NÄTVERK FÖR FORSKNINGS- UTBILDNING

NÄTVERK FÖR FORSKNINGS- UTBILDNING Förbättring av den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen (1999 2002) VÄGLEDNING FÖR SÖKANDE Utgåva 1999

2

INNEHÅLL 1. INLEDNING 6 )HPWHUDPSURJUDPPHW 5XWD6WLSHQGLHUI UXQJDIRUVNDUHIUnQ XWYHFNOLQJVOlQGHU 5XWD±6\VWHPHWPHG0DULH&XULHVWLSHQGLHU 3URJUDPPHW ) UElWWULQJDYGHQPlQVNOLJD IRUVNQLQJVSRWHQWLDOHQVDPWGHQVRFLRHNRQRPLVND NXQVNDSVEDVHQ 2. NÄTVERKEN FÖR FORSKNINGSUTBILDNING UNDER PROGRAMMET OM DEN MÄNSKLIGA POTENTIALEN: BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 15 /RJLVNJUXQGRFKPnO )RUVNQLQJVRPUnGHQ *HQRPI UDQGH $QV NQLQJVRPJnQJDU 3. DELTAGARE 17,QOHGQLQJ )UnQPHGOHPVVWDWHUQD )UnQVWDWHUDVVRFLHUDGHWLOOSURJUDPPHW )UnQWUHGMHODQGRFKLQWHUQDWLRQHOOD RUJDQLVDWLRQHU +XUPnQJDGHOWDJDUHXWJ UHWWQlWYHUN" 4. EKONOMISKA RIKTLINJER 20.RQWUDNWHWVRPIDWWQLQJ %DODQVPHOODQIRUVNDUODJ 0RWLYHULQJDYDQV NDQRPHNRQRPLVNWVW G 5. ATT UTFORMA OCH FORMULERA ETT FÖRSLAG 21 6DPRUGQLQJDYI UVODJHW $QV NQLQJVIRUPXOlUHW 6MlOYXWYlUGHULQJDYI UVODJHW 6. INLÄMNANDE AV FÖRSLAG 24 ) UVODJVRPLQVNLFNDVLQJHQRPVDPRUGQDUHQ 3URJUDPYDUDQ3UR7RRO 3

$QPlODQRPDYVLNWDWWOlPQDLQHWWI UVODJ 'LJLWDOWFHUWLILNDW (OHNWURQLVNWLQOlPQDQGHDYI UVODJ,QOlPQDQGHDYI UVODJSnSDSSHU 7LGVIULVWHU 0RWWDJQLQJVEHYLV 7. UTVÄRDERING OCH URVAL AV FÖRSLAG 27 8WYlUGHULQJVNULWHULHU 8WYlUGHULQJVSURFHVVHQ 9DODYI UVODJ 8. KONTRAKTSFÖRFARANDEN OCH KONTRAKTSPRINCIPER 32.RQWUDNWVI UKDQGOLQJDU.RQWUDNWVRPU UQlWYHUNI U IRUVNQLQJVXWELOGQLQJ+XYXGSULQFLSHU 9. INFORMATION OCH STÖD 36 1lWYHUNHQSn,QWHUQHW.RQWDNWXSSJLIWHUDQJnHQGHQlWYHUNHQ.RQWDNWXSSJLIWHUDQJnHQGHSURJUDPPHWRPGHQ PlQVNOLJDSRWHQWLDOHQ 1DWLRQHOODNRQWDNWSXQNWHU BILAGA 1 ANSÖKNINGSFORMULÄR 41 & %(6.5,91,1*$9)g56/$*(7 ' 0277$*1,1*6%(9,6 bpqhvnrghu /DQGVNRGHU 1$&(NRGHUI UQlULQJVYHUNVDPKHW 0LQGUHJ\QQDGHUHJLRQHU BILAGA 2 CHECKLISTA FÖR FÖRSLAG 57 4

FÖRORD Detta dokument är avsett att utgöra en Vägledning för sökande till verksamheten nätverk för forskningsutbildning under programmet om den mänskliga potentialen. Vägledningen syftar till att beskriva grundtanken bakom denna verksamhet och förklara ansökningsförfarandet. En elektronisk kopia av denna vägledning kan laddas ner från följande Internetadress: http://www.cordis.lu/improving Denna Vägledning för sökande ersätter inte bestämmelserna och villkoren framför allt i rådets och parlamentets beslut om Femte ramprogrammet, de olika särskilda programmen eller ansökningsomgångarna för dessa program. 5

1. INLEDNING Femte ramprogrammet Mål I Femte ramprogrammet, som antogs den 22 december 1998, definieras gemenskapens verksamhet inom forskning, teknisk utveckling och demonstration (nedan kallat FoTU ) för perioden 1998-2002. Femte ramprogrammet skiljer sig från sina föregångare. Det har utformats för att bidra till att lösa problem och svara mot de stora socioekonomiska utmaningar som Europeiska unionen står inför. Det är inriktat på ett begränsat antal mål och områden som kombinerar tekniska, industriella, ekonomiska, sociala och kulturella aspekter. Valet av prioriteringar har skett i enlighet med tre grundläggande principer som kommer att tillämpas på alla nivåer: på ramprogrammet som helhet, på de särskilda program genom vilka ramprogrammet genomförs och på den FoTU-verksamhet som ingår i dessa program. Principen om ett mervärde för gemenskapen och subsidiaritetsprincipen, t.ex. att uppnå en kritisk massa eller bidra till att lösa problem med en europeisk dimension. Sociala mål, t.ex. livskvalitet, sysselsättning eller skydd av miljön, i syfte att motsvara förväntningarna och intressena hos unionens medborgare. Ekonomisk utveckling och vetenskapliga och tekniska möjligheter, för att bidra till en harmonisk och hållbar utveckling i Europeiska unionen som helhet. Uppbyggnad och innehåll Femte ramprogrammet består av sju särskilda program: fyra tematiska program och tre övergripande program. De tematiska programmen är: Livskvalitet och förvaltning av de levande resurserna. Ett användarvänligt informationssamhälle. Konkurrenskraftig och hållbar tillväxt. Energi 1, miljö och hållbar utveckling. I enlighet med bestämmelserna i EG-fördraget skall de övergripande programmen genom sin bredd underbygga och komplettera dessa tematiska program. De övergripande programmen är: Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll. Främjande av innovation och uppmuntran av små och medelstora företags deltagande. Förbättring av den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen. Ett viktigt nytt inslag i Femte ramprogrammet är inriktningen på samordning och problemlösning. Samordningen förstärks på tre nivåer: ½ Genom konceptet med nyckelåtgärder i de tematiska programmen. Nyckelåtgärderna är den stora nyheten i Femte ramprogrammet och innebär att man kommer att kunna ta itu med de många olika aspekterna på ekonomiska och sociala frågor genom att samordna hela det spektrum av åtgärder och vetenskapsgrenar som behövs för att uppnå målen. 1 Verksamhet som bedrivs inom detta område kommer i lämpliga fall att nära samordnas med verksamheten inom Euratoms femte ramprogram för forskning och utbildning. Specifik information om det sistnämnda programmet kommer att ges i en särskild informationsbroschyr. 6

½ Genom samordning mellan målen för de övergripande programmen och målen för de tematiska programmen. Internationellt samarbete Parter i tredje land och internationella organisationer kommer förutom att kunna delta i alla tematiska program också att ges möjlighet att delta i det övergripande programmet Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll. Villkoren för deltagande, t.ex. möjliga finansieringsarrangemang, fastställs i avsnitt 3 i detta dokument. I ruta 1 beskrivs möjligheterna för unga forskare från utvecklingsländer att få stipendier. Innovation och små och medelstora företags deltagande Insatser för att uppmuntra små och medelstora företag att delta i FoTU-verksamheten kommer att ingå i alla tematiska program och i programmet för innovation och små och medelstora företags deltagande. Närmare information om stimulansåtgärderna för små och medelstora företag kommer att ges i en särskild informationsbroschyr riktad till dem. De enskilda tematiska programmen kommer dessutom att samverka med det övergripande programmet Främjande av innovation och uppmuntran av små och medelstora företags deltagande för att öka medvetenheten och bidra till tekniköverföring och utnyttjande av resultaten av de tematiska programmen. Socioekonomiska aspekter och utbildningsaspekter Socioekonomisk forskning kan få ekonomiskt stöd både genom de tematiska programmen och genom nyckelåtgärden Att förbättra den socioekonomiska kunskapsbasen, som ingår i det övergripande programmet Förbättring av den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen. Socioekonomisk forskning ingår i de tematiska programmen som en väsentlig del av den tekniska forskningsverksamheten. Utbildningsmöjligheter för forskare säkerställs genom systemet med Marie Curie-stipendier som kan tillämpas i de tematiska programmen, liksom genom annan specifik utbildningsverksamhet inom ramen för programmet om den mänskliga forskningspotentialen. En schematisk beskrivning av stipendiesystemet återfinns i ruta 2. ½ Genom samordning av de tematiska programmen. Vid genomförandet av programmen kommer kompletterings- och synergieffekter att säkerställas genom inbördes samverkan mellan programmen. Genomförande Arbetsprogram Ett arbetsprogram har upprättats för vart och ett av de särskilda programmen, och innehåller en beskrivning av de specifika åtgärderna och de olika forskningsområdena. Arbetsprogrammet kommer att revideras regelbundet med hjälp av rådgivande grupper av oberoende experter för att säkerställa att det behåller sin relevans med hänsyn till nya framväxande behov och den senaste utvecklingen. Eventuella sökande bör därför förvissa sig om att de utgår från den senaste versionen av arbetsprogrammet när de utformar sitt förslag. Den senaste versionen av arbetsprogrammet kan alltid hittas på det särskilda programmets webbplats. Arbetsprogrammet innehåller en vägledande tidsplan eller roadmap som anger vilka delar av arbetsprogrammet som är öppna för förslag i de olika ansökningsomgångarna, samt gällande tidsfrister. Därmed kan man rikta in uppmärksamheten på vissa områden eller underområden och skapa bästa möjliga förutsättningar för samarbetsprojekt och temanätverk. Kommissionen skall i sin förvaltning av de särskilda programmen se till att beröringspunkter i fråga om tematiskt innehåll mellan programmen utnyttjas så att synergieffekter kan uppnås. Detta kan ibland kräva gemensamma eller samordnade ansökningsomgångar. Den här typen av samordningsåtgärder kommer i förekommande fall att tas upp i samband med ansökningsomgångar och i arbetsprogrammet. 7

Typer av åtgärder som stöds Gemenskapen kommer att ge ekonomiskt stöd till den FoTU-verksamhet 1 som bedrivs inom de särskilda programmen i Femte ramprogrammet. De allmänna bestämmelserna 2 är följande: a) Insatser med kostnadsdelning Projekt inom området forskning och teknisk utveckling 3 - projekt genom vilka nya kunskaper förvärvas som kan användas för att utveckla eller förbättra produkter, processer och tjänster eller tillgodose gemenskapspolitikens behov (finansiellt deltagande: 50 % av de totala stödberättigande kostnaderna 4 ) Demonstrationsprojekt 3 - projekt som syftar till att påvisa värdet av ny teknik som erbjuder potentiella ekonomiska fördelar, men som inte kan marknadsföras direkt (finansiellt deltagande: 35 % av de totala stödberättigande kostnaderna 4 ) Kombinerade FoTU- och demonstrationsprojekt 3 - projekt som kombinerar ovanstående inslag (finansiellt deltagande: 35-50 % av de totala stödberättigande kostnaderna 4 ) Förbättrad tillgång till infrastrukturer för forskning - åtgärder för att öka tillgången till forskningsinfrastrukturer för forskare från gemenskapen. Stödet skall täcka högst 100 % av de stödberättigande kostnader som krävs för åtgärden. Kooperativa forskningsprojekt för små och medelstora företag 3 - projekt som gör det möjligt för minst tre av varandra oberoende små eller medelstora företag från minst två medlemsstater eller en medlemsstat och ett associerat land att gemensamt beställa forskning utförd av en utomstående part (finansiellt deltagande: 50 % av de totala stödberättigande projektkostnaderna) Bidrag till förstudier för små och medelstora företag - stöd på upp till 75 % av de totala stödberättigande kostnaderna 5 för ett projekts förberedelsefas under högst tolv månader (t.ex. genomförbarhetsstudier, valideringsprojekt, sökande efter partnerföretag). b) Utbildningsstipendier Marie Curie-stipendier är antingen stipendier som enskilda forskare söker direkt från kommissionen eller värdstipendier som institutioner söker för att stå som värd för flera forskare (finansiellt deltagande: högst 100 % av de stödberättigande extrakostnader som krävs för åtgärden 6 ). c) Nätverk för forskningsutbildning och temanätverk Nätverk för forskningsutbildning för att främja utbildning genom forskning, särskilt för doktorander och forskare som avlagt doktorsexamen - och temanätverk för att samla t.ex. tillverkare, användare, universitet och forskningscentrum kring ett bestämt vetenskapligt eller tekniskt mål. Stödet skall täcka högst 100 % av de stödberättigande kostnader som krävs för att upprätta och underhålla sådana nätverk. d) Samordnade åtgärder Åtgärder som samordnar FoTU-projekt som redan får ekonomiskt stöd för att t.ex. utbyta erfarenheter, uppnå en kritisk massa, sprida resultat etc. (finansiellt deltagande: högst 100 % av de stödberättigande 1 Den kommer även att genomföra forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs vid Gemensamma forskningscentret. 2 I besluten om antagande av de särskilda programmen fastställs att inga avvikelser får göras från de här angivna procentsatserna för det finansiella deltagandet, utom i vederbörligen motiverade särskilda fall. 3 Procentsatserna kan behöva justeras i enskilda fall för att uppfylla gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling (EGT C 45, 17.2.1996) och artikel 8 i WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder (EGT L 336, 23.12.1994). 4 I det särskilda fallet med rättssubjekt som inte tillämpar analytisk bokföring kommer de stödberättigande extrakostnaderna för forskningen att finansieras till 100 %. 5 Ekonomiskt stöd från gemenskapen på upp till 22 500 euro. 6 För industriella värdstipendier motsvarar detta normalt ca 50 % av de totala stödberättigade kostnaderna. 8

kostnader som krävs för åtgärden). Häri ingår även samordningsnätverk mellan projekt som får ekonomiskt stöd från gemenskapen. e) Kompletterande åtgärder Åtgärder som bidrar till genomförandet av ett särskilt program eller till förberedandet av programmets framtida verksamhet. Dessa åtgärder skall också syfta till att förbereda eller stödja övriga indirekta FoTUåtgärder (finansiellt deltagande: högst 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna). Grupper av projekt 1 En grupp är en definierad samling FoTU-projekt. Syftet med en grupp är att garantera att projekten kompletterar varandra, att maximera mervärdet för gemenskapen inom ett bestämt område och att skapa en kritisk massa av resurser på europeisk nivå. Det krävs en helhetsstrategi när det gäller forskningsområden och projektfinansiering för att man skall kunna lösa komplicerade tvärvetenskapliga problem på ett effektivt sätt. Grupperna avspeglar denna inriktning på problemlösning. Inom en grupp samlas i själva verket projekt som kompletterar varandra när det gäller att ta itu med viktiga mål inom ramen för en nyckelåtgärd eller en generisk åtgärd (ibland t.o.m. inom ramen för olika nyckelåtgärder eller särskilda program). Tanken är att grupperna skall skapa bästa möjliga förutsättningar för forskningsnätverk, förvaltning, samordning, övervakning, informationsutbyte och, på frivillig bas, utnyttjande och spridning av resultat. En grupp kan alltså vara en naturlig form för att närhelst detta är meningsfullt generera ett mervärde för gemenskapen som går utöver de begränsande resurserna för ett enskilt projekt. Alla typer av projekt kan samlas och samordnas inom en grupp, även projekt som EU finansierar genom olika FoTU-åtgärder (nyckelåtgärder, generisk verksamhet, infrastruktur). Som ett led i en övergripande gemenskapsstrategi kan på samma sätt även relevanta åtgärder inom andra forskningsstrukturer (bl.a. Eureka och Cost) ingå närhelst detta kan förbättra synergieffekterna. Lika möjligheter för kvinnor och män I enlighet med kommissionens strategi att säkerställa lika möjligheter för kvinnor och män inom alla unionens verksamhetsområden tas i Femte ramprogrammet särskild hänsyn till behovet av att främja kvinnors deltagande inom forskning och teknisk utveckling. Följaktligen uppmuntras kvinnor att delta i förslagen till ovannämnda FoTU-åtgärder. 1 Grupper av projekt är inte tillämpliga i fallet nätverk för forskningsutbildning under programmet Förbättring av den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen. 9

Ruta 1 - Stipendier för unga forskare från utvecklingsländer Dessa stipendier är inte tillämpliga för nätverk för forskningsutbildning som finansieras genom programmet om den mänskliga potentialen. Följande uppgifter ges därför endast i informationssyfte. Vid upprättandet av ett gemensamt forskningsförslag 1 eller ett förslag till en samordnad åtgärd som skall lämnas in till något av programmen, kan ett konsortium om så önskas bifoga en ansökan om ett utbildningsstipendium för internationellt samarbete. Dessa stipendier finansieras via budgeten för det särskilda programmet Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll och avsikten är att ge unga forskare från utvecklingsländer, nya tillväxtekonomier och partnerländer i Medelhavsområdet 2 möjlighet att arbeta i upp till 6 månader på en europeisk forskningsinstitution och delta i ett projekt inom Femte ramprogrammet. Stipendierna tilldelas endast för utbildningsverksamhet (för att t.ex. ge den sökande möjlighet att lära sig en ny forskningsteknik eller arbeta med ett särskilt experiment eller en serie experiment där värdinstitutionen har särskild expertis och som inte kan utföras på institutionen i kandidatens hemland). Stipendieansökan måste lämnas in tillsammans med förslagsansökan och bedöms tillsammans med denna. Enskilda stipendieansökningar som lämnas in på eget bevåg godtas inte. Huruvida en stipendieansökan bifogas eller inte påverkar inte förslagets möjligheter att godkännas. Ett stipendium tilldelas endast om hela förslaget väljs ut för finansiering och bedömningen av stipendieansökan är positiv. En bristfällig stipendieansökan kan avslås utan att detta påverkar förslagets möjligheter att bli godkänt. För att uppfylla kraven måste den person som ansöker om stipendiet vid tidpunkten för ansökan vara högst 40 år, medborgare i något av de godkända länderna, etablerad och verksam i detta land samt ha för avsikt att återvända dit när utbildningsperioden är över. Han/hon måste också ha goda kunskaper i ett av arbetsspråken på värdinstitutionen. Ansökningar från kvinnliga forskare uppmuntras. Värdinstitutionen måste ligga i en EU-medlemsstat eller i en stat som är associerad till Femte ramprogrammet 3 och vara medlem av det konsortium som lämnar in förslaget till ett forskningsprojekt eller en samordnad åtgärd. Stipendieansökningar som uppfyller kraven bedöms med utgångspunkt i de mål avseende forskning eller utbildning som anges i ansökan, det potentiella värdet för sökanden och hans/hennes institution och projektet som helhet, samt kandidatens erfarenhet och yrkesutbildning. Den 6 månader långa utbildningsperioden får inledas när som helst inom en 12-månadersperiod efter det att kommissionen har undertecknat kontraktet för huvudprojektet. Ett fast belopp betalas ut för att täcka kostnaderna för en flygbiljett (apex) tur och retur från kandidatens ursprungsland till värdinstitutionen liksom ett dagtraktamente under hela utbildningsperioden (baserat på nivåerna för Marie Curie-stipendier, se broschyren för sökande). 1 Projekt inom området forskning och teknisk utveckling, demonstrationsprojekt och kombinerade projekt. 2 Med utvecklingsländer avses: länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), länder i Asien och Latinamerika (ALA) samt länder i Medelhavsområdet. 3 Se förteckningen över associerade länder i ruta 4. 10

Ruta 2 Systemet med Marie Curie-stipendier Som beskrivs nedan finns det två typer av Marie Curie-stipendier: individuella stipendier, där enskilda forskare ansöker om ett stipendium från kommissionen, och värdstipendier, där institutioner ansöker om ett stipendium från kommissionen för att stå som värd för flera forskare. Individuella stipendier: Marie Curie - individuella stipendier Stipendier för unga forskare som avlagt doktorsexamen eller motsvarande. Marie Curie - återvändandestipendier Stipendier för Marie Curie-stipendiater från mindre gynnade regioner som gör det möjligt för dessa att återvända till en mindre gynnad region i sina hemländer efter att under två år ha mottagit stipendiet för forskare som avlagt doktorsexamen. Marie Curie-stipendier för erfarna forskare Stipendier för erfarna forskare: för överföring av expertis och teknologi i) mellan näringslivet och universitetsvärlden, och ii) till mindre gynnade regioner i Europeiska gemenskapen. Värdstipendier: Vistelser vid en Marie Curie-utbildningsinstitution Ger unga forskare som bedriver doktorandstudier möjlighet att under en del av sina studier ingå i en internationellt erkänd grupp inom sitt särskilda forskningsområde. Marie Curie - utvecklingsstipendier Stipendier för institutioner i mindre gynnade regioner som bedriver forskningsverksamhet och behöver utveckla forskningskompetens inom nya områden, så att dessa kan stå som värd för forskare som avlagt doktorsexamen inom det kompetensområde som efterfrågas. Marie Curie - industristipendier Ges till företag, bl.a. små och medelstora företag, för utbildning av unga forskare på doktorand- och doktorsnivå i en industriell eller kommersiell miljö. Dessa stipendier syftar särskilt till att skapa möjligheter till forskningsutbildning för unga forskare som saknar tidigare industriell erfarenhet. Ytterligare information om systemet med Marie Curie-stipendier och ansökningsformulär finns på webbplatsen (http://www.cordis.lu/improving). 11

Programmet Förbättring av den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen Mål: Att förbättra den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen Programmet om den mänskliga potentialen syftar till att ge nästa generation forskare möjlighet att komplettera och förbättra sin vetenskapliga utbildning och förbättra sina karriärmöjligheter genom nätverk för forskningsutbildning och Marie Curie-stipendier, skapa nya möjligheter till gränsöverskridande tillgång till viktiga forskningsinfrastrukturer av intresse för hela gemenskapen och att stimulera infrastrukturoperatörer och användare till att samarbeta, främja vetenskaplig och teknisk kvalitet genom vetenskapskonferenser på hög nivå, utmärkelser för forskning på hög nivå och, öka allmänhetens medvetenhet om vetenskaplig verksamhet, förbättra den socioekonomiska kunskapsbasen, vilket särskilt innefattar att öka vår förståelse för de strukturella förändringarna i Europa för att finna metoder att hantera förändring och uppmuntra Europas medborgarna att mer aktivt bidra till att forma sin egen framtid, skapa en kunskapsbas genom strategisk analys av politiska frågor, t.ex. forskningens globalisering, samt utveckla indikatorer för vetenskap och teknik som gör det möjligt för politiska beslutsfattare att fatta välgrundade beslut på forskningsområdet. Kvinnorna är dåligt representerade på det vetenskapliga området, vilket bekymrar Europeiska kommissionen i hög grad eftersom det innebär en förlust både för vetenskapen och för hela det europeiska samhället. I linje med sin allmänna politik för lika möjligheter vill Europeiska kommissionen därför främja kvinnors deltagande i all verksamhet och alla åtgärder som beskrivs nedan. Programmets strategi De tre huvudkriterier som fastställts för Femte ramprogrammet i dess helhet skall beaktas inom programmet om den mänskliga potentialen på följande sätt: Mervärde för gemenskapen: själva kärnan i detta program är att främja europeiska forskares rörlighet genom att göra det möjligt för dem att bedriva forskning i andra europeiska länder än hemlandet. Syftet är att främja skapandet av europeiska forskarnätverk, att göra Europa till en attraktiv arbetsplats för forskare och att underlätta förståelsen för de centrala problemen i det europeiska samhället genom en nyckelåtgärd för socioekonomisk forskning. Sociala mål: en hel nyckelåtgärd är specifikt inriktad på detta mål med syfte att öka vår förståelse för Europas strukturella förändringar. Denna nyckelåtgärd omfattar ett antal frågor som anknyter till Femte ramprogrammets allmänna mål, och dess syfte är att fastställa en grund för en sysselsättningsskapande social, ekonomisk och kulturell utveckling och bygga ett europeiskt kunskapssamhälle. Europeisk konkurrenskraft: kunskap är grunden för konkurrenskraften. De europeiska forskarnas, ingenjörernas och teknikernas kompetens är därför avgörande för industriell och ekonomisk framgång. Förbättrad utbildning och rörlighet samt en sund socioekonomisk kunskapsbas kommer att bidra till att stärka Europas konkurrenskraft. Programmets uppbyggnad och innehåll Programmet om den mänskliga potentialen består av fem olika åtgärder. Gemensamt för de tre första åtgärderna är att de uppmuntrar projekt som initieras av forskarna själva. Förslag kan lämnas in inom alla forskningsområden som bidrar till gemenskapens ovannämnda mål för forskning, teknisk utveckling och demonstration. Åtgärd 4 är en nyckelåtgärd avsedd att förbättra den socioekonomiska kunskapsbasen, och åtgärd 5 skall stödja utvecklingen av en politik för vetenskap och teknik i Europa. Åtgärd 1 Stöd till utbildning och rörlighet för forskare Den första åtgärden omfattar två typer av stödinsatser: nätverk för forskningsutbildning och Marie Curiestipendier. Nätverk för forskningsutbildning: detta är strukturer där alla forskare, både unga och erfarna, ingår i ett internationellt forskningsutbildningsprojekt under ledning av en samordnare och initierat av forskarna själva. Mervärde skapas genom möjligheterna till rörlighet och samverkan för ett stort antal forskare i olika länder som alla deltar i ett gemensamt projektet. 12

Marie Curie-stipendier: det finns tre tillgängliga system där den sökande forskaren lämnar in ett förslag och där kommissionen gör en individuell utvärdering, samt tre system där värdorganisationer lämnar in ansökan till kommissionen och där enskilda stipendiater utvärderas och väljs ut av organisationen. De individuella stipendierna består av i) stipendier för unga forskare, oftast med doktorsgrad, ii) stipendier för att forskare från mindre gynnade regioner skall kunna återvända dit efter att ha utnyttjat stipendiet för forskare som avlagt doktorsexamen, och iii) stipendier för erfarna forskare. Värdstipendierna består av i) stipendier för industri- eller handelsföretag, inbegripet små och medelstora företag, ii) stipendier för forskningsinstitutioner i mindre gynnade regioner, och iii) stipendier för internationellt erkända forskarlag som tillhandahåller doktorsutbildning inom ramen för Marie Curie-systemet för utbildningsinstitutioner. Åtgärd 2 Förbättrad tillgång till forskningsinfrastruktur Denna åtgärd riktar sig både till forskningsinfrastrukturer och till forskare som vill använda dessa. Åtgärden genomförs i första hand genom att köpa tid hos infrastrukturer, som fördelar denna tid på enskilda forskare eller forskarlag. Inom ramen för denna åtgärd är det även möjligt för infrastrukturoperatörer och användare att ansluta sig till nätverk för samarbete eller FoTU-projekt för att utnyttja forskningsinfrastrukturerna bättre och därigenom förbättra servicen till forskarsamhället. Åtgärd 3 Främjande av enastående vetenskapliga och tekniska prestationer Den tredje åtgärden omfattar tre typer av stödinsatser: Vetenskapskonferenser på hög nivå: dessa ger i första hand unga forskare möjlighet att närvara vid Europakonferenser, Europalabbkurser, Europaseminarier, Europasommarkurser, vanliga storkonferenser, PhD-Europakonferenser och elektroniska Europakonferenser (möten i cyberrymden). Genom denna åtgärd stödjs även föredragshållare och konferensarrangörer. Utmärkelser för forskning på hög nivå: de bästa europeiska forskarna skall få allmänt erkännande genom något av följande: Descartes-priset för enastående vetenskapligt arbete i ett samordnat forskningsprojekt. Arkimedes-priset för studenter som har utvecklat originella vetenskapliga begrepp av betydelse för den europeiska vetenskapsutvecklingen. Europeiska unionens tävling för unga forskare, som riktar sig till ungdomar i åldern 15 till 20 år. Åtgärder för att öka allmänhetens medvetenhet: syftar till att öka allmänhetens medvetenhet om forskningen och dess fördelar för samhället. Detta skall främst uppnås genom att upprätta nätverk, sammanföra forskningsinformatörer, yrkesfolk och representativa organ, främja vetenskaplig verksamhet genom en europeisk forsknings- och teknikvecka, samt utveckla informationstjänster. Åtgärd 4: Nyckelåtgärd Att förbättra den socioekonomiska kunskapsbasen Den fjärde åtgärden är nyckelåtgärden Att förbättra den socioekonomiska kunskapsbasen. Det övergripande målet för denna nyckelåtgärd är att öka förståelsen av de pågående strukturförändringarna i Europa, att finna metoder att hantera förändring och att uppmuntra Europas medborgare att mer aktivt bidra till att forma sin egen framtid. Detta kräver en analys av den huvudsakliga utveckling som orsakar dessa förändringar, av förhållandet mellan teknik, sysselsättning och samhälle, en omvärdering av mekanismer för deltagande i gemensamma åtgärder på alla styrnivåer samt utarbetande av nya utvecklingsstrategier som främjar ökad sysselsättning och ekonomisk och social sammanhållning. Inom denna övergripande ram har ett antal forskningsuppgifter valts ut för varje förslagsinfordran. Mer information för sökande finns i arbetsprogrammet och i utvärderingshandboken som ingår i informationspaketet. Åtgärd 5 Stöd till utvecklingen av en politik för vetenskap och teknik i Europa Den femte åtgärden består av två delar där syftet är att ge de politiska beslutsfattarna en solid grund för beslut inom området forskning och teknik samt att förutse förändringar i den vetenskapliga världen. Den första delen, strategisk analys, riktar sig till politiskt sakkunniga eller till nätverk av experter inom området, t.ex. teknisk utveckling, forskningens globalisering, nya former av konkurrens, skapande av nya arbeten och social sammanhållning. Denna del kommer att genomföras genom kompletterande åtgärder. Den andra delen är inriktad på indikatorer för vetenskap, teknik och innovation och syftar till att tillhandahålla en gemensam grund av relevanta och jämförbara indikatorer som krävs för att utforma, 13

samordna och utvärdera FoTU-strategier i Europa. Denna del kommer i första hand att genomföras genom kompletterande åtgärder. Samverkan med andra program Förutom de fem ovan beskrivna åtgärderna har detta program en viktig samordnande roll för Femte ramprogrammet. Detta gäller i synnerhet Mari Curie-stipendierna, som erbjuds inom andra tematiska program men som samordnas inom programmet om den mänskliga potentialen. Vidare kommer åtgärden för förbättrad tillgång till forskningsinfrastrukturer att nära samordnas med liknande verksamheter som genomförs inom andra program i Femte ramprogrammet. Åtgärder för att öka allmänhetens medvetenhet om vetenskap och teknik kommer i hög grad att stödja sig på liknande verksamheter inom hela Femte ramprogrammet. Inom den socioekonomiska nyckelåtgärden, slutligen, kommer man också att samordna och stödja de övriga tematiska programmens socioekonomiska forskningsverksamhet för att säkerställa att den socioekonomiska dimensionen beaktas konsekvent i de tematiska programmen. Referenser och informationskällor Alla ansökningsomgångar offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och på Internet: http://cordis.lu/improving Denna vägledning för sökande innehåller all information och hjälp som behövs när du utarbetar ett förslag. Läs den noggrant. Ansökningsformulär bifogas denna vägledning, men kan även laddas ner från Internet (se adress ovan). Vi önskar dig lycka till. 14

2. NÄTVERKEN FÖR FORSKNINGSUTBILDNING UNDER PROGRAMMET OM DEN MÄNSKLIGA POTENTIALEN: BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Logisk grund och mål Det främsta målet med nätverk för forskningsutbildning är att främja utbildning genom forskning, särskilt av unga forskare på doktorandnivå eller med doktorsexamen, genom forskningsprojekt av hög kvalitet, inklusive projekt inom framväxande forskningsområden. Projekten inbegriper också internationellt samarbete mellan olika forskarlag. Förutom sin primära roll att utbilda unga forskare syftar nätverken för forskningsutbildning också till att främja tvärvetenskapligt samarbete, kombination av olika tekniska områden, spridning av resultat, samarbete mellan universitet och industri. Varje nätverk skall utforma ett lämpligt utbildningsprogram för sina unga forskare där man drar fördel av nätverkets internationella inriktning och, i förekommande fall, av det gemensamma projektets tvärvetenskapliga inriktning, av forskarlagens kompletterande inriktningar samt av nätverkets kopplingar till industrin. Alla nätverk skall ge manliga och kvinnliga forskare lika möjligheter Varje nätverk skall ha till uppgift att genom en lämplig projektstyrning fördela forskningsuppgifterna mellan forskarlagen och samordna sina aktiviteter på ett sådant sätt att samarbetet och kommunikationen är så öppen och effektiv som möjligt. Nätverken förväntas i detta avseende utnyttja den moderna telematikens och Internettjänsternas möjligheter och potential när så är möjligt. Varje nätverk förväntas också publicera resultaten av sin gemensamma forskning i allmänt tillgängliga publikationer, och de bör säkerställa att deras viktigare resultat sprids genom publicering av aktuella broschyrer och sammanfattande artiklar. När arbetet inom ett nätverk har kommit igång bör man i lämpliga fall vidta åtgärder för att upprätta en regelbunden dialog med industrilaboratorier som kan utnyttja forskningsresultaten eller bidra till att utveckla forskningen mot nya mål. Forskningsområden Nätverk kan stödjas inom alla vetenskapliga forskningsområden som bidrar till gemenskapens mål i fråga om forskning, tekniskt utveckling och demonstration. Projekten väljs av deltagarna själva. Vid urvalet av projekt kommer det inte att finnas några i förhand fastställda mål i form vetenskapsgrenar eller ämnesområden urvalet kommer att göras enligt de kriterier som fastställs i avsnitt 7 i denna vägledning. Genomförande Gemenskapen kommer att ge sitt stöd både för att stärka forskarlagen i ett nätverk - genom att göra det möjligt för dem att tillfälligt anställa unga forskare från ett annat land än forskarlagens hemland - och för att bidra till kostnaderna för samordning av lagens forskning kring det gemensamma projekt för vilket nätverket har skapats. Åldersgränsen för unga forskare är satt till 35 år vid utnämningen enligt nätverkskontraktet. Hänsyn kommer dock att tas till obligatorisk militärtjänstgöring och vård av egna barn. En fullständig beskrivning av godkända kostnader ges i avsnitt 8 i detta material. Gemenskapens maximala bidrag till hela nätverket kommer att motsvara kostnaderna för att anställa en ung forskare i varje forskarlag. Gemenskapen kommer också att ge ett bidrag till kostnaderna för att samordna projektet. Minst 60 % av bidraget till varje nätverk skall gå till kostnaderna för att anställa unga forskare. 15

Ansökningsomgångar Den första ansökningsomgången, med en preliminär budget på 220 miljoner euro, kommer att offentliggöras den 16 mars 1999 med sista ansökningsdag den 2 juni 1999. Ansökningsomgångarna utlyses av kommissionen och offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Vägledande tidsplan ( roadmap ) Utlysning av ansökningsomgång Tidsfrist för inlämnande av förslag Förväntad tidpunkt för kontraktstart Områden som omfattas av ansökningsomgången Typ av projekt som omfattas av ansökningsomgången Preliminär budget i % av totalbeloppet 16.3.1999 2.6.1999 Februari 2000 Alla Nätverk för forskningsutbildning 50 % 15.6.2000 preliminärt 4.11.2000 preliminärt Juli 2001 Alla Nätverk för forskningsutbildning 50 % 16

3. DELTAGARE Inledning I detta avsnitt beskrivs villkoren för att delta i aktiviteter inom ramen för verksamhetsområdet nätverk för forskningsutbildning. Avsnittet grundar sig på bilaga IV till beslutet om Femte ramprogrammet 1, beslutet om reglerna för deltagande 2 samt rådets beslut om antagande av programmet om den mänskliga potentialen 3. Från medlemsstaterna Alla rättssubjekt i Europeiska unionens medlemsstater - t.ex. enskilda personer, industri- och handelsföretag, universitet, forskningsorganisationer etc. samt små och medelstora företag - har rätt att delta i verksamhetsområdet nätverk för forskningsutbildning. Varje forskarlag som arbetar med nätverksprojektet måste lyda under ett rättssubjekt med vilket eventuella kontrakt tecknas. Från stater associerade till programmet Programmet är också öppet för alla rättssubjekt i stater som är associerade till programmet (se tabellen på nästa sida). För vart och ett av dessa länder kan institutioner delta och få ekonomiskt stöd med liknande rättigheter och skyldigheter som deltagare från EU:s medlemsstater så snart associeringsavtalen träder i kraft. Från tredje land och internationella organisationer Programmet är också öppet för deltagande för rättssubjekt i tredje land och internationella organisationer (se tabellen på nästa sida). Deras möjligheter att delta kan delas in i två kategorier. I samtliga fall måste deltagare från tredje land eller internationella organisationer inbegripas som en part i det ursprungliga förslag som lämnas in. i) Icke-associerade länder i Europa, partnerländerna i Medelhavsområdet, länder med vilka EU har ett avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete, internationella organisationer ii) Deltagande baseras på självfinansiering i enskilda projekt. I samtliga fall måste deltagandet vara i linje med gemenskapens intressen. Övriga länder Länder som inte omfattas av ovannämnda kategorier har möjlighet att delta i projekt inom Femte ramprogrammet om de själva finansierar deltagandet, under förutsättning att deltagandet är i linje med gemenskapens intressen och medför ett avsevärt mervärde för genomförandet av hela eller delar av det särskilda programmet. Intresset för gemenskapen och det avsevärda mervärdet skall tydligt anges i förslaget. 1 Europaparlamentets och rådets beslut nr 182/1999/EG av den 22 december 1998 om femte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (1998-2002) 2 Rådets beslut 99/65/EG om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande samt om regler för spridning av forskningsresultat för genomförandet av Europeiska gemenskapens femte ramprogram (1998-2002) 3 Rådets beslut av den 25 januari 1999 om antagande av det särskilda programmet för forskning, teknisk utveckling och demonstration, Förbättring av den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen. 17

Överensstämmelsen med gemenskapens intressen bedöms särskilt med beaktande av projektets bidrag till något eller några av följande intressen (vilka fastställs i rådets beslut): Uppfyllande av behov som rör annan gemenskapspolitik som stöds genom FoTU-verksamhet. Skapande av lämpliga incitament för att behålla och skapa arbetstillfällen i gemenskapen. Främjande av en hållbar utveckling och av livskvaliteten inom gemenskapen. Förstärkning av gemenskapsindustrins internationella konkurrenskraft; förekomsten av samarbetsavtal inom vetenskap och teknik mellan gemenskapen och tredje land eller internationella organisationer. Ett avsevärt mervärde kan t.ex. gälla ett fall där en deltagare från tredje land är en allmänt erkänd expert på toppnivå inom det område som förslaget avser eller har tillgång till unika resurser som är av stort värde för projektet men som inte finns tillgängliga i Europa, eller där deltagaren från tredje land erbjuder en möjlighet att öppna nya marknader för de europeiska deltagarna. Ekonomiskt stöd från gemenskapen: I exceptionella fall kan gemenskapen bevilja ekonomiskt stöd genom programmet till deltagaren från tredje land eller den internationella organisationen, om detta är nödvändigt för att uppnå målen för projektet, dvs. om deltagarens bidrag inte kan säkerställas på något annat sätt och projektet inte kan genomföras utan denne deltagare. För information om vilka länder som omfattas av de olika kategorierna, se tabellen nedan. Aktuella upplysningar finns också på Internet: http://www.cordis.lu/inco/home.html. Hur många deltagare utgör ett nätverk? Ett nätverk för forskningsutbildning skall normalt bestå av minst fem sinsemellan oberoende 1 rättssubjekt från minst tre medlemsstater eller associerade stater. Åtminstone ett av dessa rättssubjekt måste vara etablerat i en av gemenskapens medlemsstater. Mindre nätverk som arbetar inom framväxande eller nya tvärvetenskapliga forskningsområden kan i undantagsfall få stöd. I detta fall måste minst två parter utgöras av sinsemellan oberoende rättssubjekt etablerade i två olika medlemsstater eller i en medlemsstat och en associerad stat. I samtliga fall jämställs Gemensamma forskningscentret med en deltagare från en medlemsstat, måste deltagande från tredje land eller internationella organisationer ske med det minsta antal rättssubjekt från gemenskapen eller associerade länder som krävs. 1 En organisation anses inte vara oberoende om den står under samma direkta eller indirekta kontroll som en annan organisation, om den direkt eller indirekt kontrollerar en annan organisation, eller om den direkt eller indirekt kontrolleras av en annan organisation. Kontroll: Företag A kontrollerar B om A direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av aktiekapitalet i B, om A direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av aktieägarnas röster i B, eller om A direkt eller indirekt har beslutsmakten i B. 18

Deltagande av icke-medlemsstater i Femte ramprogrammet 1 ASSOCIERADE STATER får delta MED EKONOMISKT STÖD FRÅN GEMENSKAPEN när associeringsavtalet har trätt i kraft 2 Tredje länder och internationella organisationer får delta i enskilda projekt om detta ligger i linje med gemenskapens intressen UTAN EKONOMISKT STÖD FRÅN GEMENSKAPEN (i undantagsfall med stöd från gemenskapen om detta är nödvändigt för att uppnå målen för projektet) KANDIDATER FÖR EU- MEDLEMSKAP EES-EFTA ÖVRIGA ANDRA EUROPEISKA LÄNDER EUROPEISKA NYA OBEROENDE STATER PARTNERSKAP I MEDELHAVSOMRÅDET LÄNDER MED SAMARBETSAVTAL BULGARIEN, CYPERN, TJECKIEN, ESTLAND, UNGERN, LETTLAND, LITAUEN, POLEN, RUMÄNIEN, SLOVAKIEN, SLOVENIEN. Associeringsavtalen förväntas träda i kraft 1999. ISLAND, LIECHTENSTEIN, NORGE. Associeringen till Femte ramprogrammet är en del av utvidgningen av EES-avtalet. Förväntas träda i kraft 1999. ISRAEL. Gällande associeringsavtal. SCHWEIZ. Förhandlingarna har avslutats. ALBANIEN, BOSNIEN OCH HERCEGOVINA, MAKEDONIEN MALTA och TURKIET (är också upptagna under rubriken Partnerskap i Medelhavsområdet). SMÅSTATER OCH TERRITORIER I EUROPA 3. ARMENIEN, AZERBAJDZJAN, VITRYSSLAND, GEORGIEN, MOLDOVA, RYSSLAND, UKRAINA. ALGERIET, CYPERN 4, EGYPTEN, JORDANIEN, LIBANON, MALTA, MAROCKO, PALESTINSKA MYNDIGHETEN, SYRIEN, TUNISIEN, TURKIET. Alla ovanstående länder får delta i enskilda projekt baserat på självfinansiering. SYDAFRIKA. Gällande avtal (Femte ramprogrammet). USA. Gällande avtal (temaprogram under Femte ramprogrammet). KANADA. Ett avtal om att utöka 1996 års avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete till nya områden har undertecknats. KINA. Avtal har undertecknats (temaprogram under Femte ramprogrammet). AUSTRALIEN. Förhandlingar om att utöka 1994 års avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete till nya områden har slutförts. ARGENTINA, RYSSLAND. Förhandlingar avslutade (temaprogram under Femte ramprogrammet). Samtliga länder ovan får delta i enskilda projekt baserat på självfinansiering inom de områden som omfattas av samarbetsavtalet när detta har trätt i kraft (fram till dess får Ryssland delta som oberoende stat i Europa, övriga som övriga länder ). ÖVRIGA LÄNDER Får delta i enskilda projekt baserat på självfinansiering endast om deras deltagande också medför ett avsevärt mervärde för genomförandet av hela eller delar av det särskilda programmet i enlighet med programmets mål. 1 Ej tillämpligt på det särskilda programmet Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll och Euratoms ramprogram. 2 Förslag till projekt som sammanför parter från dessa stater behandlas under utvärderingsförfarandet som om dessa stater redan var associerade (uppfyllande av villkoren, bedömning av förvaltning och resurser, bidrag till gemenskapens politik etc.). När kommissionen fattar beslut om ett sådant projekt skall den dock endast beakta associeringsavtal som är i kraft vid den tidpunkten. För aktuell information om dessa avtals ikraftträdande, se: www.cordis.lu/fp5/src/3rdcountries.htm 3 Andorra, Monaco, San Marino, Vatikanstaten, Färöarna (DK), Kanalöarna (GB), Isle of Man (GB), Svalbard och Jan Mayen (NO). 4 När ett land blir associerat till Femte ramprogrammet har denna associering företräde framför varje annat förhållande. 19

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER Får delta i enskilda projekt baserat på självfinansiering. Tredje land eller internationella organisationer får bara delta tillsammans med minimiantalet rättssubjekt från gemenskapen eller associerade stater. 4. EKONOMISKA RIKTLINJER Följande riktlinjer ges för att hjälpa sökandena att utforma sina förslag om ekonomiskt stöd. Kontraktets omfattning Nätverkskontrakt skall normalt inte överstiga 1,5 miljoner euro i ekonomiskt stöd från gemenskapen och normalt inte löpa längre tid än fyra år. I undantagsfall får större kontrakt tecknas om det föreslagna arbetet är av särskilt intresse för gemenskapen och berör ett forskningsområde som inte kan stödjas på annat sätt i ramprogrammet. För varje nätverk bör det finansiella stödet från medlemsstater och associerade stater till forskarlagen inte överstiga 200 000 euro per forskarlag, genomsnittligt för alla sådana forskarlag i nätverket. Högre stödnivåer för ett nätverk beviljas endast i undantagsfall. Ett forskarlag i ett tredje land (dvs. ett land som varken är en medlemsstat eller en associerad stat) får undantagsvis erhålla stöd på upp till 30 000 euro (se avsnitt 3). Balans mellan forskarlag Stora skillnader mellan forskarlagen i fråga om begärt stöd bör motiveras i förslaget (särskilt i de fall det föreslås att ett av lagen skall få mer än dubbelt så mycket stöd som det genomsnittliga stöd som begärts för samtliga parter i nätverket). I fråga om internationell balans bör högst 40 % av det begärda stödet (utom när det gäller vänlaboratorier) beviljas ett enda lands forskarlag. Motivering av ansökan om ekonomiskt stöd Förslag som följer dessa riktlinjer, och för vilka det begärda stödets nivå har motiverats på ett tillfredsställande sätt, beviljas i allmänhet det stöd som begärs i förslaget om de väljs ut för finansiering. Förslag som inte innehåller en tillfredsställande motivering av det begärda stödets nivå kan avslås enbart av denna anledning. 20

5. ATT UTFORMA OCH FORMULERA ETT FÖRSLAG Då man förväntar sig att mer än ett tusen förslag kommer att lämnas in är det viktigt att ansökningsförfarandet och kraven i fråga om formulär och tidsfrister respekteras av alla sökande. Samordning av förslaget Innan man börjar utforma förslaget bör alla deltagare komma överens om nätverkets huvuddrag. Framför allt bör deltagarna besluta vilket forskarlag som skall vara samordnare av förslaget och vem, inom det samordnande laget, som skall vara enskild samordnare av förslaget. Den person som väljs ut som samordnare av förslaget bör vara beredd att fortsätta att fungera som nätverkssamordnare för projektet om förslaget skulle väljas ut för finansiering. Samordnaren av förslaget bör ta på sig det fulla ansvaret för att utforma förslaget, för riktigheten hos förslagets innehåll samt för att säkerställa att det lämnas in på rätt plats före tidsfristens utgång. Ansökningsformuläret Ett fullständigt ifyllt ansökningsformulär (se bilaga 1) skall innehålla nödvändiga upplysningar om deltagarna och det nätverksprojekt för vilket ekonomiskt stöd söks. Det utgör den enda grund på vilken förslaget kommer att väljas ut eller avvisas. Ansökningsformuläret för nätverk innehåller följande delar: A och B. ADMINISTRATIVT FORMULÄR Omslag. Titel och identifiering av förslaget A1. Allmän information om förslaget A2. Sammanställning av parterna A3. Sammanfattning av förslaget A4. Tidigare förslag och kontrakt B. Information om de enskilda deltagarna C. BESKRIVNING AV FÖRSLAGET D. MOTTAGNINGSBEVIS Läs och följ instruktionerna för att fylla i formulären noggrant. Dessa instruktioner ges i själva ansökningsformuläret. Omslag Omslaget är detsamma för alla kommissionens forskningsprogram och utgör förslagets identifikation. Följande anges: Namnet på den verksamhet inom vilken stöd begärs. Ansökningsomgångens referens 1. En kortform som kommer att användas för att identifiera förslaget. Förslagets nummer. Forskningsprogrammets beteckning, i detta fall Programmet om den mänskliga potentialen, Forskningsområdets beteckning, i detta fall åtgärden Nätverk för forskningsutbildning. A1. Allmän information om förslaget Del A1 av ansökningsformuläret innehåller ytterligare allmän information om förslaget, bland annat 1 För den första ansökningsomgången för nätverk för forskningsutbildning är referensnumret: IHP-RTN-99-1 21

den panel som ni anser vara mest lämplig att utvärdera ert förslag, det ämnesområde till vilket förslaget hör, samordnarens namn och adress samt andra upplysningar om hur samordnaren kan nås. A2. Sammanställning av parterna Del A2 av ansökningsformuläret innehåller följande information Upplysningar om deltagarna i nätverket, inklusive nivån på den utbildning som erbjuds, det gemenskapsbidrag som varje part söker och huruvida några tidigare Marie Curie-stipendiater deltar i forskarlagen (se kommentar på nästa sida). Projektets varaktighet. Samordnaren av förslaget ansvarar för att säkerställa att denna del av formuläret helt stämmer överens med formulär B med information om de enskilda deltagarna. A3. Sammanfattning av förslaget I del A3 av formuläret skall det ges en kort sammanfattning av de vetenskapliga och tekniska målen för och innehållet i det gemensamma forskningsprojekt på vilket nätverket grundas (högst 2 000 tecken). Sökandena skall i denna del också ge en kortfattad beskrivning av utbildningsinnehållet i det föreslagna nätverket (högst 1 000 tecken). Sammanfattningen skall vara lättläst, maskinskriven och uttryckas i tredje person. Sammanfattningen skall inte utgöra ett referat av förslaget, utan snarare en självbärande beskrivning av det nätverksprojekt som skall genomföras om förslaget godkänns för finansiering. Den skall vara informativ för personer som arbetar inom närliggande områden och så långt som möjligt vara begriplig för en vetenskapligt kunnig lekman. Den bör också vara lämpligt att publiceras. Sammanfattningen är en viktig del av varje ansökan. Den hjälper programmets handläggare och utvärderare att skilja mellan de många förslagen på deras bord. Sammanfattningen utgör också en snabbreferens till ert förslags särskilda fördelar och ger ofta utvärderarna ett första intryck av förslagets kvalitet. A4. Tidigare förslag och kontrakt I del A4 av formuläret begärs upplysningar om huruvida samma eller ett liknande förslag tidigare har lämnats in till andra forskningsprogram. Det är särskilt viktigt att aktuellt referensnummer anges om ert förslag lämnas in på nytt efter att ha avvisats under det nuvarande programmet om den mänskliga potentialen 1 eller under en ansökningsomgång rörande nätverk för utbildning och rörlighet för forskare under Fjärde ramprogrammet, eller om ert förslag utgör en fortsättning på ett nätverk som stöddes redan under föregående program för utbildning och rörlighet för forskare. B. Information om de enskilda deltagarna Formulär B för information om de enskilda deltagarna måste fyllas i för varje deltagare, inklusive den samordnande parten. Formuläret innehåller ett antal avsnitt som skall fyllas i. Det första avsnittet rör information om den deltagande organisationens rättsliga ställning. Det andra avsnittet rör organisatoriska uppgifter och innehåller fält som bara är avsedda för statistiska syften, och vissa fält kan vara irrelevanta för offentliga forskningsorganisationer såsom universitet. Sökande rekommenderas därför att noggrant studera kommentarerna till varje fält. Nästa avsnitt rör rättssubjektets adress, adressen till den avdelning, det institut eller det laboratorium där forskningen kommer att bedrivas samt namnet på den forskare som ansvarar för forskningsarbetet. I det näst sista avsnittet skall det anges hur många forskarmånaders utbildning denna deltagare planerar att erbjuda, hur stort stöd som söks av EU samt huruvida någon av de aktiva medlemmarna i nätverket tidigare mottagit ett individuellt Marie Curie-stipendium (med stöd av detta eller ett tidigare ramprogram). 1 Gäller inte den första ansökningsomgången som skall hållas under 1999. 22