2013-02-28 Energiplan för Munkedals kommun Energiplan för Munkedals kommun Dnr KS 2012-338 Typ av dokument: Policy Handläggare: Sektorchefen Samhällsbyggnad Antagen av: Antagningsdatum: Kommunfullmäktige 2013-02-28 9 Revisionshistorik: Ersätter: Energiplan och klimatsstrategi 2008-2012 antagen av kommunfullmäktige 2008-04-23 24 Dnr KS 2007-116 Giltighet: Tills vidare 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 Organisationsnummer 21 20 00-1330
Dnr 2012-11-14 KS 2012-338 Energiplan för Munkedal Munkedal har ambitionen att skapa en ekologiskt hållbar och trygg kommun där det samtidigt ska vara livskvalité att bo och verka. Detta är värden som kommunen arbetat aktivt med att förvalta och utveckla under många år. Devisen är Munkedal mer av livet. Kommunens ambition med denna plan är att reducera utsläppen och minska påverkan av växthusgaser inom Munkedals kommun. En realisering av åtgärderna i planen skulle ge en viktig signal om att det är möjligt att uppnå stora utsläppsminskningar även i en liten kommun med relativt stora avstånd till större befolkningscentra. Planen är också ett resultat av en kraftsamling i syfte att ta ett helhetsgrepp när det gäller åtgärder för att minska växthuseffekten. Ett realiserande av energi- och klimatstrategin kan ge en värdefull, och nödvändig, draghjälp för ett fortsatt offensivt klimatarbete. Energiplanering och genomförandet av åtgärder har dessutom en egen drivkraft. Flertalet åtgärder leder till lägre kostnader för både enskilda, kommunen och samhället och då frigörs medel som kan användas för angelägna insatser och satsningar inom andra samhällssektorer. Kommunens skyldighet att energiplanera regleras i lagen om kommunal energiplanering. Det ska i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi samt en analys av energianvändningens inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med resurser. Kommunens förra energiplan antogs av kommunfullmäktige 2007. Det är nu dags för en revidering. Syftet med energiplanen Den klimatpåverkan som utsläppen av växthusgaser ger upphov till påverkar såväl Sverige som hela vår planet. Globalt har internationella överenskommelser i omgångar träffats i syfte att hejda den så kallade växthuseffekten. Nationellt har riksdagen fastställt mål och klimatstrategier i samma syfte. Den ökande växthuseffekten är i huvudsak orsakad av människan och framförallt vår livsstil som bygger på en omfattande användning av fossila bränslen. Detta innebär att det krävs förändringar inom alla delar av vårt moderna samhälle och att samtliga aktörer (såväl beslutsfattare, näringsliv som enskilda människor) har ett ansvar. Detta innebär också att tillvägagångssätten för att minska utsläppen av de så kallade växthusgaserna måste ske på flera olika plan och med åtgärder anpassade till förutsättningarna. 455 80 MUNKEDAL Tfn växel 0524-180 00 Fax 0524-181 10 Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0
Denna energiplan visar hur Munkedals kommun vill ta ansvar för att fortsatt reducera utsläppen av växthusgaser inom Munkedals kommun under den närmaste femårsperioden 2013-2018. Avsikten är också att strategin ska öka intresset och förståelsen när det gäller den pågående påverkan som sker på vårt klimat och därmed ge drivkraft för de ytterligare åtgärder som kommer att krävas i ett längre tidsperspektiv av såväl enskilda som företag. Sist men inte minst bör genomförandet av planen leda till sänkta kommunalkostnader och att medel då frigörs för kommunal verksamhet. Växthuseffekten vad är det? En del av gaserna i jordens atmosfär har egenskapen att absorbera värmestrålning. De hindrar inte det inkommande solljuset, men fångar effektivt upp en del av den värmestrålning som annars skulle stråla ut i rymden. Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden. Utan den skulle det vara nästan 35 grader kallare vid jordytan än idag. När halterna av dessa gaser nu stiger i atmosfären till följd av människans påverkan förstärks växthuseffekten och en global temperaturhöjning blir följden. Under 1900-talet har medeltemperaturen stigit med 0,6 grader Celsius på jorden. 1990-talet har varit det varmaste årtionde som uppmätts. För närvarande stiger temperaturen med 0,1 till 0,4 grader Celsius per årtionde. Denna uppvärmningstakt är sannolikt den högsta som förekommit. Temperaturförhållandena ger upphov till klimatförändringar såsom ändrade nederbördsförhållanden, stigande havsyta, smältande polarisar och ändrade vindförhållanden. De viktigaste växthusgaserna är vattenånga och koldioxid. Andra växthusgaser är metan, dikväveoxid (lustgas) och fluorerade gaser (bland annat så kallade freoner). Dessa gaser har varierande förmåga att absorbera värmestrålning. För att kunna jämföra gaser räknar man om bidraget från varje enskild gas till den mängd koldioxid (så kallade koldioxidekvivalenter ) som har samma inverkan på klimatet. Den viktigaste källan till den ökande växthuseffekten är förbränningen av så kallade fossila bränslen (olja, bensin, kol och torv). Genom förbränning av fossila bränslen har människan ökat mängden koldioxid i atmosfären med drygt trettio procent sedan förra sekelskiftet enligt FN:s klimatpanel, IPCC. I Sverige har koldioxidutsläppen från uppvärmning minskat sedan 1990-talet medan utsläppen från transporter och industrier fortsätter öka. De prognoser som upprättats avseende de framtida utsläppen av koldioxid i Sverige pekar mot en uppåtgående trend jämfört med 1990 och för att klara målet år 2020 måste denna trend brytas. Förbränningen av fossila bränslen ger upphov till koldioxid som står för 80 procent av växthusgaserna. Övriga växthusgaser är mer kraftfulla som växthusgaser men utsläppen är betydligt mindre än koldioxidutsläppen. Källorna för de andra växthusgaserna är främst från jordbruket (metan och lustgas), avfallsdeponier (metan), förbränning (lustgas) medan de fluorerade gaserna i huvudsak kommer från kyl- och frysutrustning, högspänningsbrytare och aluminiumproduktion.
Vilka konsekvenser medför klimatförändringarna Alla länder bidrar till klimatförändringarna (dock i mycket olika omfattning) och alla länder kommer också att påverkas, dock på olika sätt enligt FN:s klimatpanel, IPCC. Temperaturökningen kan få drastiska följder som förändrade mönster för nederbörd, vindar och havsströmmar vilka förmodas få stora konsekvenser för jordbruk, samhällsbyggande, kultur, ekonomi och ekosystem. Klimatförändringarna är det största globala miljöproblem människan har orsakat och förmodligen också det som kommer att bli svårast att lösa. För svenskt vidkommande kan en ökande medeltemperatur medföra förhöjd avkastning inom jord- och skogsbruk. Mildare vintrar ökar å andra sidan risken att få hit skadedjur och smittbärare som kylan hittills har förskonat oss från. De blötare vintrar som förväntas medför också tilltagande risk för översvämningar. Förändrade temperaturförhållanden bedöms ge upphov till ostadigare väderlek med större inslag av exempelvis stormar, vilket kan orsaka stora påfrestningar på samhällsekonomin. Skulle golfströmmen komma att påverkas blir förhållandena helt annorlunda med kontinuerlig permafrost i praktiskt taget hela Sverige. På många andra håll i världen lär förutsättningarna för odling försämras och forskarnas klimatscenarier pekar på risken för hetta, torka, skördekatastrofer, svält och massflykt. Havsytan väntas fortsätta stiga vilket innebär att låglänta kusttrakter allt oftare lär hamna under vatten. Sett i ett globalt perspektiv dominerar de väntade klimatförändringarnas negativa följder för samhället kraftigt över de positiva och Sverige kommer aldrig att kunna isolera sig från effekterna av störningar som uppträder i andra delar av världen. Även för växt- och djurliv förväntas förändringarna bli betydande. I Sverige förskjuts klimat- och vegetationszoner så snabbt norrut att många arter inte kommer att hinna anpassa sig till förändringarna. Detta bedöms innebära att Sverige berikas med en rad sydliga arter men samtidigt trängs de nordligare arterna undan. Globala, nationella och regionala klimatmål Globala mål 1992 lade FN:s generalförsamling fram en klimatkonvention vid FN:s stora konferens om miljö och hållbar utveckling i Rio de Janeiro. I konventionen uttalas det att det slutgiltiga målet är att stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar ekosystemet på ett farligt sätt. Nästa steg togs 1997 när det så kallade Kyotoprotokollet skrevs. Det innehåller lagligt bindande utsläppsmål för de industrialiserade länderna. Målen gäller koldioxid och de övriga växthusgaserna. Sammantaget innebär protokollet att de så kallade I-länderna åtar sig att minska utsläppen med drygt fem procent som ett medelvärde för perioden 1990 till
2012. Det är lite i relation till de minskningar som bedöms krävas framöver. Kyotoprotokollet har dock inte undertecknats av flera viktiga länder. I Köpenhamn 2009 ökade kraven på tidigare u-länder som Kina och Indien. På klimatmötet i Durban 2011 enades länderna om en förlängd åtalsperiod av Kyotoprotokollet mellan 2013-2017 alternativt 2020 men exakt vad parterna ska göra kommer att beslutas på nästa klimatmöte i Qatar 2012. En arbetsgrupp sattes till att ta fram en färdplan till 2015 som ska kunna träda i kraft år 2020. Således går utvecklingen globalt sett för långsamt mot vad FN:s klimatpanel bedömer behövs. Inom EU har detta lett till energieffektiviseringsmål och ett steg i detta led är energimärkning samt förbud av tex glödlampor. Genom att förbjuda sämre produkter ger man nya energisnåla en bättre chans att utvecklas och efterfrågas. Nationella mål Miljö Riksdagen antog våren 1999 de 15 miljökvalitetsmålen med inriktningen att inom 20 år ska de stora miljöproblemen vara avhjälpta och vi ska kunna överlämna ett ekologiskt hållbart samhälle till nästa generation. Under ett av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan återfinns de nationella målsättningarna i klimatarbetet. Hur dessa ska uppnås beskrivs i Sveriges klimatstrategi. Sverige ska verka för att halten växthusgaser inte överstiger 550 ppm (part per million haltmått) koldioxidekvivalenter. De svenska utsläppen av växthusgaser ska 2010 var över 8 % lägre än utsläppen år 1990. År 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år, för att därefter minska ytterligare. Målet ska nås genom en aktiv klimatpolitik som integreras i hela samhället. Var och en ska ta sin del av ansvaret. De styrmedel som avses användas är ekonomiska styrmedel, lagstiftning samt frivilliga överenskommelser och en dialog mellan staten och näringslivet. Energi Bland de nationella målen kan nämnas: - Energiförsörjningen ska i ökad utsträckning baseras på förnybar energi - Energianvändning ska vara effektiv och långsiktigt hållbar Regionala mål Miljö Länsstyrelsen har fastställt miljömål anpassade för Västra Götalands län. Miljömålet Begränsad klimatpåverkan har samma formulering som det nationella målet. Andra mål är: - Rullande energiplaner, energirådgivning, förnyelsebara energikällor och energieffektiviseringar - Minskning av kvävedioxid
Mål för Munkedals kommun Det är endast inom vissa områden kommunen har direkt påverkansmöjlighet, men det är viktigt att kommunen agerar där det är möjligt. Att påverka trafiken på E6:an eller minska utsläpp från stora företag där utsläpp har negativa effekter inom kommunen är knappast kommunala frågor, men att byta uppvärmningssystem i kommunala fastigheter, påverka fastighetsägare att effektivisera energianvändning, verka för att tankställe för alternativa drivmedel etableras och främja uppförandet av vindkraftverk det är kommunens bord. Övergripande mål är: - Kommunen skall främja omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle - Kommunens energiförsörjning ska vara trygg, säker och miljöanpassad - Energipolitiken ska i kommunen bidra till att hålla nere och långsiktigt minska de globala utsläppen av koldioxid, svavel och kväveoxider Munkedal bidrar till växthuseffekten Munkedal bidrar till växthuseffekten liksom övriga svenska kommuner. Sett som ett riksgenomsnitt så står koldioxid (från förbränning av fossila bränslen) för 80 procent av den växthuseffekt som orsaka av människan, medan övriga växthusgaser står för återstående 20 procent. År 1990 bidrog Munkedal med totalt 67 930 ton koldioxid. År 2004 var motsvarande siffra 106 830 ton. Kommunens totala utsläpp av växthusgaser ökade således med 67 procent mellan åren 1990 och 2004. Under samma period minskade Munkedals befolkning med cirka 4,6 procent. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser per invånare ökade från 6,1 ton 1990 till 10,4 ton år 2004. En invånare i Munkedal släpper ut betydligt mer än genomsnittsvenskens 5,9 ton per person och år. Eftersom energiförbrukning för hushållen i Munkedal ligger lägre än för medelsvenskens beror de höga utsläppen framförallt på industrins och transporternas andel av utsläppen av växthusgaser är högre i Munkedal än riksgenomsnittet I Sverige har utsläppen av växthusgaser minskat med 16% under perioden 1990-2011. 12000 10000 8000 6000 Serie1 4000 2000 0 1990 1995 2000 2004
Diagram 1: Utsläppen av växthusgaser (omräknat i koldioxidekvivalenter kg/inv) per invånare inom Munkedals kommun åren 1990,1995, 2000 och 2004. Energiförbrukningen som kommunens egna verksamheter genererar 2011 uppgår till 8 381 000 kwh el, 90 m3 eldningsolja och 103 m3 bensin (inklusive det kommunala fastighetsbolaget Munkbo). Detta motsvarar cirka 4 procent av hela kommunens energianvändning. Åtgärder krävs för att minska utsläppen av växthusgaser inom Munkedals kommun. Då den nationella målsättningen avseende växthusgaser inte är tillräcklig för att hejda växthuseffekten krävs långtgående åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Det är således angeläget att även en liten kommun som Munkedal bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser. Den bild kommunen har över källorna till dessa utsläpp bidrar till verkningsfulla åtgärder kan vidtas. Utveckling till och med år 2012 Flertalet av de åtgärder som angavs i energiplanen 2007 har åtgärdats. Resultatet som framgår av bifogad sammanställning har inneburit sänkt energiförbrukning, sänkt oljeförbrukning och ökad användning av förnyelsebara energikällor. Policy och mål för kommunens energi- och klimatarbete (2011-06-30) Övergripande policy Energianvändningen inom Munkedals kommun ska kännetecknas av effektivitet och uthållighet ur ett långsiktigt ekologiskt perspektiv. Detta innebär bland annat en effektiv användning av elenergi och en successiv urfasning av fossila bränslen till förmån för förnyelsebara sådana. Kommunens egen verksamhet ska vara en föregångare inom energi- och klimatarbetet. Detta innebär bland annat följande: - Fossila bränslen för uppvärmning ersätts av förnyelsebara sådana. - Vid upphandlingar inom energi- och klimatområdet ska miljöaspekterna beaktas särskilt - Andelen förnyelsebara bränslen (exempelvis etanol och biogas samt eldrivna-/elhybridfordon) hos kommunens tjänste-/leasingfordon ska öka på bekostnad av bensin och diesel. - Utvecklingen inom energi- och klimatområdet ska regelbundet följas upp och redovisas för kommunens invånare, organisationer och företag.
Mål för klimat- och energiarbetet i Munkedals kommun Uppföljning Utsläppen av växthusgaser inom Munkedals kommun (räknat som koldioxidekvivalenter) skall som medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst fem procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläpp av växthusgaser beror till stor del på trafiken och oljeanvändningen. Möjlighet finns att nå målet minskning 5%. Minskningen från 1990 till 2009 är 21%. År 2012 skall ingen av de kommunala fastigheterna (inklusive det kommunala fastighetsbolaget) ha en uppvärmning (inklusive tappvarmvatten) som baseras på fossila bränslen (exklusive eventuella behov vid effekttoppar). På åtta (8) år har oljeförbrukningen minskat med 93%. Målet att ingen olja används för uppvärmning kommer inte att nås. År 2012 skall minst 60 % av kommunens tjänstebilar/leasingbilar (inklusive det kommunala fastighetsbolaget) utgöras av miljöbilar. Antalet miljöbilar i kommunal verksamhet ökar. Dock tveksamt om målet 60% nås. I december 2011 är andelen 32% Den totala elförbrukningen hos den kommunala verksamheten (inklusive det kommunala bostadsbolaget) ska i förhållande till förbrukningen år 2002 minska med 10 procent till år 2012. Elanvändningen minskar. Målet om 10% minskning bör kunna nås. Fram tom 2011 är minskningen 17%. Luften inom Munkedals kommun ska vara av sådan kvalitet att den inte innebär någon hälsorisk för kommunens invånare. Detta innebär att följande halter i luft inte ska överskridas senast år 2012: - 5 mikrogram/m 3 för svaveldioxid räknat som årsmedelvärde. - 20 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde och 100 mikrogram/m3 som timmedelvärde för kvävedioxid. - 120 mikrogram/m 3 som åtta timmars medelvärde för marknära ozon. Luften i Munkedal är bra. Målet är redan nått. Handlingsplan för att nå kommunens mål inom energi- och klimatområdet 2013-2018 Fem huvudstrategier kommer att användas för att nå kommunens mål:
- Förnybara energikällor - andelen olja och el för uppvärmning ska minska genom en övergång till uppvärmning med förnybara energikällor eller värmepumpar, om dessa minskar elanvändningen. - När- och fjärrvärme kommunen skall verka för etablering av fjärrvärmesystem baserade på förnybar energi i kommunens tätorter. - Fysisk planering Kommunen skall vid nyprojektering av bostads- och industriområden samt detaljplanering av nya områden arbeta för att uppvärmning sker med förnybar energi. - Energieffektivisering Satsningen på energieffektivisering och hushållning skall öka. - Munkedals kommun som föregångare Kommunen skall vara föregångare, genom att dess förvaltningar och bolag, medvetet genomför åtgärder som medverkar till att målen uppfylls. Mål för perioden 2013-2018 2018 ska fossil olja inte användas för uppvärmning av kommunala fastigheter Energiförbrukningen ska minska med 10% jämfört med 2012 2018 ska alla kommunala fordon vara miljöbilar Åtgärder - övergripande Fjärrvärme Fjärrvärmenät i centralorten Fjärrvärmenätet i Munkedal är baserat på biobränsle för sin energiframställning med vegetabilisk olja för spetslaster. Panncentral och fjärrvärmenät drivs av Uddevalla Energi. Utbyggnaden är begränsad (2006/2007) till samhällets centrala del. Munkedals kommun kommer att verka för att utbyggnaden fortsätter så att ytterligare fastigheter kan anslutas. Nuvarande energiproduktion från fjärrvärmen är ca 2,5 GWh. Kommunen ser gärna att ytterligare panncentraler byggs. Fjärrvärmenät i mindre orter Förutom Munkedals fjärrvärmenät finns möjligheter att det i övriga orter byggs mindre närvärmenät vilka baseras på biobränsle som energikällor. Kommunen kommer att verka för att privata värmeleverantörer svarar för utbyggnaden. Industri Inom sektorn industri är även områden som jord-, skogsbruk och fiske medräknade. Industrins energianvändning i Munkedal svarar för ca 42 % av den totala energianvändningen i kommunen. Motsvarande siffra för landet som helhet är densamma, ca 42 %. Företagen i Munkedals kommun har energianvändningar som kan effektiviseras med en betydande effektiviseringspotential i form av process- eller uppvärmningsförbättringar. Informationsmöten riktad till industrin genomförs av kommunens energirådgivare för att vidare länka över till intern eller extern expertis. Service Servicesektorn i Munkedals kommun är en procentuellt liten klimatbelastande sektor (5 %). Insatser för att reducera utsläppen av växthusgaser kommer att göras då hela sektorn minimerar fossilt användande med hjälp av fjärrvärmenät,
biobränslebaserade uppvärmningssystem samt värmepumpar. Resultatet av det minskade fossila användandet ingår i fjärrvärmens sektor. Förutom detta är kommunens mål att det fossila användandet för uppvärmning av kommunala byggnader upphör senast 2018 Hushåll Hushållen står för ca en tiondel av den lokala energiåtgången men statistiken visar en minskning av ca 30 % sedan början av 2000-talet inom denna sektor. Orsaken är troligen ökningen av värmepumpar och pelletsanläggningar bland hushållen. Det är viktigt att denna trend fortsätter. Minskningen i hushållssektorn kommer att ske, delvis genom fjärrvärmeutbyggnaden men kan reduceras ytterligare med hjälp av riktade informationsinsatser till hushållen. Småskaliga bioanläggningar Uppvärmningen av småhus är det huvudsakliga energianvändandet för hushållen. Av kommunens ca 4800 småhus har flertalet möjlighet att använda biobränsle som huvudsakliga uppvärmningskälla. Tre åtgärder presenteras för minskat fossilt användande och elberoende syfte att stimulera hushållen att investera i miljöriktiga anläggningar. Alternativen som erbjuds för småhus är installation av miljögodkänd vedpanna med ackumulatortank, godkänd pelletsanläggning eller fjärrvärmeanslutning av vissa småhusområden. Energirådgivning för hushåll Energirådgivning är ett viktigt instrument för att nå Munkedals kommuns mål på energiområdet. Av den anledningen har beslutats att erbjuda gratis och opartisk energirådgivning. Fakta kan även fås kring olika slags uppvärmningssystem och hur man i möjligaste mån kan hushålla med energin. Rådgivningen är riktad till hushållen men sker även i mindre omfattning till större fastighetsägare och företag inom kommunen. Exponeringen av denna verksamhet sker genom info i lokalpress, föredrag, hembesök, internet, tillfälliga utställningar samt mottagning en dag i veckan i kommunhuset. Troligt är att en aktiv energirådgivare medför att övergången från fossila bränslen och el till mer hållbara alternativ kommer att gå fortare. Energirådgivningen bedrivs i samarbete med Uddevalla och Lysekil. Verksamheten finansieras helt med bidrag från Energimyndigheten. Om bidraget dras in har kommunen själv ingen möjlighet att finansiera rådgivningen. Transport Bilen är det överlägset vanligaste färdmedlet och står för 75 procent av det totala resandet enligt SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys). Statistiken visar att antal mil/invånare och år minskat marginellt sedan 2005 och ligger ca 120 mil högre än snittet för landet.
Transportsektorn står för 41 % av energianvändningen i kommunen. Genomfartstrafiken trafiken på E6:an bidrar till de höga siffrorna och är inte lätt att rå på genom kommunala insatser. Fordon med biobränsle Ett lokalt tankställe för miljöbränsle är en förutsättning för att kunna använda alternativ till bensin och diesel. Kommunala tjänste- och leasingfordon bör vara förberedda för miljöbränsle och inriktningen bör vara en total övergång till miljövänligare drivmedel. Cykel- och gångvägar Munkedals kommun är en relativt glest befolkad kommun men i centralorten är en stor andel av bilresorna korta. Att underlätta för cyklister och gående är ett viktigt inslag i strategin för tätortens planering av gång- och cykelvägar. Även kommunikationen mellan tätorter inom och utanför kommunen ingår i strategin. Utbyggnaden av cykel- och gångvägar är väl förankrad i den kommunala översiktsplanen. Med nollvisionen som drivkraft utfördes i början av 2000-talet en trafiknätsanalys i Munkedal och Hällevadsholm med syfte att göra gatorna i kommunens tätbebyggda områden miljövänligare och trafiksäkrare. Flera cykeloch gångvägar är iordningställda inom kommunen och flera är samarbetsprojekt mellan Munkedals kommun och Trafikverket. Regional tågtrafik Bohusbanan är en viktig kommunikationslänk, inte minst för pendlare och skolelever. Satsningen på förbättrad service, tex fler turer och X2000 bör fortsätta. Även satsning på ökad bärighet för att möjliggöra en utökning av godstrafiken är angelägen. Uppföljning och återrapportering Beslutade energi- och klimatmål inom kommunen anger ambitionsnivån i kommunens fortsatta energiplaneringsarbete där föreliggande energiplan och klimatstrategin utgör styrande dokument. Beslutade energi- och klimatmål kommer, tillsammans med kommunens övriga miljömål, att följas upp årligen i ett kommunalt miljöbokslut, som tillställs kommunfullmäktige. Förändringar i energianvändning skall redovisas i samma bokslut. Tidplan Åtgärderna bör genomföras inom en femårsperiod; 2013-2018. Takten på genomförandet kommer dock att styras av tillgången på resurser i form av pengar och tid. För att kunna genomföra åtgärderna kommer samarbete att inledas med flera olika aktörer och klimatinvesteringsbidrag samt andra stöd kommer att sökas vid behov.
Kommunal åtgärdsplan Utredningar - Ishallen, utredning pågår som skall leda till åtgärdsprogram - Kan solceller användas i kommunala fastigheter? - Hur kan kommunhuset spara på verksamhetsel? - LED-lampor hur kan dessa användas på gator och i verksamhetsfastigheter? - Kan fossil olja ersättas av bioolja för spetsvärme? - Är befintliga pelletsanläggningar lönsamma eller bör de ersättas? Nya uppvärmningssystem - Hällevadsholms skola (48 m3 olja) till bergvärme 2013 - Hedekas brandstation (72 MWh) värmepump luft/luft (avtal med hyresgäst) - Dingle sporthall (160 MWh) värmepump luft/vatten - Kungsmarkskolans gymnastiksal, (2 ventilationsaggregat blir till ett nytt med återvinning) - Bruksskolans komplettering med vattenburen värme - Nytt uppvärmningssystem i ishallen - Arbetsmarknadsenhetens lokaler (gamla kom.förråd) vattenburen värme - Hedekas förskola komplettering med vattenburen värme Energieffektiviseringar - Byte av fläktar för lägre energiförbrukning/återvinning (generellt) - Byte av termostater (generellt) - Installation av styrsystem (generellt) - Närvarodetektorer sätts in i kontorsrum, korridorer etc - Ny belysning i ishallen - Individuell mätning värme/verksamhetsel - Byte av fönster - Komplettering av befintlig isolering Övrigt - Kommunala fordon hårdare reglerad miljöpolicy, tex inköp av bilar endast enligt regeringens miljöbilspremie. Upphandlingspolicy? - Nya målsättningar för kommunala bolag, Munkbo samt Uddevalla energi FJV, hyresgästföreningen Dinglegården och Sörbygården - Nytt försök med incitament? Mer engagerade verksamheter denna gång? - Påverka fastigheter där kommunen hyr? Avtal om åtgärder som sänker energiförbrukningen? - Avtal med externa hyresgäster om energiförbättrande åtgärder?