ENERGI- OCH KLIMATPLAN 2007-2012

ENERGI- OCH KLIMATPLAN 2007-2012

Projektgrupp: Bengt Nilsson, Energirådgivare STO Christer Hjelmsten, Kommunstyrelseförvaltningen, Tekniska enheten Ulrika Söderlund, Kommunstyrelseförvaltningen, Tekniska enheten Daniel Holdenmark, Kommunstyrelseförvaltningen, Miljö- och byggnadsenheten Ulrika Marklund, Kommunstyrelseförvaltningen, Miljö- och byggnadsenheten Kerstin Sondén, Kommunstyrelseförvaltningen, projektledare För rapporten svarar: Kerstin Sondén, Kommunstyrelseförvaltningen tel: 0304-334187 Kommunstyrelseförvaltningen September 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-25

Innehåll Sammanfattning 5 Del 1 Bakgrund, nuläge 5 1. Bakgrund 7 Klimatförändringen 8 Lagen om energiplanering 8 Energiplan 1998 8 Koppling till andra planer 8 Arbetet med energi- och klimatplanen 9 Uppföljning 9 2. Internationella och svenska mål för energi och klimat 9 Internationella klimatmål 9 Europeiska Unionens mål för energi och klimat 10 Nationella mål för energi och klimat 10 Västra Götalandsregionens klimatmål 11 3. Energimarknaden i Sverige 12 Ekonomiska styrmedel 12 Avreglering och gemensammarknad 12 Energiförsörjning 13 Energiberedskap säkerhet och ansvar för energisystemet 13 4. Energianvändningens konsekvenser för miljö och hälsa 14 Växthuseffekt och klimatförändring 14 Försurning 15 Övergödning 15 Utsläpp av hälsofarliga ämnen 15 5. Alternativ för minskade koldioxidutsläpp 16 Energisnåla hus 16 Värmepumpar 16 Solenergi 17 Vindkraft 17 Vågkraft 17 Biobränslen 17 Biogas 18 Närvärme 18 Transporter och drivmedel 18

6. Orust - förutsättningar 19 Befolkning och bebyggelse 20 Arbetsmarknad och näringsliv 20 7. Energianvändning och utsläpp i kommunen 20 Eldistribution 20 Användning och tillförsel av energi 21 Utsläpp av koldioxid 22 Energianvändning och utsläpp från transporter 23 Hushållens energianvändning 24 Utsläpp från industri och service 24 Vindkraft 25 8. Energianvändning i kommunens egna verksamheter 25 Kommunens fastigheter 25 Transporter 26 Del 2 Mål och strategier 27 1. Övergripande mål 27 2. Mål och strategier för olika verksamheter 27 Hållbar samhällsplanering 27 Hållbar uppvärmning av bostäder och lokaler 28 Hållbar energiproduktion 28 Hållbara transporter 29 Kommunens egen verksamhet 30 Information/klimatmedvetenhet 30 3. Handlingsplan 2008-2012 för energi- och klimatplan 32 4. Energi- och klimatplanens miljökonsekvenser och uppfyllande av miljömål 37 Minskad användning av fossila bränslen 37 Minskad energianvändning 37 Förbränning av biobränsle 37 Förhindra negativa effekter avv energi- och klimatplanen 38 Jämförelse med nollalternativet 38 Bilaga: Nationella miljömål som berör energianvändning

Sammanfattning Bakgrund, nuläge Den pågående klimatförändringen är vårt mest allvarliga globala miljöhot och åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser diskuteras världen över. Frågan om hur vi ska nå hållbar utveckling handlar mycket om hur tillräcklig och hållbar energi ska kunna tillförsäkras. 1998 tog Orust kommun fram en energiplan som nu behöver aktualiseras. Samordningsuppgiften gick till kommunstyrelsekontoret och arbetet har skett i en projektgrupp där flera förvaltningar har ingått. Ett samrådsförslag är nu klart och skickas på remiss till berörda. Under 1990-talet arbetades intensivt med klimatfrågan på internationell nivå. FN:s klimatkonvention antogs av FN 1992 och 1997 upprättades det så kallade Kyotoprotokollet med mer konkreta mål. För EU innebär Kyotoavtalet att utsläppen ska minska med 8 procent till 2010-2012 jämfört med 1990. Ett mer långsiktigt mål är att begränsa den globala temperaturökningen till 2 grader C till år 2050. Ett av de viktigaste styrmedlen är handeln med utsläppsrätter. Sverige har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 4 procent jämfört med 1990. Samma mål gäller för Västra Götaland. Begränsad klimatpåverkan är också ett av de 15 miljömål som antogs 1999. Oljeanvändningen har minskat kraftigt i Sverige sedan 1970-talet och andelen förnybar energi har ökat. Den totala energianvändningen, liksom koldioxidutsläppen per invånare, är lägre i Orust än i riket, bland annat på grund av avsaknad av energikrävande industri och hög andel biobränsle för uppvärmning. Stor pendling och gles bebyggelse bidrar dock till att koldioxidutsläppen från trafiken är högre än i riket. Totalt har koldioxidutsläppen minskat, medan utsläppen från trafiken har ökat. Övergripande mål för Orust kommun Orust kommun ska verka för en övergång till en långsiktigt hållbar energiförsörjning: - energiförbrukningen ska minska - förbrukningen av fossilt bränsle ska minska - andelen förnybar energi ska öka - energieffektiviteten ska öka - koldioxidutsläppen ska minska med minst 4 procent till år 2012, jämfört med medelvärdet 2003-2004 Kommunens invånare ska ha tillgång till ett leveranssäkert och robust energisystem. Hållbar samhällsplanering Nya bostadsområden, arbetsplatser och service ska i första hand lokaliseras där energianvändningen kan effektiviseras, avseende uppvärmning och transportbehov. Energifrågorna ska beaktas redan vid områdes- och detaljplaneläggningen.

På kommunens egen mark bör krav ställas på att de energilösningar som ska användas är långsiktigt hållbara. Vid bebyggelse av nya områden kan mark- och exploateringsavtal upprättas. Vid planering av ny infrastruktur ska hänsyn tas till förväntade klimatförändringar. Klass 1 Passiv uppvärmning (utan konventionellt uppvärmningssystem) Biobränsle* Biogas* Värmepump med biobränsle eller solenergi som komplement Klass 2 Värmepump med elvärme som komplement *) Olja kan accepteras som topplast i större förbränningsanläggningar Hållbar uppvärmning av bostäder och lokaler Kommunen ska verka för att fler övergår till passiv uppvärmning eller uppvärmningssystem som bygger på förnybar energi. I samband med bygglov ska kommunen informera om miljömässigt hållbara energialternativ och lösningar som kan minska energiförbrukningen. Vid nybyggnation rekommenderas i första hand uppvärmning klass 1 (se tabell), i andra hand klass 2 eller annan uppvärmning med motsvarande miljöpåverkan. Vid nybyggnation av tät bebyggelse ska ett gemensamt uppvärmningssystem (närvärme) övervägas. Kommunen ska ta fram en policy för förbränning av biobränsle i tätbebyggt område. Hållbar energiproduktion Närvärme ska fortsätta att byggas ut i de större samhällena. Även privatpersoner ska beredas möjlighet att ansluta sig där så är möjligt. Möjligheten att stimulera produktion av biobränsle och biogas, bör utredas närmare. Orust kommun ska i sin översiktsplan redovisa lämpliga lägen för vindkraft. Hållbara transporter Kommunen ska planera för byggande av fler gång- och cykelvägar. Ett effektivt kollektivtrafiksystem ska eftersträvas. Kommunens egen verksamhet I all kommunal verksamhet ska energieffektivitet eftersträvas, exempelvis för uppvärmning av bostäder, skolor, lokaler, belysning och transporter. Oljeuppvärmning i kommunens egna lokaler ska fasas ut och ersättas av förnybar energi senast år 2012. Riktlinjer för upphandling som tar hänsyn till energikonsekvenser under varans/tjänstens livstid ska tas fram. Kommunen ska vid inköp av nya bilar i första hand välja miljöbilar som ger låga utsläpp av koldioxid. Kommunen ska använda sig av gällande nationell definition av miljöbilar. Information/klimatmedvetenhet Kommunen ska verka för att medvetenheten bland allmänhet och företag om klimatförändringarna och dess negativa effekter, samt vad man kan göra för att begränsa sin negativa klimatpåverkan. Energirådgivningen ska gälla alla typer av energisystem och syfta till att spara energi och ställa om från eluppvärmning och oljeanvändning till förnyelsebar energi.

ENERGI- OCH KLIMATPLAN 2007 Del 1 Bakgrund, nuläge 1. Bakgrund Klimatförändringen Den pågående klimatförändringen är vårt mest allvarliga globala miljöhot. Idag är också de allra flesta forskare överens om att människors utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser har bidragit till ett förändrat klimat. Enligt FN:s klimatpanel, IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), med omkring 2500 forskare, är människan med 90 procents säkerhet ansvarig för den största delen av den höjning av temperaturen på 0,74 grader som skett de senaste 100 åren (1906-2005.) Temperaturavvikelse (grader C) Avvikelse från genomsnitt 1961-1990) 0,8 0,6 0,4 0,2 0-0,2-0,4-0,6-0,8 G lo ba l me de lte mpe ra tur 1 8 6 0-2 0 0 5 1 8 6 0 1 8 8 0 1 9 0 0 1 9 2 0 1 9 4 0 1 9 6 0 1 9 8 0 2 0 0 0 Källa: Brohan, P. m.fl. Det är svårt att förutsäga hur mycket medeltemperaturen kommer att stiga. IPCC beräknar att medeltemperaturen kan öka med 1,8-4 grader C från år 1990 till 2095. Men om utsläppstakten fortsätter öka kan temperaturen stiga så mycket som 6,4 grader. Ett varmare klimat leder till ett mer extremt väder, med fler och framför allt kraftfullare stormar, torka och översvämningar. 30 20 10 Antal översvämningstillfällen i Europa under 1900-talet (WHO) Antal 40 Tydliga tecken på klimatförändringen har redan visat sig världen över. Exempelvis har Arktis havsis sommartid minskat med 40 procent i tjocklek jämfört med för 20-40 år sedan, glaciärerna har dragit sig tillbaka över hela världen - ibland helt försvunnit och snö- och istäckena har krympt. Även den kraftiga ökningen av antalet översvämningar som vi kunnat se bland annat i Europa under de senaste decennierna, kan hänga samman med den pågående klimatförändringen. 1980 1978 1976 1900-1974 1988 1986 1984 1982 2000 1998 1996 1994 1992 1990 År

Lagen om energiplanering Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska alla kommuner ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Där framgår också att kommunen i sin planering ska främja hushållningen med energi och verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Planen ska antas av kommunfullmäktige. Till energiplanen ska det också finnas en miljökonsekvensbeskrivning för föreslagna åtgärder. I varje kommun ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I en sådan plan skall finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. (Lag (1977: 439) om kommunal energiplanering) Lagen om energiplanering tillkom under en tid med ett stort oljeberoende och en kris på den internationella oljemarknaden. Målet med energiplaneringen var därför i första hand att säkra tillgången till energi och att minska oljeberoendet. Kravet på miljökonsekvensbeskrivning har tillkommit senare. Under de senaste åren har de negativa effekterna av vår energianvändning, framför allt för klimatet, blivit alltmer uppmärksammade och vikten av en hållbar energianvändning blivit tydligare. Därför har vi valt att göra denna plan till en kombinerad energi- och klimatplan, med mål och strategier för en god energiförsörjning och för en minskad klimatpåverkan. Energiplan 1998 1998 tog Orust fram en energiplan. Planen hade ett treårigt perspektiv och behöver revideras. Ett av åtgärdsförslagen i den förra energiplanen var att etablera energirådgivning. Så gjordes också och kommunen har idag tillsammans med Tjörn och Stenungsund en energirådgivare som kan hjälpa hushåll, företag och föreningar att välja en miljömässigt och ekonomiskt hållbar energilösning. En annat föreslag var att göra en utredning som skulle se över varje samhälles förutsättningar för konvertering till förnyelsebara energikällor. En annan utredning skulle göras för att se över möjligheterna till energieffektivisering och konvertering i kommunens egna fastigheter. Några särskilda utredningar kring detta har inte tagits fram, men för närvarande pågår projektering av utbyggd närvärme till främst kommunala fastigheter i Ellös, Svanesund och Henån. Koppling till andra planer Energiplanen ska kopplas till översiktsplanen, vilket bland annat innebär att de ska samverka för att skapa en hållbar samhällsutveckling. Den har också koppling till kommunens miljömål. Vad gäller energiförsörjning i kris hänvisas till kommunens beredskapsplaner.

Arbetet med energi- och klimatplanen Energi- och klimatplanen har tagits fram i en arbetsgrupp med representanter från kommunens miljö- och byggnadsenhet, tekniska enhet, kommunstyrelseförvaltningen och kommunens energirådgivare. Kommunstyrelseförvaltningen har ansvarat för rapportens utformning och innehåll. Uppföljning Planen ska kortfattat följas upp varje år i samband med årsredovisningen. En mer systematisk uppföljning ska göras en gång per mandatperiod, då också behovet av en ny energi- och klimatplan ska utredas. 2. Internationella och svenska mål för energi och klimat Internationella klimatmål 1992 antogs FN:s klimatkonvention (UNFCCC). Den innehåller allmänna mål för åtgärder som ska bidra till att minska utsläpp av växthusgaser och utgör samtidigt det ramverk inom vilket förhandlingar kring klimatpolitiken förs. Klimatkonventionen har undertecknats av mer än 200 länder. Konventionen innebär bland annat att parterna bör vidta förebyggande åtgärder för att förutse, förhindra eller minimera orsakerna till klimatförändringar. De bör anta nationella program som innehåller åtgärder för att motverka klimatförändringar inom alla relevanta samhällsreformer omfattande alla växthusgaser samt samarbeta för att underlätta anpassning till ett förändrat klimat. 1997 upprättades det så kallade Kyotoprotokollet inom klimatkonventionen, vilket innehåller mer konkreta mål. I februari 2005 trädde protokollet i kraft. Målet är att industriländerna tillsammans ska minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 5 procent från den nivå de låg på 1990 fram till 2008-2012. De växthusgaser som omfattas av protokollet är koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas), fluorkolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid. Kyotoprotokollet: Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5 procent till 2008-2012 Idag har mer än 120 länder ratificerat Kyotoprotokollet. En nackdel är dock att USA, som står för omkring en fjärdedel av de totala utsläppen av växthusgaser, valt att ställa sig utanför överenskommelserna. Inför kommande förhandlingar har dock USA sagt sig vara med vid förhandlingarna. Vid ett klimatmöte i Marrakech hösten 2005 enades länderna om en process i tre delar för diskussioner om klimatsamarbetet efter 2012. Det inbegriper förhandlingar om industriländernas åtaganden efter

Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, en översyn av Kyotoprotokollet samt en dialog under klimatkonventionen om framtidens internationella klimatarbete. Europeiska Unionens klimatmål För EU:s del innebär Kyotoprotokollet att utsläppen av växthusgaser ska minska med 8 procent till år 2008-2012 jämfört med 1990 (de nya medlemsländerna undantagna.) För att ha någon större inverkan på klimatet krävs betydligt större åtgärder än vad som överenskommits i Kyotoprotokollet. Det Europeiska rådet (EU:s stats- och regeringschefer) har därför antagit målet att temperaturen inte får öka mer än två grader jämfört med förindustriell nivå. EU vill arbeta för att få till stånd en internationell överenskommelse inom klimatkonventionen, om att begränsa den globala temperaturökningen till 2 grader C. ppm = miljondelar Koldioxidekvivalenter: Beskriver gasers påverkan på växthuseffekten i förhållande till koldioxid. Metan är exemelvis 21 gånger starkare växthusgas än koldioxid. För att nå detta mål krävs stora utsläppsminskningar inom bara några årtionden. Tidigare bedömdes detta innebära att halten koldioxid i luften inte får överskrida 550 ppm koldioxidekvivalenter. Aktuell forskning tyder dock på att klimatsystemet betydligt känsligare för koldioxid än så. Två graders temperaturökning skulle snarare motsvara en nivå på 400 450 ppm koldioxid. Eftersom koncentrationen redan uppgår till över 400 ppm och ökar med 0,5 procent per år, kommer det att krävas stora åtgärder för att nå målet. Inför framtida internationella klimatförhandlingar (efter Kyotoprotokollet) vill Europeiska rådet att i-länderna ska minska utsläppen av växthusgaser med 30 procent fram till år 2020 och 60-80 procent till år 2050. Om andra länder inte sluter upp skall EU åta sig att minska sina utsläpp med minst 20 procent till 2020. EU:s gemensamma klimatstrategi ECCP, innehåller strategier för att minska utsläppen av växthusgaser. Ett av de viktigaste styrmedlen är ett system för handel med utsläppsrätter. Andra viktiga styrmedel är främjande av elproduktion från förnybara källor och direktiv om byggnaders energiprestanda. Nationella mål för energi och klimat 1997 fastställdes riktlinjer för den svenska energipolitiken i det energipolitiska beslutet tillsammans med en strategi för den fortsatta omställningen av energisystemet. Där fastslogs bland annat att: Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. 10

År 2002 beslöt sig Sverige att ratificera Kyotoprotokollet. Samtidigt fastställdes den gällande nationella klimatstrategin. På kort sikt är målet att Sveriges utsläpp av växthusgaser ska minska med minst fyra procent som ett medelvärde 2008-2012 jämfört med 1990. Begränsad klimatpåverkan är också ett av de sexton nationella miljömål som riksdagen antagit. Andra miljömål som berör energiområdet är: Frisk luft, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Levande skogar, En giftfri miljö och God bebyggd miljö. Dessa miljömål beskrivs mer omfattande i Del 2 - Mål och Strategier. Klimatstrategin innebär att Sverige har åtagit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser mer än vad som krävs enligt Kyotoprotokollet. Enligt den fördelning som gjorts inom den Europeiska Unionen får Sverige öka sina utsläpp med upp till 4 procent. Detta bland annat på grund av den i europeiskt perspektiv förhållandevis låga utsläppsnivån i Sverige och beslut om avskaffande av kärnkraft. Ett mer långsiktigt mål antogs också i 2002 års klimatpolitiska beslut, nämligen att halten koldioxid i atmosfären inte ska överskrida 550 ppm koldioxidekvivalenter. Till 2050 ska utsläppen vara mindre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare. I juni 2006 antog riksdagen en ny klimatproposition. Eftersom aktuell forskning tyder på att klimatsystemet är mer känsligt för koldioxid än man tidigare trott, vill riksdagen i enlighet med Europeiska rådets nya förslag, komplettera det långsiktiga målet för begränsad klimatpåverkan. Det nya målet innebär att temperaturen inte får öka med mer än 2 grader Celsius. På medellång sikt föreslås i propositionen att utsläppen av växthusgaser ska minska med 25 procent till år 2020. Regeringen ville också att Sverige ska bli först med att bryta oljeberoendet och skapade därför oljekommissionen som lagt fram förslag på åtgärder för att nå dit. Förutsättningar ska skapas för att bryta beroendet av fossila bränslen till 2020. Västra Götalandsregionens klimatmål De 16 nationella miljömålen har brutits ner på regional nivå. Västra Götalandsregionens klimatmål har samma lydelse som det nationella målet, det vill säga att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst fyra procent. För regionens del innebär det att utsläppen av växthusgaser, omräknat i koldioxidekvivalenter, ska minska från 9,7 miljoner ton 1990 till 9,3 miljoner ton år 2010. Utsläppen av växthusgaser har ökat efter 1990, vilket innebär det att utsläppen måste minska med 15 procent från år 2000 för att nå målet. 11

3. Energimarknaden i Sverige Ekonomiska styrmedel Energianvändningen har beskattats sedan 1950-talet. Från början var syftet att finansiera statsbudgeten, senare har energiskatterna mer kommit att användas för att uppnå olika energi- och miljömål. 1 kwh, kilowatttimme: 1 kw (1000 watt) under en timme 1MWh, megawatttimme: 1 000 kwh 1Gwh, gigawatttimme: 1 000 000 kwh 1Twh, terawatttimme: 1 000 000 000 kwh 1991 infördes den första koldioxidskatten och 2000 inleddes en grön skatteväxling i landet. Det innebär att skatterna ökar för nyttjande av naturresurser och negativa utsläpp i miljön, medan de minskar på andra områden, som exempelvis arbete. År 2003 infördes elcertifikaten, med syfte att öka andelen förnybar energi. Producenter av förnybar energi får ett elcertifikat för varje megawattimme (MWh) som produceras. Samtidigt måste alla elleverantörer ha elcertifikat i förhållande till sin försäljning och användning av el, vilka de kan köpa av tillverkare producenterna av förnybar energi. Målet är att andelen förnybar energi ska öka till 17 Twh till år 2016. En lag om energideklaration för byggnader trädde i kraft år 2006. Syftet är att konsumenter ska få tillgång till saklig information om byggnaders energiförbrukning, för att främja effektiv energiförsörjning och god inomhusmiljö. Energideklaration ska upprättas senast 1 januari 2009 vid uppförande eller försäljning av småhus, medan alla hyres- och bostadsrätter som är yngre än tio år ska energideklareras. Avreglering och gemensam marknad 1996 avreglerades den svenska elmarknaden och den svenska marknaden är idag i stor utsträckning sammankopplad med de övriga nordiska ländernas elmarknader. Elen köps och säljs på den gemensamma elbörsen Nord Pool. EU har som mål att skapa en gemensam marknad för el inom unionen. Enligt ett direktiv från 2003 skulle marknaden öppnas för företagskunder år 2004 och 2007 för hushåll. Sedan avregleringen genomfördes i Sverige har konsumentpriserna för på elenergi ungefär fördubblats. En liten del av prishöjningen beror på höjda skatter. Andelen skatt och moms har under perioden ökat från 35 till 41 procent. Avregleringen av energimarknaden och en sammankoppling av den europeiska elmarknaden gör att elpriset förväntas stiga till europeisk nivå. 2005 inrättades Energimarknadsinspektionen, som ska följa upp och analysera samt utöva tillsyn över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme. Energimarknadsmyndigheten ska se över konkurrensen och verka för att kundernas ställning på marknaden höjs. 12

Energiförsörjning Oljekrisen på 1970-talet medförde en energieffektivisering och en övergång till användning av el. Oljan står idag bara för omkring en tredjedel av landets energitillförsel, jämfört med närmare 80 procent i början av 1970-talet. Det är framför allt energitillförsel från kärnkraft, men också från biobränsle och vattenkraft som har ökat. År 2005 kom 29 procent energitillförseln från förnybar energi, vilket är en hög andel vid en internationell jämförelse. Den svenska elproduktionen kommer huvudsakligen från vattenkraft och kärnkraft. Tillsammans stod de för över 90 procent av elproduktionen år 2004. Energitillförsel efter energislag i Sverige, antal Twh 1970-2005 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1970 1975 1980 1985 Övrigt Kärnkraft, brutto Kol och koks Vattenkraft, brutto Biobränslen, torv m.m. Råolja och oljeprodukter 1990 1995 2000 Källa: Energimyndigheten 2006 2005 Kärnkraften står för ungefär hälften av elproduktionen i Sverige, men ska enligt tidigare energipolitiska beslut avvecklas. Barsebäcks första reaktor stängde 1999 och den andra reaktorn stängdes 2005. Den nya regering som tillträdde hösten 2006 uppgav i sin regeringsförklaring att de inte kommer att ta några beslut om avveckling av kärnreaktorer under mandatperioden 2006-2010. Förbudet mot byggande av nya kärnreaktorer kvarstår dock. Under kalla vinterdagar och då vattenreserven i norr är låga skapas ibland en brist på el. Det innebär att energi importeras från Europa, bland annat kolkraft, som ger stora utsläpp av växthusgaser. Även om användningen av olja har minskat i Sverige, så är olja fortfarande den viktigaste enskilda energikällan globalt. Tillgången på olja minskar dock i många delar av världen. Sannolikt finns nya fyndigheter framför allt i mellanöstern, ett område med många konflikter och politisk instabilitet. Samtidigt ökar efterfrågan på olja, inte minst på grund av den ekonomiska utvecklingen i ostasien. Detta innebär risk för ökade priser och kraftiga prissvängningar. När en eventuell oljebrist inträffar råder det oenighet kring. Energimyndigheten gör bedömningen att en bristsituation kommer att inträffa inom några decennier om utvecklingsländerna närmar sig västvärldens oljekonsumtion. Andra menar att det kan komma att ske betydligt fortare, medan några tror att nya oupptäckta fyndigheter kommer att täcka det framtida behovet. Energiberedskap säkerhet och ansvar för energisystemet Krisberedskapsmyndigheten är samordnare av olika beredskapsfunktioner. Energimyndigheten ansvarar för energiförsörjningen och för eventuell ransonering av energikonsumtionen i händelse av kris eller krig. Svenska kraftnät ansvarar för att elförsörjningen fungerar. Kommunerna har lokalt ansvar för energiförsörjningen. De har också ansvar för att samordningen fungerar mellan olika inblandade aktörer i händelse av kris. Kommunerna ska liksom andra myndigheter göra riskanalyser. Beredskap för eventuella elavbrott ska behandlas i den kommunala beredskapsplanen. 13

4. Energianvändningens konsekvenser för miljö och hälsa Växthuseffekt och klimatförändring Växthuseffekten uppstår på grund av att växthusgaserna har en förmåga att släppa in solljus och värme samtidigt som de bevarar mer värmestrålning än vanlig luft. På så sätt fungerar växthusgaserna som glaset i ett växthus. Detta är ett naturligt fenomen och utan denna skulle genomsnittstemperaturen på jorden vara nästan 35 grader lägre än idag. Problemet är att mänskliga aktiviteter har ökat mängden växthusgaser i atmosfären avsevärt, vilket skapar en oönskad förstärkt växthuseffekt, vilket i sin tur ger ett förändrat klimat. De senaste 150 åren har halten koldioxid i luften ökat med 35 procent till följd av mänskliga aktiviteter. Växthusgaser kommer framför allt från förbränning av fossila bränslen som olja, kol och gas. De vanligaste växthusgaserna är koldioxid, metan och dikväveoxid (lustgas). Koldioxid står för omkring 80 procent av utsläppen av växthusgaser och kommer framförallt från transporter, industrier, uppvärmning av bostäder och lokaler. Utsläppen från vägtrafiken är den största enskilda källan till koldioxidutsläpp i Sverige. För varje liter bensin eller diesel en bil förbrukar bildas omkring 2,5 kg koldioxid. Gas Antal koldioxidekvivalenter Koldioxid 1 Metan 21 Lustgas 310 Fluorkarboner 6 500-9 200 Ofullständigt fluorerade kolväten 140-11 700 Svavelhexafluorid 23 900 Källa: Naturvårdsverket Metangas kommer bland annat från soptippar och djurskötsel och är en mycket kraftfull växthusgas, det vill säga den har betydligt större påverkan på klimatet än koldioxid. Lustgas kommer främst från tillverkning av gödsel, gödselstackar och från förbränning av olja, kol och gas. Ett varmare klimat leder till ett mer extremt väder, med fler och framför allt kraftfullare stormar, torka och översvämningar. Det leder också till att havsvattennivån kan fortsätta att stiga, enligt IPCC:s beräkningar med ca 20-60 cm under detta århundrade. (Under 1900- talet har vattennivån stigit med 10-20 cm.) Kustområden och låglänta områden är speciellt utsatta för en höjd vattennivå. För stora delar av västsverige kan också ökad nederbörd och höjd grundvattennivå leda till en ökad risk för ras och jordskred. Djur och växter som inte hinner anpassa sig till ett förändrat klimat får svårt att överleva. Vid en fortsatt global uppvärmning med mer än ett par grader ökar risken för att 20 30 procent av jordens växtoch djurarter kommer att dö ut. Likaså kan klimatförändringarna ge negativa konsekvenser för jordbruket. Enligt IPCC kan Afrika drabbas av minskad livsmedelsproduktion (med upp till 50 procent redan vid 2020 i vissa fall). För stora delar av världen kan torka och vattenbrist skapa allvarliga problem för människors överlevnad, inte minst i Asien där över en miljard människor kan påverkas av minskade vattentillgångar vid år 2050 (IPCC). 14

I Sverige tror forskarna i stället att det i huvudsak blir ett fuktigare klimat, med mer nederbörd och ökad risk för översvämningar. Temperaturen beräknas också att öka mer i Sverige än globalt. Enligt klimatscenarier som tagits fram av SMHI och Rossby Centre kommer årsmedeltemperaturen att öka med omkring 4 grader i Sverige under de närmaste 100 åren. Det är över 40 procent mer än den globala temperaturhöjningen. Vintertemperaturen blir enligt beräkningarna något större under vintertid, 4-5 grader och något lägre under sommartid, ca 2-3 grader. Ovädret på Orust 2002 Effekten av en temperaturhöjning, innebär också risker för spridning av exotiska sjukdomar. Förekomsten av pollen och relaterade besvär påverkas av en förlängd växtsäsong, förändrad vegetation och högre koldioxidhalt i atmosfären. Andningsrelaterade besvär kan även förvärras om klimatförändringen påverkar halten av marknära ozon. Försurning Förbränning av fossila bränslen ger utsläpp av försurande ämnen, såsom svavel- och kvävedioxider. När de försurade ämnena når marken lakas kalium, magnesium och viktiga näringsämnen ur. Samtidigt löses giftiga aluminiumjoner och tungmetaller upp och växtligheten skadas. I sjöar som drabbas av försurning minskar den biologiska mångfalden. Större delen av landet är mycket känsligt för försurning, bland annat beroende typ av berggrund och vegetation. Övergödning Utsläpp av kväveföreningar bidrar också till övergödning av mark och vatten. Till en viss gräns kan kvävet leda till en ökad tillväxt av skogen. Men när kvävemättnad uppstår läcker kväve ut till grundvatten och vattendrag. Näringsämnena når också sjöar och hav, där övergödningen kan leda till algblomningar, syrebrist och döda bottnar. Förbränning av fossila bränslen kan också leda till övergödning på ett mer indirekt sätt. Då vattentemperaturen ökar och säsongen för produktion av plankton blir längre, ökar också den beräknade årsproduktionen av plankton. Ökad syrgasförbrukning i Gullmarns djupvatten har uppmätts och antyder också att nedfallet av organiskt material har ökat som en följd av ökad planktonproduktion. Utsläpp av hälsofarliga ämnen Trafik och förbränning av bränslen kan ge upphov till hälsofarliga luftföroreningar som exempelvis bensen, tungmetaller, svaveldioxid, kväveoxid, partiklar, kolväten och ozon. Föroreningarna kan både vara cancerframkallande och ge skador på luftvägar och nervsystem. 15

5. Alternativ för minskade koldioxidutsläpp Energisnåla hus Det finns teknik som väsentligt kan minska energiförbrukningen i nybyggda hus, utan att byggkostnaden behöver bli så mycket högre. I ett längre perspektiv är både miljövinster och ekonomiska vinster stora för energisnåla hus. Tyvärr är perspektivet vid nybyggande ofta kortsiktigt och man tar inte hänsyn till driftskostnaden, vilken i ett livscykelperspektiv utgör en stor andel av den totala kostnaden för byggnaden. Ett uppmärksammat exempel på energisnåla hus, eller passiva hus som de också kallas, har byggts i Lindås utanför Göteborg. De är byggda utan värmesystem. Personvärme, instrålad solenergi, belysning och hushållsapparater räcker för att värma upp huset även under kalla dagar, utan att särskilt värmesystem är nödvändigt. Om man vill ha mer än 20 grader inomhus, kan extra värme tillföras genom elvärmare i tilluften. Byggkostnaden för husen i Lindås motsvarade kostnaden för konventionella bostäder. Merkostnaden för bättre isolering och fönster (totalt ca 40 000-50 000 kronor per bostad) finansierades av avsaknaden av värmesystem. Värmepumpar Värmepumpar utnyttjar värmen i luft, mark och vatten. Värmepumpen kan ge upp till två-tre gånger så mycket energi som den kräver för att drivas. Om värmepumpen installeras i hus som värms upp med elvärme, minskar elförbrukningen kraftigt. Under riktigt kalla dagar kan dock värmepumpen inte öka värmetillförseln, vilket innebär att en elpatron måste ge värmetillskottet. Det ger problem med effekttoppar under kalla dagar. En kombination med vedkamin eller pelletskamin under kalla dagar kan därför vara ett miljövänligare alternativ. Värmepumparna innehåller köldmedier som kan påverka ozonskiktet och bidrar till växthuseffekten. Solenergi Solen är den ursprungliga källan till all energi på jorden. Solenergin är ren och ger inga utsläpp. Den kan utnyttjas genom att ta tillvara solvärmen i en solfångare eller genom omvandling till el genom solceller. Värmen från solfångaren kan svara för omkring hälften av varmvattenbehovet och 10-20 procent av värmebehovet i en villa. Det mesta av materialet från solfångaren kan återvinnas. Solcellen fungerar genom att den polariseras då den belyses, så att framsidan blir negativt och baksidan positivt laddad. Solljuset omvandlas till elektricitet med hjälp av halvledare, vanligtvis kisel. Tekniken för solceller har varit relativt dyr, men håller på att utvecklas. Detta leder till att priset sjunker. 16

Vindkraft Vindkraft är en förnybar energi och ger inga utsläpp till naturen. Materialet i vindkraftverket kan återvinnas. När kraftverket har tjänat ut sin tid kan naturen återställas med minimal påverkan av naturen. Vindkraftverken leder dock till en förändrad landskapsbild under driftsperioden och kan i vissa fall ge visuella störningar och/eller bullerstörningar. Vindkraftverken har blivit allt effektivare. Vindkraft är också idag den energiform som ökar mest i världen, men andelen av den totala energiproduktionen är ännu liten. I Sverige stod vindkraften för 0,9 TWh år 2005. Riksdagen har dock som mål att bygga ut vindkraften till 10 TWh per år till år 2015. Vindkraftsproduktion i Sverige 1990-2005 (MWh) 1000 800 600 400 200 0 1990 1995 2000 Källa: Energimyndigheten 2005 Vågkraft Vågkraft är liksom vindkraften en förnybar energi utan miljöfarliga utsläpp men har utnyttjats i liten utsträckning. Det finns olika sätt att ta tillvara på energin. I hydrauliska system driver vattnet direkt en generator. Turbinerna placeras direkt på botten i grunda vattenområden eller på pålar till havs. I pneumatiska system trycksätter vattnet luft genom en klocka som är nedsänkt i vattnet. Då vattennivån stiger drivs vattnet ur klockan och när nivån sjunker sugs luften in i klockan. Mekaniska system utnyttjar rörelsen i vatten, till exempel med en flottör (boj, kon eller cylinder) Teknikerna att ta till vara på vågkraften är ännu alltför ineffektiva för att vågkraften ska få någon genomslagskraft, men ny teknik håller på att utvecklas. Ett försök genomförs för närvarande utanför Gullholmen, i Lysekils kommun. Försöket bygger på att utnyttja vattnets rörelse mellan vågdal och vågtopp med hjälp av en boj som via ett rep är kopplad till ett hölje som kan röra sig vertikalt på en pelare. En specialanpassad generator ska sedan omvandla vågkraften till elenergi. Miljöpåverkan förväntas bli liten eftersom det bara är en boj som sticker upp ovanför vattenytan. Biobränslen Biobränslen är benämning på olika typer av bränslen av organiskt ursprung, exempelvis trädbränsle och spannmål. Koldioxid bildas vid förbränning av biobränslen, men anses ingå i det naturliga kretsloppet, då växterna tar upp koldioxid under sin tillväxt. Ett för stort uttag av skogsbränsle medför dock att marken utarmas på kort sikt. Det är också viktigt att askan ses som en resurs och recirkuleras för att ge viktig näring åter till naturen samt att se att mängden avfall som deponeras minskar. Eldning ger inga svavelutsläpp, däremot släpps kväveoxider och stoft ut. I små vedeldade pannor utan avskiljning och med dålig förbränning kan stoftutsläppen ibland vara så höga att det finns risk för akuta eller kroniska besvär i luftvägarna för vissa personer. Utsläpp av cancerframkallande kolväten från småskalig vedeldning motiverar också att en begränsning av eldning i gamla pannor med dålig teknik inom tät bebyggelse. Genom att komplettera äldre pannor med ackumulatortank kan man minska utsläppen. 17

Om man eldar biobränsle i ett när/fjärrvärmeverk och leder värmen till småhusen blir utsläppen också betydligt mindre och luftkvalitén förbättras. Biogas Biogas är ett förädlat biobränsle. När organiskt material rötas, dvs bryts ned i en syrefri miljö, bildas biogas som är en blandning av metan och koldioxid. Det sker spontant exempelvis vid rening av avloppsvatten och när sopor på soptippar bryts ned. Biogas och naturgas är i princip samma produkt men till skillnad från naturgas som har ett fossilt ursprung, ingår biogas i det naturliga kretsloppet. Gasen kan användas till uppvärmning och elproduktion, eller som råvara till fordonsbränsle (rågasen renas för att nå en metanhalt på 97 procent). Rester från rötningsprocessen innehåller mycket näringsämnen och kan användas som gödningsmedel på åkrarna. Närvärme Närvärme är en småskalig form av fjärrvärme. Värmen genereras oftast i en centralt belägen värmeanläggning för pellets- eller fliseldning. I framtiden kan det också vara aktuellt med andra biobränslen, såsom spannmål eller energigräs. Transporter och drivmedel Då transporterna står för en så stor del av utsläppen av växthusgaser, finns det här stora potentialer att minska utsläppen. Bland annat bör vi gå över till att använda alternativa bränslen. Men vi behöver också effektivisera vårt resande och minska vårt beroende av biltrafiken. Allt fler miljöbilar som antingen är mycket bränslesnåla, eller drivs av miljövänligare bränslen säljs på marknaden. Med dagens höga (och stigande) bensinpriser finns också ekonomiska incitament att gå över till miljövänligt alternativ. Vägverket har på uppdrag av regeringen tagit fram en miljöbilsdefinition. Definitionen bygger på att bilarna är rena, släpper ut små mängder av växthusgaser och är energieffektiva. Alla bilar måste klara minst avgaskraven i miljöklass 2005. För dieselbilar finns dessutom kravet att utsläppen av partiklar ska vara mindre än 5 mg/km. Bensin- och dieselbilar (inklusive hybridbilar) får inte släppa ut mer än 120 g/km (125 g för bilar av minibusstyp). Bilar som drivs med förnyelsebara drivmedel tillåts ha en bränsleförbrukning som motsvarar 9,2 l bensin/100 km. Miljövänliga drivmedel/tekniker: Biogas kan utvinnas i rötgasanläggningar. Troligen minskar utsläppen av koldioxid med 70-95 procent och utsläppen av reaktiva kolväten med ca 70 procent vid biogasdrift än vid bensindrift i lätta fordon. För tunga fordon är också partikel- och kväveoxidutsläppen lägre än från motsvarande årsmodell av dieseldriven buss och lastbil. Etanol (E 85) är etanol blandat med 15 procent bensin. Med E85 minskar utsläppen av växthusgaser med omkring 60-80 procent, jämfört med bensindrift. Går att blanda med bensin. 18

Syntetisk diesel (FTD) kan användas för dieselmotorer, går att blanda med diesel. Tillverkas idag av naturgas. Rapsolja, rapsmetylester (RME) kan användas i dieselbilar. Den ger cirka 60-80 procent lägre koldioxidutsläpp än vid dieseldrift. Utsläpp av partiklar något lägre medan utsläpp av kolväten är lika höga eller något högre än vid användning av diesel. Vätgas, bränsleceller ger en högre verkningsgrad än förbränningsmotorn. Det dröjer förmodligen ännu en tag innan tekniken blir mer etablerad på marknaden. Miljöpåverkan beror på hur vätgasen är framställd. Eldrift - miljöpåverkan beror på hur elen är producerad. Svensk el är idag till ca 90 procent baserad på fossilfri energi. Hybridteknik - är en kombination av förbränningsmotor och elmotor som ger lägre bränsleförbrukning (idag ca 25-40 procent). Batterierna hjälper till att driva fordonet och laddas automatiskt genom att ta upp energi när fordonet bromsar. Kan på sikt bli mer miljövänliga genom att batteriet utnyttjas mer (t.ex. så kallad plug-in-hybrid som innebär att batterierna kan laddas då den står stilla) och kombineras med miljövänliga drivmedel. I framtiden kan andra förnybara drivmedel finnas på marknaden. Syntesgas är ett exempel. Den framställs genom förgasning av trädråvara, avfall, svartlut mm. Gasen kan sedan användas för tillverkning av dimetyleter (DME), syntetisk diesel, metanol och vätgas. Vägverket, Energimyndigheten, Vinnova och Naturvårdsverket rekommenderar syntesgas som en av två tänkbara huvudvägar för bred introduktion av förnybara bränslen i framtiden. Den andra är etanol framställd av cellulosa. En del förespråkar också metanol som framtida drivmedel, då det kräver mindre åkerareal än exempelvis etanol. 6. Orust - förutsättningar Befolkning och bebyggelse Orust är en ökommun med omkring 15 200 invånare. Många av dem bor i någon av de mindre tätorter som finns här, men de flesta, drygt 60 procent av invånarna bor på landsbygden. Den spridda bebyggelsen kan försvåra en omställning till en mer hållbar energianvändning. Dels genom att behovet av transporter är stort och att det är svårt att gå över till mer miljövänliga transportsätt (till exempel kollektivtrafik eller cykel), dels för att det är svårare att införa fjärrvärme för uppvärmning av bostäder och lokaler. I glesbygd kan dock förutsättningar för egen produktion av energi vara större. 19

In- och utpendling Orust 2005 - de största pendlingskommunerna 197 1 8 190 961 317 553 814 130 162 Uddevalla Stenungsund Arbetsmarknad och näringsliv De allra flesta som är sysselsatta i kommunen arbetar inom småföretag. Det finns ingen tung industri i kommunen och den största delen av industrin utgörs av tillverkning av fritidsbåtar. Turismen har också en stor betydelse för kommunens näringsliv. Orust kommun har förhållandevis få arbetsplatser i förhållande till sin befolkning. Det innebär att många måste pendla till arbeten i andra kommuner. Drygt 3000 invånare pendlar till andra kommuner, många till Göteborg. Samtidigt pendlar mer än 1000 personer från andra kommuner till arbeten på Orust. Tjörn Göteborg 7. Energianvändning och utsläpp i kommunen Eldistribution Den huvudsakliga distributionen av el till Orust går via en ledning på 130 kilovolt (kv) som kommer över fjorden vid Djurnäs norr om Svanesund. Det finns också ett antal ledningar på 40 kv som förbinder Orust med fastlandet och med Tjörn. Elnätet på Orust ägs av tre företag, Fortum, Vattenfall och Vattenfall Energitjänst. Enligt nätföretagen kan elnätet behöva förstärkas med en ny 130 kvledning från transformatorstationen i Hårleby över Bokenäset och Gullmarn till Lysekil. Något exakt läge för en sådan ledning har ännu inte fastställts. ENERGIPRODUKTION ÖP 2007 OCH DISTRIBUTION ÖP 2007 Översiktsplan Samrådshandling för ORUST KOMMUN ENERGIPRODUKTION OCH DISTRIBUTION BEFINTLIG UTBYGGNAD Kraftledning, region Transformatorstation Befintliga vindkraftverk 0 5 km BEFINTLIG UTBYGGNAD PLANERAD VERKSAMHET OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Kraftledning, region Riksintresse för energi Transformatorstation Landyta mer än 500 m från bebyggelse 20 Befintliga vindkraftverk Övrigt föreslaget område för vindkraft Kraftledning planerad

Den planerade ledningen kan komma i konflikt med stora intressen för naturvården och friluftslivet. Ledningens läge måste först fastställas i samråd med kraftbolaget, länsstyrelsen och Uddevalla kommun. På kartan nedan från kommunens förslag till ny översiktsplan framgår det huvudsakliga nätet för eldistribution. Användning och tillförsel av energi Den totala energitillförseln till kommunen var enligt SCB närmare 370 000 MWh år 2004. Energianvändningen var under samma period 355 900 MWh. Skillnad mellan energitillförsel och användning beror främst på överföringsförluster. Elenergi är det enskilda energislag som används mest i Orust kommun, omkring 164 000 MWh år 2004. Ungefär lika mycket kommer sammanlagt från fossila bränslen, framför allt bensin, men också eldningsolja och diesel. 500000 400000 300000 200000 100000 Energianvändning efter energislag (MWh) Övrigt Elenergi Träbränsle Eldningsolja Diesel Bensin 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 Källa: SCB Hushållen står för den allra största energianvändningen, följt av transporter. Vad gäller hushållens användning per invånare kan uppgiften vara något överskattad på grund av att Orust har en hög andel fritidsboende. Industrin (här inklusive jordbruk) däremot står för en liten andel av energianvändningen på Orust. Industrins andel är också mycket låg i jämförelse med andra kommuner. Det beror bland annat på avsaknad av tung, energikrävande industri och att antalet arbetstillfällen totalt sett är lågt på Orust i förhållande till folkmängden. Fördelningen av energianvändningen efter energislag och sektor, liksom utsläpp av koldioxid per invånare har varierat relativt kraftigt mellan åren, vilket bland annat kan bero på väder och konjunktur. (Vissa mätfel kan heller inte uteslutas.) 21

30000 25000 20000 15000 Energianvändning per invånare i Orust kommun (kwh/inv.) Transporter Service Industri Hushåll 10000 5000 0 1990 Källa: SCB 1995 2000 2001 2002 2003 2004 Utsläpp av koldioxid Utsläppen av koldioxid per invånare har minskat kontinuerligt mellan 1990 och 2004 i Orust kommun enligt SCB:s beräkningar. Framförallt är det utsläppen från hushåll som har minskat. Transporterna, som står för den överlägset största andelen av utsläppen av koldioxid, har dock hållit sig på ungefär samma nivå under perioden. Utsläppen av koldioxid från transporterna är beräknade efter levererad mängd drivmedel inom kommunen, varför drivmedel tankad i andra kommuner inte räknas in. Utsläppen från transporterna från kommunens invånare kan därför vara underskattad, då Orust har en stor arbetspendling till andra kommuner. Samtidigt kommer en stor del av transporterna från fritidsboende och turister, vilka borde öka den tankade mängden i kommunen. (Jämför också med koldioxidutsläpp från biltrafiken, nästa avsnitt.) Utsläppen av koldioxid är låga i förhållande till de flesta kommuner i riket. År 2004 orsakade energianvändningen i kommunen utsläpp av närmare 3 000 kg koldioxid per person, jämfört med 5 900 kg per person i riket som helhet. En anledning är den låga energiförbrukningen inom industrin. De totala utsläppen av koldioxid i Orust kommun var under 2003-2004 i genomsnitt omkring 45 695 ton per år. Utsläpp av koldioxid per invånare i Orust kommun (CO2kg/inv.) 3500 Transporter 3000 Service 2500 Industri 2000 Hushåll 1500 1000 500 0 1990 Källa: SCB 1995 2000 2001 2002 2003 2004 22

Energianvändning och utsläpp från transporter Utsläppen från transporter stod år 2003 för omkring 66 procent av de totala utsläppen av koldioxid i Orust kommun. Medan koldioxidutsläppen från hushåll och service har minskat på grund av minskad användning av fossila bränslen, har andelen koldioxid från transporterna ökat sedan 1990. 100 procent av energianvändningen för transporter i kommunen kommer fortfarande från fossila bränslen. För närvarande finns inga tankställen för biogas i Orust kommun. Närmaste tankställen för natur/biogas finns i Stenungsund och Uddevalla. Tankställe för etanol (E85) finns idag i Henån. Ytterligare tankställen förväntas under 2007/2008. Orust glesa bebyggelse och den stora arbetspendlingen innebär att de flesta invånare är beroende av bil och det avspeglas också i fordonsstatistiken. I kommunen fanns det 8 542 personbilar i trafik vid årsskiftet 2005/2006. Det innebär att det går 562 bilar per 1000 invånare. Det är betydligt fler än i regionen (449) och i riket (459). Orustborna kör också sina bilar längre sträckor än den genomsnittlige svensken, i genomsnitt 947 mil per invånare år 2004, jämfört med 681 mil per invånare i riket. Utsläppen av koldioxid är därför också större per invånare än i riket. (SIKA/SCB) 2000 1500 Utsläpp av koldioxid från transporter per invånare Orust och Sverige (CO2 kg) Orust Sverige 1000 500 0 1989 Källa: SIKA/SCB 2000 2003 Vägverkets trafikmätningar från 2001 visar att i genomsnitt drygt 6300 fordon (personbilar och lastbilar) passerade Skåpesund på väg 160 varje dygn. Under sommaren är trafiken ungefär dubbelt så stor som under vintern. En stor del av denna trafik kommer från sommarboende och turister. Det är dock inte så många som väljer att åka kollektivt. Under år 2005 såldes närmare 185 000 delresor (enkelresor) på busslinjerna mellan Henån och Stenungsund/Göteborg, dvs cirka 500 delresor per dag. Den mest trafikerade linjen är den som går mellan Mollösund- Henån-Uddevalla, med drygt 230 000 delresor 2005. Sammanlagt såldes omkring 800 000 delresor under året. 23

Orust har som populär semesterkommun vid kusten också stor trafik av fritidsbåtar under sommaren. Varje år släpps 15 000 ton giftiga kolväten ut från utombordare på fritidsbåtar i Sverige. Detta är cirka 50 gånger mer än de synliga oljeutsläppen från fartyg. Många använder sig också av tvåtaktarmotorer, som har hög bränsleförbrukning och där utsläppen av koldioxid, liksom utsläpp av kolväten och bensen är stora. Utsläppen av oförbränt bränsle sker under våren och sommaren när livet i vattenmiljön är som känsligast. En stor del av utsläppen från fritidsbåtsmotorerna sker i hamnar och grunda vatten och vikar, samma vatten som vi badar i på sommaren och som även är föryngringsplatser för kräftdjur, fiskar och alger. Hushållens energianvändning Hushållens energianvändning kommer endast till 18 procent från fossila bränslen, vilket är en låg andel i jämförelse med riket. Det finns dessutom ett stort antal fritidshus i kommunen, vilket gör att hushållens energianvändning per kommuninvånare förmodligen överskattas något. Enligt Energimyndigheten, STEM, är el i kombination med biobränsle det allra vanligaste energislaget i kommunen för uppvärmning av småhus. Andel småhus efter Andel småhus efter uppvärmningssätt uppvärmningssätt 2003 2003 El och biobränsle El (d) Biobränsle El (v) Olja Annat Olja och biobränsle Berg/jord/sjövärmepump Olja och el Olja, el och biobränsle 0 10 20 30 40 50 Källa: STEM och SCB Utsläpp från industri och service Industrin (här inklusive jordbruket) står inte för en stor del av kommunens totala koldioxidutsläpp, men andelen fossilt bränsle av industrins totala energianvändning är stor. Andelen ökade också mellan 2000 och 2003. För Orusts del står jord- och skogsbruket för omkring hälften av industrins totala energianvändning. Inom denna näring är också användandet av diesel och eldningsolja stort. Från jordbruket tillkommer dessutom utsläpp av metangas och lustgas. Lustgasen kommer i huvudsak från omvandling av kväve i marken. 24