MINNESANTECKNING Objekt Klippsta, Rensjömarken 1:1, Bodums socken, Strömsunds kommun Datum 2013-06-11 1 Närvarande Olof Edin, Jamtli Reidar Johansson Inger Henricson Klippsta uppfördes som ett kronotorp i början av 1900-talet. Fastigheten har senare övergått från statens till SCA:s ägo. Släktingar till de som uppförde Klippsta har nyttjanderätt över torpet och har vänt sig till länsstyrelsen för att söka bidrag. Länsstyrelsen har sin tur hänvisat till Jamtli för ett första samråd om en restaurering. 2 Iakttagelser I dag är boningshuset på Klippsta en omålad byggnad med utknutar. Vissa rester av röd slamfärg finns dock kvar och på äldre foton kan man se att knutarna varit inbyggda i knutlådor som varit vitmålade. Även fönsterfoder och fönster har tidigare varit målade. Tidigare har huset haft spåntak. I dag har huset fått ett tak av pannplåt, vilket är bra. I följande beskrivning av föreslagna åtgärder utgår märkningen från vägg A som är vägg med huvudingång. Därefter märks väggarna medsols med B, C och D. Syllstockarna får nummer 1 och på övriga stockar fortsätter numreringen uppåt. Tredje stocken nedifrån på ingångsväggen får alltså beteckningen A3. Runt byggnaden har man tidigare lagt cement runt grunden. Detta har troligen medfört att cementen dragit fukt som skadat syllvarvet. Därför bör syllvarvet kontrolleras noggrant runt om av hantverkare. Troligtvis bör alla syllstockar bytas. På grund av rötskadorna på syllvarvet har byggnaden sjunkit vilket gör att timmerstommen hänger på murstocken. Vid en restaurering och byte av stockar bör även knutstenar kontrolleras så att inte även de sjunkit ner i marken och därmed bidragit ytterligare till att byggnaden satt sig.
A-vägg Syllstock bytes. Farstubrons grundstenar kontrolleras och justeras. Bron riktas. Fönstren glasas och kittas med linoljekitt samt målas med linoljefärg. Skulle någon fönsterbåge var skadad går det oftast att restaurera. B-vägg På B-väggen finns de största skadorna på timret med röta och rötfickor på B1- B4. Fönstren glasas och kittas med linoljekitt samt målas med linoljefärg.
C-vägg C-vägg i relativt bra skick förutom syllstocken. Fönstret behandlas som övriga fönster. D-vägg Rötskador på D1-D2. Fönster behandlas som de övriga. Ett fönster fattas som kompletteras.
Murstocken/skorsten Nisch för kamin i kammaren. Om en kamin återinstalleras måste det kontrolleras huruvida golvsocken anses brandsäker eller ej.
Innertaket i kammaren har hängt sig på murstocken. Muren är sprucken och har bortfallet bruk på flera ställen både i kök och kammare. En erfaren murare bör dock kunna ställa i ordning muren så att både vedspis och en kamin i kammaren går att använda. I dag saknas kaminen i nischen i kammaren och vedspisen i köket är sönderbränd och sprucken. Begagnade spisar och kaminer finns dock att köpa.
Skorstensstock av natursten. Om muren ska åtgärdas bör den lagas eller eventuellt plockas ned och muras upp av kunnig murare. Därefter måste muren provtryckas innan den används. Ta kontakt med sotare som gör provtryckning och övrig brandskyddskontroll. Även efter installation av spisar och kaminer måste en kontroll ske. Interiören De timrade väggarna har varit pappspända och tapetserade. Samma sak går att göra igen eller så lerklinas väggarna och sedan tapetseras. Tunna renoveringsskivor som följer timmerväggarnas buktningar kan också användas för att sedan tapetseras. Flera äldre tapetlager finns bevarade. Man kan se efter om det finns några liknande mönster i dag i handeln. Tapeter med äldre mönster säljs bland annat av Duro, Gysinge byggnadsvård och Boråstapeter. Nyligen har ett nytt trägolv lagts in i köket. Det är av ohyvlade brädor. Ett traditionellt skurgolv var gjort av hyvlat virke.
Golvet i kammaren är av smalare dimensioner och kan ha lagts in som ett underlag till korkmatta. Vissa av brädorna är rötskadade och bör bytas ut. 3 Allmänna råd Som fastighetsägare är det kontinuerliga underhållet A och O. Att göra stora insatser sällan medför stora arbetsinsatser och stora kostnader. Reparera istället små skador och se efter byggnaderna kontinuerligt. Det viktigaste är att hålla byggnaden undan från fukt och väta; kontrollera taken och se till att marken inte ligger an mot stommen. Använd ursprungliga material och traditionella metoder. Låt din enskilda byggnad vara facit. Gör likadant som man har gjort tidigare. Använd material och konstruktioner som kan avlägsnas utan att omkringliggande material skadas. Allt åldras och måste så småningom bytas ut. Var misstänksam mot underhållsfria material och lösningar. Sådana existerar inte de kräver istället totalt utbyte. Behåll så mycket som möjligt av originalmaterialet, byggnaden har mycket att berätta om den tid den har funnits. Funktionen kan ha ändrats genom åren, materialval och konstruktionslösningar säger mycket om tidigare liv i och omkring byggnaden. Förändra inte byggnadens utseende. Var noggrann med detaljerna. Dimensioner, takutskott, ytbehandling av material, utsmyckningar, allt bidrar till husets karaktär. Var försiktig med den och ha i minnet att det är de små detaljerna som gör det. Här nedan följer några råd om vad man bör se över på sina byggnader varje år. Kontrollera marknivån runt byggnaderna. Låt inte marken komma närmare stommen än 10 cm. Håll efter växtligheten runt samtliga byggnader. Borsta taken rena från skräp. Rensa stuprör och hängrännor. Var uppmärksam på eventuella takläckage. Åtgärda så fort som möjligt. Ventilera byggnaderna på våren. Något om traditionella färgtyper Slamfärg Slamfärg är en färgtyp som i Sverige har använts under en mycket lång tid för att smycka och skydda sina träbyggnader. Falurött är den mest kända av denna färgtyp. Slamfärgen är helt diffusionsöppen, den släpper in och ut fukt så att träet har möjlighet att andas. Idag är slamfärgen vanligen stödd med ca 4% linolja. Om linoljehalten närmar sig nivåer på 10% eller mer bör man vid ommålning av ett äldre hus välja en annan tillverkare.
Vid ommålning av en tidigare slamfärgsmålad yta borstas fasaden med en kraftig borste, tex en piassavakvast. Därefter strykes fasaden en eller två gånger. Färgen bör strykas med en kraftig och stor pensel som håller mycket färg. Undvik att måla i starkt solsken eller regn. Träet bör vara torrt när man målar. Linoljefärg Linoljefärg är den färg man vanligen har använt utomhus då man velat måla med en mer påkostad färg. Ofta användes linoljefärgen till utsatta delar och delar av fasaden som man ville accentuera, tex knutar, foder, fönsterbågar och dörrar. Linoljefärgens ingredienser var dyrare än slamfärgens, den har å andra sidan längre hållbarhet och skyddar träet bättre. Linoljefärgen är också diffusionsöppen, den andas. En traditionell linoljefärg innehåller kokt linolja, pigment och balsamterpentin. Se upp vid köp av färdigblandad linoljefärg. För att få en linoljefärg som fungerar som en sådan är det viktigt att ingredienserna är de ovan nämnda. Köp inte linoljefärger som har lacknafta som lösningsmedel, dessa sk linoljefärger innehåller en mycket liten del linolja och en hög del alkydoljor och andra oljor som ger en större diffusionstäthet som ofta ger upphov till en flagande färg. Vid ommålning av linoljefärg gäller följande. Skrapa bort all löst sittande färg. Plastfärger och alkydfärger bör tas bort helt. Eventuella trärena ytor oljas med en blandning av ca 60% kokt linolja och 40% balsamterpentin. Linoljefärg stryks med en pensel med kraftfull borst. Färgen strykes extremt tunt, inga flödiga penselstreck ska synas. Färgen stryks i ca tre lager, grundstrykning, mellanstrykning och slutstrykning. Detta är inte nödvändigt om man anser att resultatet är tillfredsställande efter färre strykningar. Linoljefärg har en torktid på 24-36 timmar beroende på oljans kvalitet, klimat och hur tunt man har strukit färgen. Något om fönsterrenovering När man tillverkade fönster förr, valde man noga ut virket. Det skulle vara tätvuxen kärnfura för att hålla länge. Sammanfogningen av bågarna gjordes med tappar och träplugg. Lim användes inte och bågen kan därför lätt tas isär och repareras. Om bågen har allvarliga rötskador bör den lämnas till snickarkunnig person som byter de delar som är rötskadade mot nytillverkade delar av samma kvalitet och utförande som övriga bågen. Även svårt skadade fönster kan repareras med gott resultat. Eftersom gamla fönster är tillverkade av mycket bra virke, lönar det sig att underhålla dem. En båge som ser helt uttjänt ut, återfår ofta mycket av sin styrka om man oljar in den med linolja. Vid vanligt fönsterunderhåll som man gör själv är det viktigt att märka upp vilken båge som hör till vilket fönster. Om glasen lossas bör även dessa märkas noggrant. Kittfals Tag bort löst sittande kitt, skrapa bort lös färg från bågen. Det är inte nödvändigt att lossa glaset.
Bågarna oljas med en blandning av 2/3 kokt linolja och 1/3 balsamterpentin, tillför olja tills bågen är mättad. Därefter torkas överflödig olja bort. Låt torka i 1-2 dygn. Var noga med att torka bort oljan från glaset. Om olja ändå har torkat fast på glaset går det att skrapa bort det med ett rakblad. Om bågen har varit målad tidigare målas bågen med linoljefärg gjord på kokt kallpressad linolja spädd med balsamterpentin samt aktuellt pigment. Bågarna kittas med linoljekitt. Även kittet målas. Måla ca 1 mm på glaset, utanför kittsträngen. Det hindrar vattnet från att tränga in under kittet och ned i falsen. Spårfals Skrapa bort eventuell löst sittande färg. Bågarna oljas med en blandning av 2/3 kokt linolja och 1/3 balsamterpentin, tillför olja tills bågen är mättad. Därefter torkas överflödig olja bort. Låt torka i 1-2 dygn. Var noga med att torka bort oljan från glaset. Om olja ändå har torkat fast på glaset går det att skrapa bort det med ett rakblad. Om bågen har varit målad tidigare målas bågen med linoljefärg gjord på kokt kallpressad linolja spädd med balsamterpentin
Litteraturtips Det finns en uppsjö av böcker och artiklar om byggnadsvård. Här är några förslag: Så renoveras torp och gårdar. Hidemark/Stavenow-Hidemark/Söderström/Unnerbäck Hantverket i gamla hus. Svenska föreningen för byggnadsvård Hus att vårda. Byggnadskultur i Jämtland Härjedalen Raihle/Rentzhog Jämten 2002, Jämtlands läns museums årsskrift. Tema Hus. Byggnadskultur. Tidskrift från Svenska föreningen för byggnadsvård. Byggnadsvård i praktiken II. Värmen i gamla hus. Göran Gudmundsson. Byggnadsvård i praktiken III. Utvändig renovering. Göran Gudmundsson. Byggnadsvård i praktiken IV. Invändig renovering. Göran Gudmundsson. Riksantikvarieämbetets skrifter om: Fönster Liggtimmerhus Kalkputs Trä Traditionella färgtyper Böndernas bygge traditionellt byggnadsskick på landsbygden i Sverige. Finn Werne Vårda och renovera trähus. Sören Thurell Renovera och vårda gamla fönster. Alf och Eva Stenbacka Gysingekatalogen. Handbok no 9 Bevara och sköta en gammal trädgård. Christina Ilminge 4 Slutsats Visserligen är Klippsta en aning förfallet, men det är inget "hopplöst fall". Huset har redan nu fått ett pannplåtstak, vilket är bra. Om sedan grunden (knutstenarna), det rötskadade timret och fönstren åtgärdas så stoppas fortsatt förfall. Muren/skorstenen och interiören kan sedan tas efter hand. Dock borde man förvissa sig om att muren/skorstenen inte är i sådant skick att den rasar. Interiört borde det första vara att se till att golven är i bra skick, vilket kan ordnas efter det att byggnaden fått ordentliga timmerväggar som kan bära upp golven. Färg på huset är mest en fråga om estetik, men eftersom det varit rödmålat med vita knutar kan det vara något att tänka på. Dock vet man ju ej när det blev målat första gången. Huset kan ha varit omålat i början av seklet. Målning eller ej kan bli en senare fråga. Fönstren bör dock målas i samband med glasning och kittning.