Miljöredovisning 2013 Gruvön

Miljöredovisning 2013 Gruvön

BillerudKorsnäs AB Gruvöns Bruk Massa- och pappersbruket Gruvöns Bruk i Grums är en av Värmlands största privata arbetsplatser med cirka 850 anställda. Massa- och pappersbruket Gruvöns Bruk i Grums är en av Värmlands största privata arbetsplatser med cirka 850 anställda. Bruket har en lång historia av nytänkande och innovation och var exempelvis bland pionjärerna inom kontinuerlig massakokning i mitten av 50-talet och syrgasblekning i början av 70-talet. I mitten av 60-talet var PM4 den första pappersmaskinen i världen att styras med hjälp av en processdator. Gruvön har dessutom varit ledande i utvecklingen av flera viktiga papperskvaliteter som exempelvis vätskekartong och ytvit liner. 2 Miljöredovisning 2013 BillerudKorsnäs gruvön

Våra produkter På Gruvön tillverkas starka och hygieniska nyfiberbaserade förpackningspapperskvaliteter. Brukets kunder konverterar papperet till olika typer av förpackningar. Vårt papper används i olika typer av förpackningslösningar, exempelvis mjöl- och sockerpåsar och wellpapplådor till frukt och grönt. Fluting blir mittskikt i wellpapplådor för exempelvis frukt och grönsaker. Vit liner används i wellpapplådor med avancerat tryck för information och reklam. MG- och MF-papper blir påsar för bland annat mjöl och socker. Blekt säckpapper används i säckar för djurfoder och byggnadsmaterial. En bra förpackning sparar resurser genom att underlätta nödvändiga varutransporter och genom att skydda innehållet så att det når konsumenten i oförstört skick. Runt om i världen förstörs stora mängder livmedel och andra varor på grund av att de inte är tillräckligt väl förpackade. När en pappersförpackning fullgjort sin uppgift kan den återvinnas och användas vid tillverkning av papperskvaliteter som är mindre krävande ur styrke- och hygiensynpunkt. Alternativt kan papperets energiinnehåll omvandlas till el och värme i en avfallsförbränningsanläggning. Förbränningen bidrar inte till växthuseffekten eftersom returpapper är ett förnybart biobränsle. Den koldioxid som bildas vid förbränningen tas upp av nyplanterade träd och växande skogar. BillerudKorsnäs gruvön Miljöredovisning 2013 3

Process Gruvöns bruk är ett integrerat pappersbruk. Det innebär att nästan all massa som används i pappersproduktionen tillverkas på bruket. Tillverkningen är kontinuerlig och pågår dygnet runt året om. Råvaran består av ved från barrträd och lövträd. Barrved har långa fibrer och lövved har korta. De långa fibrerna ger papperet hög drag- och rivstyrka medan de korta ger det en jämnare yta och bättre tryckbarhet. Halvkemisk sulfitmassa av björk passar perfekt för fluting. Veden kommer till Gruvöns renseri med tåg, bil eller båt. Stockarna barkas i roterande barktrummor och huggs sedan till flis. Flisen förs till kokerierna medan barken blir bränsle i barkpannan. Bruket har två sulfatmassalinjer, en för barrved och en för lövved. I kokerierna kokas flisen i vitlut. Ligninet i flisen bryts ner och löses ut i kokvätskan. Cellulosafibrerna friläggs och bildar pappersmassa. Massan tvättas och silas i flera steg och förs sedan vidare till blekerierna. I blekerierna avlägsnas mörkfärgade rester av lignin från de vita cellulosafibrerna. På Gruvön bleks både barr- och lövmassan med ECF-metoden. Den ger starka massor som är lämpade för tillverkning av bland annat förpackningspapper. En fjärdedel av den färdiga sulfatmassan flingtorkas och säljs till andra pappersbruk. Resten används i den egna kraftpapperstillverkningen. Kraftpapperstillverkningen sker på fyra pappersmaskiner. Massan späds, mals och tillförs olika funktionskemikalier. Massasuspensionen fördelas och avvattnas sedan på en ändlös vira innan den pressas och torkas till papper. En del av papperet bestryks i en bestrykningsmaskin. Bestrykning innebär att papperet beläggs med ett tunt skikt med vit färg som gör papperet slätare, tätare och bättre att trycka på. Flutingbruket består av ytterligare ett massakokeri och en pappersmaskin. Här tillverkas fluting av halvkemisk sulfitbjörkmassa. Flisen kokas i en kemikalielösning, mals till pappersmassa och späds till en massasuspension. På pappersmaskinen formas sedan suspensionen till en pappersbana som avvattnas, pressas, torkas, rullas och förpackas på samma sätt som i kraftpappersbruket. Den förbrukade kok- och tvättvätskan från sulfatkokerierna kallas svartlut och innehåller lignin och andra vedämnen samt kokkemikalierester. Blandningen upparbetas i brukets kemikalieåtervinning. Först drivs delar av vatteninnehållet av i indunstningsanläggningen. Därefter bränns luten i sodapannan. Vedämnena ger energi till ång- och elproduktion medan kemikalieresterna bildar en smälta i botten av pannan. Smältan löses i vatten och bildar en grönaktig alkalisk vätska som kallas grönlut. Grönluten får reagera med bränd kalk. Resultatet blir ny vitlut och mesa. Vitluten förs till kokerierna medan mesan bränns om till ny bränd kalk i mesaugnen. Kokkemikalierna återvinns alltså gång på gång vilket är en förutsättning för både processekonomi och miljö. 4 Miljöredovisning 2013 BillerudKorsnäs gruvön

Sodapannan, till höger, är brukets största panna och ingår i kemikaliecykeln för återvinning av förbrukade kokkemikalier. B i l l e r u d Ko r s n ä s g r u vö n M i l j ö r e d ov i s n i n g 2 013 5

Klimatförändring och energiförsörjning De stora globala miljöfrågorna Det senaste decenniet har risken för ett förändrat klimat trätt fram som den verkligt stora framtidsfrågan. En nära nog enig forskarkår pekar på starka samband mellan förbränning av fossila bränslen och den pågående höjningen av jordens medeltemperatur. diagram1 Den globala uppvärmningen gör att papper och andra skogsindustriella produkter och bränslen kommer att bli ännu viktigare än idag. Papper tillverkas av en förnyelsebar råvara och åtminstone i Sverige i huvudsak med hjälp av förnyelsebar energi. Exempelvis bestod Gruvöns bränslemix under 2013 till 98 % av olika biobränslen. Dessutom genererades drygt 53 % av brukets elkraftsbehov internt med hjälp av två mottrycksturbiner. Diagrammet till höger visar hur oljeförbrukning (staplar) och produktionsvolym (linje) utvecklats det senaste decenniet. I slutet av 2005 byggdes barkpannan om vilket minskade behovet av fossil olja för ångproduktion. De senaste årens förbrukningsminskning förklaras främst av att mesaugnen nu körts på bioolja i högre grad än tidigare. Gruvöns oljeförbrukning är låg jämfört med många andra massa- och pappersbruk trots leverans av fjärrvärme till Grums samhälle och StoraEnsos sågverk. Under 2013 motsvarade dessa värmeleveranser närmare 20 000 m3 eldningsolja. Oljeförbrukning, m3 30000 20000 10000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Page 1 700000 650000 600000 550000 500000 Produktion, ton massa och papper 6 Miljöredovisning 2013 BillerudKorsnäs gruvön

Vi värnar om källan till hållbar utveckling. B i l l e r u d Ko r s n ä s g r u vö n M i l j ö r e d ov i s n i n g 2 013 7

Lokal och regional miljöpåverkan Gruvön ligger vid Vänerviken Åsfjorden. Historiskt har Åsfjorden belastats kraftigt av skogsindustrin. För några årtionden sedan tog viken emot mer eller mindre orenade avlopp från Gruvöns Bruk, sulfitfabrikerna i Edsvalla, Slottsbron och Kyrkebyn, träsliperiet i Gamla Slottsbron och rayonfabriken i Älvenäs. Idag är situationen helt annorlunda. Gruvön har investerat miljardbelopp i processförbättringar och avloppsvattenrening genom åren. De övriga verksamheterna har lagts ner. Diagrammet nedan visar brukets utsläpp av syreförbrukande organiskt material uttryckt som ton COD per dygn den senaste 10-årsperioden. COD är främst ett mått på slutningsgrad och reningsförmåga och används av myndigheterna för att reglera våra utsläpp. COD-parametern säger nästan ingenting om hur giftigt avloppsvattnet är eller om de biologiska förhållandena i Åsfjorden. För att studera sådant genomförs både årliga recipientundersökningar och mindre frekventa större studier. 2007 och 2008 studerades exempelvis de effekter vårt avloppsvatten ger på olika vattenlevande organismer. Försöken visade att outspätt avloppsvatten från huvudavloppen inte ger några akuttoxiska effekter på en marin bakterie, en grönalg, ett kräftdjur och sebrafisk. Det gick inte heller att se några kroniska effekter på sebrafiskägg eller sebrafiskyngel vid långvarig exponering. Det ospädda avloppsvattnet ledde dock till förhöjd dödlighet och hämmad larvutveckling för det marina kräftdjuret Nitocra spinipes. 30 %-igt avloppsvatten gav däremot ingen påvisbar kronisk effekt. Den verkliga spädningen i Åsfjorden är 50 till 60 gånger även om vattenutbytet med Storvänern räknas bort. 2010 genomfördes en fiskfysiologisk studie enligt vedertagen metodik. Ett antal abborrhonor av en viss storlek fångades in med hjälp av nät i tre olika provlokaler inne i Åsfjorden samt i två referenslokaler utanför fjorden. Abborrarna undersöktes sedan med avseende på morfometriska parametrar, könsutveckling, leverfunktion, blodcellsbild och galla. Inga störningar eller misstänkta störningar noterades. Abborrarna inne i Åsfjorden verkade vara lika friska som de i referenslokalerna. diagram2 40 700000 COD, ton/dygn 30 20 10 650000 600000 550000 Produktion, ton massa och papper 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 500000 Page 1 8 Miljöredovisning 2013 BillerudKorsnäs gruvön

Den mest välbekanta lokala miljöpåverkan kring en sulfatfabrik är sannolikt lukten från svavelväte och ett antal organiska svavelföreningar. Då och då inträffar haverier som leder till kraftiga men kortvariga luktstörningar. Dessutom sker ett kontinuerligt läckage av luft med mycket låga koncentrationer av illaluktande ämnen från cisterner och liknande. Vid viss väderlek ger även dessa utsläpp en märkbar och typisk luktkaraktär på och kring bruket. I december 2008 startades den sista etappen av brukets system för att rena den förorenade luften. Med hjälp av rör och fläktar samlas luften in varefter svavlet tvättas ut med alkali i en skrubber. Utsläppen av illaluktande svavelföreningar reducerades till en femtedel av vad de var innan. Den upplevda förbättringen var inte lika stor eftersom även låga halter av de aktuella föreningarna är tydligt förnimbara. En luftutsläppsparameter som miljövårdande myndigheter fäster stor vikt vid är kväveoxider eller NOx. NOx ger främst regional påverkan genom att verka gödande och försurande. Gruvöns utsläpp under den senaste 10-årsperioden framgår av diagrammet nedan. diagram3 1000 700000 900 nox, ton 800 700 600 500 400 300 200 650000 600000 550000 Produktion, ton massa och papper 100 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 500000 Page 1 BillerudKorsnäs gruvön Miljöredovisning 2013 9

Kemikaliefrågor De kemikalier som används vid bruket kan delas upp i processkemikalier för kok- och blekprocesserna samt i olika tillsats- och hjälpkemikalier. Dessutom används mindre mängder kemikalier för underhållsarbeten och på laboratoriet. Bland de rena processkemikalierna finns natriumhydroxid, kalciumoxid, svavelsyra, elementärt svavel, syrgas, väteperoxid, natriumklorat och metanol. Hanteringen av dem innebär vissa arbetsmiljörisker men några allvarliga risker för kringboende eller miljön finns knappast. Tillsats- och hjälpkemikalierna vidareutvecklas hela tiden och nya produkter provas därför kontinuerligt ur funktions- och kostnadssynpunkt. Brukets kemikaliegrupp granskar alla nya kemikalier innan de tas in på området. Vid granskningen beaktas arbetsmiljö- och miljörisker samt produktsäkerhetsfrågor. Avfall Avfallet från Gruvön domineras av olika ask- och kalkfraktioner. Den största fraktionen kallas grönlutsslam och är den aska som bildas vid förbränningen av svartlut i sodapannan. I dagsläget finns inget bra sätt att nyttiggöra grönlutsslammet och det deponeras därför på den egna deponin i Ålviken strax nordost om bruket. Flygaska från barkpannan används för att stabilisera det kvicksandsliknande grönlutsslammet. Bottensand från barkpannan utnyttjas som dräneringsskikt vid sluttäckning av en nedlagd äldre deponi. Två kalkfraktioner, mesa och kalkgrus, används bland annat för jordförbättring. Det organiska processavfallet består av fibrer från sedimenteringsbassängerna, överskottsslam från bioreningen samt sandbemängda barkrester från renseriet. Huvuddelen av sedimentmassan upparbetas och nyttiggörs vid produktionen av fluting. En mindre och sandförorenad fraktion bränns dock i barkpannan. Bioslammet värmebehandlas i svartlut innan det indunstas och förbränns i sodapannan. Barkresterna går till olika jordförbättringsändamål. Övrigt icke-farligt avfall som kasserat papper, skrot och bygg- och rivningsavfall källsorteras. Huvuddelen material- eller energiåtervinns. Farligt avfall, som exempelvis spillolja och elskrot, källsorteras och lämnas till externa återvinningsföretag som har kompetens och myndighetstillstånd att omhänderta de aktuella fraktionerna. 10 Miljöredovisning 2013 BillerudKorsnäs gruvön

Transporter Varje dag transporteras stora mängder ved och andra råvaror in till bruket samtidigt som färdiga produkter skickas ut till kunder över hela världen. Schablonberäkningar visar att dessa transporter står för en relativt stor del av verksamhetens totala utsläpp till luft. Möjligheterna till dramatiska förbättringar av transportsystemet är dock begränsade. Cirka 80 % av uttransporterna sker redan med järnväg eller båt eller med en kombination av järnväg och båt. Biltransporterna står för cirka 20 % och används främst till närliggande kunder i Sverige och Norge dit järnvägstransporter inte är möjliga eller innebär långa omvägar och onödiga omlastningar. Vissa specialpapperskvaliteter tål inte upprepade omlastningar och de körs därför direkt till kunden med bil. Ibland finns också behov av brådskande och oplanerade leveranser och då är bil oftast det enda egentliga alternativet. och 15 % med båt. Resten kommer med bil från närområdet. I Sverige minimeras transportarbetet av vedråvaran på nationell nivå genom så kallade lägesbyten mellan olika skogsägare. Ensidiga försök från Gruvöns sida att reducera de egna vedtransporternas miljöpåverkan skulle leda till ökad miljöpåverkan totalt sett. Brukets vedbehov motsvarar en fullastad timmerbil var åttonde minut dygnet runt och veden dominerar därmed intransporterna. Cirka 45 % av veden kommer med järnväg Skogsvård Ett hänsynsfullt och uthålligt nyttjande av skogen är en grundförutsättning för brukets och hela skogsindustrins långsiktiga överlevnad. Gruvön köper årligen in cirka två miljoner kubikmeter vedråvara från svenska och norska skogsägare. Dessutom köps några hundra tusen kubikmeter björkved in från Baltikum eftersom det råder brist på lövved i Sverige. All ved är kontrollerad och avverkad enligt gällande lagstiftning i respektive ursprungsland. B i l l e r u d Ko r s n ä s g r u vö n M i l j ö r e d ov i s n i n g 2 013 11

Störningar och incidenter under 2013 Bolaget anmälde några mindre incidenter till Länsstyrelsen under året. Ingen av dem orsakade någon egentlig störning för närboende eller miljön. - I mars ledde ett haveri på en fläkt till att klordioxidhaltig restgas från långfiberblekeriet läckte ut i lokaler och till atmosfären under några dygn. eftersom brukets kranbil gick sönder under arbetets gång. Orenat avloppsvatten gick ut i sjön under nästan ett dygn. - I juli noterades en temporär men tydlig missfärgning av vattnet vid flutingkajen. Flera dagvattenavlopp mynnar vid kajen och sannolikt berodde grumlingen på ett spill vid lossning av dispergerad krita vid pappersbruket. - På Valborgsmässoafton havererade en stor pump som pumpar in avloppsvatten till brukets biologiska reningsanläggning. Det oplanerade pumpbytet tog längre tid än normalt 12 M i l j ö r e d ov i s n i n g 2 013 B i l l e r u d Ko r s n ä s g r u vö n

Lagstiftning och samhällets kontroll Brukets verksamhet regleras av en omfattande miljölagstiftning. För att bedriva massa- och papperstillverkning krävs exempelvis tillstånd enligt miljöbalken. Tillstånden beviljas av en speciell domstol efter en omfattande rättslig prövning där bland annat Naturvårdsverket och Länsstyrelsen agerar motparter. Tillståndet ger rätt att producera en viss mängd massa och papper men innehåller också en lång rad villkor avseende bland annat utsläpp till vatten och luft, buller och avfalls- och kemikaliehantering. Länsstyrelsen avdelar kvalificerade handläggare som granskar att villkoren i tillståndet och all generellt gällande miljölagstiftning följs. Vid brott mot regelverket kan Länsstyrelsen besluta om miljösanktionsavgifter eller lämna ärendet vidare till polis och åklagare. I januari 2013 avgjordes de sista öppna frågorna i brukets tillstånd i och med att Mark- och miljödomstolen meddelade slutliga villkor för utsläpp till vatten och för utsläpp av kväveoxider från sodapannan, mesaugnen och gasdestruktionsugnen. BillerudKorsnäs gruvön Miljöredovisning 2013 13

Miljöredovisningen kan laddas ned som pdf från http://www.billerudkorsnas.se/hallbarhet/rapporter/miljorapporter/ Vid frågor kontaktas: BillerudKorsnäs Gruvön KONTAKT Mats Ganrot Miljöchef Tel: 0555-410 00 BillerudKorsnäs Gruvön 664 28 Grums BillerudKorsnäs Gruvön, Storjohanns väg 4, 664 28 Grums, Tel: 0555-410 00 www.billerudkorsnas.se