - - - 0 Från MSB Krisberedskap 8 408 1 100 10 000 4 000 10 000 Summa övriga inkomster 12 613 1 100 10 000 4 000 10 000 Totalt 693 603 698 589 627 269 625 738 635 355 Post- och telestyrelsen 7

3 Resursbehov 3.1 Förvaltning 3.1.1 Anslagsfinansierad verksamhet Tabell II: Kostnader (tkr) Anslag 2013 2014 2015 2016 2017 Utgiftsområde 22 Anslag 2:1 ap.1 Förvaltningskostnader 20 183 27 300 35 456 35 925 36 542 Summa 2:1 ap.1 20 183 27 300 35 456 35 925 36 542 Anslag 2:4 ap.1 Bredbandsforums kansli 7 504 7 500 7 500 7 500 7 500 Samverkansgrupp inom ITinfrastrukturområdet 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Efter beslut av regeringskansliet 702 0 1 000 1 000 1 000 Summa 2:4 ap.1 9 206 8 500 9 500 9 500 9 500 Summa anslag 29 389 35 800 44 956 45 425 46 042 Anslag 2:1 ap.1 får användas för myndighetens förvaltningsutgifter i den mån dessa inte täcks av avgifter, bl.a: förvaltningskostnader för upphandling av samt ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning, för grundläggande betaltjänster, kostnader för insatser för ökad nät- och informationssäkerhet samt åtgärder inom samhällets krisberedskap och civilt försvar för skydd av elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid samt vid höjd beredskap, projekt och uppdrag vilka syftar till att förverkliga det it-politiska målet inom myndighetens ansvarsområde samt kostnader inom området kvalificerade elektroniska signaturer. Anslag 2:4 ap.1 får användas för Bredbandsforums kansli och för en samverkansgrupp inom it-infrastrukturområdet. Post- och telestyrelsen 8

Flytt av medel från anslag 2:5 ap.1 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation För 2015 till 2017 föreslår PTS att förvaltningsanslaget utökas med 3 årsarbetskrafter motsvarande cirka 4,8 mnkr (se även avsnitt 3.2.4). Arbetet inom området robusthet och beredskap är tidskrävande och kräver stabil personell bemanning över tid för att lyckas. Handläggare måste etablera och vidmakthålla ett stort kontaktnät, arbeta gentemot många intressenter; leverantörer, företrädare för branschorganisationer, andra myndigheter, landsting och kommuner, flera departement och inte minst operatörer inom sektorn elektronisk kommunikation. Inom PTS arbete med åtgärder för att förbygga svåra påfrestningar på elektronisk kommunikation är det av vikt att beslut är väl underbyggda av utredningar och analyser. En viktig grund är en genomarbetad risk- och sårbarhetsanalys, RSA, för sektorn elektronisk kommunikation. PTS RSA för sektorn har utvecklats avsevärt under de senaste åren såväl avseende metodik som innehåll. För att vidmakthålla och vidareutveckla denna årligen återkommande aktivitet/skrift krävs personella resurser, vilket idag hanteras genom konsultstöd till PTS. Vid arbetet med RSA identifieras svagheter och brister i infrastrukturer och verksamheter som tillsammans utgör grunden för de elektroniska kommunikationstjänster som levereras. Det är av vikt att kunskaper gällande vissa av dessa svagheter/brister inte sprids intill dess att de åtgärdats, ett förhållande som talar för att RSA i större omfattning bör genomföras av vid myndigheten anställd personal. Till detta kommer att det förtydligade regelverket kring statsstöd erfordrar mer personella resurser för analyser och dokumentation inför PTS beslut om åtgärder såväl som vid uppföljning av genomförda åtgärder. Av krisberedskapsförordningen framgår att myndigheten skall stödja och samverka med andra myndigheter. Detta är ett område där PTS noterat ökade förväntningar från omgivningen men som det inte finns personella förutsättningar för att möta i dagsläget. Ett område som också förväntas ställa ökade krav på PTS är nationell försvarsplanering. Genom att överföra medel från anslag 2:5 ap.1 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation till förvaltningsanslaget och därigenom göra det möjligt att anställa den personal som behövs - skulle även en besparing kunna ske eftersom det innebär lägre kostnader att ha personal anställd än att anlita konsulter. Därutöver förbättras PTS möjligheter att bibehålla upparbetad kompetens om myndigheten istället för att hyra in personal i större omfattning kan anställa de resurser som behövs för verksamheten. Post- och telestyrelsen 9

Utökat tillsynsuppdrag inom elektroniska signaturer Kommissionen har lämnat ett förslag till förordning om betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden (COM(2012) 238/2) som föreslås ersätta det nuvarande signaturdirektivet. Förslaget är för närvarande föremål för förhandlingar men det är troligt att förordningen antas och träder i kraft under 2014. Den föreslagna förordningen innebär att tillsynsområdet utvidgas genom att fler tillitstjänster omfattas av förslaget än enligt dagens reglering. Även antalet tillsynsobjekt skulle utökas rejält. Det är sannolikt att PTS utses till tillsynsmyndighet enligt den kommande förordningen. Med tanke på det utökade tillsynsområdet, antalet tillsynsobjekt och kravet på tillsynen så bedöms förordningsförslaget medföra krav på utökade resurser för att hantera tillsynen. Den tillsyn PTS bedrivit på området idag har som mest krävt en halv årsarbetskraft. För tillsynsmyndigheten enligt förordningen kommer det sannolikt krävas resurser i storleksordningen tre årsarbetskrafter. PTS arbete med elektroniska signaturer finansieras idag med anslag 2:1 ap.1 förvaltningskostnader. PTS föreslår därför, om vi utses till tillsynsmyndighet på området, att vårt förvaltningsanslag ökas med motsvarande 2,5 årsarbetskrafter motsvarande cirka 3 miljoner kronor. Post- och telestyrelsen 10

3.1.2 Avgiftsfinansierad verksamhet Tabell III: Avgifter intäkter (tkr) Avgifter 2013 2014 2015 2016 2017 Elektronisk kommunikation 238 402 245 610 247 000 248 000 250 000 Post 27 090 26 892 29 000 30 000 31 000 RTTE 6 603 6 929 7 700 7 700 7 700 Elektroniska signaturer 15 15 15 15 15 Summa avgiftsintäkter 272 110 279 446 283 715 285 715 288 715 Tabell IV: Avgifter kostnader (tkr) Avgifter 2013 2014 2015 2016 2017 Elektronisk kommunikation 232 551 244 085 249 000 250 000 252 000 Post 25 781 26 088 29 000 30 000 31 000 RTTE 6 601 7 565 7 700 7 700 7 700 Elektroniska signaturer 15 15 15 15 15 Summa avgiftskostnader 264 948 277 753 285 715 287 715 290 715 Tabell V: Avgifter, resultat och ackumulerat överskott (tkr) Avgifter 2013 2014 2015 2016 2017 Ingående balans 8 000 15 162 16 855 14 855 12 855 Årets resultat Elektronisk kommunikation 5 851 1 525-2 000-2 000-2 000 Post 1 309 804 0 0 0 RTTE 2-636 0 0 0 Elektroniska signaturer 0 0 0 0 0 Summa resultat 7 162 1 693-2 000-2 000-2 000 Utgående balans 15 162 16 855 14 855 12 855 10 855 Post- och telestyrelsen 11

Tabell VI: Avgifter, ingående och utgående balans per område (tkr) Avgifter IB Resultat Intäkter Kostnader Resultat UB 2014 2014 2015 2015 2015 2015 Elektronisk kommunikation 13 354 1 525 247 000 249 000-2 000 12 879 Post 171 804 29 000 29 000 0 975 RTTE 1 637-636 7 700 7 700 0 1 001 Elektroniska signaturer 0 0 15 15 0 0 Summa 15 162 1 693 283 715 285 715-2 000 14 855 PTS har vid ingången av 2014 ett ackumulerat avgiftsöverskott på 15 162 tkr huvudsakligen hänförligt till den verksamhet som är finansierad enligt lagen om elektronisk kommunikation (LEK). Vid utgången av 2015 beräknas avgiftsöverskottet vara 14 855 tkr. Postverksamhet Den verksamhet som PTS bedriver inom posttillsyn finansieras via avgifter från tillståndshavarna. Enligt förordningen (2003:767) om finansiering av Postoch telestyrelsens verksamhet ska det totala avgiftsuttaget motsvara de kostnader PTS har för sin verksamhet. Dock får avgifterna uppgå till högst 18 mnkr per år. Taknivån avseende posttillsyn är fast och har inte ändrats sedan 2006. Men kostnaderna ökar årligen p.g.a. inflation och löneökningar. Nu har vi kommit till ett läge då vi inte kan ersätta personal som slutar eftersom vi nått taknivån. För att klara av verksamheten föreslår PTS att avgiftstaket höjs till 25 mnkr från och med 2015. Utvecklingen på postmarknaden med minskande brevvolymer ställer krav på anpassningar och kostnadsbesparingar i postoperatörernas verksamhet. Detta får också betydelse för den samhällomfattande tjänsten som i olika avseenden kan behöva anpassas till de ändrade kommunikationsmönstren. Det kan handla om alltifrån servicenivåer och tillgänglighet till utvecklingen av kringtjänster. PTS har enligt sin instruktion att främja utvecklingen av en väl fungerande posttjänst samt följa utvecklingen och bevaka att posttjänsterna svarar mot samhällets behov. Mot den bakgrunden och då den utveckling som nämnts ovan förväntas fortgå bör PTS insatser på området intensifieras. Post- och telestyrelsen 12

För att svara mot de krav som framgår av postlagen och det instruktionsenliga uppdraget att främja en effektiv konkurrens på postområdet måste den ekonomiska tillsynen framöver bedrivas i minst samma omfattning som idag. Om konkurrensen skulle försvagas bedömer PTS att den ekonomiska tillsynen skulle behöva förstärkas eftersom marknadsförhållandena då skulle ge Posten ett större utrymme att själv bestämma prissättningen. Till detta kommer det behov av utarbetande av föreskrifter på postområdet som har påtalats av domstolarna. Detta gäller i första hand föreskriftsarbetet beträffande tillämpningen av 3 kap 2 postlagen men berör också bl.a. behovet av en föreskrift rörande omfattningen av den samhällsomfattande posttjänsten. Det kan vidare förutses bli ett förhållandevis omfattande arbete med anledning av EU-kommissionens beslut att dra Sverige inför domstol med anledning av att mervärdeskatt tas ut på samtliga posttjänster. Med hänsyn till att det alltjämt är sparsamt med vägledande domstolsavgöranden på postområdet är det stor risk för att PTS beslut kommer att överklagas även i framtiden. De domstolsprocesser som förekommit på området har visat sig vara mycket resurskrävande och det kan vara nödvändigt att anlita externt stöd exempelvis när det är fråga om muntlig förhandling. Även om det internationella arbetet kan trappas ned något i och med att ordförandeskapet i ERGP nu har upphört måste det ändå ha en viss omfattning, i synnerhet om man beaktar att det 2016 återigen är dags för Världspostkongress. Konsekvenser för verksamheten om intäkterna inte kan höjas Konsekvenserna för verksamheten är ofrånkomligen beroende av de prioriteringar som görs i en sådan situation men ett sannolikt scenario är följande. Tillsynen med inriktning på service, kvalitet och tillgänglighet skulle i högre grad bli reaktiv och vi skulle endast i liten utsträckning kunna nyttiggöra det arbete som inletts för att få till stånd den mer precisa informationsförsörjning som krävs för en proaktiv tillsyn. För att bedöma hur posttjänsterna svarar mot samhällets behov skulle vi som underlag endast ha den externt upphandlade undersökningen av befolkningens användning av posttjänster komplettrad med inkomna klagomål som kan ge en viss begränsad indikation på hur posttjänsterna svarar mot behoven. De skulle inte heller finnas utrymme för att genomföra riktade undersökningar av särskilda användargruppers behov för att ge underlag för ett mer samlat grepp på frågan om hur den framtida Post- och telestyrelsen 13

samhällsomfattande posttjänsten bör utformas givet de påfrestningar som de ändrade kommunikationsmönstren ger upphov till. Det internationella arbetet skulle begränsas till uppdragen att bevaka arbetet i ERGP samt att representera Sverige vid 2016 års Världspostkongress, bägge i den utsträckning det bedöms vara absolut nödvändigt. Vi skulle ålägga oss en än större restriktivitet när det gäller att driva ärenden i domstol i synnerhet om det kan antas bli fråga om muntlig förhandling. Det ska noteras att en betydande del av den årliga avgift som postoperatörerna betalar till PTS avser att täcka avgiften till Världspostföreningen. Beloppet varierar något mellan åren men år 2013 uppgick den till 4,7 miljoner. kronor vilket motsvarar 26 % av det takbelopp som regeringen har fastställt i förordningen (2003:767) om finansiering av Post- och telestyrelsens verksamhet. Elektronisk kommunikation Vid utgången av 2013 har PTS ett avgiftsöverskott inom elektronisk kommunikation på 13 mnkr. Det beror på att vi under andra halvåret 2012 och under 2013 arbetat med kostnadsbesparingar för att kunna hålla oss inom våra avgiftstak. Dessutom arbetar vi för att sänka våra medlemsavgifter till ITU från 2016, vilket kan medföra att avgiftstaket inom Radioområdet inte behöver höjas för tillfället. Om vi däremot får utökade arbetsuppgifter är det troligt att kostnadsökningarna inte kommer kunna rymmas det inom de avgiftstak vi har idag. Vi kommer då behöva begära höjning av taknivåerna. Nedan beskrivs några uppgifter som kan komma att påverka PTS kostnader framöver. EU-kommissionens förslag om att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsbredband i EU EU-kommissionens förslag om att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsbredband i EU kommer eventuellt som ett direktiv till sommaren 2014, med någon form av implementering under 2015 och framåt. Här får PTS säkert en roll beroende på hur Sverige/departementet väljer att implementera förslaget. Det är svårt att veta vilket resursbehov som uppstår och när i tiden. Av ännu inte avslutade diskussioner på EU-nivå att döma finns ett intresse från flera medlemsstater att begränsa kostnaderna på nationell nivå. Mot detta ska Post- och telestyrelsen 14

vägas det behov av kraftfulla och skyndsamma åtgärder som främst EU- Kommissionen har identifierat. Resursbehovet kan därför komma att sträcka sig från resurser att bara fortsatt bevaka frågan till att PTS ska kunna ta emot och handlägga ett större antal ansökningar. PTS kan även komma att bli en sorts samordningscentral dit ansökningar om grävtillstånd skickas som sedan handläggs på respektive myndighet eller på kommunal nivå. Beroende på vilken roll PTS får kommer vårt resursbehov variera. Om uppdraget endast blir att delta i utredning och bevaka frågan kommer vi klara det inom ramen för vår befintliga verksamhet. Om vi däremot blir ansvarig myndighet med en överordnad roll kan behovet komma att uppgå till 25 mnkr. EU-kommissionens förslag till ny förordning om en europeisk inre marknad för elektronisk kommunikation Kommissionen har lämnat ett om förslag om förordning till åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och upprätta en uppkopplad kontinent - COM(2013) 627. Förslaget är omfattande och fortfarande under förhandling. Det gör att det för närvarande är svårt att säga om förslaget kommer att gå igenom och hur det kommer se ut då. Det är därför inte möjligt att i dagsläget avgöra vilka kostnader förslaget kan komma att få för PTS. En del av förslagen rör dock operatörers anmälningsplikt och sedermera PTS avgiftsmodell. Om förslaget innebär att en ny avgiftsmodell och ett nytt administrativt datasystem skulle behöva utvecklas samt utökad administration att omhänderta krav på samordning med andra myndigheter och Berec samt administration av anmälningsplikten, kommer det kräva betydande resurser från PTS. Tillsyn internationell roaming I det av Kommissionen lämnade förslaget på förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation finns omfattande förslag som gäller Internationell roaming inom EU. Utformningen av den slutgiltiga förordningstexten är i nuläget mycket oklar och de olika scenarier som vi ser framför oss kommer i sin tur att påverka de kostnader som tillsynen av förordningen kommer att innebära för PTS. Post- och telestyrelsen 15

Under 2015 och 2016 uppskattas behovet av resurser för tillsyn uppgå till 0,3-1,0 manår beroende på förordningens slutformulering, medan behovet för 2017 beräknas minska till 0,2-0,5 manår. Post- och telestyrelsen 16

3.1.3 Bidragsfinansierad verksamhet Tabell VII: Bidragsfinansierad verksamhet Bidrag 2013 2014 2015 2016 2017 Bidrag från Näringsdepartementet IPv6 1 359 - - - - Ledningskollen, samförläggning 999 - - - - Bidrag från EU Twinningprojektet 1 847 - - - - Summa bidrag 4 205 0 0 0 0 Bidrag från Näringsdepartementet Bidrag kopplade till uppdraget att genomföra informationsinsatser och uppföljning kring införandet av IPv6 hos myndigheter enligt regeringsbeslut N2012/3136/ITP. Bidrag kopplade till uppdraget att genomföra en studie om utveckling av Ledningskollen för samförläggning enligt regeringsbeslut N2012/3135/ITP. Bidrag kopplade till Twinningprojekt i Ukraina enligt avtal: UA-2010-ENP- PCA/TE/22 Supporting enhancement of the Regulatory and Legal Competence of the National Commission for Communications Regulation of Ukraine regarding Telecommunications Sector Regulation. 3.1.4 Anslagssparande Tabell VIII: Anslagssparande 2013 2014 2015 2016 2017 Beräknad förbrukning Beräknad förbrukning Beräknad förbrukning Beräknad förbrukning Utfall Utgiftsområde 22 Anslag 2:1 ap.1 Förvaltningskostnader 333 333 - - - Anslag 2:4 ap.1 Informationsteknik 1 294 - - - - Summa anslagssparande 1 627 333 0 0 0 Post- och telestyrelsen 17

3.1.5 PTS förvaltning totalt PTS totala kostnader för förvaltning finansierad via anslag, bidrag, avgifter och anslagssparande framgår av nedanstående tabell. Tabell IX: Totala kostnader 2013 2014 2015 2016 2017 Anslag 29 389 35 800 44 956 45 425 46 042 Avgifter (kostnader) 264 948 277 753 285 715 287 715 290 715 Bidrag 4 205 0 0 0 0 Anslagssparande 1 627 333 0 0 0 Totala kostnader förvaltning 300 169 313 886 330 671 333 140 336 757 Post- och telestyrelsen 18

3.2 Upphandling 3.2.1 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade Tabell X: Upphandling funktionshindrade (tkr) Anslag 2013 2014 2015 2016 2017 Utgiftsområde 22 Anslag 2:2 ap.1 Ersättning för särskilda tjänster för funktionshindrade 138 984 127 278 138 278 140 278 140 278 Summa funktionshindrade 138 984 127 278 138 278 140 278 140 278 Anslaget får användas till utgifter i samband med upphandling av eller ersättning för, samt nödvändiga informationsinsatser för posttjänster och elektroniska kommunikationstjänster som bedöms vara av särskild vikt för personer med funktionsnedsättning, utsträckt posttjänst till äldre och personer med funktionsnedsättning i glesbygd, befordran av blindskrift, nummerupplysningstjänster och förmedlingstjänster för personer med funktionsnedsättning. Dessutom får anslaget användas till utvecklingsprojekt inklusive innovationstävlingar, andra insatser för ökad tillgänglighet, användbarhet och mångfald inom it och elektronisk kommunikation samt elektroniska tjänster, som t.ex. användbarhet och tillgänglighet inom e-förvaltningen som genomförs med berörda aktörer. För budgetåret 2014 beslutades att 11 mnkr tillfälligt skulle föras från anslag 2:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade till anslag 2:6 Gemensamma e- förvaltningsprojekt av strategisk betydelse för fortsatt arbete med e- förvaltningsutveckling under 2014. Enligt budgetpropositionen för 2014 beräknas anslag 2:2 till ca 138 mnkr för 2015 och till ca 140 mnkr för 2016-2017. PTS vill trycka på vikten av att anslag 2:2 fastställs till dessa belopp för att myndigheten ska kunna bibehålla sin höga ambitionsnivå i arbetet inom funktionshinderområdet och förverkliga regeringens mål om digitalt innanförskap enligt Digitala agendan samt myndighetens delmål inom regeringens strategi för funktionshinderpolitiken. Myndigheten har de senaste åren successivt ökat anslagsutnyttjandet och har nått fullt eller nära fullt utnyttjande. Det är PTS bedömning att myndigheten även fortsättningsvis kommer att kunna använda de anslagsbelopp som anges för 2015 till 2017. Post- och telestyrelsen 19

3.2.2 Grundläggande betaltjänster Tabell XI: Upphandling grundläggande och utsträckta betaltjänster (tkr) Anslag och bidrag Utgiftsområde 22 2013 2014 2015 2016 2017 Anslag 2:3 ap.3 Grundläggande betaltjänster 20 379 35 000 35 000 35 000 35 000 Summa grundläggande betaltjänster 20 379 35 000 35 000 35 000 35 000 Anslagsposten får användas för upphandling av grundläggande betaltjänster inklusive grundläggande betaltjänster för äldre personer och personer med funktionsnedsättning i landsbygd. Anslagsposten får även användas för PTS arbete med att stödja Länsstyrelsernas utformning och genomförande av regionala stöd- och utvecklingsinsatser inklusive finansiellt stöd till länsstyrelser och samverkande myndigheter för deras utgifter för dessa insatser. Länsstyrelserna har, enligt deras regleringsbrev, sedan 2013 arbetat för att regionala stöd- och utvecklingsinsatser vid behov genomförs för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster på de orter och i den landsbygd där samhällets behov inte längre tillgodoses av marknaden. PTS ska, enligt sitt regleringsbrev för 2014, i samverkan med Länsstyrelsen i Dalarnas län, Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser stödja Länsstyrelserna i detta arbete. Beräkningarna för 2015-2017 är i nivå med de föreslagna beloppen i budgetpropositionen 2013/14:1. Post- och telestyrelsen 20

3.2.3 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation Tabell XII: Upphandling krisberedskap, medfinansiering (tkr) Anslag och bidrag Utgiftsområde 22 2013 2014 2015 2016 2017 Anslag 2:5 ap.1 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 111 618 100 000 95 200 95 200 95 200 Anslag 2:5 ap.2 Tillgängliga elektroniska kommunikationer 108 510 110 000 20 120 20 120 20 120 Bidrag MSB 8 408 1 100 10 000 4 000 10 000 Summa Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 228 536 211 100 125 320 119 320 125 320 Anslag 2:5 ap. 1 Anslagsposten 1 får användas för åtgärder för att skydda elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid samt åtgärder för höjd beredskap. Anslagsposten får även användas till upphandling av och ersättning för tjänster, utrustning, m.m. för att skydda samhället mot allvarliga hot och påfrestningar på elektroniska kommunikationer i fredstid samt åtgärder för höjd beredskap. Flytt av medel till anslag 2:1ap.1 Förvaltningskostnader För 2015 till 2017 föreslår PTS att medel flyttas från anslag 2:5 ap.1 Driftsäker och tillgänglig kommunikation till anslag 2:1 ap.1 Förvaltningskostnader för att åstadkomma 3 årsarbetskrafter vilket motsvarar cirka 4,8 mnkr (se avsnitt 3.1.1). I första hand önskar dock PTS att anslag 2:5 ap.1 kvarstår oförändrat och att anslag 2:1 ap.1 Förvaltningskostnader ökas på annat sätt. Orsaken till att PTS ändå föreslår att anslaget ska minskas är att myndigheten, enligt 9 kap. årsredovisning och budgetunderlag, ska redovisa förslag till åtgärder inom den egna verksamheten som leder till minskning av kostnaderna i de fall förslag lämnas som beräknas leda till ökade kostnader. Av skrivningarna i budgetpropositionen för 2014 (se utgiftsområde 22, avsnitt 4.5.1 4.5.2) drar PTS slutsatsen att regeringen även fortsättningsvis vill se en Post- och telestyrelsen 21

hög ambitionsnivå i myndighetens arbete inom området robusthet och beredskap. Det är reglerat i PTS instruktion att myndigheten ska genomföra dessa insatser och insatserna är avgörande för att bl.a. förverkliga regeringens mål att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera allvarliga störningar och kriser enligt målen för samhällets informationssäkerhet samt de mål som anges i den Digitala agendan, avsnitt Robust elektronisk kommunikation. Anslag 2:5 ap. 2 Anslagsposten 2 får användas till åtgärder för driftsäkra och tillgängliga elektroniska kommunikationer. Det inbegriper utbetalning av stöd till projekt som syftar till att etablera ny passiv it-infrastruktur som möjliggör hög överföringskapacitet eller kanalisation för sådan infrastruktur i områden där utbyggnad inte bedöms ske på marknadsmässig grund. Anslagsposten får även användas till insatser för att tillgodose behov av samhällsomfattande tjänster såsom telefoni och internetanslutning, i de fall där behovet inte tillgodoses av marknaden. Detta inkluderar även informationsinsatser, uppföljning, utvärdering och kartläggning. Beräkningarna för 2015-2017 är i nivå med de föreslagna beloppen i budgetpropositionen 2013/14:1. PTS förslag är att medlen används på följande sätt: Samhällsomfattande tjänster PTS ser att anslaget behöver användas till upphandlingar av telefoni och funktionellt tillträde till internet, till informationsinsatser (t.ex. upplysningstjänsten för teknikskiftet) samt till PTS administration inom samhällsomfattande tjänster. De poster som omfattas är kostnader för; upphandling av telefoni. PTS upphandlar telefoni till hushåll och företag som annars riskerar att bli utan enlighet regleringsbrev, uppföljning av TeliaSoneras teknikskifte, drift och utveckling av PTS upplysningstjänst för att stötta hushåll och företag som berörs av TeliaSoneras teknikskifte, utredningar och analyser inom området samhällsomfattande tjänster, PTS Bredbandskartläggning, tillkommande upphandling av funktionellt tillträde till internet, Post- och telestyrelsen 22

administration och löner för handläggare inom området samhällsomfattande tjänster, Posten upphandling av telefoni omfattar den typ av upphandlingar som beror på händelser och förändringar i näten som vanligen inträffar och som sker med viss förutsägbarhet. Förutom detta kan större och oförutsägbara händelser, som till exempel extrema väderförhållanden, orsaka dramatiska ökningar av antalet ärenden. Ev. äskande för denna typ av händelser omfattas inte av detta budgetunderlag. I arbetet med höjning av funktionellt tillträde inom ramen för utbyggnad i 800- bandet är det nu mest troliga att alla som vill ha tillgång till internetaccess om 1 Mbit/s inte kommer att få det. Beräkningarna för hur många hushåll och företag som inte kommer att täckas inom ramen för 800-bandet är dock mycket osäkra. Eftersom det är en rättighet som framgår av lagen om elektronisk kommunikation kap. 5 1 så måste denna tjänst kunna finansieras genom upphandling. Detta gäller även efter 2014, d.v.s. om det visar sig att det behövs upphandlingar trots att utbyggnaden enligt täckningskravet i 800- bandet är färdigt vid utgången av 2014. PTS föreslår därför att medel ur anslag 2:5 ap.2 används till detta. PTS har ett långsiktigt uppdrag från regeringen att verka för att främja tillgång till samhällsomfattande tjänster i alla delar av landet. PTS finansierar idag en stor del av arbetet med samhällsomfattande tjänster med administrativa medel på anslaget 2:5 och till viss del med avgifter. Eftersom detta är en viktig uppgift för PTS som kommer att behöva utföras under överskådlig tid behövs en långsiktig och stabil finansiering. Bredbandsutredningen Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin föreslog i sitt delbetänkande i juni 2013 att PTS skulle få en rad nya uppgifter. Enligt utredningens förslag ska PTS få 3 mnkr per år för finansiering av arbetet. PTS framförde i våras till utredningen att det enligt myndighetens beräkningar krävs 5 mnkr för finansiering av de nya uppgifterna. Bedömningen har inte förändrats. PTS föreslår därför att 5 mnkr av anslag 2:5 ap.2 används till de nya uppgifterna. Post- och telestyrelsen 23

Medfinansiering av bredbandsstöd Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin föreslog i sitt delbetänkande även att PTS inte fortsättningsvis ska hantera medfinansieringsstöd av bredbandsutbyggnad. Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet och det är därför oklart om det finns ett fortsatt behov av att avsätta medel för medfinansieringsstöd och administration från 2015 inom ramen för detta anslag. Bidrag från MSB Ändamålet med anslaget är att finansiera åtgärder som stärker samhällets samlade beredskap och förmåga att hantera allvarliga kriser och dess konsekvenser. Anslaget ska i viss utsträckning även kunna finansiera åtgärder som syftar till att skapa eller vidmakthålla en grundläggande försvarsförmåga och förmågan för att ta emot stöd från andra länder vid allvarliga kriser, enl. MSB preliminära beslut med dnr 2012/172 m.fl. Post- och telestyrelsen 24

3.2.4 Anslagssparande Tabell XIII: Anslagssparande Anslag 2013 2014 2015 2016 2017 Utfall Anslag 2:2 ap.1 Ersättning för särskilda tjänster för funktionshindrade 4 682 Beräknad förbrukning Anslag 2:3 ap.3 Grundläggande betaltjänster 14 621 Anslag 2:5 ap.1 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 8 382 8 382 Beräknad förbrukning Beräknad förbrukning Beräknad förbrukning Anslag 2:5 ap.2 Tillgängliga elektroniska kommunikationer 11 490 1 250 Summa anslagssparande 39 175 9 632 0 0 0 PTS beräknar förbruka det anslagssparande som får behållas från 2013 under 2014. Post- och telestyrelsen 25

3.2.5 PTS upphandling totalt PTS totala transfereringar finansierade via anslag, bidrag, och anslagssparande framgår av nedanstående tabell. Tabell XIV: Totala kostnader upphandling Anslag 2013 2014 2015 2016 2017 Funktionshindrade 138 984 127 278 138 278 140 278 140 278 Grundläggande betaltjänster 20 379 35 000 35 000 35 000 35 000 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 228 536 211 100 125 320 119 320 125 320 Anslagssparande 39 175 9 632 0 Totala kostnader upphandling 427 074 383 010 298 598 294 598 300 598 Post- och telestyrelsen 26

4 Beställningsbemyndigande 4.1 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade Tabell XV: Beställningsbemyndiganden funktionshindrade (tkr) Anslag 2013 2014 2015 2016 2017 Utgiftsområde 22 Anslag 2:2 ap.1 Ingående åtaganden 143 305 116 470 156 339 - - + Nya åtaganden 60 676 150 000 120 000 - - - Infriade åtaganden -87 511 1) -110 131-110 000-110 000-56 339 Utestående åtaganden vid årets slut 116 470 156 339 166 339 - - Tilldelad/ föreslagen bemyndiganderam 205 000 197 000 197 000 - - 1 I infriade åtaganden 2013 ingår 3 861 tkr som en nedskrivning p.g.a. att åtaganden realiserats till en lägre kostnad än vad som ursprungligen planerats. Bemyndigandena avser åtaganden i samband med finansiering av utvecklingsprojekt och regeringsuppdrag samt upphandling av tjänster inom elektronisk kommunikation och post för funktionshindrade, t.ex. förmedlingstjänst för text- och bildtelefoni, teletal, portofri befordran av blindskriftförsändelser och posttjänster för personer med funktionsnedsättning boende i glesbygd. Under 2014 kommer nya avtal att tecknas för flera av de upphandlade tjänsterna. Post- och telestyrelsen 27

4.2 Grundläggande betaltjänster Tabell XVI: Beställningsbemyndiganden Betaltjänster (tkr) Anslag 2013 2014 2015 2016 2017 Utgiftsområde 22 Anslag 2:3 ap.3 Ingående åtaganden 2 677 10 573 35 992 - - + Nya åtaganden 10 573 33 000 16 000 - - - Infriade åtaganden -2 677-7 581-16 000-16 000-19 992 Utestående åtaganden vid årets slut 10 573 35 992 35 992 - - Tilldelad/ föreslagen bemyndiganderam 60 000 55 000 55 000 - - Bemyndigandena avser åtaganden gentemot Länsstyrelserna för att finansiera deras arbete med att utforma och genomföra regionala stöd- och utvecklingsinsatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster på de orter och den landsbygd där behovet inte tillgodoses av marknaden. För att öka långsiktigheten i länsstyrelsernas arbete uppmuntrar PTS att de söker medel för en längre period än ett år. Post- och telestyrelsen 28

4.3 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation Tabell XVII: Beställningsbemyndiganden krisberedskap (tkr) Anslag 2013 2014 2015 2016 2017 Utgiftsområde 22 Anslag 2:5 ap.1 Ingående åtaganden 49 007 35 792 81 500 - - + Nya åtaganden 20 475 80 000 80 000 - - - Infriade åtaganden -33 690 1) -34 292-66 500-75 000-20 000 Utestående åtaganden vid årets slut 35 792 81 500 95 000 - - Tilldelad/ föreslagen bemyndiganderam 95 000 95 000 95 000 - - 1) I infriade åtaganden 2013 ingår 4 587 tkr som en nedskrivning p.g.a. att åtaganden realiserats till en lägre kostnad än vad som ursprungligen beställts. Bemyndigandena avser åtaganden i samband åtgärder för att skydda elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid. Under 2014 kommer PTS upphandla ett flertal större fleråriga projekt. Tabell XVIII: Beställningsbemyndiganden medfinansiering och samhällsomfattande tjänster (tkr) Anslag 2013 2014 2015 2016 2017 Utgiftsområde 22 Anslag 2:5 ap.2 Ingående åtaganden 27 326 93 410 10 000 - - + Nya åtaganden 93 410 10 000 15 000 - - - Infriade åtaganden -27 326-93 410-10 000-10 000-5 000 Utestående åtaganden vid årets slut 93 410 10 000 15 000 - - Tilldelad/ föreslagen bemyndiganderam 105 000 20 000 20 000 - - Bemyndigandet avser insatser för att tillgodose behov av samhällsomfattande tjänster såsom telefoni och internetanslutning, i de fall där behovet inte tillgodoses av marknaden. Post- och telestyrelsen 29

5 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna inte disponeras Avgifter som redovisas mot inkomsttitel. Tabell XIX: Offentligrättslig verksamhet Inkomsttitel 2013 2014 2015 2016 2017 2811 Obeställbara brev + Inkomster 493 500 500 500 500 - Kostnader -493-500 -500-500 -500 Resultat 0 0 0 0 0 9453 Totalförsvar + Inkomster 108 619 100 000 100 000 100 000 100 000 - Kostnader -108 619-100 000-100 000-100 000-100 000 Resultat 0 0 0 0 Summa inkomster 109 112 100 500 100 500 100 500 100 500 Summa kostnader -109 112-100 500-100 500-100 500-100 500 Summa resultat 0 0 0 0 0 Avgiftsintäkten för 2013 inkluderar även intäkter för 2012 med 15,5 mnkr. Regeringen har i PTS regleringsbrev för 2014 angett att 100 000 tkr ska tas ut i s.k. beredskapsavgift för att finansiera åtgärder för att skydda elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid. Det är rimligt att anta att samma nivå kommer att föreslås för 2015. Flera auktioner är planerade under perioden 2014-2017. Auktionslikviderna kommer att inlevereras till inkomsttitel 2811.011. Post- och telestyrelsen 30

6 Investeringsbehov och lån i Riksgäldskontoret Låneramen för lån i Riksgäldskontoret uppgår 2014 till 60 000 tkr. Lånebehovet avser huvudsakligen inventarier och IT-system. Under 2012 2014 kommer PTS att implementera ett nytt IT-stöd för hantering av spektrumtillstånd. Systemet kommer att utvecklas löpande och lån i RGK kommer då upptas. PTS prognostiserar nyupplåning i RGK till 24 110 tkr under 2014 och till 13 000 tkr under 2015. Tabell XX: Låneram 2013 2014 2015 2016 2017 IB lån i Riksgäldskontoret 38 044 35 456 45 411 44 883 43 922 Beräknad nyupplåning 11 173 24 110 13 000 14 000 14 000 - varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar 7 044 20 005 10 000 11 000 11 000 Beräknad amortering 13 761 14 155 13 528 14 961 15 314 UB lån i Riksgäldskontoret 35 456 45 411 44 883 43 922 42 608 Beslutad/ föreslagen låneram 60 000 60 000 60 000 60 000 60 000 Beräknad ränteutgift 385 809 903 888 865 Ränteantaganden för nyupplåning (%) 1,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% Finansiering av räntor och amorteringar Samtliga finansieringsformer utom de som avser upphandling Post- och telestyrelsen 31

7 Anslagskredit och räntekontokredit i Riksgäldskontoret För budgetåret 2015 bedömer PTS behovet av anslagskrediter till: 1 064 tkr för anslag 22:2:1:1 Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter, 4 148 tkr för anslag 22:2:2:1 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade, 1 050 tkr för anslag 22:2:3:3 Grundläggande betaltjänster, 285 tkr för anslag 22:2:4:1 Informationsteknik: Telekommunikationer m.m., 2 856 tkr för anslag 22.2:5:1 Driftsäker och tillgänglig kommunikation samt 604 tkr för anslag 22.2:5:2 Elektronisk kommunikation Tillgängliga elektroniska kommunikationer. Samtliga begärda anslagskrediter motsvarar 3 % av respektive anslag. Ett behov av kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret föreligger för större utbetalningar som inte är jämt fördelade över året, t.ex. medlemsavgifter i internationella organisationer. Kreditbehovet bedöms uppgå till 37 000 tkr Post- och telestyrelsen 32

Post- och telestyrelsen 33