Klimatstrategi. Faktadel. Mall för kommunal klimatstrategi Klimatkommunerna
|
|
- Berit Andersson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimatstrategi Faktadel Mall för kommunal klimatstrategi Klimatkommunerna
2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund Syfte Organisation av klimatarbetet Växthuseffekten och klimatförändringarna Lagen om kommunal energiplanering Kommunens möjligheter att påverka Inventering Geografi och befolkning Näringsliv Energi Växthusgaser Prognos Mål Klimatmål i Sverige och världen Regionala klimatmål Klimatstrategins koppling till mål i andra styrdokument Beskrivning av kommunens övergripande mål/ visioner för klimatarbetet Beskrivning av mätbara mål som syftar till att nå de övergripande målen/visionerna Handlingsplan Uppföljning Kommentar: Gulmarkerade stycken/avsnitt är ämnade för ifyllning av kommunen för att göra klimatstrategin personlig. Det kan handla om alltifrån allmän information till specifika mål och handlingsplaner. 2
3 1. Sammanfattning Ge en kort sammanfattning (ca. en halv A4 sida av klimatstrategin). 2. Bakgrund 2.1 Syfte Den negativa klimatpåverkan som utsläppen av växthusgaser till atmosfären ger upphov till påverkar såväl Sverige och Europa som hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en av de största utmaningarna som världen och XXX kommun står inför. Frågan har även en tydlig koppling till kommunikationer, sysselsättning och näringslivsutveckling. Det sätt som vi arbetar med energi- och klimatfrågor är därför av betydelse för en hållbar samhällsutveckling i XXX kommun. Genom att upprätta en klimatstrategi visar således XXX kommun att vi arbetar för att ta vårt ansvar för att nå de nationella och regionala klimatmålen. Klimatstrategin ska också utgöra kommunens energiplan. Den gällande energiplanen i XXX kommun antogs av kommunfullmäktige (årtal) och energi- och klimatstrategin ersätter denna plan. Kommunfullmäktige beslutar om klimatstrategin, men för att nå en långsiktigt hållbar energiförsörjning måste alla invånare i kommunen på sikt involveras i klimatarbetet. Klimatstrategin är uppbyggd i två delar. Dels en mer omfattande faktadel med bakgrundsinformation om kommunen, nulägesbeskrivning, mål, åtgärder samt information om hur kommunen skall arbeta med att följa upp strategin. Dels en mer kortfattat beslutsdel som sammanfattar XXX kommuns övergripande mål och visioner samt de viktigaste åtgärderna för att nå fram till dessa mål. 2.2 Organisation av klimatarbetet Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för projektet och som ett första steg upprättades en intern organisation bestående av en styrgrupp samt en arbetsgrupp. Arbetsgruppen som leddes av miljöstrategen, bestod av olika sakkunniga personer inom områden som bl.a. fastigheter, gator, energi, transporter samt näringsliv. Styrgruppen hade politisk förankring samt angav resursramar för projektet. Ett utkast till energi- och klimatstrategi har i XX månad XX år remitterats till kommunens nämnder och styrelser. 3
4 2.3 Växthuseffekten och klimatförändringarna När växthuseffekten diskuteras är det viktigt att skilja på den naturligt förekommande växthuseffekten och den förstärkta växthuseffekten orsakad av mänsklig aktivitet. Den naturliga växthuseffekten, som kommer som ett resultat av att jorden har en atmosfär, är en förutsättning för livet på jorden. Utan den skulle jordens medeltemperatur ligga på runt -18 C istället för runt +14 C som den gör idag. Anledningen till denna stora skillnad i medeltemperatur beror på atmosfärens förmåga att hålla kvar en del av den värmestrålning som strålas ut från jordytan vilket illustreras i figur 1 nedan. Hur stor denna förmåga är beror på koncentrationerna av olika växthusgaser. När koncentrationerna av dessa växthusgaser förändras, ändras också den absorberande förmågan. När människan genom olika aktiviteter ökar koncentrationen av växthusgaser så förändrar vi atmosfärens sammansättning och då hur stor portion av värmenstrålningen som stannar kvar på jorden. FIGUR 1: NÄR SOLSTRÅLNINGEN (HÄR ILLUSTRERAD MED BLÅ PILAR) NÅR JORDEN VÄRMS PLANETEN UPP OCH STRÅLAR UT SÅ KALLAD INFRARÖDSTRÅLNING (ILLUSTRERAS HÄR MED RÖDA PILAR). I FALLET UTAN ATMOSFÄR TILL VÄNSTER FÖRSVINNER VÄRMESTRÅLNINGEN UT I RYMDEN MEDAN I FALLET MED ATMOSFÄR TILL HÖGER, ABSROBERAS EN DEL AV STRÅLNINGEN AV ATMOSFÄREN OCH STRÅLAS TILLBAKA TILL JORDEN VILKET HÖJER MEDELTEMPERATUREN. Växthusgaser som vattenånga och koldioxid finns naturligt i jordens atmosfär. Exempel på andra växthusgaser är metan, dikväveoxid (lustgas) och fluorerade gaser (bl.a. så kallade freoner). Halterna av flera växthusgaser ökar nu i atmosfären, främst på grund av vår förbränning av fossila bränslen. Förbränningen av fossila bränslen (kol, olja och naturgas) ger upphov till koldioxid. Andra växthusgaser kommer främst från jordbruket (metan och lustgas), 4
5 avfallsdeponier (metan), förbränning (lustgas), medan de fluorerade gaserna i huvudsak kommer från kyl- och frysutrustning, högspänningsbrytare och aluminiumproduktion. I syfte att utvärdera den omfattande klimatrelaterade forskningen som pågår världen över har FN upprättat en klimatpanel; the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) där tusentals forskare från hela världen bidrar till att sammanställa en objektivbild över hur situationen ser ut 1. I den femte utvärderingsrapporten som publicerades 2013 framgår det att den globala medeltemperaturen ökat med i genomsnitt 0,85 C 2 över de senaste 120 åren, att de tre senaste decennierna har successivt varit de varmaste sedan år 1850 och den mänskliga påverkan på klimatsystemet genom utsläpp av växthusgaser är ett faktum. Klimatförändringen kommer innebära en rad konsekvenser för Sveriges del. Modelleringar visar på en generell nederbördsökning i hela landet. Även antalet tillfällen med intensiv nederbörd bedöms öka. Mest ökar nederbörden i norra och västra Sverige. Ökad nederbörd och mer intensiva regnfall ökar risken för översvämningar vilket leder till att översvämningar blir vanligare längs kuster samt längs sjöar och vattendrag. Förändringar i nederbörd liksom ökad avdunstning kan leda till ökad sommartorka i södra Sverige. Det kan här tilltala läsaren att visa på lokala effekter av klimatförändringen i en klimatstrategi. För mer information om hur klimatet kan komma att förändras i framtiden i er region se "Klimatinformation för varje län" på SMHIs hemsida: Lagen om kommunal energiplanering En kommun kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel. Kommunen kan agera utifrån sina roller som offentlig aktör, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller som ägare till ett energibolag. Ett sätt att strategiskt påverka utvecklingen är att göra upp en energiplan. Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen fastläggs av kommunalfullmäktige. En klimatstrategi kan med fördel innefatta en energiplan och därigenom uppfylla lagens syfte. Det är viktigt att sätta upp mål för energiplaneringen och att målen konkretiseras i projekt och åtgärder. Ett annat 1 För mer information gå in på 2 Intervallet för denna temperaturökning ligger på 0,65 C till 1,06 C 5
6 mål med energiplanering är bättre ekonomi i kommunen som en effekt av bl.a. energieffektiviseringsåtgärder. Det är viktigt att ha en helhetssyn på energiplaneringen och ta hänsyn till miljöeffekterna i såväl lokalt, regionalt som globalt perspektiv. Genom en miljöanalys görs en bedömning av hur miljön, hälsan och hushållningen kommer att påverkas av olika åtgärder eller energisystem. Vid den senaste ändringen av lagen om kommunal energiplanering har följande beskrivning tillkommit: Om en plan som upprättas enligt denna lag kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken skall bestämmelserna i 6 kap och 22 miljöbalken tillämpas. Av 11 MB framgår att när en myndighet eller kommun upprättar eller ändrar en plan eller ett program, som krävs i lag eller annan författning, skall myndigheten eller kommunen göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. En klimatstrategi krävs inte i lag och omfattas därmed inte av kravet om miljöbedömning. Innefattar däremot klimatstrategin även en energiplan kommer lagkravet att aktualiseras. Tips! Se Naturvårdsverkets hemsida för mer information om miljöbedömning av planer och program: Kontakta energimyndigheten för att få klara besked avseende miljöbedömning av strategin/planen. 2.5 Kommunens möjligheter att påverka Kommunen har en viktig roll att spela inom energi- och klimatarbetet både när det kommer till att minska utsläppen men också att anpassa och rusta samhället inför de förändringar som väntar. Genom sitt ansvar för fysisk planering, energiplanering, tillsyn samt drift av tekniska anläggningar är kommunen en viktig aktör i klimatarbetet. Kommunen har samtidigt goda möjligheter att påverka utvecklingen genom sitt ansvar för information, utbildning och rådgivning. Samhällsplanering spelar en viktig roll om vi ska nå energi- och klimatmålen och därmed minska klimatförändringen. Översikts- och detaljplaner utgör en viktig funktion vad det gäller energianvändning t.ex. gällande lokalisering av ny bebyggelse och hur den placeras i terrängen, vilka möjligheter för kollektivtrafik som skapas och vilka uppvärmningssystem som kan användas. 6
7 Transporter utgör en stor del av klimatpåverkande utsläpp i XXX kommun. Kostnader spelar en avgörande roll vid val av bränslen och transportslag. Kommunen har liten möjlighet att påverka lagstiftning, bränslepriser och skatter, några av de faktorer som styr vår bränsleanvändning och därmed också våra utsläpp av koldioxid. Kommunen kan dock i sina olika roller och nära kontakt med medborgare och näringsidkare arbeta för mer miljövänliga transporter samt utveckla andra effektiva styrmedel. Genom att vara en förmedlare av kunskap och information kan kommunen kommunicera möjliga bidrag som medborgare och näringsliv kan söka från andra offentliga myndigheter. Ett sådant exempel inom energiområdet är bidrag för konvertering från direktverkande elvärme till fjärrvärme, berg-, sjö- eller jordvärmepump eller biobränsle. Vidare kan kommunen använda miljöförvaltningens tillsyn mot verksamheter för att minska företagens klimatpåverkan. Detta kan ske genom att kontrollera att miljöbalken efterlevs, inom ramen för prövning ställa krav på låga utsläpp av växthusgaser samt genom en aktiv tillsynsutövning verka för minskade utsläpp. Kommunen som organisation bidrar med en relativt stor del av kommunens totala utsläpp av växthusgaser. Genom att se över sin energiförbrukning, tjänsteresor, transporter samt inom ramen för upphandling ställa klimatkrav, kan kommunen minska sin egen klimatpåverkan avsevärt. Slutligen spelar kommunen en viktig roll som informationsspridning och folkbildning. Här är energirådgivaren en viktig resurs tillsammans med agenda-21 arbetet som i XXX kommun bygger på stor delaktighet av många kommuninnevånare. 3. Inventering 3.1 Geografi och befolkning Allmän fakta om kommunen, så som ex: Yta (kvadratkilometer), Antal invånare, Antal hushåll, Historik, Karta över kommunen Etc. 3.2 Näringsliv Nämn kort om vad som är den huvudsakliga näringen som dominerar i kommunen. Skriv gärna om det finns goda förutsättningar för näringslivsutveckling inom något/några specifika områden. 7
8 3.3 Energi Tillförsel, distribution samt användning av energi. 3.4 Växthusgaser Statistik över kommunens utsläpp av växthusgaser. 3.5 Prognos Här görs en kortfattad genomgång av vilka möjligheter som finns för att åstadkomma klimatåtgärder inom olika områden som bl.a: industrin, produktion av energi, hushåll, service, transporter, avfallshantering och jordbruk. Beskrivningen bör avse respektive sektors direkta och indirekta klimatpåverkan. Varje sektor påverkar indirekt utsläppen inom andra områden än den egna och som ett exempel på detta kan nämnas att hushållens konsumtionsmönster påverkar utsläppen från både transporter och industrin. Ett annat exempel är att stadens planering för bostadsbebyggelse, infrastruktur och andra verksamheter påverkar transportbehov och möjliga alternativ för uppvärmning av bostäder och lokaler. 4. Mål 4.1 Klimatmål i Sverige och världen Sveriges regering presenterade, våren 2009, propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik. I propositionen anges följande mål för klimat- och energipolitiken till år 2020: 40 procent minskning av klimatutsläppen. Minst 50 procent förnybar energi. 20 procent effektivare energianvändning. Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn. På EU nivå finns också ett antal mål där EU i januari 2008 överlämnade kommissionen ett förslag, "energi- och klimatpaketet", med följande mål: 20 procent lägre utsläpp av växthusgaser till procent ökad energieffektivitet 20 procent andel förnybar energi. I detta mål ingår att andelen biodrivmedel skall vara 10 procent av trafikens energianvändning. 8
9 Långsiktigt finns även målen att minska utsläppen med procent till år I december 2015 hölls ett avgörande klimattoppmöte i Paris där världen enades om ett internationellt klimatavtal för att styra världen mot en värld där den globala uppvärmningen hålls väl under 2 C men att samtidigt sträva mot 1,5 C. Om detta är möjligt att uppnå återstår att se - när ländernas idag inrapporterade åtgärder tas i beaktande pekar projektionen snarare mot en värld med 2,7 till 3 C varmare medeltemperatur. Oavsett så har världen enats om att på global skala arbeta mot att så snart som möjligt börja minska utsläppen och att uppnå nollnettoutsläpp under andra halvan av detta århundrade (United Nations Conference on Climate Change, 2015). 4.2 Regionala klimatmål Här presenteras mål från den regionala energi- och klimatstrategin. 4.3 Klimatstrategins koppling till mål i andra styrdokument Kort beskrivning om hur klimatstrategin hänger ihop med andra styrdokument (energiplan/miljöprogram/transportstrategi etc). 4.4 Beskrivning av kommunens övergripande mål/ visioner för klimatarbetet Här presenteras kommunens vision och/eller mer övergripande mål. Dessa är ej tidsatta eller preciserade utan anger i generella drag kommunens vilja och ambitioner inom klimat/energiområdet. Kan exempelvis vara: Ex. 1: Energianvändningen inom XXX kommun ska kännetecknas av effektivitet och uthållighet ur ett långsiktigt ekologiskt perspektiv. Detta innebär bland annat en effektiv användning av elenergi och en successiv urfasning av fossila bränslen till förmån för förnyelsebara sådana. Ex. 2: XXX kommuns egen energiproduktion ska baseras på förnyelsebara bränslen. Ex. 3: XXX kommun ska bli en fossilbränslefri kommun 9
10 4.5 Beskrivning av mätbara mål som syftar till att nå de övergripande målen/visionerna Målen bör vara tidsangivna, preciserade, mätbara och uppföljningsbara mål. Kan exempelvis vara: Effektmål År 2012 skall minst 60 % av det drivmedel som används i kommunens tjänstebilar/leasingbilar (inklusive det kommunala fastighetsbolaget) utgöras av förnyelsebara bränslen (exempelvis etanol eller biogas) eller el (elhybrid). XXX kommun avser att minska sina utsläpp av koldioxid med 30 procent till 2020 jämför med Målet omfattar kommunen som geografiskt Aktivitetsmål Under 2010 skall XXX kommun genomföra 3st klimatrelaterade informationskampanjer i syfte att få allmänheten att åka mer kollektivtrafik samt välja cykel/promenera framför bil. 5. Handlingsplan Åtgärd nr. Beskrivning av åtgärden Åtgärdsägare Kostnad Minskning av CO 2 -utsläpp / Minskning av energi Tidplan Övriga miljövinster 1. Åtgärd nr. 2. Beskrivning av åtgärden Åtgärdsägare Kostnad Minskning av CO2-utsläpp / Minskning av energi Tidplan Övriga miljövinster 10
11 6. Uppföljning Kommunens interna miljöarbete följs upp årligen och presenteras i en miljöredovisning som belyser kommunens insatser under året. Redovisningen sker med utgångspunkt från miljöprogrammet samt klimatstrategin. Det nuvarande uppföljningssystemet grundas primärt på formulär som fylls i av respektive förvaltning och bolag. Här ingår bl. a uppgifter från energibolaget, de kommunala fastigheternas förvaltare och uppgifter avseende transporter inom kommunens egna verksamheter. Den årliga redovisningen ska kunna ge underlag till att formulera nya mål och åtgärder. Därutöver har ett antal nyckeltal tagits fram för kommunen som organisation samt kommunen som geografiskt område för att beskriva hur XXX kommun rör sig i förhållande till målen. Uppföljning av kommunen som geografiskt område sker bl.a. med hjälp av data från SCB och vägverket. I det fortsatta arbetet är det viktigt att klimatstrategin blir ett levande dokument med realistiska och genomförbara åtgärder därför ska handlingsplan med åtgärder följa det årliga budgetarbetet. På så sätt skapas ett kontinuerligt klimatarbete som ger utrymme för utveckling och förbättring. Vissa åtgärder i handlingsplanen genomförs och nya åtgärder arbetas fram. Klimatarbetsgruppen som har arbetat fram strategin föreslås bli en permanent grupp. Gruppens uppgift är att ur ett helhetsperspektiv följa, stimulera och utveckla klimatarbetet i kommunen. Ange gärna vilka verksamheter som ska vara representerade i gruppen (om det funnits någon grupp samt om den skall finnas kvar) Kan exempelvis vara: Miljö- och byggförvaltningen Gatukontoret Ekonomikontoret (ekonom och upphandlingssamordnare) Fastighetsbolaget Fastighetskontoret Fjärrvärmebolaget Näringslivskontoret Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Kommunledningskontoret De representanter som respektive verksamhet utser till gruppen ansvarar för att driva klimatfrågorna i sina respektive organisationer. 11
Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi
Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet
Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för
Klimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Förslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Energi- och klimatstrategi
Energi- och klimatstrategi 2017-2030 2018-01-24 Dokumenttyp Strategi Giltighetstid fr.o.m. t.o.m. 2017-11-07 2030-12-31 Gäller för målgruppen Den kommunala organisationen Antagen av Antagande dnr, beslutsparagraf
Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Energiplan för Vänersborg År
Energiplan för Vänersborg År 2013-2020 Antagen av Vänersborgs Kommunfullmäktige 2013-02-06, 19. 2 Innehållsförteckning Energiplanens struktur... 2 Inledning... 3 Syfte och tid... 3 Vänersborgs övergripande
Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall
KLIMATSTRATEGI. Innehållsförteckning FÖRSLAG TILL KLIMATSTRATEGI 08-09-08
KLIMATSTRATEGI FÖRSLAG TILL KLIMATSTRATEGI 08-09-08 Innehållsförteckning 1....2 1.1 Syfte...2 1.2 Organisation av klimatarbetet...2 1.3 Växthuseffekten och klimatförändringarna...2 1.4 Lagen om kommunal
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun
Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun Projektbeställare Kent Gullberg Huvudprojektledare Alexander Bergström Datum 2018-06-04 Version 1.0 Diarienummer KS 2018/0171 Godkänd av styrgrupp 2018-06-04
Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03
Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter
Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern
1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...
Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län?
Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö -Energi Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Positiva tecken och problemområden Vad gör vi i Örebro län? Jorden blir
Indikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige
Dnr:2018/129 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-12-03 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-12-17 Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
4. Planering för en framtida klimatförändring
4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som
Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv
ur ett Boxholmsperspektiv Fakta om Boxholm 5 222 invånare Kommunens areal 527,6 kvkm 9,9 invånare per kvkm Skattesats 31:84 Centralt läge utmed södra stambanan och riksväg 32 Stålverk, sågverk, osttillverkning,
Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund
Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad
Energi- och klimatstrategi
Energi- och klimatstrategi Antagen av Kommunfullmäktige 2008-11-26 1 Energi- och klimatstrategi Härjedalens kommun Innehåll: 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 2.1 Syfte 2.2 Organisation av klimatarbetet 2.3
Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden
Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy
*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Energi- och klimatstrategi
1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för
Energi- & klimatplan
Dnr:2018/254 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-04-10 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-XX-XX Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Lokala perspektiv och hållbarhet
Lokala perspektiv och hållbarhet Temabok: Lokala perspektiv Vad kommer temaboken att innehålla? Lokala förutsättningar Klimat och demografiska förutsättningar De lokala aktörerna konkurrenssituationen
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun
1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Energi- och klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2010-2011
Energi- och klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2010-2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-26 1 INLEDNING...3 BAKGRUND...4 VÄXTHUSEFFEKTEN OCH KLIMATFÖRÄNDRINGARNA...4 KALMAR LÄN ETT PILOTLÄN...4
Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll
Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens
Lokala energistrategier
Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas
1. Begränsad klimatpåverkan
1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet
Klimatstrategi för Mörbylånga kommun
1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5
I arbetet med kommunala översiktsplanen ska hänsyn tas till klimatpåverkande. Kommunförvaltningen ska vara ett föredöme i den egna verksamheten
Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp från förbränning av fossila
Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att
Energi- och klimatstrategi för Älvsbyns kommun 2011 2015
Energi- och klimatstrategi för Älvsbyns kommun 2011 2015 Sammanfattning Kommunstyrelsen i Älvsbyns kommun har år 2007 beslutat att ta fram en klimatstrategi för att minska kommunens utsläpp av växthusgaser.
Miljöplan 2014-2020. Inledning
Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta
Värdera metan ur klimatsynpunkt
Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated
Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun
Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Plan för klimatarbetet i Köpings kommun
Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Beslutshandling 2013-02-08 Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen 2 Plan för klimatarbetet i Köping Beslutsdelen Innehåll: 1. Varför en
Energi- och klimatstrategi
Styrdokument, policy Stöd & process 2011-09-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr Maria.lindeberg@upplandsvasby.se KS/2011:139 Energi- och klimatstrategi Nivå: Kommungemensamt styrdokument Antagen: Kommunfullmäktige
Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB
Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS
Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen
Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Köpings kommun Rapporten skriven av: Arbetsgruppen för "klimatplanen", 2013-02-08 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-04-28 Rapporten finns även att
Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Södertälje och växthuseffekten
Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga
Energi- och klimatpolicy
Energi- och klimatpolicy 2012-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-26 Innehåll Sid 1 Bakgrund... 3 2 Klimatförändring... 4 3 Kävlinge kommun... 6 4 Nulägesbeskrivning... 7 5 Målsättningar... 10 Projektledare:
Energiomställning utifrån klimathotet
Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med
KS 2016/ Energiplan för Norrköpings kommun norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun. instagram.com/norrkopings_kommun
KS 2016/1381 303 Energiplan för Norrköpings kommun 2009-2030 norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Innehåll Inledning Energipolitiken i Norrköping Avgränsningar
Beskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Energi och Klimatstrategi för Grums kommun
Energi och Klimatstrategi för Grums kommun 2011 2020 Ver.1.6 Antagen av kommunfullmäktige 2012 02 23 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Vision för grums kommun... 5 Energi och klimatmål för Grums
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun
Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland
Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Motion 2017:37 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om att inrätta en regional klimat- och innovationsfond
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) s förvaltning Landstingsdirektörens stab Clara Wahren 2017-12-18 s miljöberedning Motion 2017:37 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om att inrätta en regional klimat- och innovationsfond
REMISSVERSION 2. 2011-06-17. Energi- och klimatstrategi 2010-2014 Borgholms kommun
REMISSVERSION 2. 2011-06-17 Energi- och klimatstrategi 2010-2014 Borgholms kommun 2 Innehåll: 1. Sammanfattning... 4 2. Bakgrund... 4 2.1 Syfte... 4 2.2 Organisation av klimatarbetet... 4 2.3 Växthuseffekten
Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Energigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Klimatoch energistrategier
www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling
Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen
Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Miljöplan Miljöplan Timrå kommun
Miljöplan 2014-2020 Miljöplan 2014 2020 1Timrå kommun Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida
Eftermiddagens program
Eftermiddagens program 13.00-13.30 Inledning 13.30-14.30 Miljö och klimat 14.30-15.00 Fika 15.00-15.30 Energi 15.30-16.30 Energieffektivisering 16.30-16.50 Goda exempel 16.50-17.00 Avslutning och Utvärdering
Vilka är klimatkommunerna? Erfarenhet av kommunalt klimatarbete
Vilka är klimatkommunerna? Nätverk med 22 kommuner Erfarenhet av kommunalt klimatarbete Lär sig av varandra Klimatkommunerna driver projekt klimatcoachning Naturvårdsverket finansierar Vilka är med i klimatcoachningen??
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning 2013-2017. Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60
Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning 2013-2017 Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60 2 (21) 3 (21) Oskarshamns kommuns vision och inriktning I och med allt större insikt
Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13
Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015
2018-01-11 Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ekologiskt fotavtryck... 3 3 Huddinges ekologiska fotavtryck... 4 4 Huddinges
Ärende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan
Ärende 15 Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan Tjänsteskrivelse 1(2) 2019-02-13 KS 2018-00493 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Therese Sundin Tjänsteskrivelse - medborgarförslag
POLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Klimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,
Energiplan för Munkedals kommun
2013-02-28 Energiplan för Munkedals kommun Energiplan för Munkedals kommun Dnr KS 2012-338 Typ av dokument: Policy Handläggare: Sektorchefen Samhällsbyggnad Antagen av: Antagningsdatum: Kommunfullmäktige
Mål för energi- och klimatfrågor i Kungsörs kommun
Mål för energi- och klimatfrågor i Kungsörs kommun Inklusive de kommunala bolagen Version 3 2014-10-30 1 Innehållsförteckning BAKGRUND 3 Syfte 3 Växthuseffekten och klimatförändringarna 4 Utsläpp av växthusgaser
Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås
Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås Underlagsrapport för Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2 (13) 3 (13) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 INTERNATIONELLA,
Styrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91. Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31
Styrdokument Energiplan Ej kategoriserade styrdokument Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91 Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 ENERGIPLAN Styrdokument - Ej kategoriserade Datum 1994-06-20 2 (3)
policy Idrottsrörelsens klimatpolicy
policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens
Miljödiplomeringssystemet Laxå kommun. Kommunledningens verktyg för miljöarbetet
Miljödiplomeringssystemet Laxå kommun Kommunledningens verktyg för miljöarbetet Miljödiplomeringssystemet Laxå kommun Miljödiplomeringssystemet har införts som ett kommunövergripande ledningssystem och
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala
Energi- och klimatprogram för Karlskrona kommun
Energi- och klimatprogram för Karlskrona kommun Målår 2014 och 2020 2011-06-30 Sammanfattning Kort sammanfattning med ett kärnfullt budskap. Inledning Varför Energi- och klimatprogram? o Syfte, målbild
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Energistrategi 2035. -en kortversion
Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i
Revidering av Ale kommuns Energi- och klimatplan
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) 2014-12-05 2014-12-01 Dnr KS.2013.186 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Annika Friberg Tel: 0303-371186 E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Revidering av Ale kommuns Energi-