FR News Nyhetsbrev Nr 1 januari 2015 Vilka ändringar har skett av RFR och UFR? I början av januari publicerad Rådet för finansiell rapportering (Rådet) en uppdaterad version av RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt vissa ändringar av Rådets uttalanden, UFR. I denna artikel finner du ändringarna beskrivna. ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER Undantag från redovisning av förmånsbestämda planer i IAS 19 RFR 2 ger möjlighet att inte tillämpa reglerna i IAS 19 avseende förmånsbestämda pensionsplaner i juridisk person. Undantaget har sin grund i att det för att ha rätt till skattemässigt avdrag krävs att tryggandelagens bestämmelser tillämpas. Tidigare har Rådet avseende IAS 19 hänvisat i sin skrivning till FARs rekommendation FAR RedR 4. Men genom att K2 och K3 trädde i kraft den 1 januari 2014 har FAR dragit tillbaka RedR4 om pensioner vilket lett till att Rådet har omarbetat sina regler. Denna omarbetning förväntas inte innebära någon ändring i sak och därför ska ändringarna tillämpas med omedelbar verkan enligt Rådet. Se ny skrivning i avsnittet IAS 19 p. 1-3 i RFR 2. Rådet har i samband med omarbetningen även tagit ställning till behovet av att införa särskilda regler för pensionsutfästelser som är kopplade till värdeutveckling på en av förtaget ägd kapitalförsäkring. Rådets slutsats är dock dels att detta inte är en särsvensk fråga, dels att det inte heller finns skattemässiga skäl till undantag och därför har Rådet beslutat att inte reglera denna fråga särskilt. Förtydligande av regler i ÅRL Rådet har valt att förtydliga skrivningar i avsnittet IAS 19 som behandlar vissa tvingande upplysningar i ÅRL 5 kap. Ingen ändring i sak. Se nya skrivningar i avsnittet IAS 19 p. 4 i RFR 2. ÄNDRINGAR AV UFR Rådet har publicerat UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta. Uttalandet ersätter UFR 3 Klassificering av ITPplaner som finansieras genom försäkring i Alecta samt UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare. Rådet anger att då UFR 10 inte innebär någon förändring i den redovisningsmässiga hanteringen av pensionspremier som betalas till Alecta avseende ITP 2 ska uttalandet tillämpas omedelbart. Rådet har dragit tillbaka UFR 5 Redovisning av övergång till punkt 33 från punkt 34 vid tillämpning av IAS 19 Ersättningar till anställda då Rådet anser att frågan inte längre är aktuell. Vidare har Rådet dragit tillbaka UFR 8 Redovisning av eget kapital i koncern då Rådets bedömning är att uttalandet behandlar en fråga som inte utgör en särsvensk företeelse. Dessa ändringar ska tillämpas från och med den 1 januari 2015. HUR KAN JAG FÖLJA ÄNDRINGARNA I RFR PÅ ETT ENKELT SÄTT? Rådet publicerar ett Förslag till ändringsmeddelade som går ut på remiss. När de inkomna remissvaren behandlats och Rådet beslutat om ändringarna publiceras ett Ändringsmeddelande. Detta återfinns på Rådets hemsida www.radetforfinansiellrapportering.se under Arkiv. De ändringar som avser standarder som godkänts av EU införs i RFR 1 respektive RFR 2. De ändringar som avser standarder som ännu inte godkänts av EU återfinns på Rådets hemsida under fliken Kommande ändringar. När EU godkänt en ny standard eller ändring införs ändringen i respektive RFR. Carina Edlund carina.edlund@kpmg.se Tel: 08-723 95 80 The information contained herein is of a general nature and is not intended to address the circumstances of any particular individual or entity. Although we endeavor to provide accurate and timely information, there can be no guarantee that such information is accurate as of the date it is received or that it will continue to be accurate in the future. No one should act on such information without appropriate professional advice after a thorough examination of the particular situation. 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden.
FR News Nyhetsbrev Nr 1 januari 2015 IFRS-bedömningar i NASDAQ:s redovisningstillsyn NASDAQ publicerade precis före jul sin årliga rapport avseende redovisningstillsynen. Den innehåller ett antal väsentliga noteringar om hur IFRS ska tolkas i olika fall och nämner kort några områden som avses uppmärksammas extra i tillsynen under 2015 avseende finansiella rapporter som avges under 2015. NOTERINGAR OM TILLSYNEN UNDER 2014 (ÅRSREDOVISNINGAR FÖR 2013) NASDAQ kategoriserar noteringarna i sina slutbrev till granskade bolag som följer: Övriga kommentarer Påpekande Kritik Prövning av Disciplinnämnden Notering av mindre väsentlig art Avvikelse som bedöms som väsentlig Mer väsentlig avvikelse Mycket väsentligt avsteg Inga fall togs under 2014 till disciplinnämnden. Tre företag fick kritik och ytterligare 12 fick påpekande. Kritikfallen beskrivs mycket kort i årsrapporten, medan texten läggs ut lite mer i anonymiserade beskrivningar på tillsynens hemsida (som kan vara lite svår att hitta): http://www.nasdaqomx. com/listing/europe/surveillance/ STOCKHOLM/DECISIONSFORCOMPA- NIESFINANCIALREPORTING Två av kritikfallen behandlas nedan i avsnittet om IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, medan det tredje beskrivs i IAS 36-avsnittet (Nedskrivningar). Vidare beskrivs ett urval av de andra anmärkningar som NASDAQ tar upp i årsrapporten. Inget krav på ändring Ändra i nästa Rättelse i kommande finansiell rapportering och/eller i separat pressmeddelande Rättelse i kommande finansiell rapportering och/eller i separat pressmeddelande Ingen uppföljning i nästa ; kan även ge varning, vite eller avnotering IAS 1 Utformning av finansiella rapporter Lånefinansiering presenterad som långfristig vs. kortfristig Två av de tre kritikfallen har att göra med att lån klassificerats som långfristiga, i strid mot principerna i IAS 1. I båda fallen är det centrala att företaget per 31 december inte hade en ovillkorlig rätt att betala skulden senare en 31 december nästa år. I det ena fallet hade företaget brutit mot kovenanter i låneavtal. Till stöd för klassificeringen som långfristig presenterade företaget mailkommunikation med långivaren från februari 2014. För att kunna presentera lån som långfristigt är det nödvändigt att ha kommit överens med långivaren senast 31 december; det hjälper inte att komma överens med långivaren före publiceringen av de finansiella rapporterna, om detta sker efter rapportperiodens slut. I det andra fallet förefaller det handla om roll over -finansiering som hade förfall under 2014. Det fanns dock ingen överenskommelse om roll over före utgången av rapportperiodens slut, vilket gjorde att klassificering som långfristig bröt mot principerna i IAS 1. Presentation av FoU Text läggs i årsrapporten ut kring hur forskning & utveckling respektive jämförelsestörande poster redovisas i resultatrapporteringen. Avseende FoU anses att om sådan har ett nära samband med försäljningen så bör avskrivningar på aktiverad utveckling i en funktionsindelad resultatrapport redovisas som en del av kostnad sålda varor, inte på en rad för FoU (IAS 38.99, IAS 2.10, 12, 38). I väntan på vad som framkommer i IASB:s Disclosure Initiative intas tillsvidare dock en mjuk inställning, där man nöjer sig med att påpeka att Bolagens resonemang och effekter på innehållet i bruttovinsten är exempel på bedömningar som i enlighet med IAS 1 punkt 122 kräver upplysning. Värdeändring räntederivat i fastighetsbolag Motsvarande hållning intas avseende fastighetsbolags presentation av värdeförändringar på räntederivat utanför förvaltningsresultatet, när finansiella intäkter och kostnader presenteras inom
förvaltningsresultatet: Att redovisa värdeändringar i räntederivat utanför finansnettot, är ett exempel på en bedömning som kräver upplysning i enlighet med IAS 1 punkt 122. Ändrad uppställning/klassificering i finansiella rapporterna Avseende ändringar i uppställning eller klassificering i de finansiella rapporterna refereras till upplysningskrav i IAS 1.41. Det noteras att det bland annat ska upplysas om anledningen till omklassificering och hänvisas till att IAS 8 kräver att ändring ska leda till att bättre information lämnas. Andel av resultat i intresseföretag/jv Ett bolag har fått påpekande för att andel av intresseföretags resultat före skatt presenterats i rörelseresultatet och andel av intresseföretagets skattekostnad presenterats i koncernens skattekostnad. Andelen som presenteras ska avse intresseföretagets resultat efter skatt. Definitionen av profit or loss motsvarar det som i svenska rapporter brukar benämnas resultat efter skatt. Profit or loss är i standarderna översatt med resultat, vilket alltså behöver läsas som resultat efter skatt. Upplysningar om externa krav på kapital Det noteras att lånekovenanter kan utgöra sådana externt ålagda kapitalkrav som det ska lämnas upplysningar om i enlighet med IAS 1.135 (a) (ii) och (d)-(e). Man menar att det inte bara är krav från tillsynsmyndigheter såsom Finansinspektionen som avses, utan även vanliga lånekovenanter. Fall då detta anges bli relevant är då det som företaget hanterar som kapital inkluderar nettoskuld eller motsvarande. 1 IAS 36 Nedskrivningar Det tredje kritikfallet avser hur IAS 36 hanterats i olika avseenden. Mycket av det som nämns i årsrapportens avsnitt om IAS 36 återfinns i det kritikfallet. Det innehåller en del intressanta anmärkningar, trots att det berör det gamla vanliga området nedskrivningsprövning av verksamheter med goodwill. Bolaget hade fått kritik redan avseende en för 2012, vilka inte åtgärdats till en för 2013. Förra året avsåg kritiken upplysningar relaterade till att rimligt möjliga ändringar i viktiga antaganden skulle leda till nedskrivning (IAS 36.134 (f)). Det förefaller som att kritiken nu har utökats och vässats. Det kan noteras att följden av kritiken fortfarande är densamma i år som förra året: Bolaget förväntas att i sin framtida finansiella rapportering beakta det som Börsen framfört i ärendet. Börsen kommer att följa upp att så sker och vid behov ta upp saken till ny bedömning. Goodwillnedskrivning redovisad lämna kvantitativa upplysningar om viktiga antaganden (IAS 36.134 (f)) Bolaget har redovisat en nedskrivning, vilket gör att återvinningsvärdet och redovisat värde är lika stora. â Vilken negativ ändring som helst av ett viktigt antagande skulle leda till att återvinningsvärdet blir lägre än redovisat värde. â Upplysningar i enlighet med IAS 36.134 (f), särskilt (f) (ii) om vilket värde som åsatts viktiga antaganden, behöver lämnas. â Sannolikt finns viktiga antaganden bakom nivån på framtida kassaflöden som behöver kvantifieras. â Om till exempel bruttomarginal är en indatavariabel i nyttjandevärdeberäkningarna, så är det sannolikt ett viktigt antagande och kvantitativ upplysning om antagen nivå behöver lämnas. Kritik gavs även förra året i ett fall mot ovanstående bakgrund, men vårt intryck är att det är vanligt i praktiken att IAS 36.134 (f) inte tillämpas när nedskrivning redovisats; varför det är värt att uppmärksamma lite extra. När nedskrivning redovisats kan man möjligen hävda att (f) (i) och (f) (iii) är självklara redan av det faktum nedskrivning redovisats för en enhet. Det är ovan nämnda (f) (ii) som blir den intressanta delen i IAS 36.134 (f). Upplysningar om viktiga antaganden för de närmaste årens kassaflöden I bolagets faktiska beräkningar framstår bruttomarginalen som ett viktigt antagande en indatavariabel som har betydande effekt på beräknat nyttjandevärde. Prognosen är betydligt högre än utfallet under senare år. Bruttomarginalen borde ha angivits som viktigt antagande i enlighet med IAS 36.134 (d) (i). Rörelsemarginal nämns i not om uppskattningar och antaganden. Eftersom bruttomarginalen i det aktuella fallet är indata i värderingsmodellen, så är rörelsemarginalen utdata snarare än indata och borde inte ha angivits som viktigt antagande. Av beräkningsmodellen framgår även att försäljningstillväxten under de närmaste åren är ett viktigt antagande, vilket borde ha angivits. Bolaget borde ha lämnat upplysningar i enlighet med IAS 36.134 (d) (ii) om att de värden som åsatts bruttomarginalen inte återspeglar tidigare erfarenheter och förklarat hur och varför. Bolaget anger att prognosen bygger på minskad försäljning under de kommande tre åren. Man anger dock inget om att man samtidigt prognostiserar betydligt högre bruttomarginal än historiskt. I beslutet anmärks på att det är vilseledande. En slutsats av ovanstående är möjligen att till exempel rörelseresultat och fritt kassaflöde inte anses kunna användas som viktiga antaganden i upplysningar relaterade till IAS 36.134 (d) (i)-(ii) och (f). I beslutet menas att inte ens rörelsemarginal är viktigt antagande, eftersom det inte är indata i den aktuella värderingsmodellen. Rörelseresultat och fritt kassaflöde kan då än mindre till sin substans vara indata; utan dessa poster bör hänga ihop med rimliga nivåer på bruttomarginal och/eller motsvarande. Det är till exempel därmed sannolikt att tillsynen inte kommer att acceptera upplysningar i enlighet med (f), det vill säga vid liten marginal till nedskrivning, där det anges att om rörelseresultatet eller fritt kassaflöde minskar med x procentenheter så skulle det leda till nedskrivning. Istället skulle det dels behöva anges vilken nivå som antagits på bruttomarginalen (och/eller andra viktiga indata i värderingsmodellen), 1) Bland annat sett till hur syftet med upplysningarna beskrivs i IAS 1.BC86 är det dock tveksamt om nettoskuld är något som ska ingå i det kapital som avses. Mycket pekar på att det är eget kapital som avses, eventuellt inkluderande någon form av underordnade skulder som från något perspektiv tillsammans med eget kapital kan anses vara förlustabsorberande. Problem med denna tolkning uppstår om storleken på eget kapital inte följs upp internt, utan snarare blir en form av residual från andra mål för finansiell ställning; men annars torde eget kapital vara det som ligger närmast till hands.
dels hur mycket denna nivå skulle behöva ändras för att nedskrivning skulle uppstå. Vilka variabler kan utgöra viktiga antaganden (indata)? I ovanstående nämnda beräkningsmodell förefaller prognoserna ha baserats på mer detaljerade indata än rörelsemarginal, vilket föranledde anmärkningen. I årsrapporten uttrycks dock en mer generell hållning än så till användning av rörelsemarginal som viktigt antagande (indatavariabel): Enligt Börsens uppfattning är dock rörelseresultat/ marginal snarare ett utfall som följer av andra antaganden. Om de prognoser som görs i en prövning de facto tar sin utgångspunkt i rörelsemarginalen torde frågan handla om huruvida en prognos baserad på mer nedbrutna indata vore av väsentligt bättre kvalitet och om vilken grad av nedbrytning som till slut är tillräcklig. Det förefaller inte uppenbart att en nedbrytning av indata på mer detaljerad nivå än rörelsemarginal alltid skulle ge väsentligt högre kvalitet på prövningen. Begäran om att se de faktiska beräkningarna och prognos relativt historiska erfarenheter I årsrapporten noteras vidare att företagets nedskrivningsberäkningar ofta begärs in när nedskrivning redovisats under ett år utan att det fanns känslighetsupplysningar i enlighet med IAS 36.134 (f) eller IAS 1.129 i senaste. En observation från tillsynens granskning av sådana beräkningar är, som i kritikfallet ovan, att om antaganden om till exempel framtida försäljningstillväxt och marginal är högre än under historiska perioder så behöver upplysningar om detta faktum lämnas i enlighet med IAS 36.134 (d) (ii); inklusive hur och varför prognosen skiljer sig från de historiska erfarenheterna. Övriga noteringar i årsrapporten är sådana som setts redan under tidigare år. Vi avstår från att notera dessa här. IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering För preferensaktier som betingar i förväg bestämda belopp för utdelning har tillsynen begärt in förklaringar till varför de klassificeras som eget kapital, istället för som skuld. NASDAQ:s tillsyn har då fått ta del av bolagets interna pm med analys av klassificeringen. Tillsynen menar att upplysning ska lämnas i en i enlighet med IAS 1.122 om de bedömningar som gjorts i sådana mer komplicerade tillämpningar av IFRS. IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar Likviditetsanalysen där framtida kassautflöden avseende derivatskulder respektive andra finansiella skulder ska upplysa om det belopp som företaget förväntas betala ut under respektive framtida tidsintervall. De belopp som anges ska alltså vara odiskonterade belopp av både amortering och ränta; vilket gör att summan av beloppen blir större än det belopp som anges för låns redovisade värde. Flera bolag missar fortfarande detta. Ett bolag med svag finansiell ställning fick påpekande för att tidsintervallen som användes inte gav tillräcklig information. Generellt sett noteras i årsrapporten att de klassiska intervallen < 1 år, 1-5 år och > 5 år ofta kan vara otillräckliga. Avseende upplysningar om känslighetsanalys för varje typ av marknadsrisk observeras att ofta saknas upplysning om effekten på eget kapital och att effekten i resultathänseende ofta anges för någon annan del av resultatrapporten än resultat efter skatt, som är den post som anges i upplysningskravet (IFRS 7.40 (a)). Vidare saknas ofta upplysningar om de metoder och antaganden som känslighetsanalysen bygger på (IFRS 7.40 (b)). IFRS 8 Rörelsesegment Geografisk information om intäkter och anläggningstillgångar i enlighet med IFRS 8.33 saknas ofta för hemlandet, Sverige, liksom information om hur intäkter fördelats till olika länder. Två bolag har fått påpekande för avsaknad av information om större kunder i enlighet med IFRS 8.34. IFRS 13 Värdering till verkligt värde Två bolag har fått påpekanden avseende upplysningar om verkliga värden. Det ena för avsaknad av kvantitativa upplysningar om indata (IFRS 13.93 (d)) och det andra för att inte ha delat in tillgångar i lämpliga klasser (IFRS 13.94). Det noteras att klassindelningen särskilt bör förbättras i fastighetsbolag. Många delar in i klasser per region, medan risker även borde skilja sig markant åt till exempel för bostäder, industrifastigheter, butiker och projekt under utveckling. Det noteras i årsrapporten att alla upplysningar i den långa upplysningsparagrafen IFRS 13.93 ska lämnas per klass och särskilt känslighetsanalys per klass ger väsentlig information. IAS 19 Ersättningar till anställda Upplysningar saknas avseende Alecta i enlighet med IAS 19.148, som innehåller fler krav på upplysningar än den tidigare versionen av IAS 19.
I den mån aktuariella vinster/förluster är väsentliga kan de behöva redovisas redan i delårsrapporter, istället för bara vid årets slut. IAS 24 Upplysningar om närstående Upplysningar om närståendetransaktioner ska lämnas även om de sker på marknadsmässiga grunder, vilket skiljer sig från kraven i ÅRL. IAS 34 Delårsrapportering Beskrivningar av bolagets resultat bygger ofta på begrepp såsom resultat exklusive engångsposter eller för jämförbara enheter eller liknande utan att dessa belopp stäms av mot de IFRS-resultat som redovisas i resultatrapporteringen. Det kan anses bryta mot krav på kvaliteten på lämnad information i Regelverk för emittenter punkt 3.1.2. Upplysningar om rörelseförvärv och särskilt om vad som förklarar att goodwill redovisas är ofta allmänt hållet och saknar information om vilka synergier som uppstår och hur de ska realiseras. Det torde vara ytterst ovanligt att en rapport över kassaflöden som presenteras på tre rader uppfyller IAS 34. I ett agendabeslut i juli 2014 lägger IFRS IC ut texten kring detta. Information om delkomponenter inom de tre sektionerna i en rapport över kassaflöden är som regel nödvändig att lämna. FOKUSOMRÅDEN I TILLSYNEN UNDER 2015 (ÅRSREDOVISNINGAR FÖR 2014) Avseende den kommande tillsynen av ar för 2014 hänvisar NASDAQ i första hand till de fokusområden som publicerats av ESMA (det europeiska organ som bland annat samordnar redovisningstillsynen inom EU/EES): Koncernredovisning (IFRS 10 och 12) Samarbetsarrangemang (IFRS 11 och 12) Uppskjuten skatt (IAS 12) Upplysningar om resultat av bankernas Asset Quality Review Upplysningar i IFRS finansiella rapporter Därtill noterar NASDAQ att följande också kommer att fortsätta att ges visst fokus: Värdering till verkligt värde (IFRS 13) Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar (IAS 36) Uppföljning av kritik och påpekanden lämnade avseende ar för 2013 IFRS 10-12 De första två punkterna är naturliga med tanke på att berörda standarder tillämpades för första gången under 2014 inom EU. Det har under senare år blivit allt vanligare med kommentarer i redovisningstillsynen om att upplysningar ska lämnas om bedömningar som gjorts vid tillämpning av IFRS principer (IAS 1.122). I IFRS 12 finns dessutom särskilda upplysningskrav om bedömningar som gjorts avseende klassificering av innehav som dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och vilken typ av samarbetsarrangemang (IFRS 12.7). Sannolikt kommer man i tillsynen att titta närmare på de bedömningar som gjorts i dessa avseenden och vara noga med att upplysningar om dessa bedömningar lämnats. Vidare kommer avstämning av att upplysningskraven i IFRS 12 uppfylls förmodligen ges visst fokus. I ESMA:s dokument avseende prioriteringsområdena noteras också att om någon av de nämnda klassificeringarna ändrats i och med tillämpningen av IFRS 10-11, så förväntar man sig att det tydligt förklaras vilka faktorer som ledde fram till ändringen och att upplysningskraven i IAS 8.28 avseende effekter av ändrad IFRS lämnas. IAS 12 Inkomstskatter Avseende IAS 12 noteras i ESMA:s dokument att man särskilt tänker på redovisningen av uppskjuten skattefordran kopplat till förlustavdrag. Hänvisning görs till de kriterier för redovisning av sådan tillgång som anges i IAS 12.36 och det noteras att om förluster redovisats under senare år så kräver IAS 12.35 att, om det inte finns tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader, det finns convincing other evidence om att tillräckliga vinster kommer att genereras. ESMA trycker också hårt på att lämna detaljerade upplysningar kopplat till de bedömningar som gjorts om denna typ av redovisade uppskjutna skattefordringar (IAS 12.82). NASDAQ och ESMA tar även upp uncertain tax positions och behovet av att lämna upplysningar om hur redo- visningen av sådana fall görs (IAS 1.117, 122). Det kan till exempel röra sig om huruvida redovisning av skuld görs endast om sannolikheten för utflöde av resurser bedöms som större än 50 % (som i IAS 37) eller om expected value redovisas även om sannolikheten är lägre än 50 %. Det finns flera aspekter i redovisningen som observerats vara oklara och som för närvarande behandlas av IFRS IC. I väntan på detta är lösningen att upplysa om hur redovisningen görs. Upplysningar i finansiella rapporter I svensk och internationell redovisningsvärld har under ett antal år noterats att finansiella rapporter ofta innehåller mer detaljer än som är nyttigt och att beskrivningar borde vara mindre allmänt hållna och mer anpassade till företagets situation och transaktioner. NASDAQ noterar följande: Upplysningarna kan vara för många, för detaljerade eller för generella. Istället borde upplysningar i större utsträckning vara mer företagsspecifika. Börsen delar denna uppfattning och har i årets undersökning i ett antal fall funnit anledning att kommentera bolagets upplysningar. Det kan noteras att kvaliteten på upplysningen är allt viktigare, inte minst på grund av de omfattande upplysningskraven i de nya standarderna och effekten av IASBs Disclosure Initiative. IASB:s projekt Disclosure Initiative kommer att kommenteras i en kommande FR News-artikel. Hans Hällefors hans.hallefors@kpmg.se Tel: 072-370 65 72 Göran Arnell goran.arnell@kpmg.se Tel: 08-723 96 51 The information contained herein is of a general nature and is not intended to address the circumstances of any particular individual or entity. Although we endeavor to provide accurate and timely information, there can be no guarantee that such information is accurate as of the date it is received or that it will continue to be accurate in the future. No one should act on such information without appropriate professional advice after a thorough examination of the particular situation. 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden.