MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

Relevanta dokument
Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

samhällskunskap Syfte

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Arbetsområde: Min tid - min strid

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

Känsliga uppgifter och integritet

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Känsliga uppgifter och integritet

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

Reflektera kring anonymitet på nätet

Vem får se min bild? Till läraren

Vem får se min bild? Sida 1 av 14. En digital lektion från

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

Samtala om nätetikett. Lektionen handlar om regler och normer på nätet och hur vi förhåller oss till dem. Samtala om nätetikett

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Nothing but the truth

Reflektera kring anonymitet på nätet 1 av 2

Samtala om nätetikett

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Får du fotografera här? Lektionen handlar om lagar och regler kring fotografering; om var man får och inte får fotografera. Får du fotografera här?

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Kursplanen i ämnet samhällskunskap

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Granska fejkade sidor på nätet

Reflektera kring anonymitet på nätet 2 av 2

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Får man säga vad man vill på nätet?

LPP World's Children's Prize.

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

En introduktion till källtillit. Lektionen är en introduktion till källtillit; vilka källor litar vi på och varför? En introduktion till källtillit

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt. Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

Individer och gemenskaper

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Planering Samhällskunskap. Information och kommunikation HT:2015. ÅK 7 Namn:

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

Granska konspirationer. Lektionen handlar om att använda en källkritisk metod för att granska en konspirationsteori. Granska konspirationer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

Förslag den 25 september Samhällskunskap

Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Att övertyga. Ett ämnesövergripande MIK-projekt. Årskurs 7-9

What s on tonight. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

Undersök och diskutera sökalgoritmer. Se video

Syfte och mål med kursen

Digital kompetens i SOklassrummet

Om nätmobbning 1 av 2. Lektionen handlar om nättrakasserier. Om nätmobbning 1 av 2. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.

Perspektiv på världen

Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk 6. Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs 6?


De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9

Your place or mine? Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

John Steinbeck. VECKA tisdag torsdag PÅSKLOV

John Steinbeck. VECKA tisdag fredag långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ

Lärarhandledning Upplev riksdagen

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Skol paket Gör demokrati i skolan! 1

Skol paket Gör demokrati i skolan! 1

LPP i Engelska ht. 2016

Rätten att få vara privat på nätet

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Om nätmobbning. En digital lektion från Sida 1 av 9

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Får du fotografera här?

Granska skolans webbplats. Lektionen ger grundläggande kunskap om de olika delarna i traditionell källkritik. Granska skolans webbplats

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap,

Värdera din digitala integritet

Demokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011

POLITIK och DEBATT svenska + SO

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

Transkript:

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING 1

MEDIATIDEN INLEDNING I dagens samhälle finns en mängd olika media som ger oss massor av information. Programserien Mediatiden handlar om vår samtid med fokus på media. Programserien belyser medielandskapet utifrån olika perspektiv och lämpar sig för undervisning i grundskolan åk 7-9. Handledningen kan vara till hjälp för dig som använder programserien i undervisningen, men också för dig som på egen hand vill tänka vidare på de ämnen och frågor som serien behandlar. Det finns en övergripande handledning till serien samt arbetsblad kopplade till respektive program. Både handledningen och arbetsbladen utgår från de förmågor som elever i grundskolan ska utveckla i samhällskunskap Serien kan även vara intressant i andra ämnen där källkritik och media ingår, som till exempel i svenska, historia och bild. Handledningen och arbetsbladen baseras dock främst på följande förmågor i samhällskunskap: ur Lgr11 reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. Om programmet Mediatiden är ett program som kritisk granskar media och journalistik ur ungas perspektiv. Många unga är missnöjda med traditionella mediers sätt att rapportera och vänder sig därför till andra källor. Programmet tar upp begrepp som pressetik, yttrandefrihet, censur, medborgarjournalistik, propaganda och källor. I programmet möter vi ungdomar med anhöriga som fängslats för sin journalistik, unga som informerar sig om sitt gamla hemland på nätet, unga som testar olika identiteter i videobloggar och unga som tillbringar en stor del av sina liv på nätet. Serien består av halvtimmeslånga avsnitt som kan ses oberoende av varandra 1. Farlig rapportering är det värt det? 2. Utøya 3. Arabiska våren 4. Vem är du på nätet? 5. Vem kan man lita på? Så här kan du arbeta med Mediatiden på serienivå Programserien tar upp hel del centrala begrepp kopplade till media och journalistik. Skriv upp begrepp du tycker är viktiga. Motivera varför dessa begrepp är viktiga och jämför din lista med en studiekamrats. Diskutera likheter och skillnader i era motiveringar. Varje avsnitt tar upp ämnen som är centrala i media, men de olika ämnena går också att koppla till varandra. Försök att relatera avsnitten till varandra genom att fundera på följande: Vilka kopplingar finns mellan yttrandefrihet och sociala medier? Granskande journalistik kontra sociala medier vad betyder framväxten av sociala medier för den granskande journalistiken? Vilka samband kan du se mellan källkritik, trovärdig information och demokrati? Kan du göra fler intressanta kopplingar mellan programmen? Demokratibegreppet återkommer genom hela serien. Koppla de olika avsnitten till demokratibegreppet utifrån följande punkter. Diskutera i grupper: Yttrandefrihet Sociala medier Källkritik Granskande journalistik Medias ansvar och utelämnande av information Medborgarnas integritet Rangordna de viktigaste medierna för dig. Motivera varför du sätter dem i den ordningen. Sätt er två och två och enas om en gemensam lista. Samla slutligen hela gruppen och argumentera med hjälp av era motiveringar fram en gemensam lista. Grundläggande för att kunna hantera media är att kunna söka och tolka information; att vara duktig på att hitta det man söker och vara källkritisk till det. Diskutera: Var brukar ni få era nyheter? Går det att lita på dessa källor? Var skulle ni leta för att hitta ytterligare information? Annat medie? Är det av betydelse för dig var du hittar information om ett ämne/nyhet? Vilka informationskanaler litar du mest på? Hur ser medielandskapet ut på olika platser i världen? Välj något land i världen och granska hur media ser ut och fungerar där. 2

Vilka typer av media finns och används det där? Hur är det med yttrandefrihet? Censur? Medborgarnas möjlighet till opartiska nyheter? Börja med att använda följande källor: http://greatname.se/freedom/ Hur skulle livet i Sverige se ut om vi plötsligt en dag inte har tillgång till media. Inga tidningar, ingen radio eller TV och inget internet. Vad skulle förändras? Hur skulle du och din familj påverkas? Hur skulle samhället i stort förändras över tid? Skriv en berättelse eller diskutera om en sådan framtid. Du är undersökande journalist. Din största önskan är att hitta ett riktigt scoop. Du vill kritisk granska något som kan ge information som är viktig för andra personer. Vad skulle du vilja granska? Ta reda på mer om ditt ämne och granska noga din information. Gör egna undersökningar. Granska olika argument och vilka källor som används. Allt är inte nyhetsförmedling. Media och journalistik fyller flera olika funktioner. Gör ett rollspel i debattform för att sätta er in det. Dela in er i fyra grupper och anta en av följande roller. Nöjesjournalist Granskande journalist Informatör av myndighetsbeslut och/eller nya rön inom forskning och vetenskap Initiativtagare till och förvaltare av sociala forum på nätet där människor kan mötas och kommunicera Tänk er att alla dessa funktioner finns på en och samma arbetsplats och att minst av dem kommer bli av med sitt jobb på grund av nedskärningar. Representera era roller i en debatt och försvara er plats på jobbet. Varför ska just er yrkesgrupp vara kvar? Så här kan du arbeta med Mediatiden på avsnittsnivå Programserien och medföljande lärarmaterial behandlar följande centrala innehåll: Centrala innehåll i årskurs 7-9 för samhällskunskap Lgr 11 Information och kommunikation Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets makt. Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier. Rättigheter och rättsskipning Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. Beslutsfattande och politiska idéer Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. AVSNITT 1. FARLIG RAPPORTERING ÄR DET VÄRT DET? Några begrepp som tas upp i avsnittet är: undersökande journalistik, primärkälla, risktagande och demokrati. Gör en sambandskedja mellan dessa begrepp och beskriv hur de hänger ihop med varandra. Arbeta gärna i par. Om du var en undersökande journalist vad skulle du vilja granska då? Motivera vad du skulle vilja granska närmare och varför du skulle vilja granska just detta. Svara även på frågan om varför just ditt reportage skulle vara viktigt? Och för vem det är viktigt? Granska nyhetsrapporteringen i radio- eller tv-sändningar, eller sök i dagstidningar på nätet. Välj ett nyhetsinslag eller nyhetsartikel som du tycker verkar intressant. Din uppgift är att granska vilka källor som används i sändningen eller artikeln. Svara på följande frågor: Lista vilka källor som används. Är det förstahandskällor? Finns det andrahandskällor? Går de att lita på? Motivera ditt svar. Om du valt en stor nyhet och lyssnat, tittat eller läst olika mediers rapportering skiljer de sig åt? Hur och varför? Reflektera och diskutera. Journalisterna i programmet utsätter sig för stora risker. Varför gör de det? Är det viktigt? Är det värt det? Varför? Varför inte? Besvara följande utifrån era diskussioner: Vilken är bakgrunden - orsaken - till Johans och Martins undersökande journalistik? Vilka konsekvenser får deras journalistik; för dem själva, andra människor och samhället i stort? Följ nyhetsrapporteringen i olika medier under en vecka. Hittar ni någon undersökande journalistik? Är det någon eller något som avslöjas? Har journalisterna tagit några risker? Och var det i så fall värt risktagandet? Anordna en debatt om yttrandefrihet. Följande tre ståndpunkter ska finnas representerade: De som är för fullständig yttrandefrihet och som utgår från frågan: Hur skulle du reagera om du inte 3

4 fick säga och tycka vad du vill? De som vill ha en något begränsad yttrandefrihet. De utgår från frågan: Får du verkligen säga och tycka precis vad du vill? Är det bra? De som inte vill ha någon yttrandefrihet alls. De utgår från frågan: Är det inte bättre att människor styrs av några som vet bättre? AVSNITT 2 - UTØYA Några begrepp som tas upp i avsnittet är journalistik, publicitet och ansvar. Gör en sambandskedja mellan dessa begrepp. Kan du minnas Utøya eller någon liknande riktigt stor händelse eller nyhet? Vad minns du från den första rapporteringen i media från den händelsen? När media började rapportera om händelserna på Utøya var det många som följde förmedlingen om det fruktansvärda som hade hänt. Använd tidningar på internet för att kolla de nyheter som publicerades i direkt anslutning till händelsen. Svara på följande: Vad fokuserade media på att rapportera precis efter händelsen och dagarna som följde? Ändrades informationen om vad som rapporteras efter hand? På vilket sätt? Vad fokuserade media på efter att en liten tid hade förflutit? Vilka slutsatser kan du dra? Avsnittet tar upp även journalisternas hänsyn till de anhöriga och drabbade på Utøya. Diskutera följande: Hur tycker du att journalisterna som beskrivs i avsnittet agerade i samband med händelsen? Tycker du att journalisterna gjorde rätt eller fel? Motivera. Har du hört talas om någon som känt sig illa behandlad av media? Beskriv och förklara. Vad det rimligt av dem att känna så? Det finn uppsatta etiska regler som många inom mediabranschen följer. Läs igenom reglerna och fundera på om de som rapporterade om Utøya följde dem. Motivera ditt svar. Du hittar reglerna här: https://www.sjf.se/yrkesfragor/etik/spelregler-forpress-radio-och-tv Idag är många ungdomar ute på olika sociala forum på internet. Diskutera följande: Vem har ansvar för det som publiceras på nätet; till exempel på olika sociala forum? Har ungdomar som skriver om varandra på nätet ett ansvar för vad som skrivs? Fundera på vad du har publicerat om andra. Om du skriver om andra, tänker du på ditt ansvar att inte kränka eller lämna ut dem du skriver om? Vad kan du dra för slutsatser från er diskussion. AVSNITT 3 ARABISKA VÅREN Några begrepp som tas upp i avsnittet är tillgång till information, censur, rädsla och demokrati. Gör en sambandskedja mellan dessa begrepp. I Sverige har vi yttrandefrihet infört i våra grundlagar. Avsnittet om den arabiska våren visar att det inte är så i alla länder. På vilket sätt är bristen på yttrandefrihet sammankopplad med den arabiska våren? Tillgång till media kan vara betydelsefullt av många olika anledningar. Följ nedanstående punkter för att fundera kring detta: Gör en lista på vad du brukar använda internet till. Rangordna de tre viktigaste funktionerna för dig. På vilket sätt påverkade media händelseförloppet under den arabiska våren? Vilken funktion fyllde internet där? Förklara medias betydelse för en demokrati. Motivera ditt svar och ge exempel. Välj en debattartikel, ledare eller längre insändare och tänk dig att du tillhör den som kritiseras, men att du också har makten att censurera det som publiceras. Skriv om texten så som du tror att den skulle censureras i ett verkligt fall. Du kan till exempel stryka delar av texten, byta ut ord eller vinkla åsiker på ett annat sätt. Skriv en argumenterande text om något ämne du brinner för. Byt sedan text med en studiekamrat. Censurera varandras texter genom att byta ut och ta bort allt du tycker är olämpligt. Diskutera med varandra hur det kändes att bli censurerad. Vad är självcensur: Beskriv vad begreppet självcensur innebär. Fundera på om du någon gång bedrivit självcensur mot dig själv. De som har makten i länder med bristande yttrandefrihet kan utnyttja självcensur för att behålla makten, på vilket sätt? Tänk dig följande scenario: Ett politiskt parti i Sverige kontrollerar all media. Diskutera: Går informationen från myndigheter och i media att lita på? Motivera. Vad är problemen med politiskt kontrollerad media? Vilka har makt över media i Sverige idag? Kan man egentligen lita på att allt som läggs ut i media är sant? AVSNITT 4 VEM ÄR DU PÅ NÄTET? Några begrepp som tas upp i avsnittet är nätet, roller, regler och verklighet. Gör en sambandskedja mellan dessa begrepp.

Vem är du på nätet? Beskriv hur du upplever nätet idag. Hur brukar du och människor som du stöter på att uppföra er på nätet. Finns det regler? Rättar sig alla efter dessa regler? Skiljer sig regler på nätet mot regler i verkligheten? Motivera ditt svar. Vad händer om du bryter mot regler i verkligheten? Vad händer om du bryter mot regler på nätet? I avsnittet pratas det en hel del om att testa roller. Gina Dirawi gjorde det genom sin videoblogg. Har du testat att vara någon annan än dig själv på nätet? Varför tror du att många vill testa olika roller på nätet? Får man vara vem man vill på nätet? Var går gränsen för bedrägeri? Beskriv hur du upplever att få kommentarer på nätet. Är det viktigt att bli omtyckt? Hur känns det att få negativa kommentarer? Konversationer på nätet kan skilja sig ganska mycket från konversationer i verkligheten. Dramatisera en chat på internet. Tänk på att ert manus ska bygga på hur ni brukar prata på nätet. Spel på nätet: Det finns många populära nätspel. Ett spel som tas upp i avsnittet är Battlefield 3 som är ett krigsspel Spelar du något nätspel? Vad handlar det spelet om och vilka karaktärer finns det i spelet? Diskutera olika typer av spel tillsammans och fundera på om det finns bra och dåliga spel. Välj ett nätspel som du känner till väl och analysera karaktärerna i spelet. Jämför med varandra och se om ni kan hitta likheter mellan olika spel. I avsnittet berättas om hur en spelare som dör i verkligheten hedras av sina kamrater i spelet. Fiendernas spelare struntar i detta och går till attack mot oskyddade karaktärer. Vad tycker du om detta? Diskutera deras agerande. Många spelare är kreativa och duktiga på att lösa olika typer av problem när de spelar, men i avsnittet nämns det att många har svårt att visa detta i verkligheten. Tycker du det stämmer? Motivera ditt svar. Försök att genom andra källor hitta samtidiga nyheter, men som inte tagits med i sändningen. Ta ställning till följande påståenden hämtade ur avsnittet: Förtroendet sjunker för traditionella medier samtidigt som engagemanget för nya medier ökar. Ge exempel på traditionella och nya medier samt fundera på om påståenden ovan stämmer. Dagstidningar och TV ger inte hela bilden men de ljuger förmodligen inte medvetet. Vad menas med detta påstående? Stämmer det? Nya medier har inte samma kontrollinstanser som traditionella medier. Vad kan detta få för konsekvenser? Försök att ge exempel ur både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. I avsnittet möter vi flera aktiva grupper och aktioner som arbetar för fri information. Ge exempel på grupper och aktioner från avsnittet. Beskriv deras argument för att bedriva sin verksamhet. Håller du med dem? Motivera ditt svar. Avsnittet tar upp det nya med Wikileaks, vad är det? På vilket sätt kan det vara till fördel och hur kan det vara till nackdel för individen och samhället? Du ska tillsammans med en studiekamrat jämföra nyheter och källor. Börja med att hitta en internationell nyhet på en svensk dagstidning på nätet. Gör sedan följande: Kolla andra svenska tidningar. Ger de samma information och använder de samma källor? Kolla internationella tidningar. Ger de samma information och använder de samma källor? Kan du hitta andra källor? Som ger annan information? Vad kan du dra för slutsatser? AVSNITT 5 VEM KAN MAN LITA PÅ? Några begrepp som tas upp i avsnittet är pålitlighet i media, fri information, trovärdighet och engagemang. Gör en sambandskedja mellan dessa begrepp. 5 Titta på en nyhetssändning på nätet. Precis som i serieavsnittet är det någon/några likt Judit Ek som har valt vilka nyheter som ska finnas med i sändningen. Skriv vilka nyheter som fanns med i sändningen? Tror du att allt viktigt som har hänt i världen, i Sverige eller lokalt var med i sändningen? Om inte, varför?