Örebro läns kompetenskarta

Delrapport Örebro läns kompetenskarta en kartläggning av kompetensnivån i Örebro län November 2011 Karsten Lundequist

Örebro läns kompetenskarta en kartläggning av kompetensnivån i Örebro län Dnr: 11 105

Sammanfattning Syftet med Örebro läns kompetenskarta är att ge en bred bild av de sysselsattas kompetensnivå i Örebro län under 2000-talet. Kompetens mäts i denna rapport utifrån formell utbildning och yrke. Undersökningen bygger på tabeller framtagna av Statistiska centralbyrån (SCB) med uppgifter om bland annat om de sysselsattas utbildningsnivå, arbetsmarknadssektor, födelseland, kön och yrke. Rapporten fokuserar på: den långsiktiga utvecklingen i antalet sysselsatta, den begynnande lågkonjunkturens effekter på sysselsättningen, de sysselsattas rörlighet på arbetsmarknaden. I rapporten kan man läsa att det totala antalet sysselsatta ökade mellan 1997 och 2009 med 7 procent i Örebro län och med 12 procent i riket. Under samma period fördubblades den del av de sysselsatta som har en högre utbildning (minst tre års utbildning vid en högskola och universitet). Bakom ökningen ligger en kraftig expansion av utbildningssystemet. År 1997 tog 36 000 personer högskoleexamen. Tolv år senare var det 60 000. I Örebro län var andelen av de sysselsatta som hade högre utbildning 11 procent 1997 och 20 procent 2009 tre procentenheter mindre än i riket. Antalet sysselsatta som saknar högre utbildning är i det närmaste oförändrat i riket men minskar något i Örebro län hela ökningen i sysselsättningen består alltså av högre utbildade. Utvecklingen i antalet sysselsatta med högre utbildning varierar kraftigt mellan olika grupper. I Örebro län ökar antalet: kvinnor med 142 procent och män med 72 procent, utrikes födda med 170 procent och födda i Sverige med 87 procent, anställda i den privata sektorn med 140 procent i den offentliga med 75 procent. Utvecklingen i Örebro län ser huvudsakligen likadan ut som den gör i riket. Under lågkonjunkturens första år (2008) planade sysselsättningsutvecklingen ut för de högre utbildade. Antalet sysselsatta utan högre utbildning minskade mellan 2008 och 2009. Ökningen mellan 1997 och 2009 för utrikes födda kvinnor med högre utbildning är extrem 322 procent i Örebro län (dock ett litet antal personer) och 295 procent i riket. Den minsta ökningen i antalet högutbildade har skett för män födda i Sverige som arbetar inom den offentliga sektorn. Det är stor variation i utvecklingen av antalet och andelen sysselsatta med högre utbildning mellan länets kommuner. I Lekeberg ökar antalet med 125 procent, i Degerfors med 34 procent. Örebro intar en mittenposition med 108 procent. Örebro har den största andelen sysselsatta med högre utbildning, 24 procent av samtliga sysselsatta 2009. Laxå och Askersund har den minsta andelen med 10 procent. I det yrkesområde som SCB benämner teoretisk specialistkompetens ingår en stor andel av de yrken som formellt sett fordrar en högre utbildning. Antalet sysselsatta inom dessa yrken

ökade med 8 procent mellan 2004 och 2009 i Örebro län. Under samma period ökade antalet sysselsatta med högre utbildning med 24 procent. Enligt statistiken ökar inte antalet personer med specialistkompetens på samma sätt som antalet personer med högre utbildning. Detta kan bero på: Yrken som tidigare inte fordrade en högre utbildning gör det i dag. Dock redovisar inte SCB dessa yrken inom yrkesområdet med specialistkompetens. Ett sådant exempel är stora grupper sjuksköterskor som enligt statistiken finns inom området med kortare högskoleutbildning, Expansionen av utbildningssystemet har lett till ett kompetensöverskott. Det vill säga att det finns ett antal sysselsatta som inte har ett yrke som svarar mot deras formella kompetens. Efterfrågan på civilingenjörer är stor inom länet. Detta beror sannolikt på att en förhållandevis stor andel av ingenjörerna och teknikerna är äldre än 55 år. För hela yrkesområdet som fordrar specialistkompetens är 30 procent av de sysselsatta över 55 år. En stor andel finns inom skolan, framför allt gymnasieskolan. I rapporten studeras också de sysselsattas rörlighet 2004 2009 utifrån tre aspekter: antalet nya sysselsatta samt sysselsatta som lämnat arbetsmarknaden, de sysselsattas rörlighet mellan Örebro län och andra regioner, de sysselsattas rörlighet inom länet. Varje år 2004 2009 bytte omkring 10 procent av arbetskraften i Örebro län kommun. De högre utbildades rörlighet minskade något. För de sysselsatta med övrig utbildning är resultatet oförändrat. I rapporten kan man också läsa att det är fler sysselsatta som har flyttat till länet än som har lämnat. Fler personer har dock lämnat (pensionsavgångar) arbetsmarknaden än som har tillkommit under perioden 2004 2009. Detta är en effekt av lågkonjunkturen hösten 2008. Örebro kommun har ett nettoinflöde av sysselsatta från de andra kommunerna i länet. Kompetensnivån och dess utveckling varierar kraftigt mellan länets kommuner. En närmare undersökning skulle kunna identifiera problem och utvecklingsmöjligheter samt skapa kompetensstrategier och handlingsplaner för de enskilda kommunerna och för länet i sin helhet.

Innehåll 1. Bakgrund... 6 1.1 Uppdraget och syftet... 6 1.2 Utgångspunkter... 6 1.3 Rapportens disposition... 6 1.3.1 Kartläggningens data och några begrepp... 7 1.3.1.1 Sysselsättning... 7 1.3.1.2 Utbildning... 8 1.3.1.3 Yrke... 8 1.3.1.4 Födelseland och arbetsmarknadssektor... 9 2. Allmän utveckling... 10 2.1 Örebro län och övriga regioner... 11 2.2 Kommuner... 12 2.3 Utbildningsnivå... 13 2.3.1 Örebro län och riket... 13 2.4 Kön och utbildningsnivå... 15 2.4.1 Örebro län och riket... 15 2.5 Födelseland och utbildningsnivå... 17 2.5.1 Örebro län och riket... 17 2.6 Arbetsmarknadssektor och utbildningsnivå... 18 2.6.1 Örebro län och riket... 18 2.6.2 Kommuner... 19 2.6.3 En sammanfattande bild över utvecklingen i Örebro län och riket... 21 2.7 Arbetsmarknadssektor och näringsgren... 22 3. Yrke... 24 3.1 Utgångspunkter... 24 3.2 Yrkesområden i Örebro län... 25 3.2.1 Ledningsarbete... 26 3.2.2 Teoretisk specialistkompetens... 27 3.2.3 Kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper... 29 3.2.4 Yrkesgrupper kontors- och kundservicearbete... 29 3.2.5 Service-, omsorgs- och försäljningsarbete... 30 3.2.6 Jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske... 30 3.2.8 Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete med mera... 31 3.2.9 Inget krav på särskild yrkesutbildning... 32 3.2.10 Kön... 33 3.2.11 Yrkesområden och ålder... 36 3.4 Yrkesområden och näringsgrenar... 38 3.5 Förändring i yrken med specialistkompetens och högre utbildning... 40 4. Arbetskraftens rörlighet... 41 4.1.Utgångspunkter... 41 4.2 Nya sysselsatta och de som lämnat arbetsmarknaden... 43 4.3 Rörlighet mellan regioner... 44 4.4 Rörlighet inom länet... 46 4.5 Nettoeffekter av arbetskraftens rörlighet för länets kommuner... 48 Bilaga

1. Bakgrund 1.1 Uppdraget och syftet Den här rapporten ger en bild av arbetskraftens rörlighet och kompetens i Örebro län som helhet och i var och en av länets 12 kommuner, samt i mera begränsad omfattning de angränsande arbetsmarknadsregionerna. Tyngdpunkten i kartläggningen (beskrivningen) ligger på andra halvan av 2000-talet. Målet är att ge politiker och beslutsfattare ett underlag för att diskutera vad olika tendenser i befolkningens kompetens kommer att betyda för sysselsättningen framöver i länet. Rapporten är den första i sitt slag för Örebro län 1 och kommer sannolikt att väcka fler frågor än svar, vilket i sin tur kan leda till behov av att fördjupa kunskapen om länets kompetensstruktur. Rapporten har tagits fram av Karsten Lundequist på uppdrag av Regionförbundet Örebro. Frågor om rapporten kan ställas direkt till författaren, som själv ansvarar för innehåll, bedömningar och slutsatser. 1.2 Utgångspunkter Utbildning och kompetens är centrala faktorer i den globala ekonomin. Arbets- och utbildningsmarknaderna internationaliseras, och företagen är beroende av att kunna anställa personal med rätt kunskaper oberoende av om de verkar nationellt eller internationellt. Arbetskraftens kunskaper varierar allt mer i takt med en ökad yrkesmässig specialisering i arbetslivet. Därmed försvåras matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. I ett litet land som Sverige krävs hög rörlighet på arbetsmarknaden och en väl utvecklad infrastruktur så att pendlingen underlättas. Rörligheten på arbetsmarknaden ökar och arbetsmarknadsregionerna växer både i Sverige och internationellt. Därför blir allt viktigare för dem som är arbetsgivare och utbildningsanordnare att följa den lokala arbetsmarknadens kompetensförsörjning för att kunna motverka eventuella obalanser. Det är nödvändigt att veta vilken kompetens som finns i regionen och hur flödena av arbetskraft från och till regionens arbetsmarknad ser ut i olika konjunkturer. 1.3 Rapportens disposition Kompetens är ett samlingsbegrepp för en individs förmåga att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter. Med kunskaper avses i första hand de sysselsattas formella utbildning. Färdigheter är svårare att definiera. Färdigheter mäts genom att utgå från Statistiska centralbyråns (SCB) klassificering av de sysselsattas yrke. Mätningen av bakgrundsvariabler i rapporten blir olika detaljerade beroende på hur utförlig data det finns. Bäst kvalitet och tillgänglighet för flest år finns för utbildningsnivå. 1 Arbete pågår med liknande rapporter om kompetensutvecklingen i Södermanlands och Västmanlands län. 6

I rapporten redovisas den långsiktiga utvecklingen i länet utifrån en rad bakgrundsvariabler som kön, ålder, födelseland, utbildningsnivå och arbetsmarknadssektorer för såväl länet som dess kommuner samt för riket. För yrken är materialet sämre och i vissa fall svårtolkat. Kapitel två beskriver den långsiktiga sysselsättningsutvecklingen i Örebro län och dess kommuner 1997 2009. När man ska ge en tillbakablick är det alltid svårt bestämma vilket år som ska vara utgångspunkten. Rapporten utgår från 1997 eftersom då har den ekonomiska konjunkturen normaliserats efter 1990-talskrisen. 2009 är för närvarande det sista året som det finns data från hos SCB. Vi får på detta sätt ett långt perspektiv på de senaste årens sysselsättningsutveckling och en god grund för att identifiera den långsiktiga kompetens- och sysselsättningsutvecklingen i Örebro. I kapitel två jämförs länets utveckling med utvecklingen riket. Kapitel tre och fyra bygger på SCB-data för Örebro län för åren 2004/2005, 2007/2008 och 2008 2009. I kapitel tre kommer vi att beskriva yrkesstrukturen inom Örebro län 2002 2004. I kapitel två och tre kommer vi också att beröra effekterna av den begynnande lågkonjunkturen 2009. I detta kapitel kommer vi också att identifiera bristyrken i länet och diskutera om det finns ett kompetensöverskott. I kapitel fyra redovisas de sysselsattas rörlighet 2004 2009 utifrån tre aspekter: antalet nya sysselsatta samt sysselsatta som lämnat arbetsmarknaden de sysselsattas rörlighet mellan Örebro län och andra regioner de sysselsattas rörlighet inom länet. Kapitlet avslutas med en summering av effekterna av arbetskraftens rörlighet på sysselsättningen i länet och dess kommuner. 1.3.1 Kartläggningens data och några begrepp Denna kartläggning har ett brett anslag den följer utvecklingen i riket, i Örebro län och i länets kommuner. Det innebär att flera av variablerna som rapporten bygger på kommer att slås ihop för att det ska gå att jämföra nivåer och utveckling i kommunerna. De sysselsattas kompetensnivå följs under tolv år (1997 2009) för att kunna identifiera långsiktiga förändringar och tillfälliga förändringar som beror på konjunkturen. Undersökningarna har olika startår eftersom SCB:s underlagstabeller täcker olika perioder. Rapporten innehåller många tabeller för att kunna utgöra brett ett underlag för en fördjupad diskussion om kompetensbehoven i länet. 1.3.1.1 Sysselsättning Den här kartläggningen bygger på SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 2 och innehåller uppgifter om befolkningens sysselsättning och andra socioekonomiska variabler. SCB definierar befolkningens sysselsättningsstatus utifrån arbetad tid den person (från 16 år och uppåt) som har arbetat minst en timme per vecka i november betraktas som förvärvsarbetande. 3 I materialet finns inte uppgifter om arbetstid. Därför ligger inkomsten till grund för klassificeringen. Denna metod ger en del felklassificeringar jämfört med verklig 2 RAMS började produceras 1985 för att ge myndigheter och andra organisationer ett bättre planeringsunderlag i och med att SCB upphörde med folk- och bostadsräkningarna. 3 Denna definition används också av ILO (International Labour Organization) 7

arbetstid i november. Risken för felklassificering är störst för personer som arbetar under del av året och de som har svag anknytning till arbetsmarknaden. Mätfelen leder till viss osäkerhet i statistiken om hur många som arbetar och hur mycket de arbetar, men sammantaget tar olika felklassificeringar delvis ut varandra. 4 SCB har ytterligare ett sysselsättningsbegrepp som innefattar även personer som har haft en arbetsinkomst under året men inte varit sysselsatta under november månad. I kapitel två och tre kommer vi att utgå från detta sysselsättningsbegrepp för att få så stor undersökningspopulation som möjligt eftersom det är få individer i vissa yrkesgrupper i kommunerna. Det här ger cirka tio procent större undersökningspopulation än den avgränsade definitionen. Det ger också ett kraftigare utslag för lågkonjunkturen 2009. 1.3.1.2 Utbildning Begreppet kompetens har två delar i denna undersökning, formell utbildning och yrke. Uppgifterna om utbildningsnivå kommer från en bearbetning av RAMS som har kopplats samman med SCB:s utbildningsregister Svensk utbildningsnomenklatur, SUN 2000. Det är en standard för klassificering av enskilda utbildningar och ett system för att slå ihop utbildningar till större grupper. 5 Registret innehåller uppgifter om personernas utbildningsinriktning och utbildningsnivå. 1998 och 1999 reviderade SCB utbildningsregistret och anpassade det till internationell standard. SCB har tagit fram nycklar mellan den äldre kodningen, utbildning och SUN 2000. I denna rapport redovisas två utbildningsnivåer: högre utbildning är all utbildning vid universitet och högskolor som motsvarar minst tre års studier övrig utbildning är all utbildning vid universitet och högskolor som är två år eller kortare samt all övrig utbildning. Införandet av SUN 2000 innebar bland annat att andelen med eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre, har ökat med 2,3 procentenheter. 6 Detta är en effekt av att personer med mer än 120 högskolepoäng efter 1993, men utan examen har förts till denna nivå. Problemet med SCB:s revidering av statistiken har liten betydelse för denna rapport eftersom ökningen av antalet sysselsatta med högre utbildning är så stor att den ligger långt utanför ramen för mätfel. 1.3.1.3 Yrke SCB kopplar samman RAMS med yrkesregistret som innehåller en klassificering av personer efter det arbete som de utför Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK 96). Registret bygger på bland annat strukturlönestatistiken för privat sektor (SLP) och strukturlönestatistiken för offentlig sektor (SLO) samt en yrkesenkät till arbetsgivare. SSYK tillämpas i såväl den officiella statistiken, till exempel i SCB:s löpande arbetskraftsundersökningar och yrkesregistret, som i särskilda mindre undersökningar. Målet för denna standard har varit att åstadkomma en yrkesindelning som återspeglar dagens yrkesstruktur och som gör det möjligt att belysa förändringar av arbetsmarknaden. Den skall 4 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), AM0207 2009 5 http://www.scb.se/pages/standard 62591.aspx 6 Att jämföras med ökningen året innan som var 0,4 procent 8

även uppfylla kraven på internationell rapportering och jämförbarhet länder emellan. SSYK redovisas efter flera olika nivåer 7 som i sin tur bygger på cirka 8 000 olika yrkesbenämningar. Tabell1. Standard för svensk yrkesklassificering SSYK Huvud- Yrkes- Under- Yrkesområden grupper grupper grupper Kvalifikationsnivåer* Ledningsarbete 3 6 29 -- Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 4 21 67 4:e Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 4 19 72 3:e Kontors- och kundservicearbete 2 8 17 2:a Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 2 7 27 2:a Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 1 5 11 2:a Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning 4 16 58 2:a Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. 3 20 59 2:a Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 3 10 14 1:a Militärt arbete 1 1 1 -- Totalt 27 113 355 -- * Kvalifikationsnivåer: 1:a Normalt inga krav på utbildning 2:a Normalt krävs gymnasiekompetens 3:e Normalt krävs gymnasieskola med påbyggnad eller en kortare högskoleutbildning (högst cirka 3 år) 4:e Normalt krävs en längre högskoleutbildning (3 4 år eller mer) och en akademisk examen -- Ej definierat SCB sänder ut en yrkesenkät två gånger per år till privata företag som inte ingår i strukturlönestatistiken. De flesta har 1 19 anställda. Man gör inget slumpmässigt urval utan företag undersöks enligt ett rullande schema, vilket innebär att företagen uppdateras och kompletteras vart femte år. Syftet med detta är att få yrkesuppgifter på så många personer som möjligt. Urvalet 2011 bestod av 15 000 företag med minst två anställda samt 2000 egna företagare. Höstens urval består av 20 000 företag med minst anställda samt 10 000 företag med endast en anställd. 8 Att yrkesenkäten till viss del bygger på ett urval innebär att det finns en osäkerhet i materialet. Det bör man ha i åtanke när man använder resultaten för mindre grupper eller regioner. 1.3.1.4 Födelseland och arbetsmarknadssektor Här redovisas arbetskraften genom att skilja på om personerna är födda i Sverige eller inte. Det är en mycket grov indelning. Gruppen utrikes födda omfattar alltifrån personer som var en dag gamla då de kom till Sverige och har genomgått svensk utbildning till personer som nyligen kommit till Sverige och saknar utbildning. Utöver detta bör man notera att olika nationaliteter har mycket olika förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har nyligen publicerat en rapport om detta. 9 I denna rapport är det stora variationer mellan olika gruppers sysselsättningsutveckling beroende på födelseland. Utvecklingen på nationell nivå kan bidra till förklaringen om vad som sker regionalt och lokalt, men måste kompletteras med kunskap om de specifika förhållanden som gäller lokalt och regionalt. 7 http://www.scb.se/pages/list 259304.aspx 8 Mariette Thell, SCB, e-post, 2001-09-13 9 Sysselsättning för invandrare en ESO-rapport om arbetsmarknadsintregration, Åsa OlliSegendorf, Tommi Teljusuo, rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2011:5 (Stockholm 2011) 9

Ursprungligen var avsikten att redovisa tabeller med koppling mellan yrke och födelseland uppdelat efter sysselsatta födda i Sverige, Europa och övriga födelseländer. Detta gick inte på grund av sekretesskäl. Därför utgår kapitel två från tabeller som bygger på RAMS. Dessa är tillförlitliga men saknar uppdelning på födelseland. Tanken var också att redovisa tabeller som visar yrke och näringsgren, men även här gjorde sekretessen att innehållet blev tunt. I stället används tabeller som bygger på RAMS och där det bara finns uppgifter om privat respektive offentlig sektor 10. Detta gör att vi kan följa utvecklingen lång tid och beskriva länets samtliga kommuner för hela perioden 1997 2009. 2. Allmän utveckling 11 Diagram 1. Antalet sysselsatta och befolkningsmängd 16 64 år i Örebro län 2002 2009 (Index 2002=100) 108 106 2002=100 104 Befolkning Sysselsatta 102 100 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Diagram 1 visar befolkningsutvecklingen och sysselsättningsutvecklingen i länet. I diagrammet redovisas befolkningen i aktiv ålder i länet, 16-64 år. Kurvan bygger på samtliga sysselsatta även dem som har en sysselsättning efter 65 års ålder. Örebro län har en svag befolkningsökning i förhållande till sysselsättningsutvecklingen efter 2003 men efter lågkonjunkturen hösten 2008 minskar antalet sysselsatta i länet mycket kraftigt. Andelen sysselsatta är som störst 2007. Relationen mellan sysselsatta och befolkning i aktiv ålder är något överskattad eftersom det inte finns exakt data med samma avgränsning för de båda populationernas övre åldersgräns. 10 Offentlig sektor är då lika med myndigheter och institutioner som har stat, kommun eller landsting som huvudman. Offentligt ägda bolag och stiftelser har förts till privat sektor. 11 Detta kapitel har tagits fram i samarbete med Intersecta AB i Uppsala. 10

2.1 Örebro län och övriga regioner Örebro län består av fyra lokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner): LA-region Örebro Karlskoga Hällefors Ludvika Kommun Örebro, Lekeberg, Laxå, Hallsberg, Kumla, Askersund, Nora, Lindesberg Karlskoga, Storfors, Degerfors Hällefors Ludvika, Ljusnarsberg, Smedjebacken Två av LA-regionerna omfattar kommuner som ligger utanför länsgränserna Karlskoga LA där Storfors ligger i Värmlands län samt Ludvika LA där Ludvika och Smedjebacken ingår i Dalarnas län. LA-regionerna konstrueras utifrån registerdata för pendlingsmönster. 12 Begreppet lokala arbetsmarknadsregioner bygger på pendlingsmönster och inte gemensam näringslivsstruktur. Diagram 2. Antalet sysselsatta 1997 2009 i Örebros arbetsmarknadsregion, angränsande arbetsmarknadsregioner samt övriga riket 13 (Index 1997=100) 120,0 1997=100 110,0 100,0 Riket Örebro Ludvika Hällefors Karlskoga 90,0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Antal % LA-region 1997 2008 2009 1997-2009 2008-2009 Örebro 91 622 105 588 101 174 10,4-4,2 Karlsk oga 19 535 20 183 18 728-4,1-7,2 Hällefors 2 794 2 902 2 689-3,8-7,3 Ludvik a 17 393 17 316 16 757-3,7-3,2 12 Arbetsmarknaden i Örebroregionen En analys av kommande pensionsavgångar och unga på arbetsmarknaden, Mona Hedfeldt, Regionförbundet Örebro. Rapport 2009:13. Lokala arbetsmarknader egenskaper, utveckling och funktion, SCB, Örebro 2010 13 Diagram som visar utvecklingen i antalet anställda sorteras efter index år 2009. 11

Antalet sysselsatta har utvecklas mycket olika inom de fyra arbetsmarknadsregionerna. Utvecklingen i LA Örebro avviker positivt från de övriga LA-regionerna och liknar sysselsättningsutvecklingen i riket. Ludvika har en negativ sysselsättningsutveckling sedan inledningen av 2000-talet. Det sker en återhämtning 2005 men sedan vänder det neråt i lågkonjunkturen 2008 2009. Utvecklingen i LA Karlskoga är i stort sett densamma som i Ludvika. När lågkonjunkturen 2009 är ett faktum faller sysselsättningen för samtliga regioner utom för Örebro till en nivå som är lägre än vad den var 1997. För såväl Örebro som riket minskar antalet sysselsatta 2008 2009. För LA Örebro är antalet sysselsatta 2009, tio procent större än som var fallet 1997. Sysselsättningsutvecklingen i Örebro län är genomsnittlig i jämförelse med andra län. Antalet sysselsatta är åtta procent större 2009 än 1997. Stockholm och Uppsala län intar en topposition och har cirka 20 procents tillväxt medan Västmanlands län, Västernorrlands län och Värmlands län i stort sett har samma antal sysselsatta vid undersökningsperiodens slut som vid dess början. 2.2 Kommuner Diagram 3. Antalet sysselsatta 1997 2009 fördelat på kommuner i Örebros arbetsmarknadsregion, angränsande arbetsmarknadsregioner (Index 1997=100) 130,0 1997=100 120,0 110,0 100,0 90,0 80,0 Örebro Lekeberg Ludvika Askersund Hallsberg Karlskoga Lindesberg Hällefors Nora Storfors Degerfors Ljusnarsberg Laxå Smedjebacken Kumla 70,0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År 12

Antal % Kommun 1997 2008 2009 1997-2009 2008-2009 Örebro 54 081 68 641 66 549 23,1-3,0 Lekeberg 1 610 1 896 1 765 9,6-6,9 Ludvika 11 335 12 006 12 004 5,9 0,0 Askersund 3 637 3 936 3 814 4,9-3,1 Hallsberg 6 807 7 621 6 908 1,5-9,4 Karlskoga 14 513 15 437 14 513 - -6,0 Lindesberg 9 646 10 197 9 502-1,5-6,8 Hällefors 2 794 2 902 2 689-3,8-7,3 Nora 3 421 3 433 3 259-4,7-5,1 Storfors 1 338 1 476 1 252-6,4-15,2 Degerfors 3 684 3 270 2 963-19,6-9,4 Ljusnarsberg 1 961 1 751 1 552-20,9-11,4 Laxå 3 165 2 778 2 486-21,5-10,5 Smedjebacken 4 097 3 559 3 201-21,9-10,1 Kumla 9 255 7 086 6 891-25,5-2,8 Fem av de femton kommunerna har en positiv sysselsättningsutveckling 1997 2009. Örebro kommun avviker markant positivt från övriga kommuner med en tillväxt i sysselsättningen på 23,1 procent. Den andra ytterligheten intar Ljusnarsberg, Kumla, Smedjebacken och Laxå där sysselsättningen minskar med mer än 20 procent. För samtliga kommuner utom Ludvika minskar sysselsättningen 2008/2009. I Örebro och Kumla är minskningen förhållandevis liten. 2.3 Utbildningsnivå 2.3.1 Örebro län och riket Diagram 4. Antalet sysselsatta i Örebro län och riket 1997 2009 fördelat på utbildningsnivå (Index 1997=100) 200 190 180 170 1997=100 160 150 140 130 120 110 100 Högre utbildning Örebro län Högre utbildning Hela riket Övrig utbildning Hela riket Övrig utbildning Örebro län 90 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Antalet sysselsatta med högre utbildning fördubblas i det närmaste under undersökningsperioden utvecklingen är något bättre i Örebro län än i riket. I riket ökar 13

antalet sysselsatta med högre utbildning med 470 000 personer under undersökningsperioden. År 1997 hade 15 procent av de sysselsatta en utbildning som var tre år eller längre och tolv år senare har andelen ökat till 23 procent i riket. I Örebro län är andelarna sysselsatta med högre utbildning elva procent 1997 och 20 procent 2009. Antalet sysselsatta med högre utbildning ökar med 11 600 personer i Örebro län mellan 1997 och 2009. Enligt Högskoleverkets statistik över avlagda examina under perioden 1997 2009 tog totalt 640 000 personer en examen. 14 36 000 av dem lämnade högskolan med en examen 1997 och 2009 hade årskullen ökat till 60 000 personer. 15 Det finns olika sätt att mäta utflödet från högskolan vilket inte rapporten kommer att ta upp. Det viktigaste är att peka på att utflödet från högskolorna ökar kraftigt under perioden. Det här är en förutsättning för den kraftiga expansionen av antalet sysselsatta med högre utbildning. Antalet sysselsatta med övrig utbildning ligger på ungefär samma nivå under hela undersökningsperioden utom mellan de två sista åren då antalet minskar med 4,1 procent i riket och 4,7 procent i Örebro län. 2.3.2 Kommuner Tabell 2. Antalet sysselsatta (1997, 2008 och 2009) i Örebro län samt angränsande arbetsmarknadsregioner fördelat på kommuner och utbildningsnivå Högre utbildning Övrig utbildning Antal % Antal % Kommun 1997 2008 2009 1997-2009 2008-2009 1997 2008 2009 1997-2009 2008-2009 Lekeberg 132 314 297 125,0-5,4 1 478 1 582 1 468-0,7-7,2 Laxå 179 259 246 37,4-5,0 2 986 2 519 2 240-25,0-11,1 Hallsberg 536 960 944 76,1-1,7 6 271 6 661 5 964-4,9-10,5 Degerfors 256 370 343 34,0-7,3 3 428 2 900 2 620-23,6-9,7 Hällefors 150 335 318 112,0-5,1 2 644 2 567 2 371-10,3-7,6 Ljusnarsberg 125 208 182 45,6-12,5 1 836 1 543 1 370-25,4-11,2 Örebro 7 552 15 396 15 754 108,6 2,3 46 529 53 245 50 795 9,2-4,6 Kumla 614 971 962 56,7-0,9 8 641 6 115 5 929-31,4-3,0 Askersund 272 420 419 54,0-0,2 3 365 3 516 3 395 0,9-3,4 Karlskoga 1 457 2 624 2 494 71,2-5,0 13 056 12 813 12 019-7,9-6,2 Nora 311 496 504 62,1 1,6 3 110 2 937 2 755-11,4-6,2 Lindesberg 883 1 666 1 666 88,7 0,0 8 763 8 531 7 836-10,6-8,1 Storfors 129 179 171 32,6-4,5 1 209 1 297 1 081-10,6-16,7 Smedjebacken 266 380 365 37,2-3,9 3 831 3 179 2 836-26,0-10,8 Ludvika 1 209 1 933 2 057 70,1 6,4 10 126 10 073 9 947-1,8-1,3 Samtliga 14 071 26 511 26 722 89,9 0,8 117 273 119 478 112 626-4,0-5,7 Tabell 2 visar att antalet sysselsatta med högre utbildning ökar i samtliga 15 kommuner under undersökningsperioden. Kraftigast är ökningen i Lekeberg med 125 procent och i Örebro med 108,6 procent. Utvecklingen är svagast i Storfors, Smedjebacken och Laxå med drygt 30 procent. Mellan 2008 och 2009 minskar antalet sysselsatta i samtliga kommuner inom högre utbildning utom Örebro, Nora, Lindesberg och Ludvika. I flera kommuner minskar antalet sysselsatta med övrig utbildning kraftigt. I Laxå, Kumla och Smedjebacken minskar sysselsättningen med mer än 25 procent mellan 1997 och 2009. Örebro och Askersund är de enda två kommunerna som har en positiv sysselsättningsutveckling. 14 Högskoleverkets statistikdatabas. 15 I dessa inkluderas ett mindre antal dubbelräkningar; dvs. personer som tar ut mer än en examen. 14

Diagram 5. Antalet sysselsatta 2009 med högre utbildning fördelat på kommuner i Örebros arbetsmarknadsregion och angränsande arbetsmarknadsregioner (%) 25,0 20,0 15,0 (%) 10,0 5,0 - Örebro Lindesberg Karlskoga Ludvika Lekeberg Nora Kumla Hallsberg Storfors Hällefors Ljusnarsberg Degerfors Smedjebacken Askersund Laxå Kommun Omkring 20 procent av de sysselsatta i Örebro län 2009 hade en högre utbildning, men variationen är stor bland de 15 kommunerna. Örebro har den högsta andelen sysselsatta med högre utbildning, 23,7 procent. Längst ner på skalan befinner sig Smedjebacken, Askersund och Laxå där cirka tio procent av arbetskraften har en högre utbildning. 2.4 Kön och utbildningsnivå 2.4.1 Örebro län och riket Tabell 3. Antalet sysselsatta i Örebro län och riket samt förändring i antalet sysselsatta (%) fördelat på kön och utbildningsnivå 2009 Högre utbildning Övrig utbildning Andel med med högre Högre utbildning Övrig utbildning 1997-2009 2008-2009 1997-2009 2008-2009 utb. 2009 Riket Män 429 301 1 785 640 60,8 0,3 3,3-4,6 19,4 Kvinnor 566 233 1 485 764 118,8 2,0-4,0-4,2 27,6 Örebro län Män 9 360 54 131 56,3-1,4-0,5-6,4 14,7 Kvinnor 14 769 44 631 128,0 1,7-6,4-5,3 24,9 I riket ökar antalet sysselsatta män med 11 procent och antalet kvinnor med 13,6 procent 1997 2009. I Örebro ökar antalet män med 5,5 procent och antalet kvinnor med 9,6 procent. Kvinnor inom den offentliga sektorn i Örebro län expanderar kraftigt jämfört med riket. Män inom den privata sektorn utvecklas mycket kraftigare i riket jämfört med Örebro län. Antalet sysselsatta med högre utbildning ökar mycket kraftigt 1997 2009, och antalet sysselsatta kvinnor har vuxit mer än dubbelt så mycket som antalet sysselsatta män med högre utbildning. Av tabellen framgår att antalet sysselsatta med högre utbildning påverkas mindre av konjunktursvängningar än antalet sysselsatta med övrig utbildning, och att kvinnorna är mindre konjunkturkänsliga än männen. Tabellen visar också andelen sysselsatta med högre utbildning Örebro län ligger några procentenheter under riksnivån. Skillnaden mellan Örebro län och riket är 4,7 procentenheter för männen och 2,7 procentenheter för kvinnorna. 15

Bland de sysselsatta med högre utbildning i Örebro län är 61,2 procent kvinnor. I riken är den andelen 56,9 procent. Bland männen är andelarna 48,3 respektive 48,1 procent. Fördelningen mellan könen i Örebro län ligger således mycket nära riksgenomsnittet. 2.4.2 Kommuner Tabell 4. Antalet sysselsatta samt förändring i antalet sysselsatta (%) fördelat på kön, utbildningsnivå och kommun 2009 Högre utbildning Övrig utbildning Andel m. högre Storfors Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Smedjebacken Ludvika Högre utbildning Övrig utbildning 1997-2009 2008-2009 1997-2009 2008-2009 utb. 2009 Män 60 606 3,4-7,7-4,6-17,2 9,0 Kvinnor 111 475 56,3-2,6-17,2-15,9 18,9 Män 77 813 60,4-20,6 8,8-7,3 8,7 Kvinnor 220 655 161,9 1,4-10,4-7,1 25,1 Män 118 1 386 26,9-9,2-24,0-11,3 7,8 Kvinnor 128 854 48,8-0,8-26,6-10,8 13,0 Män 352 3 624 43,1-3,6-4,7-10,8 8,9 Kvinnor 592 2 340 104,1-0,5-5,3-9,9 20,2 Män 106 1 534 15,2-8,6-19,9-9,1 6,5 Kvinnor 237 1 086 44,5-6,7-28,3-10,5 17,9 Män 107 1 354 59,7-15,1-6,4-6,3 7,3 Kvinnor 211 1 017 154,2 1,0-15,1-9,4 17,2 Män 60 740 13,2-11,8-22,5-12,7 7,5 Kvinnor 122 630 69,4-12,9-28,5-9,4 16,2 Män 6 199 27 329 72,2 1,2 12,3-5,4 18,5 Kvinnor 9 555 23 466 141,8 3,0 5,7-3,6 28,9 Män 347 3 282 16,1-4,4-26,1-2,2 9,6 Kvinnor 615 2 647 95,2 1,2-36,9-4,1 18,9 Män 146 1 886 27,0-2,0 8,5-2,4 7,2 Kvinnor 273 1 509 73,9 0,7-7,3-4,7 15,3 Män 1 084 6 414 31,9-8,2-7,2-7,2 14,5 Kvinnor 1 410 5 605 122,0-2,3-8,8-5,0 20,1 Män 176 1 471 26,6 1,7-10,1-4,7 10,7 Kvinnor 328 1 284 90,7 1,5-12,8-7,9 20,3 Män 588 4 298 41,3-2,6-7,7-8,2 12,0 Kvinnor 1 078 3 538 130,8 1,5-13,8-8,1 23,4 Män 125 1 704 8,7-6,0-24,8-11,3 6,8 Kvinnor 240 1 132 58,9-2,8-27,7-9,9 17,5 Män 966 5 553 49,3 8,3 5,1 1,0 14,8 Kvinnor 1 091 4 394 94,1 4,8-9,3-3,9 19,9 Smedjebacken och Storfors har den svagaste tillväxten av antalet sysselsatta män med högre utbildning jämfört med övriga kommuner, 8,7 respektive 3,4 procent. Tillväxten av antalet högutbildade män är kraftigast i Örebro, 72,3 procent, och Lekeberg, 60,4 procent. Generellt ökar antalet sysselsatta högutbildade mer för kvinnor än för män. Antalet kvinnor ökar minst i Laxå och Degerfors, under 50 procent, och mest i Lekeberg, Hällefors och Örebro med över 140 procent. Spridningen bland kommunerna är mycket stor gällande antalet sysselsatta med högre utbildning. Spridningen är också stor för andelen sysselsatta med högre utbildning. För männens är andelen lägst i Hällefors, Askersund, Smedjebacken och Degerfors med under 7 procent och den är högst i Örebro, Ludvika och Karlskoga med över 15 procent. Andelen högutbildade kvinnor är störst i Örebro och Lekeberg med 25 procent av samtliga sysselsatta. Andelen är lägst i Askersund och Laxå, 15,3 respektive 13 procent. Rapporten har tidigare visat att antalet högutbildade män minskar 2008 2009 i Örebro län. Detta är inte ett generellt mönster när sysselsättningen redovisas efter kommun. I Ludvika ökar antalet män med 8,3 procent och i Laxå minskar de med 9,3 procent. Förhållandet är i stort sett detsamma för de högutbildade kvinnorna i Ludvika där de ökar med 4,6 procent och i Ljusnarsberg där de minskar med 12,9 procent. Antalet sysselsatta med övrig utbildning 16

minskar oavsett kön och kommun förutom i Ludvika där antalet män med övrig utbildning ökar med 1 procent. 2.5 Födelseland och utbildningsnivå 2.5.1 Örebro län och riket Tabell 5. Antalet sysselsatta i Örebro län och i riket samt förändring i antalet sysselsatta (%) fördelat på födelseland och utbildningsnivå Riket Örebro län 2009 Högre utbildning Övrig utbildning Andel m. högre Högre utbildning Övrig utbildning 1997-2009 2008-2009 1997-2009 2008-2009 utb. 2009 Sverige 860 017 2 874 929 80,7 1,3-3,7-4,3 23,0 Övrigt 135 517 396 475 172,3 1,0 37,2-5,8 25,5 Sverige 21 538 89 408 87,1 0,9-5,9-5,5 19,4 Övrigt 2 591 9 354 170,7-2,8 32,3-8,9 21,7 Antalet sysselsatta som inte är födda i Sverige ökar kraftigt under undersökningsperioden. Ökningen är något kraftigare i riket jämfört med Örebro län. Det första året är andelen sysselsatta utrikes födda 7 procent av samtliga sysselsatta och det sista året är andelen 9,7 procent i Örebro län. I riket är motsvarande andelar 8,9 procent respektive 12,5 procent. I länet svarar de sysselsatta som inte är födda i Sverige för 47,1 procent av den totala tillväxten i sysselsättningen och i riket 41,5 procent 1997 2009. Antalet sysselsatta med högre utbildning som inte är födda i Sverige ökar med över 170 procent i såväl riket som i Örebro län 1997 2009. Under samma period ökar antalet utrikes födda sysselsatta med övrig utbildning med över 30 procent medan antalet sysselsatta födda i Sverige minskar med över fyra procent. Bland de utrikes födda är andelen med högre utbildning 2009 något större än för dem som är födda i Sverige. 2.5.2 Kommuner Tabell 6 visar att i Hallsberg, Smedjebacken, Kumla, Laxå och Degerfors ökar antalet sysselsatta med högre utbildning som inte är födda i Sverige med under 100 procent. I övriga kommuner ökar antalet sysselsatta med över 100 procent kraftigast i Örebro, 214,3 procent under perioden 1997 2009. Men man måste vara observant på att antalet sysselsatta med högre utbildning och med utländsk bakgrund är få i vissa kommuner i till exempel Storfors och Lekeberg är det 18 personer 2009. Antalet högutbildade födda i Sverige ökar med över 100 procent i Lekeberg, Hällefors och Örebro mest i Lekeberg med 122,2 procent. Utvecklingen är svagast i Storfors med 24,4 procent. Om man ser till gruppen med övrig utbildning minskar antalet sysselsatta utrikes födda i samtliga kommuner utom Örebro och Hallsberg där antalet ökar med 95,9 procent respektive 12,1 procent. Mest negativ är utvecklingen i Ljusnarsberg där antalet minskar med 44 procent. 17

Tabell 6. Antalet sysselsatta samt förändring i antalet sysselsatta (%) fördelat på födelseland, utbildningsnivå och kommun 2009 Högre utbildning Övrig utbildning Andel m. högre Högre utbildning Övrig utbildning 1997-2009 2008-2009 1997-2009 2008-2009 utb. 2009 Storfors Sverige 153 985 24,4 2,0-8,2-15,2 13,4 Övrigt 18 96 200,0-37,9-29,4-29,4 15,8 Lekeberg Sverige 280 1 427 122,2-2,1 0,0-6,0 16,4 Övrigt 17 41 183,3-39,3-19,6-35,9 29,3 Laxå Sverige 221 2 074 37,3 2,8-23,9-9,6 9,6 Övrigt 25 166 38,9-43,2-36,4-26,2 13,1 Hallsberg Sverige 855 5 585 74,8 0,6-5,9-9,4 13,3 Övrigt 89 379 89,4-19,1 12,1-23,6 19,0 Degerfors Sverige 314 2 405 33,6-7,6-23,0-8,7 11,5 Övrigt 29 215 38,1-3,3-29,5-19,5 11,9 Hällefors Sverige 287 2 143 112,6-1,7-8,6-6,0 11,8 Övrigt 31 228 106,7-27,9-23,7-20,3 12,0 Ljusnarsberg Sverige 158 1 286 50,5-11,7-23,7-9,1 10,9 Övrigt 24 84 20,0-17,2-44,0-34,9 22,2 Örebro Sverige 13 978 44 977 100,1 2,3 3,3-4,7 23,7 Övrigt 1 776 5 818 214,3 2,8 95,9-3,6 23,4 Kumla Sverige 865 5 493 56,4 0,8-32,3-2,1 13,6 Övrigt 97 436 59,0-14,2-17,7-13,5 18,2 Askersund Sverige 393 3 307 51,2 2,3 2,4-1,9 10,6 Övrigt 26 88 116,7-27,8-34,3-39,3 22,8 Karlskoga Sverige 2 255 10 889 65,6-4,4-8,0-5,9 17,2 Övrigt 239 1 130 151,6-10,2-7,5-9,2 17,5 Nora Sverige 456 2 564 57,2 1,6-11,5-5,4 15,1 Övrigt 48 191 128,6 2,1-10,3-15,9 20,1 Lindesberg Sverige 1 476 7 258 82,9 0,1-11,1-8,0 16,9 Övrigt 190 578 150,0-1,0-3,0-9,5 24,7 Smedjebacken Sverige 340 2 632 34,9-2,3-25,2-10,3 11,4 Övrigt 25 204 78,6-21,9-34,8-17,1 10,9 Ludvika Sverige 1 788 9 241 64,8 6,2-1,5-1,3 16,2 Övrigt 269 706 116,9 7,6-4,9-0,7 27,6 Antalet sysselsatta med övrig utbildning som är födda i Sverige minskar i samtliga kommuner utom i Örebro och Askersund där antalet ökar med 3,3 respektive 2,4 procent. I Lekeberg är det samma antal sysselsatta 1997 som 2009. Antalet sysselsatta minskar mest i Kumla 32,3 procent. Bilden av utvecklingen 2008 2009 i avseende antalet sysselsatta med högre utbildning är splittrad. I tre kommuner ökar antalet sysselsatta. I Ludvika, Örebro och Nora är utvecklingen positiv för sysselsatta som inte är födda i Sverige i övrigt negativ. För de sysselsatta som är födda i Sverige ökar sysselsättningen i nio kommuner. I samtliga kommuner oavsett födelseland minskar antalet sysselsatta med övrig utbildning. För såväl de sysselsatta med högre som övrig utbildning har lågkonjunkturen 2008 2009 en kraftigare negativ effekt på sysselsättningsutvecklingen för utrikes födda än för de sysselsatta som är födda i Sverige. 2.6 Arbetsmarknadssektor och utbildningsnivå 2.6.1 Örebro län och riket Tabell 7. Antalet sysselsatta i Örebro län och riket samt förändring i antalet sysselsatta (%) fördelat på arbetsmarknadssektor och utbildningsnivå Riket Örebro län 2009 Högre utbildning Övrig utbildning Andel m. högre Högre utbildning Övrig utbildning 1997-2009 2008-2009 1997-2009 2008-2009 utb. 2009 Offentlig 479 060 783 735 56,5 0,9-17,8-4,6 37,9 Privat 513 936 2 471 369 136,6 1,6 7,5-4,3 17,2 Offentlig 15 506 27 871 75,3 1,7-11,2-3,7 35,7 Privat 8 581 70 491 140,2-1,6 0,4-6,6 10,9 18

Både inom den offentliga och den privata sektorn ökar antalet sysselsatta med drygt sju procent mellan 1997 och 2009 i Örebro län. Utvecklingen i Örebro län avviker kraftigt ifrån utvecklingen i riket där antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn är ungefär samma 1997 som 2009 medan antalet sysselsatta inom den privata sektorn ökar med 18,6 procent. Inom den privata sektorn minskar antalet sysselsatta kraftigare 2008 2009 än antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn såväl i länet som i riket. I riket var 33,4 procent av de sysselsatta verksamma inom den offentliga sektorn 1997 och 29,7 procent 2009. I Örebro län är cirka 35 procent sysselsatta inom den offentliga sektorn båda åren. I såväl i länet som i riket ökar antalet sysselsatta med högre utbildning med omkring 140 procent inom den privata sektorn. Inom den offentliga sektorn ökar antalet sysselsatta med högre utbildning mindre kraftig i länet med 75,3 procent och i riket med 56,5 procent. Antalet sysselsatta med övrig utbildning minskar både i riket och i länet medan det ökar inom den privata sektorn men mycket svagt i länet. Andelen sysselsatta med högre utbildning är större i den offentliga sektorn än i den privata nivån i Örebro län är ungefär samma som i riket. Om man ser till kompetensnivån inom den privata sektorn är det stor skillnad mellan å ena sidan länet och riket andelen med högre utbildning inom sektorn i riket är 17,2 procent jämfört med 10,9 procent i länet. 2.6.2 Kommuner Tabell 8 visar att i samtliga 15 kommuner är sysselsättningsutvecklingen mer positiv för högre utbildade i den privata än i den offentliga sektorn. I Kumla ökar antalet sysselsatta 1997 2009 i den offentliga sektorn med 89 procent och i den privata sektorn med 18 procent i båda avseendena står Kumla för extremvärdena. Om man ser på utvecklingen i Örebro, som ligger högt för tillväxten i antalet sysselsatta med högre utbildning, ökar antalet med 81,4 procent inom den offentliga sektorn och med 190,1 procent inom den privata sektorn. 19

Tabell 8. Antalet sysselsatta samt förändring i antalet sysselsatta (%) fördelat på arbetsmarknadssektor, utbildningsnivå och kommun 2009 Högre utbildning Övrig utbildning Andel m. högre Högre utbildning Övrig utbildning 1997-2009 2008-2009 1997-2009 2008-2009 utb. 2009 Storfors Offentlig 112 338-1,8 3,7-25,9-6,6 24,9 Privat 59 735 293,3-16,9-0,3-20,4 7,4 Lekeberg Offentlig 187 429 70,0-3,1-24,6-8,7 30,4 Privat 107 1 013 386,4-9,3 15,2-6,0 9,6 Laxå Offentlig 118 441 16,8-1,7-32,4-4,3 21,1 Privat 124 1 785 61,0-8,1-23,1-12,5 6,5 Hallsberg Offentlig 653 1 520 55,1 1,1-18,4-4,9 30,1 Privat 290 4 415 163,6-7,3 0,8-12,1 6,2 Degerfors Offentlig 251 756 19,0-2,0-27,4-6,6 24,9 Privat 91 1 850 102,2-19,5-22,2-10,8 4,7 Hällefors Offentlig 217 608 80,8-4,0-23,9-11,0 26,3 Privat 101 1 756 236,7-7,3-4,5-6,3 5,4 Ljusnarsberg Offentlig 118 451 22,9-13,9-29,1-7,6 20,7 Privat 62 910 113,8-10,1-23,6-12,8 6,4 Ör ebr o Offentlig 10 138 14 448 81,4 3,1-5,7-2,2 41,2 Privat 5 602 36 207 190,1 1,1 16,9-5,5 13,4 Kumla Offentlig 633 1 917 89,0-0,8 3,6 0,9 24,8 Privat 328 3 982 18,0-1,5-41,0-4,7 7,6 Askersund Offentlig 273 869 30,0 3,8-20,6-3,7 23,9 Privat 145 2 497 141,7-6,5 11,0-3,1 5,5 Karlskoga Offentlig 1 357 3 102 78,8-1,7-10,8-7,3 30,4 Privat 1 135 8 899 62,8-8,5-6,9-5,8 11,3 Nora Offentlig 302 766 45,9 3,1-29,1-3,5 28,3 Privat 198 1 959 100,0-1,0-2,1-7,5 9,2 Lindesberg Offentlig 1 259 2 564 83,0-0,1-15,2-6,3 32,9 Privat 398 5 218 105,2 1,0-8,4-8,9 7,1 Smedjebacken Offentlig 258 745 33,7-3,0-32,2-8,0 25,7 Privat 105 2 077 47,9-6,3-23,3-11,8 4,8 Ludvika Offentlig 971 2 764 47,6 0,5-19,1-4,1 26,0 Privat 1 083 7 161 97,6 12,6 7,4 0,0 13,1 Antalet sysselsatta med övrig utbildning minskar inom den offentliga sektorn i samliga kommuner utom i Kumla där det ökar med 3,6 procent, i Laxå minskar det med 32,4 procent. I privat sektor ökar antalet sysselsatta i Lekeberg, Hallsberg, Örebro, Askersund och Ludvika mest i Örebro med 16,9 procent. Andelen sysselsatta med högre utbildning i Örebro län är 35,7 procent inom offentlig sektor. Det är endast Örebro kommun som ligger över länsnivån med 41,2 procent. Lägst är andelen i Ljusnarsberg och Laxå där cirka 20 procent av de sysselsatta inom den offentliga sektorn har högre utbildning. Även inom den privata sektorn är det stora variationer. Störst andel högutbildade finns i Örebro och Ludvika 13 procent och lägst andel i Hällefors, Smedjebacken och Degerfors med 5 procent. 20

2.6.3 En sammanfattande bild över utvecklingen i Örebro län och riket Tabell 9. Antalet sysselsatta 1997-2009 fördelade efter utbildningsnivå, arbetsmarknadssektor, kön och etnicitet i Örebro län och riket (Index1997=100) Antal Förändring (%) Utbildnings-nivå Region Sektor Kön Födelseland 2009 1997-2009 2008-2009 Högre utbildning Örebro län Offentlig Män Sverige 3 920 26,2 0,1 Övrigt 538 101,5-0,2 Kvinnor Sverige 10 019 94,9 2,4 Övrigt 1 029 209,9 0,9 Privat Män Sverige 4 296 84,9-1,7 Övrigt 593 138,2-10,1 Kvinnor Sverige 3 262 263,7 0,3 Övrigt 430 321,6-4,4 Hela riket Offentlig Män Sverige 123 264 13,5-0,1 Övrigt 18 401 74,0 0,8 Kvinnor Sverige 299 093 73,5 1,3 Övrigt 38 302 161,1 1,5 Privat Män Sverige 244 221 86,1 0,7 Övrigt 42 501 182,6-0,3 Kvinnor Sverige 191 630 209,6 3,1 Övrigt 35 584 295,2 2,0 Övrig utbildning Örebro län Offentlig Män Sverige 5 749-13,2-2,7 Övrigt 573 37,4-7,9 Kvinnor Sverige 19 451-14,9-4,0 Övrigt 2 098 40,3-4,7 Privat Män Sverige 43 273-0,9-6,8 Övrigt 4 390 30,0-11,5 Kvinnor Sverige 20 558-4,2-6,5 Övrigt 2 270 30,8-10,4 Hela riket Offentlig Män Sverige 168 134-18,2-4,0 Övrigt 20 556 20,4-6,0 Kvinnor Sverige 525 160-21,7-5,0 Övrigt 69 885 16,5-5,3 Privat Män Sverige 1 400 712 2,9-4,6 Övrigt 190 030 47,1-7,2 Kvinnor Sverige 766 855 5,0-3,8 Övrigt 113 772 43,7-4,7 Olika grupper har haft olika sysselsättningsutveckling mellan 1997 och 2009. Det allmänna mönstret är att antalet sysselsatta med högre utbildning ökat mer än antalet sysselsatta med övrig utbildning. Antalet sysselsatta inom den privata sektorn har ökat relativt kraftigt i förhållande till sysselsatta inom den offentliga sektorn. Antalet kvinnor har ökat mer än antalet män. Antalet sysselsatta som är utrikes födda ökar mer än antalet sysselsatta som är födda i Sverige. Tabell 8 visar de sysselsatta i Örebro län och i riket fördelade efter samtliga fyra bakgrundsvariabler. Skillnaden mellan högre respektive och övrig utbildning är tydlig. Om vi först studerar utvecklingen för de högre utbildade kan man konstatera att Örebro län och riket har en liknande utveckling. Mellan 1997 och 2009 ökar antalet sysselsatta i Örebro län kraftigare än i riket för samtliga grupper utom två privatanställda män. Utrikes födda privatanställda män ökar i Örebro län med 38 procent och med 83 procent i riket, men för privatanställda män som är födda i Sverige är skillnaden liten 1 procentenhet lägre i Örebro län. Den sämsta utvecklingen för högutbildade sysselsatta har män inom den offentliga sektorn födda i Sverige antalet ökar med 26 procent i Örebro län och 13 procent i riket. Den andra 21

extremen är kvinnor som är sysselsatta inom den privata sektorn och som är inte är födda i Sverige antalet sysselsatta ökar med 322 procent i Örebro län och 295 procent i riket. Men det är mycket få kvinnor de handlar om 330 personer i Örebro län 2009. Om man ser till utvecklingen i antalet sysselsatta högutbildade stagnerar det i allmänhet under 2008 och 2009 i riket. I Örebro minskar antalet sysselsatta för fyra grupper numerärt mest för män födda i Sverige inom den offentliga sektorn och utrikes födda män sysselsatta inom den privata sektorn. Utvecklingen för sysselsatta med låg utbildning 1997 2009 skiljer sig i Örebro län från utvecklingen i riket genom att i Örebro län minskar sysselsättningen för samtliga grupper som är födda i Sverige. Offentligt anställda minskar med 13 15 procent mellan 1997 och 2009. I riket minskar endast antalet offentligt anställda män och kvinnor födda i Sverige. Jämför man nivåerna för 2009 är de genomgående högre i riket jämfört länet inom den privata sektorn och genomgående lägre inom den offentliga sektorn. En förhållandevis stor andel av de sysselsatta med högre utbildning är sysselsatta inom den offentliga sektorn 64,4 procent i Örebro län och 48,2 procent i riket. För samtliga grupper sysselsatta med övrig utbildning, i såväl Örebro län som i riket, minskar sysselsättningen mellan de två sista åren. Antalet sysselsatta utrikes födda minskar kraftigare än antalet sysselsatta som är födda i Sverige. Antalet privatanställda utrikes födda män och kvinnor minskar med över 10 procent mellan de två sista åren i Örebro län. Genomgående är utvecklingen för utrikes födda i sämre i Örebro län än i riket. 2.7 Arbetsmarknadssektor och näringsgren 16 I detta avsnitt följer en kortare beskrivning av de sysselsattas fördelning efter näringsgren och arbetsmarknadssektor på läns- och riksnivå. Data finns för 2004 och 2009 med näringsgrensindelning (RAMS) 17, vilket gör att effekterna av lågkonjunkturen inte syns lika tydligt. Det är stora skillnader i utvecklingen för sysselsatta med högre utbildning inom privat och offentlig sektor och därför skiljer rapporten på de olika sektorerna. Förändringen i antalet sysselsatta med högre utbildning inom den privata sektorn uppdelat på näringsgrenar är så liten att en beskrivning inte blir meningsfull varför Örebro län redovisas i tabell 8 och inte kommuner. 16 Detta avsnitt bygger på data från SCB:s yrkesregister som redovisas i deras statistikdatabas för åldersklasserna 16 64 år. Det finns inga data redovisade för denna indelning på kommunnivå i statistikdatabasen. 17 I de tabeller vi beställt från SCB som bygger på sysselsättningsregistret finns också uppgifter om de sysselsattas näringsgrenstillhörighet. Men som en följd av SCB:s sekretessgranskning har vi bedömt att felkällorna är för stora för att det ska gå att dra några slutsatser utifrån det tabellmaterialet. 22

Tabell 10. Antalet sysselsatta, andelen sysselsatta (%) 2009 samt förändring i antalet sysselsatta (%) 2004 2009 fördelat på arbetsmarknadssektor, utbildningsnivå, näringsgren och region Hela riket Antal Andel Förändring Högre utbildning Övrig utbildning Högre utbildning Övrig utbildning Högre utbildning Övrig utbildning Offentlig Jordbruk mm 187 1475 0,04 0,19-26,4-15,3 Tillverk ning 21 138 0,00 0,02-48,8-23,8 El-, gas-, värme, vatten 356 3576 0,07 0,47 27,1-5,6 Byggverksamhet 1883 12060 0,40 1,57-3,8-30,4 Partihandel och detaljhandel 3 28 0,00 0,00 50,0-6,7 Hotell- och restaurangverksamhet 162 2205 0,03 0,29 12,5 3,6 Transport 425 2293 0,09 0,30 59,2 16,9 Finansiell verksamhet 487 643 0,10 0,08 12,2-11,1 Företagstjänster 16934 20123 3,57 2,62-7,0-8,2 Offentlig förvaltning och försvar 96763 140996 20,38 18,39 18,3-7,9 Utbildning 191523 177127 40,33 23,10 9,7-11,4 Hälso- och sjukvård 156212 388791 32,89 50,70 23,8-11,4 Övriga tjänster 9929 17400 2,09 2,27 4,7-10,1 Samtliga 474885 766855 100,00 100,00 14,8-10,9 Privat Jordbruk mm 5226 72892 1,02 2,95 41,6 3,0 Utvinning av mineral 703 7228 0,14 0,29 44,9 6,9 Tillverk ning 91889 520988 17,91 21,12 12,5-18,4 El-, gas-, värme, vatten 7386 31697 1,44 1,28 40,4 4,0 Byggverksamhet 10940 261542 2,13 10,60 74,6 22,5 Partihandel och detaljhandel 52799 481587 10,29 19,52 30,8 1,5 Hotell- och restaurangverksamhet 7594 119638 1,48 4,85 43,7 16,4 Transport 22456 225192 4,38 9,13 16,3-3,3 Finansiell verksamhet 29462 57739 5,74 2,34 32,6-5,5 Företagstjänster 171914 395665 33,51 16,04 42,5 17,9 Offentlig förvaltning och försvar 911 2134 0,18 0,09 50,8 8,5 Utbildning 29922 44114 5,83 1,79 53,9 12,7 Hälso- och sjukvård 46054 111980 8,98 4,54 45,3 31,9 Övriga tjänster 35843 134793 6,99 5,46 20,2 3,3 Samtliga 513099 2467189 100,00 100,00 32,7 1,8 Örebro län Antal Andel Förändring Högre utbildning Övrig utbildning Högre utbildning Övrig utbildning Högre utbildning Övrig utbildning Offentlig Jordbruk mm 2 47 0,01 0,17-80,0-9,6 Tillverkning.... El-, gas-, värme, vatten 12 128 0,08 0,47-66,7-32,3 Byggverksamhet 14 400 0,09 1,46 180,0-19,4 Partihandel och detaljhandel.... Hotell- och restaurangverksamhet 3 179 0,02 0,65-25,0 1,7 Transport 4 94 0,03 0,34-20,0 16,0 Finansiell verksamhet 9 14 0,06 0,05 200,0 16,7 Företagstjänster 266 670 1,73 2,45 49,4 13,0 Offentlig förvaltning och försvar 2797 4958 18,17 18,14 30,8 1,5 Utbildning 6312 6000 41,00 21,95 12,7-11,1 Hälso- och sjukvård 5798 14326 37,66 52,42 24,1-13,1 Övriga tjänster 177 515 1,15 1,88 0,6 7,5 Samtliga 15394 27331 100,00 100,00 20,0-9,5 Privat Jordbruk mm 139 2241 1,62 3,18 16,8-4,1 Utvinning av mineral 30 451 0,35 0,64 7,1 0,4 Tillverk ning 2153 18546 25,13 26,35 13,0-16,6 El-, gas-, värme, vatten 114 847 1,33 1,20 9,6-22,8 Byggverksamhet 210 7816 2,45 11,11 55,6 12,5 Partihandel och detaljhandel 917 13812 10,71 19,62 34,9-1,0 Hotell- och restaurangverksamhet 112 2761 1,31 3,92 57,7 12,9 Transport 237 6245 2,77 8,87 24,1-1,2 Finansiell verksamhet 278 846 3,25 1,20 27,5-10,2 Företagstjänster 2300 10328 26,85 14,67 47,4 15,3 Offentlig förvaltning och försvar 2 5 0,02 0,01. -37,5 Utbildning 586 872 6,84 1,24 57,5 1,5 Hälso- och sjukvård 738 2127 8,62 3,02 54,1 37,4 Övriga tjänster 750 3483 8,76 4,95 12,8-4,4 Samtliga 8566 70380 100,00 100,00 31,2-1,9 Jämför andelen sysselsatta i olika arbetsmarknadssektorer och näringsgrenar mellan riket och Örebro län. De med högre utbildning i Örebro län inom offentlig sektor är underrepresenterade inom företagstjänster och offentlig förvaltning, men överrepresenterade 23