Kvinnounderskott i Pajala åtgärder och konsekvenser. Slutrapport 2011-11-03

Kvinnounderskott i Pajala åtgärder och konsekvenser Slutrapport 2011-11-03

Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Genomförande... 3 2 Kvinnounderskottet och dess utveckling i kommunen...4 2.1 Befolkningsutveckling... 4 2.2 Födelsetal... 4 2.3 Befolkningsstruktur... 5 2.4 Förbättrat flyttnetto - men fortfarande negativt för kvinnor... 6 2.5 Höga förvärvsfrekvenser för kvinnor... 7 3 Befolkningsmålet 10 000 invånare uppdelat på kvinnor och män...8 3.1 Scenarier för befolkningsutveckling... 8 3.2 Effekter på kvinnounderskottet... 9 4 Sysselsättning i olika sektorer... 11 4.1 Sysselsättningsutveckling - män...11 4.2 Sysselsättningsutveckling - kvinnor...11 4.3 Företagande...12 4.4 Offentlig verksamhet...13 5 Näringslivspotentialer till följd av gruvnäringens etablering... 14 5.1 Attraktiva Pajala...15 5.2 Modesta Pajala...15 5.3 Andel kvinnor i olika branscher...16 5.4 Antal kvinnor per bransch...18 6 Arbetskraftefterfrågan - kort och lång sikt... 19 6.1 Gruvan och arbetsmarknaden...19 6.2 Tillträdande och avgående från arbetsmarknaden...19 6.3 Avgående från olika yrkesgrupper...20 6.4 Pensionsavgångar kommunal sektor...21 7 Strategier och åtgärdsförslag... 22 7.1 Nyckelfaktorer för kvinnor och befolkningstillväxt...22 7.2 Värden att värna och marknadsföra...22 7.3 Värden att vidareutveckla - åtgärdsförslag...26 8 Konsekvensanalys... 33 8.1 Om kvinnounderskottet kan balanseras...33 8.2 Om kvinnounderskottet inte löses...35 9 Samlad analys och slutsatser... 36 9.1 Pajalas kvinnounderskott och dess orsaker...36 9.2 Höga förvärvsfrekvenser för kvinnor...36 9.3 Sysselsättningsutveckling...37 9.4 Företagande...37 9.5 Näringslivspotentialer till följd av gruvexpansionen...37 9.6 Stora pensionsavgångar...38 9.7 Strategier och åtgärds-förslag...38 Källförteckning... 43 2

1 Inledning 1.1 Bakgrund Pajala kommun har liksom många andra glesbygdskommuner ett stort kvinnounderskott. Detta kvinnounderskott hänger samman med att kommunen sedan många decennier haft en begränsad, traditionellt mansdominerad arbetsmarknad. Många kvinnor har därför flyttat från Pajala, ofta för studier eller för att börja arbeta på annan ort och därefter inte flyttat åter. Efter att Pajala för 20 år sedan både hade ett mycket stort kvinnounderskott och mycket låga förvärvsfrekvenser för kvinnor, så har Pajala idag fortfarande ett mycket stort kvinnounderskott medan förvärvsfrekvensen för kvarboende kvinnor nått över riksgenomsnittet. Detta beror bl.a. på det ökade vårdbehovet för en allt mera åldrande befolkning. Gruvexpansionen i Pajala kommer att innebära en stor utmaning på många sätt. Bland annat kvinnounderskottet och ungdomsunderskottet är två kärnfrågor att åtgärda för att klara bra livskvalitet, bra social miljö och långsiktigt hållbar befolkningsutveckling och därmed långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. 1.2 Syfte Syftet med detta projekt är att: djupare analysera rådande kvinnounderskott, att klarlägga strategiska åtgärder för att överbrygga detta kvinnounderskott, att belysa konsekvenser av om man klarar respektive om man inte klarar att överbrygga kvinnounderskottet. 1.3 Genomförande Denna undersökning grundar sig på en kartläggning av befolknings- och arbetsmarknadsstruktur samt på prognoser för befolkningsutveckling och näringslivsutveckling i Pajala kommun till följd av gruvexpansionen och prognoser för pensionavgångar. För att få en djupare förståelse och inblick om orsakerna till kvinnounderskottet har även en intervjustudie genomförts med ett urval av kvinnor och män i olika åldrar och inom olika näringslivssektorer. Genom intervjuerna kunde även tänkbara åtgärder för att bryta mönstret, och uppnå en mer balanserad befolkningsstruktur, undersökas. 3

2 Kvinnounderskottet och dess utveckling i kommunen 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2.1 Befolkningsutveckling Pajala kommun var ursprungligen starkt baserad på skogs- och jordbruk. De stora strukturomvandlingarna inom främst skogsbruket med åtföljande flyttningsförluster och födelseunderskott minskade befolkningen från 15 400 invånare år 1954 till 6 300 år 2009. Under 2010 har effekterna av gruvetableringen i Pajala kommun börjat skönjas i befolkningsstatistiken. Från att under 2000-talet har minskat med i genomsnitt ca 2 % per år, så har nu befolkningsutvecklingen gått in i en positiv fas. Pajala kommun har sedan lång tid tillbaka ett stort kvinnounderskott. Detta har flera, samverkande orsaker. En grundläggande orsak är alltför begränsade sysselsättningsmöjligheter inom yrken som kvinnor sett som attraktiva. Även den låga återflyttningsgraden kan härröras till detta. Ytterligare faktorer bakom unga kvinnors utflyttning och begränsade in- och återflyttning Befolkningsutveckling är att utbudet Pajala av kommun fritidsaktiviteter och mötesplatser för unga kvinnor har 46,8 % 53,2 % 1968 1971 1974 1977 7000 46,3 % 46,6 % 6000 Män 53,7 % 53,4% 5000 1980 Kvinnor 1983 1986 Figur 2.1 4000 Befolkningsutveckling i Pajala kommun uppdelat på män och kvinnor. Källa: Åf Infraplan, bearbetad data från SCB. 1989 1992 1995 47,6 % 52,4 % 1998 2001 2004 47,5 % 52,5 % 2007 2010 ansetts som begränsat. Infrastruktur, bostäder, kommunikationer och övrig service är ytterligare bidragande faktorer. Sammantaget har framtidsutsikterna i Pajala setts som begränsade för kvinnor. Detta har medfört att särskilt unga kvinnor i högre grad än män har flyttat från kommunen (se figur 2.1). Andel kvinnor totalt Det procentuella kvinnounderskottet har minskat något sett i ett längre perspektiv. År 1968 fanns det i kommunen 5 501 kvinnor och 6 309 män, dvs. en procentuell fördelning på 46,6 respektive 53,4 procent. Under 1970-talet ökade kvinnounderskottet med 0,6 procentenheter för att sedan förbättras med 0,4 procentenheter under 1980-talet och med ytterligare 0,9 procentenheter under 1990-talet. Under 2000-talet har andelen kvinnor varit relativt konstant. År 2010 hade kommunen 47,5 procent kvinnor respektive 52,5 procent män (2 980 kvinnor och 3 300 män). Andel kvinnor i ålder 20-45 år I åldrarna mellan 20 och 45 år är andelen kvinnor ännu lägre än totalt sett. Andelen kvinnor i denna åldersgrupp har även minskat, såväl i ett längre som i ett kortare tidsperspektiv. År 1968 var andelen kvinnor i ålder 20-45 år 44,1 %. År 2010 har andelen sjunkit till 42,6%. I flera enskilda årskullar är andelen kvinnor omkring 35 procent eller lägre, vilket tydliggör svårigheter att uppnå födelsetal som ger en hållbar befolkningstillväxt. 2.2 Födelsetal Kvinnor i Pajala föder barn i yngre åldrar och fler barn per kvinna än läns- och rikssnittet. Medelåldern för förstföderskor är 27 år i Pajala (genomsnitt för åren 2006-2010). För Norrbotten respektive för landet som helhet är motsvarande siffror cirka 28 resp 29 år. 4

Ålder 2% 1% Befolkningsandel 1% 2% 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Kvinnor i Pajala kommun föder i snitt 2,4 barn (genomsnitt för åren 2006-2010). Motsvarande siffra för Norrbotten är 2,0 och för riket 2,1. Födelsetalen har dock hittills inte varit tillräckliga för att skapa befolkningstillväxt, eftersom andelen unga kvinnor är låg till följd av utflyttning. Pajala har därför födelseunderskott, dvs. färre födda än avlidna. PAJALA CENTRALORT MÄN KVINNOR Åldersstruktur Sverige 2.3 Befolkningsstruktur Födelseunderskottet i Pajala kommun beror på långvarig nettoutflyttning av yngre kvinnor och män. Detta har lett till befolkningspyramider enligt figur 2.2-2.5. I Pajala centralort är kvinnounderskottet särskilt stort i åldersgruppen 20-30 år. I kommundelarna Junosuando, Kangos och Tärendö är kvinnounderskottet mycket stort i åldersgruppen 20-40 år. Ålder Befolkningsandel 2% 1% 1% 2% 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 JUNOSUANDO MÄN KVINNOR Åldersstruktur Sverige 40 20 0 20 40 Antal boende 5 5 Antal boende Befolkningsandel -40-30 Befolkningsandel 2% 1% 1% 2% 30 40 2% 50 1% 60 1% 2% 100 100 90 KANGOS 90 TÄRENDÖ 80 70 MÄN KVINNOR 80 70 MÄN KVINNOR 60 60 Ålder 50 Ålder 50 40 30 Åldersstruktur Sverige 40 30 Åldersstruktur Sverige 20 20 10 10 5 Antal boende 5 Figur 2.2-2.5 Åldersstruktur för Pajala, Junosuando, Kangos och Tärendö jämfört med riksgenomsnittet. Källa: Åf Infraplan, bearbetad data från Pajala kommun 2008-12-31 5 5 Antal boende 5

Medelåldern för kvinnor i Pajala kommun är 49,1 år jämfört med rikssnitt 42,1 år. Medelåldern för män i kommunen är 48,2 år jämfört med rikssnitt 40 år. 2.4 Förbättrat flyttnetto - men fortfarande negativt för kvinnor Det är främst unga människor som flyttar från kommunen för högre utbildning eller arbete, se figurerna 2.6-2.7. Det negativa flyttnettot i åldersgruppen 15-20 år har mellan åren 1997-2006 och 2010 ytterligare försämrats för både män och kvinnor. Det kraftigt negativa flyttnettot i åldersgruppen 20-24 år som förelåg under perioden 1996-2007 (se figur 2.6) har dock förbättrats avsevärt. Det har mer än halverats till år 2010 (fig. 2.7). Detta gäller både kvinnor och män. I åldersgruppen män 25-34 år kvinnor har flyttnettot vänt från negativt till positivt, cirka 4,5 % flyttningsöverskott för kvinnor (dvs flyttningsöverskottet för kvinnor Genomsnitt motsvarar för cirka åren 4,5 1997-2006 % av det totala antalet kvinnor i åldersgruppen). För män är flyttningsöverskottet 5,6 % i åldersgruppen 25-29 år respektive 2,2 % för 0,15 0,1 0,05 åldersgruppen 30-34 år. Detta indikerar att gruvetableringen redan medfört en betydande inflyttning av unga män och kvinnor för arbete i Pajala kommun samt att fler unga i arbetsför ålder väljar att stanna i 0kommunen. Utflyttning har skett bland unga kvinnor i ett första steg för gymnasieutbildning eller för förvärvsarbete, och i ett andra steg för universitets- och högskoleutbildning eller arbete på annan ort. -0,05-0,1 Nettoflyttning för Pajala kommun femårsklasser 1 5 9 13 17 21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 Nettoflyttning för Pajala kommun femårsklasser Nettoflyttning för Pajala kommun femårsklasser män kvinnor män kvinnor -0,15-0,2 0,15 0,1 Genomsnitt för åren 1997-2006 0,15 Genomsnitt för åren 1997-2006 0,15 0,1 År 2010 0,05 0,1 0,05 0 0 1 5 9 13 17 21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85 189 593 97 9 101 13 17 21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 0,05-0,05-0,05-0,1 0 1 5 9 13 17 21 25 29 33 37 41 45 49-0,1 53 57 61 65 69 73 77 81 85 89 93 97 101-0,15-0,05-0,15-0,2-0,2 0,15 0,1-0,1 Figur 2.6 Flyttnetto för Pajala kommun fördelat på åldrar, genomsnitt för åren År 2010 1997 till 2006. -0,15 6 Figur 2.7 Flyttnetto för Pajala kommun år 2010.

Unga män flyttar ut i mindre grad än unga kvinnor för etablering på arbetsmarknaden, för gymnasiestudier och för högre utbildning. I åldrarna 50-64 år sker viss återflyttning, något mer för män än för kvinnor och sannolikt främst från Kiruna och Gällivare. År 2010 hade Pajala ett flyttningsöverskott motsvarande 32 män och ett flyttningsunderskott motsvarande 6 kvinnor. 2.5 Höga förvärvsfrekvenser för kvinnor Pajalas underskott på kvinnor i åldrarna 16-64 år är stort, mer än 4 procentenheter, men på senare tid har förvärvsfrekvenserna för kvinnor stigit över rikssnitt. Bådadera tydliggör att det från hållbarhetssynpunkt är strategiskt högprioriterat att rekrytera kvinnor till Pajala. Detta i synnerhet som gruvnäringen traditionellt är mansdominerad. Av kommunerna i Norr- och Västerbotten är det endast Umeå nära följt av Piteå som har balans mellan män och kvinnor. Luleå och Skellefteå har kvinnounderskott på cirka en procentenhet. Sysselsättningsnivå kvinnor jmf rikssnitt (procentenheter) 8 6 Umeå 4 Kiruna Luleå Robertsfors Lycksele Pajala 2 Dorotea Gällivare Boden Skellefteå 0-6 -4 Övertorneå -2 0 2 4 6 Kvinnounderskott, 16-64 år, i procent jmf rikssnitt (procentenheter) Jokkmokk Vilhelmina Överkalix Älvsbyn Piteå -2 Kvinnoöverskott, 16-64 år, i procent jmf rikssnitt (procentenheter) -4-6 -8-10 Figur 2.8 Sysselsättningsnivåer och kvinnounderskott/överskott för kommunerna i Norr- och Västerbotten i förhållande till rikssnitt. Haparanda -12 7

3 Befolkningsmålet 10 000 invånare uppdelat på kvinnor och män Som följd av Northland Resources gruvetablering i kommunen förväntas betydande befolkningsökning under den kommande 8-10 årsperioden. Pajala står därmed inför det sannolikt största positiva trendbrottet i modern tid i en enskild kommun. 3.1 Scenarier för befolkningsutveckling Attraktiva Pajala I målscenariot Attraktiva Pajala lyckas kommunen i samspel med andra aktörer skapa en tilltalande miljö för arbete, fritid och boende. Inflyttningen av nya Pajalabor under gruvans uppbyggnadsfas blir därmed relativt stor. 18000 16000 Markarbeten för gruvdriften igångsattes hösten 2010. Den reella gruvdriften förutsätts komma igång ca 2012. Inflyttande arbetskraft för gruvnäringen förmodas bosätta sig i närområdet under perioden 2010-2020. Det är starkt önskvärt för den långsiktiga samhällsutvecklingen att rekryteringen görs med tillfredsställande balans mellan kvinnor och män. Målet är 40 % kvinnor sysselsatta i gruvor och anrikningsverk (genomsnittet för svensk gruvnäring är idag ca 14 %). Medföljande kvinnor resp. män behöver genom bl a samverkande, aktiv rekryteringspolitik från alla samhällssektorer tillgodose genomsnittlig förvärvsfrekvens för riket såväl för kvinnor som män. Befolkningsutveckling inom Pajala kommun vid 600 direkt gruvrelaterade arbetstillfällen med multiplikator 1,75-3 och inflyttning över 8 år Prognosen börjar INFLYTTNINGSPERIOD Tapuli: 2012-2020 St. Sahavaara: 2014-2020 14000 12000 Attraktiva Pajala 80 % inflyttning Multiplikator 3 Befolkning 10000 8000 6000 4000 Modesta Pajala 50 % inflyttning Multiplikator 1,75 2000 Bedömd utveckling utan gruvetablering 0 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År Datakälla: SCB befolkningsstatistik 2010 Bearbetning: ÅF Figur 3.1 Prognos av befolkningsutvecklingen i Pajala kommun vid 600 direkt gruvrelaterade arbetstillfällen med multiplikator 1,75-3 och inflyttning över 8 år. 8

Utöver gruvrelaterad arbetskraft antas ytterligare inflyttande arbetskraft tillkomma, vilken tar arbete inom kompletterande samhällssektorer, där sysselsättningen ökar som en synergieffekt av gruvverksamheten. Denna arbetskraft förutsätts flytta in under samma period som inflyttande arbetskraft för gruvor och anrikningsverk. Den inflyttande arbetskraften antas vara mellan 26 och 60 år, varav merparten i den yngre delen av intervallet. Medföljande barn antas ha ålderssammansättning enligt rikssnittet. För varje anställd inom gruvnäringen skapas i scenariot Attraktiva Pajala ytterligare 2 arbetstillfällen inom andra näringar. Modesta Pajala Scenariot Modesta Pajala bygger på att stora delar av arbetet som krävs i samband med gruvetableringen utförs av boende och företag på andra orter. I detta scenario bedöms endast cirka hälften av de gruvanställda i Pajala vara bosatta i Pajala (jämfört med ca 80 % i Attraktiva Pajala ). 3.2 Effekter på kvinnounderskottet Den förestående omfattande inflyttningen av arbetskraft till kommunen, dels inom gruvnäring och dels inom andra näringar, innebär en stor möjlighet för kommunen att minska kvinnounderskottet. Olika alternativ och dess effekter på kvinnounderskottet Hur stor andel av den inflyttande arbetskraften, till följd av gruvnäringens expansion, som är kvinnor kommer att påverka den framtida befolkningsbalansen i kommunen och därigenom befolkningsutvecklingen som helhet. I nedanstående tabell redovisas några olika alternativ för andel kvinnor, som flyttar in för de nya arbetena, som skapas till följd av gruvetableringen. Vidare redovisas de olika alternativens effekter på kvinnounderskottet år 2020. Alternativ År 2010 År 2020 Ökning 2010-2020 Antal Andel (%) Antal Andel (%) Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Kvinnor Modesta Pajala, 3 300 2 980 52,5 47,5 3 650 3 300 52,5 47,5 320 andel kvinnor på nyskapade arbeten = 14 % Modesta Pajala, 3 300 2 980 52,5 47,5 3 630 3 350 52,0 48,0 370 andel kvinnor på nyskapade arbeten = 50 % Attraktiva Pajala, 3 300 2 980 52,5 47,5 5 170 4 720 52,3 47,7 1 740 andel kvinnor på nyskapade arbeten = 14 % Attraktiva Pajala, andel kvinnor på nyskapade arbeten = 50 % 3 300 2 980 52,5 47,5 5 120 4 840 51,4 48,6 1 860 Figur 3.2 Effekter på kvinnounderskottet av olika scenarier för framtidens Pajala. 9

Modesta Pajala, 14% kvinnor av inflyttare till nya arbeten Med 14 procent kvinnor av inflyttarna till de nya arbetena i Pajala, dvs motsvarande fördelning som för gruvrelaterade arbetsplatser i Sverige, förbättras inte det procentuella kvinnounderskottet i kommunen fram till 2020. Att kvinnounderskottet inte försämras beror på att 80 % av inflyttarna till de nya arbetena antags ha med sig sambo. Sambos antags få förvärvsfrekvens i nivå med rikssnitt. Vidare antags den tidigare negativa utflyttningstrenden för unga i kommunen reduceras i Modesta Pajala. I detta scenario antags antalet kvinnor öka med cirka 320 under perioden 2010-2020. Antal kvinnor i förvärvsarbetande ålder ökar med cirka 120 jämfört med 2010. Modesta Pajala, 50% kvinnor av inflyttare till nya arbeten I detta scenario antags 40 % av inflyttarna till Pajala för de nya gruvarbetena vara kvinnor (i enlighet med målet för andel kvinnor i gruvrelaterade arbeten). Med viss obalans enligt ovan för gruvrelaterade arbeten samt med beaktande av befintligt kvinnounderskott är det för långsiktig ekonomisk och social hållbarhet viktigt att för övrigt rekryteringsbehov eftersträva högre andel kvinnor än män. I detta scenario antags 60 % av inflyttarna till de nya arbeten som uppstår som synergieffekt av gruvetableringen vara kvinnor. Attraktiva Pajala, 14 % kvinnor av inflyttare till nya arbeten Trots låg andel kvinnor på de nyskapade arbetena, så förbättras andelen kvinnor av totala befolkningen något tack vare medföljande sambor och att den tidigare negativa utflyttningstrenden för unga i kommunen minskat betydligt. I detta scenario antags antalet kvinnor öka med cirka 1 740 under perioden 2010-2020, varav med cirka 1 300 i förvärvsarbetande ålder. Attraktiva Pajala, 50 % kvinnor av inflyttare till nya arbeten I detta scenario antags 40 % av inflyttarna till Pajala för de nya gruvarbetena vara kvinnor (i enlighet med målet). Med viss obalans för gruvrelaterade arbeten samt med beaktande av befintligt kvinnounderskott är det för långsiktig ekonomisk och social hållbarhet viktigt att för övrigt rekryteringsbehov eftersträva högre antal kvinnor än män. I detta scenario antags 55 % av inflyttarna till de nya, kompletterande arbeten som uppstår som synergieffekt av gruvetableringen vara kvinnor. I detta scenario ökar antalet kvinnor med cirka 1 860 under perioden 2010-2020 och den procentuella kvinnoandelen ökar till 48,6 %. I detta scenario ökar antalet kvinnor jämfört med 2010 med 1 860, varav med cirka 1 400 i förvärvsarbetande ålder. I detta scenario antags antalet kvinnor öka med cirka 370 under perioden 2010-2020 och den procentuella kvinnoandelen öka till 48 %. Antal kvinnor i förvärvsarbetande ålder ökar med cirka 160 jämfört med 2010. 10

4 Sysselsättning i olika sektorer 4.1 Sysselsättningsutveckling - män Under perioden 1993-2009 har antalet sysselsatta män i kommunen minskat med 41 stycken (-3 %). Minskningen härrör främst till offentligdominerade tjänster, som under perioden minskat med 86 sysselsatta män. Antalet sysselsatta män minskade främst under andra halvan av 1990-talet för att sedan öka igen under 2000-talet. Den största ökningen har då skett inom utvinning och tillverkning samt inom privat dominerade tjänster. 4.2 Sysselsättningsutveckling - kvinnor Antalet sysselsatta kvinnor i kommunen minskade under perioden 1993-2009 med 230 stycken (-17 %). Minskningen skedde främst under 1990-talet och antalet sysselsatta kvinnor har sedan under 2000-talet varit på en relativt konstant nivå. De största minskningarna i absoluta tal har skett inom offentligdominerade tjänster (-150) samt inom privatdominerade tjänster (-65). Procentuellt har även sysselsatta kvinnor inom utvinning och tillverkning minskat kraftigt (-34%). Näringslivsutveckling och sysselsättning i Pajala kommun, Näringslivsutveckling baserat på sektorer, och KVINNOR sysselsättning i Pajala kommun, baserat på sektorer, MÄN 1500 1500 Näringslivsutveckling och sysselsättning i Pajala kommun, baserat på sektorer, KVINNOR 1500 1300 1300 1300 1100 1100 1100 900 900 900 700 700 700 500 500 500 300 300 300 100 100 100 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 1993 1994 1995 19961997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Ej specificerad verksamhet Ej specificerad verksamhet Offentligt dominerade tjänster Offentligt dominerade tjänster Privat dominerade tjänster 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Privat dominerade Ej specificerad Utvinning Offentligt och dominerade Jordbruk, skogsbruk, Privat dominerade tjänster verksamhet Utvinning och tillverkning tjänster Jordbruk, jakt skogsbruk, och fiske jakt och fiske tjänster Figur 4.1 Näringslivsutveckling och sysselsättning i Pajala kommun, uppdelat per sektor och kön. 11

4.3 Företagande Andel kvinnliga företag Cirka 21 procent av Pajala kommuns 796 företag drivs av kvinnor (Källa: UC WebSelect, 2011-07-31). Detta kan jämföras med att cirka 25 procent av företagen i Sverige som helhet drivs av kvinnor. Antal kvinnliga företag per 100 kvinnor Svenskt näringsliv gjorde 2006 en analys av hur många kvinnor och män som driver företag i Sveriges län och kommuner. År 2006 hade Pajala 7,9 kvinnodrivna företag per 100 kvinnor i åldrarna 25-64, vilket placerade Pajala på 55:e plats bland Sveriges 290 kommuner. När de gäller företag som drivs av män hade Pajala 25,2 företag per 100 män i åldrarna 25-64. I detta avseende placerade sig Pajala på plats 30:e av landets kommuner. Jordbruk, skogsbruk och fiske Handel Annan serviceverksamhet Tillverkning Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Hotell - och restaurangverksamhet Uppgift saknas Kultur, nöje och fritid Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Vård och omsorg Utbildning Fastighetsverksamhet Transport och magasinering Byggverksamhet Informations- och kommunikationsverksamhet Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. Förvärvsarbete i hushåll Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Finans- och försäkringsverksamhet Försörjning av el, gas, värme och kyla Utvinning av mineral År 2011 har antalet företag per 100 kvinnor i åldrarna 25-64 år i Pajala kommun växt till cirka 12. Även motsvarande siffra för män har växt till cirka 38. Antalet företag i förhållande till invånarantalet är relativt högt i Pajala. Utmaningen för framtiden ligger i att fortsätta att utöka antalet kvinnodrivna företag och i att verka för expansion i företagen. Kvinnliga företag i kommunen Pajala kommun har totalt cirka 164 kvinnodrivna företag. Av dessa drivs 23 i form av aktiebolag, 2 som handelsbolag och resterande 139 är enskilda näringsidkare. Flest företag som drivs av kvinnor, ca 50, finns inom branschen jordbruk, skogsbruk och fiske. Därefter kommer handel med 30 kvinnodrivna företag, följt av annan serviceverksamhet (20) och tillverkning (11), se Antal figur 4.2. kvinnliga företag per bransch, Pajala kommun 0 10 20 30 40 50 Antal kvinnodrivna företag Figur 4.2 Antal kvinnodrivna företag i Pajala kommun, uppdelat per bransch. 12

De största företagen återfinns inom handel. Exempel: Pajalahallen AB (Ica Nära Malmen) i Pajala, ca 10 anställda, Lahtis Livs AB (Ica Nära) i Pajala, ca 7 anställda, Kangos Livsmedel AB (Handlarn) i Kangos, ca 5 anställda, AB Snickarbackens Lägenhetshotell i Pajala är ett exempel på kvinnodrivet företag inom hotell- och restaurangbranschen. Företaget, som har 5 anställda, har haft mycket god tillväxt under de senaste årens gruvexpansion. 20-talet företag inom annan serviceverksamhet är till stor del verksamma inom hårvård och kroppsvård. De 11 tillverkande företagen producerar: livsmedel textilier, läder- och skinnkläder bijouterier lås- och gångjärn 4.4 Offentlig verksamhet Kommunen Pajala kommun har cirka 745 anställda, varav cirka 580 är kvinnor. Tabellen nedan visar antal anställda per verksamhetsområde. Särskilt stora andelar kvinnor har Socialnämnden (86 %) samt Kultur och utbildning (81 %). Kommunens verksamheter Antal anställda Totalt Varav kvinnor % kvinnor Kommunstyrelsen 113 63 56 Kommunkontoret 65 40 62 Kultur och utbildning 206 166 81 Socialnämnden 361 309 86 Landstinget Landstinget bedriver vårdcentral och tandläkarmottagning i Pajala och har ett 60-tal anställda. En översikt ges i tabellen nedan. Bland de anställda är kvinnor i majoritet, med totalt 82 % år 2011. Landstingets verksamheter Antal anställda 2011-07-31 Totalt Varav kvinnor % kvinnor Primärvård 62 50 81 Folktandvården 16 14 88 13

5 Näringslivspotentialer till följd av gruvnäringens etablering Med gruvexpansionen förväntas ett stort antal arbetstillfällen skapas under en lång period. Effekterna handlar dels om att behovet av insatsvaror och tjänster ökar inom och till följd av gruvnäringen, dels att konsumenternas efterfrågan på varor och tjänster ökar när befolkningen ökar och inkomsterna stiger. Den stora utmaningen ligger i att så många som möjligt väljer Pajala kommun för sitt permanenta boende och i att få företagsetableringar och expansion. Storleken på multiplikatoreffekten (hur många arbeten som skapas per arbete inom gruvnäringen) beror på hur många som väljer att bosätta sig i Pajala. Det är därför viktigt att kommunen kan stärka sin attraktionskraft genom att erbjuda inkommande gruvrelaterad arbetskraft, medföljande partners samt ytterligare inflyttare inom kompletterande näringar, goda och variationsrika boende- och rekreationsmiljöer med god livskvalitet. För att närmare klarlägga vilka sysselsättningspotentialer som föreligger kopplat till gruvetableringen har Pajala Utveckling AB låtit genomföra studien Pajala Behovsanalys avseende näringslivets expansionspotentialer till följd av gruvnäringens utveckling inom Pajala kommun. Studien baseras i betydande grad på jämförelser mellan Pajala och de närliggande gruvorterna Kiruna och Gällivare. Härigenom skapas förutsättningar att utifrån relativt likvärdiga regionala förhållanden klarlägga vad som kan bli aktuellt för Pajala i olika scenarier. Figur 5.1 Antal sysselsatta samtliga branscher AB:n och Ekonomiska föreningar i olika scenarier för Framtidens Pajala. 14

5.1 Attraktiva Pajala I scenariot Attraktiva Pajala uppgår antalet sysselsatta i kommunen år 2020 till cirka 4 600, vilket innebär ungefär en fördubbling av sysselsättningen jämfört med idag. Antal sysselsatta i företag bedöms i detta scenario komma upp i storleksordningen 3 150, varav merparten inom aktiebolag och ekonomiska föreningar. Mellan en tredjedel och hälften av sysselsättningsökningen i aktiebolag och ekonomiska föreningar bedöms uppstå inom gruvor, utvinning och transporter. Därutöver bedöms i scenariot Attraktiva Pajala stora sysselsättningsökningar i synnerhet inom bygg- och entreprenadverksamhet, handel, konsultverksamhet samt inom post, tele, utbildning, kultur, hälsa, renhållning etc. 5.2 Modesta Pajala Scenariot Modesta Pajala bygger på att stora delar av arbetet som krävs i samband med gruvetableringen utförs av boende och företag från andra orter. Detta innebär mer blygsamma sysselsättningseffekter i Pajala kommun. I detta scenario bedöms endast cirka hälften av de gruvanställda i Pajala vara bosatta i Pajala (jämfört med ca 80 % i Attraktiva Pajala ). Därmed blir underlaget mindre för uppstöttande service och andra näringsverksamheter. Det blir dessutom svårare att uppnå kritisk massa för ett väl utvecklat serviceutbud. I scenariot Modesta Pajala uppgår antalet sysselsatta i kommunen år 2020 till cirka 3 000, varav cirka 1 800 i företag (cirka 1250 i aktiebolag och ekonomiska föreningar). Målet Attraktiva Pajala präglas av höga förvärvsfrekvenser och ett differentierat näringsliv för långsiktig hållbarhet. 15

5.3 Andel kvinnor i olika branscher De angivna andelarna kvinnor per bransch i scenario Attraktiva Pajala (se figur nedan) bygger på jämförelser med Gällivare, Kiruna och rikssnitt samt med beaktande av vad som krävs för att uppnå minskat kvinnounderskott i framtidens Pajala (49 % kvinnor jämfört med 47,5 % idag). Ambitionsnivån för andel kvinnor i olika branscher är högre i Attraktiva Pajala jämfört med Modesta Pajala, se nedan. I scenariot Modesta Pajala bygger kvinnoandelarna på ett ungefärligt snitt mellan Kiruna/Gällivare och Pajala idag. I detta modesta scenario förbättras det procentuella kvinnounderskottet med en halv procentenhet jämfört med idag. Öka kvinnoandelen i traditionellt mansdominerade yrken! För att uppnå målet Attraktiva Pajala är det nödvändigt att väsentligt öka andelen kvinnor i traditionellt mansdominerade näringar som tillverkning och utvinning, transporter och byggverksamhet. Målet för tillverkning och utvinning är baserat på Northland Resources målsättning att uppnå 40 % kvinnliga gruvanställda. För tillverkning behöver andelen kvinnor öka från dagens 11 % i Pajala till rikssnitt 24 %. Målet för andelen kvinnor inom byggverksamhet är satt på samma nivå som andel kvinnor inom bygg i Gällivare. Gällivare har lyckats uppnå relativt höga andelar kvinnor inom bygg och transporter, troligen som följd av medvetna insatser. Andel kvinnor 2009 (%) Andel kvinnor 2020 (%) Pajala Gällivare Kiruna Riket Attraktiva Pajala Modesta Pajala Jord-, skogsbruk och fiske 9 14 13 20 20 11 Tillverkning och 11 17 15 24 35 14 utvinning Transport och 12 25 20 23 35 17 magasinering Byggverksamhet 4 11 7 8 11 7 Handel 46 44 47 45 50 46 Hotell- och restaurang 63 76 68 55 63 63 Finans och försäkring 63 62 73 53 63 63 Offentlig förvaltning 57 58 64 56 60 57 och försvar Utbildning 78 78 82 75 77 77 Vård- och omsorg 84 86 89 83 83 83 Rekreation, resor, 35 49 45 44 48 40 sport och turism* Uthyrningsverksamhet* 29 35 45 41 46 33 Konsultverksamhet, 36 36 50 38 50 38 data och elektronik* Post, tele, kultur, hälsa, renhållning, energi * 25 42 41 45 46 37 Figur 5.2 Andel kvinnor per bransch i Pajala, Gällivare, Kiruna och Riket. *Del av en större bransch. Andelen kvinnor finns inte för denna finare branschindelning, varav den angivna kvinnoandelen avser den större branschen. 16

Boliden som driver dagbrottsgruvan Aitik i Gällivare kommun behöver många transportförare. Boliden har också varit tydliga med att de gärna anställer kvinnor. Från Arbetsförmedlingens sida arbetar man för att tillgodose branschen med kompetent personal. I Gällivare-Malmberget har Arbetsförmedlingen (AF) haft en yrkesförarutbilning. AF uppmuntrar också unga kvinnor att söka till förarutbildningar och informerar om att de då har goda chanser att få arbete. AF har informationsträffar bland annat i Sundsvall och Luleå, där de berättar om vad det innebär att arbeta i gruvindustrin och vilka yrken som finns. Till dessa träffar inbjuds kvinnor särskilt. Kopplat till gruvan i Pajala kommer det att behövas cirka 350 transportarbeten. Detta kan jämföras med totalt cirka 120 transportarbeten i kommunen idag. Genom att det kommer att nyanställas en stor andel personer i merparten branscher har Pajala god möjlighet att uppnå högre andel kvinnor än i Gällivare. Gruvbolaget i Pajala är också tydliga med att de gärna ser kvinnliga förare. Målet för andel kvinnor inom transporter i Attraktiva Pajala är satt till 35 %, vilket innebär 23 procentenheters ökning jämfört med rikssnittet 2009. Privata tjänster Inom branscher som uthyrning, konsultverksamhet, data och elektronik samt renhållning, energi och miljö ligger andelen kvinnor i Pajala idag klart lägre än i såväl Kiruna/Gällivare som riket. I dessa branscher behöver andelen kvinnor i Pajala öka med i storleksordningen 13-20 procentenheter för att uppnå målet Attraktiva Pajala med jämnare könsfördelning. Kiruna är i detta avseende ett föredöme med bra balans mellan kvinnor och män inom företagstjänster, information och kommunikation (konsult-, data- och elektronikverksamhet). Även inom uthyrningsverksamhet och resor och turism ligger Kiruna bra i förhållande till rikssnitt. Offentligdominerade tjänster Vård och omsorg samt utbildning är idag kraftigt kvinnodominerade branscher. Målnivån för andel kvinnor i dessa sektorer har satts någon procentenhet lägre än idag. Detta skiljer sig från Kiruna och Gällivare, där andelen kvinnor inom vård och utbildning är ännu högre än i Pajala idag, som följd av att dessa orter har stora andelar män inom utvinning och tillverkning. Att målet för kvinnoandelarna inom vård och omsorg i Attraktiva Pajala har satts något lägre beror på att det finns en strävan att få en jämnare könsfördelning även i dessa sektorer. Åtgärder erfordras för att undvika brist inom vårdsektorn Arbetsförmedlingen i Kiruna och Gällivare erfar nu att många kvinnor som fått sommararbete inom vården hoppar över till gruvnäringen med kort varsel, och att man från vårdens sida hör av sig för hjälp att hitta personal. Det är svårt att rekrytera personal när gruvsektorn är mer attraktiv, främst genom högre löner. I Pajala har man ännu inte sett detta mönster, eftersom gruvan inte öppnat än. I förebyggande syfte är det viktigt att gå ut med information till bla grundskoleelever om att pensionsavgångar och ökad befolkning innebär goda möjligheter att få arbete även inom offentliga sektorn i framtiden. 17

Antal kvinnor per bransch, Pajala kommun 700 600 500 400 300 200 100 Pajala 2009 Modesta Pajala 2020 Attraktiva Pajala 2020 Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurang Finans och försäkring Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård, omsorg och sociala tjänster Övriga näringar Figur 5.3 Översiktligt beräknat kompletteringsbehov av kvinnlig arbetskraft i olika branscher, Modesta resp Attraktiva Pajala 5.4 Antal kvinnor per bransch Antalet förvärvsarbetande kvinnor i kommunen kommer fram till år 2020 att behöva öka med i storleksordningen 330 till 1150 (spann mellan Modesta och Attraktiva Pajala). De största sysselsättningsökningarna för kvinnor förväntas inom: Tillverkning och utvinning, Ökning i storleksordningen 35-300 kvinnor. Vård och omsorg, Ökning i storleksordningen 80-210 kvinnor Konsultverksamhet, data, elektronik, post, tele, hälsa, renhållning, energi, värme och vatten, Ökning i storleksordningen 85-125 kvinnor. Utbildning, Ökning i storleksordningen 40-100 kvinnor Transport och magasinering, Ökning i storleksordningen 25-125 kvinnor Handel, Ökning ca 30-110 kvinnor. 18

6 Arbetskraftefterfrågan - kort och lång sikt 6.1 Gruvan och arbetsmarknaden Befolkningens och arbetsmarknadens utveckling under de senaste decennierna och struktur idag innebär en utmaning såväl totalt sett som vad avser kvinnounderskottet. Tidigare tendenser har varit ett begränsat utbud av arbetstillfällen och sektorer, med en jämförelsevis hög arbetslöshet som följd, åldrande befolkning och ökande försörjningsbörda. Med gruvetableringen förändras arbetsmarknaden. Gruvetableringen kommer att dra till sig många förvärvsarbetande från såväl lokalområdet som från övriga delar av landet, Finland och utrikes i övrigt, vilket kan leda till ett tilltagande glapp mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden för vissa sektorer och yrkesgrupper. Detta kan yttra sig genom att rekrytering försvåras och kvalitet äventyras inom t ex offentlig service. Å andra sidan innebär medföljande parters till inflyttande gruvarbetskraft ett kompletterande arbetskraftsutbud. 6.2 Tillträdande och avgående från arbetsmarknaden En genomgång av antalet personer som tillkommer på arbetsmarknaden och som lämnar den (personer som fyller 16 respektive 65) visar att Pajala kommun har ett stort behov av att attrahera nytillkommande för att fylla de platser som blir lediga. Figur 6.1 visar att det till följd av utflyttningsförluster år 2010 var endast 19 personer som tillträdde arbetsmarknaden, medan 82 personer lämnade den. Tillträdande och avgångar 16-64 år på arbetsmarknaden i Pajala kommun 2010-2020 100 90 80 70 Avgångar 60 50 40 30 20 Tillträdande 10 0 2010 2011 2013 2012 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Figur 6.1 Tillträdande och avgångar på arbetsmarknaden i Pajala kommun 2010-2020. Källa: Arbetsförmedlingen/SCB. 19

För år 2011 och för 2013 förväntas av dagens befolkning 94 personer per år lämna arbetsmarknaden, medan antalet tillträdande förväntas bli 18 respektive 23 personer. Notera att prognosen baseras på de befintliga årskullarnas storlek och inte tar hänsyn till flyttmönster. Prognosen tar inte heller hänsyn till gruvans etablering, men ger en fingervisning om det stora behov av arbetskraft som behövs för att fylla tomrummet efter de som går i pension. Enligt prognosen, ej beaktat gruvetableringen, uppgår det ackumulerade glappet mellan tillträdande och avgående på arbetsmarknaden under perioden 2010-2020 till -676 personer, vilket tydligt visar behovet av att attrahera inflyttande. 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 6.3 Avgående från olika yrkesgrupper Totalt förväntas 791 yrkesarbetande i Pajala kommun gå i pension under perioden 2010-2019. De yrkesgrupper där flest personer ur arbetskraften förväntas gå i pension presenteras i figur 6.2 nedan. Till dessa hör främst personal inom vård och omsorg, byggnadsindustrin, transport- och maskinförare, utbildning och olika typer av servicearbete. De stora åldersavgångarna visar att det är en stor utmaning att försörja dessa sektorer med arbetskraft, tillsammans med det faktum att gruvexpansionen kräver betydande expansion av antalet sysselsatta. Åldersavgångar per yrkesgrupp2010- Åldersavgångar per yrkesgrupp i Pajala kommun, perioden 2010-2019 Vård o omsorgspersonal Kod saknas Byggnadshantverkare Byggnads o anläggningsarbetare Fordonsförare Grundskollärare Försäljare detaljhandel Maskinförare Gymnasielärare Chefer mindre företag o myndigheter Förskollärare, fritidspedagoger Övrigt servicearbete Drifts o verksamhetschefer Övrig kontorspersonal Städare Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj Köks o restaurangbiträden Ingenjörer, tekniker Maskin o motorreparatörer Skogsbrukare Administratörer i offentlig förvaltning Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer Processoperatörer trä o papper Redovisningsekonomer, administrativa ass Djuruppfödare, djurskötare Sjuksköterskor Gjutare, svetsare, plåtslagare Tidningsdistributörer, vaktmästare Säljare, inköpare, mäklare Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens Bokförings o redovisningsassistenter Storhushålls o restaurangpersonal Maskinoperatörer trävaruindustri Tull, taxerings o socialförsäkringstjänstemän Brevbärare Agenter, förmedlare Växtodlare Speciallärare Sjukgymnaster, tandhygienister Behandlingsassistenter, fritidsledare Figur 6.2 Åldersavgångar, fördelat på yrkesgrupper. Källa: Arbetsförmedlingen/SCB 20

Gällivare/Malmberget och Kiruna har sett liknande problem att hantera. Gruvverksamheten har på ett positivt sätt konkurrerat med fördelaktiga villkor och löner, samtidigt som en stor del av befolkningen pendlat in istället för att vara bosatta i kommunerna. Detta har skapat ett starkt tryck på offentlig och privat service och infrastruktur, som av tradition har betydligt lägre status och löner. Å andra sidan kan de arbetstillfällen, som skapas vid pensionsavgångarna rätt hanterade innebära en tillgång för att erbjuda arbete till medföljande sambor till inflyttande gruvanställda. Genom att lära av bland annat erfarenheterna från Kiruna och Gällivare finns möjlighet att med framförhållning verka för en framtida, välbalanserad arbetsmarknad i Pajala. Offensiva strategier för arbetskraftsförsörjning blir en viktig grund för gynnsam tillväxt för kommunen. 6.4 Pensionsavgångar kommunal sektor Inom Pajala kommun, som är kommunens största arbetsgivare, förväntas 217 personer gå i pension under perioden 2011-2020, varav 78 de närmsta fem åren (2011-2015) och 139 under nästa femårsperiod (2016-2020). Socialförvaltningen är den del av kommunens verksamhet där det väntas störst pensionsavgångar. Den enskilda yrkesgrupp med störst förväntade pensionsavgångar är undersköterskor, varav 15 beräknas gå i pension 2011-2015 och 43 förväntas gå i pension under perioden 2016-2020. Antal pensionsavgångar 80 70 60 50 40 30 20 Kommunstyrelsen Kultur och utbildning Socialförvaltningen 10 0 2011-2015 2016-2020 Figur 6.3 Förväntade pensionsavgångar för kommunens största arbetsgivare, Pajala kommun, uppdelat per verksamhetsområde. 21

7 Strategier och åtgärdsförslag 7.1 Nyckelfaktorer för kvinnor och befolkningstillväxt Centrum för regionalvetenskap (CERUM) vid Umeå universitet, lyfter fram unga kvinnor som nyckeln till positiv befolkningstillväxt. Det får inte bli för tråkigt i Norrland. Då flyttar ungdomarna och först flyr kvinnorna. Enligt forskare vid CERUM är det vad som hände i Norrlands inland redan på 1940-talet. När kvinnorna flyttade började inlandet krympa. CERUM lyfter fram följande faktorer som viktiga för att få unga kvinnor att vilja bo i en ort: Lokaliseringar av skolor och olika typer av utbildningar (på gymnasie- och universitetetsnivå). Öppen atmosfär Mix av olika kulturer Fritänkande och tolerant tradition Jämställt uttag av föräldraförsäkring. Den feministiska diskussionen lever och påverkar. Bra kulturutbud Levande idrottskultur. Bra friluftsliv Bra träningsanläggningar Differentierat näringsliv, inte för beroende av en verksamhet/bransch. Attraktiv stadskärna/mötesplatser Goda förbindelser österut Flera av ovanstående punkter har också tagits upp i intervjuundersökningen, som viktiga faktorer för att bryta mönstret med kvinnounderskott. Utöver dessa har även följande faktorer betonats: Förebilder och inspiratörer. Samverkan mellan olika aktörer Medvetenhet, kunskapsspridning och förankring i kommunen som helhet Tillgång till passande bostäder Barnomsorg Goda kommunikationer Brett fritidsutbud På vidstående sida görs en bedömning av hur Pajala ligger till när det gäller dessa nyckelfaktorer. Grön färg indikerar en god nivå, där målsättningen bör vara att behålla den goda nivån och att marknadsföra dessa värden. Gul färg indikerar att ytterligare utveckling/åtgärder erfordras för att komma upp i god nivå. 7.2 Värden att värna och marknadsföra Lokalisering av skolor och olika typer av utbildningar Utbildningsutbudet har stor betydelse för att Pajala kommun skall kunna ta emot en större inflyttning och att motverka utflyttning. God kvalitet i högstadiet Eleverna i Pajala når mycket goda betygsresultat. Läsåret 2007/2008 låg det genomsnittliga meritvärdet i Pajalas åk 9 på 221,3 att jämföra med landets 209,3. Endast 12,1% av eleverna nådde inte godkänt resultat i alla ämnen i Pajala jämfört med 23,4 i Sverige. 97% av åk 9 nådde gymnasiebehörighet mot 88,9 i landet. Detta visar sammantaget att Pajala kommun trots ekonomiska påfrestningar har klarat att hålla en god kvalitet i skolan. Brett gymnasieutbud Pajala har idag ett relativt brett utbud av utbildningar på såväl gymnasie- som högskolenivå. Tillsammans med de tre övriga kommunerna i Lapplands kommunalför- 22

VÄRDEN ATT VÄRNA OCH MARKNADSFÖRA Lokaliseringar av skolor och olika typer av utbildningar Mix av olika kulturer Jämställt uttag av föräldraförsäkringen Bra kulturutbud Levande idrottskultur Bra träningsanläggningar Bra friluftsliv Bra samverkan VÄRDEN ATT VIDAREUTVECKLA Medvetenhet om kvinnounderskottsproblemet Fritänkande och tolerant tradition - Öppen atmosfär Differentierat näringsliv Den offentliga debatten: diskussion och representation Passande bostäder Brett fritidsutbud/ Attraktiv stadskärna Barnomsorg Kommunikationer Figur 7.1 Värden att värna och marknadsföra respektive värden att vidareutveckla för att uppnå mer balanserad befolkningsstruktur och långsiktigt hållbar befolkningstillväxt. bund, Gällivare, Kiruna och Jokkmokk, erbjuder man omkring 20 gymnasieprogram. I och med att eleverna är så pass få är en del av utbildningsutbudet via länk. Detta möjliggör för ungdomar att kunna gå den utbildning de vill. Högskole-, yrkes och vuxenutbilning På Lärcentra Pajala erbjuds utbildningar vid högskola, yrkeshögskola, komvux och övrig vuxenutbildning. I samarbete med främst Umeå universitet och Luleå tekniska universitet kan studier bedrivas på plats och på distans med utbildning inriktad mot Pajala. Yrkesutbildningar finns inom exempelvis transport, turism och vård och omsorg. Lärcentra Pajala lyfts fram som ett forum av stor betydelse för Pajala. Det ger möjligheter att stanna kvar och studera vidare efter gymnasiet och att ta steget in i arbetslivet på plats. Genom att finnas på plats i Pajala och ha samarbeten med arbetsgivare i kommunen ger det även en försörjning av arbetskraft till den lokala arbetsmarknaden. När det gäller t ex naturturism finns en bra utbildning i regionen (i Övertorneå). Det är en viktig tillgång. Naturturismföretag i Pajala har också bra kontakt med utbildningar i södra Sverige, som skickar studenter på praktik etc. När det gäller t ex arbetsmarknadsutbildningar, är det viktigt att behov för sådana diskuteras med branschfolk. Detta så att utbildningar kan tas fram när det finns behov och för att undvika att uppfinna hjulet igen, i det fall det redan finns fullgoda utbildningar. 23

Utbudet av kompetent arbetskraft inom fastighetsbranschen samt inom hotell- och restaurang är idag begränsat. När det gäller fastighetsskötsel är det t ex brist på rörentreprenörer. Det finns en utbildning i Kalix, men de har för få utbildningsplatser. De tar endast in 8 stycken. Det sväljer nästan bara Pajala idag, men det ska försörja hela länet. Mix av olika kulturer Pajala och Tornedalen är av tradition flerspråkigt och mångkulturellt. Det tornedalska kulturarvet har utvecklats genom influenser från samiskt, svenskt och finskt håll. Detta är en tillgång och skapar goda förutsättningar för att inflyttade från andra delar av Sverige och från andra länder att integreras i samhället och bli en del av kommunen. Jämställt uttag av föräldraförsäkringen Skillnader mellan män och kvinnor i löneutveckling, möjlighet till fast heltidsanställning och karriärmöjligheter kan ha sin grund i att frånvaro från arbetet på grund av vård av barn i genomsnitt är mycket skevt fördelad mellan könen (SOU 2005:73). Om föräldrar har ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen, så stöds processen mot ökad jämställdhet i samhället. Om pappan och mamman delar rakt av på ledigheten blir index 100. Rikssnitt för pappaindex år 2010 är index 40,9. Snittet för Norrbotten ligger över rikssnitt på 42. Pajala är den kommun i Norrbotten som år 2010 har högst pappaindex på 47,5%. Pajala är också den kommun i Norrbotten som har gjort störst framsteg när det gäller uttag av föräldradagar. År 2009 hade Pajala ett pappaindex på 30,4 och låg då på 11:e plats av länets 14 kommuner. Strävan bör vara att vidmakthålla den goda utvecklingen. Bra kulturutbud Pajalas kulturutbud har vuxit de senaste tio åren med bland andra kommunen, länets kulturinstitutioner, föreningar och enskilda utövare, konstnärer och amatörer som aktörer. Tornedalsteatern i centralorten, som uppför pjäser på både svenska och meänkieli, liksom bibliotek och biografer på flera håll i kommunen, hör till arenorna. Till detta kommer musikgrupper, körer, amatörteatrar, kulturskolan och kyrkosamfundens kulturverksamheter. Studier har visat att ett brett kulturutbud är betydelsefullt, särskilt för kvinnor. Levande idrottskultur Idrottsföreningar har en central roll på många håll i kommunen. Det finns ett brett utbud av idrotter för barn och vuxna och flera föreningar, lag och idrottare har framstående positioner i Sverige och internationellt. Idrottare såsom Charlotte Kalla spelar en viktig roll som förebild och har stor betydelse för en fortsatt livaktig och framgångsrik idrottskultur. Idrottsföreningarna arrangemang samlar även andra föreningar och utgör årliga höjdpunkter för både kommuninvånare och besökare. 24

Bra samverkan Samverkan mellan olika aktörer i Pajala upplevs generellt fungera bra. Det finns bland annat ett arbetsmarknadsråd med representanter från kommunen, företagarna, Arbetsförmedlingen, fackföreningar och gruvbolaget där man pratar med varandra och försöker lösa exempelvis rekryteringsfrågor. Kommunledningen och gruvbolaget har månatliga träffar i flera konstellationer. Gruvbolaget upplevs vara mån om att de små företagen på orten ska vara delaktiga i den utveckling som sker med gruvexpansionen. Kommunen ordnar företagarträffar en gång i månaden. Arbetsförmedlingen kommer på platsbesök till företagare en gång per år. Bra träningsanläggningar Möjligheterna att utöva idrotter i Pajala beskrivs som mycket goda. Badhus finns på fyra orter och idrottshallar finns av flera slag; gymanläggningar, ishall, ridhus och konstgräsfotbollsplan. Fotbollsplaner finns i olika delar av kommunen. Anläggningarna är välskötta, ambitiöst drivna och har stor kapacitet vad gäller utrymme och tid. Det breda engagemanget i idrottsanläggningarna är en stor tillgång, eftersom dessa har stor betydelse som mötesplatser över generationsgränserna i hela kommunen. Bra friluftsliv I Pajala kommun finns höga natur- och kulturvärden och ett rikt friluftsliv. Detta är en viktig grund till att människor väljer att bo i och besöka kommunen. Det är viktigt att värna om att behålla de natur- och kulturvärden som finns. Bland annat är det viktigt med viltförvaltning och laxförvaltning för att bevara vilt och lax i skog och vatten. Det kommunala utvecklingsbolaget PUAB upplevs vara duktiga på att informera och har bra tillgänglighet. Företagare pekar på att utskick på mail kan vara ett bra komplement till möten för de som inte alltid har möjlighet att delta, men gärna vill ha koll. Som ett resultat av samverkan mellan olika aktörer startas nu en serviceutbildning i Pajala, som drivs av utbildningsföretaget Miroi och Arbetsförmedlingen. Även om samverkan generellt fungerar bra i Pajala, så finns mycket att göra för att förbättra samarbetet med privata arbetsgivare vad gäller rekrytering och kompetensförsörjning. Det handlar t ex om tandemrekrytering för att underlätta för två i ett hushåll att få arbete på orten och bättre möjligheter för arbetsgivare och potentiella arbetstagare att kunna nyttja instegsjobb, som idag upplevs ha ett alltför snävt regelverk. 25