Kognitivt stöd som hjälpmedel. Projektrapport



Relevanta dokument
Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag

Tänk på hur man kan kompensera. - Gunilla Barse-Persson, arbetsterapeut

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen

Hjälpmedelsinstitutet

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Vardagsfärdigheter hos vuxna

SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM. En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Att få vardagen att fungera.

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till kursen:

Möjlighet att leva som andra

Nationell konferens om Teknik och demens

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun

Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången?

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:

Kognitionshjälpmedel. För struktur och översikt

Hjälpmedel lönsamma. Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning

Nationella inspirationsmiljön

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Sektorn för socialtjänst BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det?

Lenas mamma får en depression

Ett dokument framtaget av IFS Centrala Stockholms Erfarenhetsgrupp.

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Utprovning och bedömning vid förskrivning av tyngdtäcke

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping

Kognitiva hjälpmedel. Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

2011 års IT-konferens

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Innan hjälpmedel. Vad behöver göras? Förskrivning av hjälpmedel. Prova ut, anpassa och välja lämplig produkt

Sömnhjälpen.

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast

Tips från forskaren Hösten

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Välfärdsteknologi till anhöriga som är mitt i livet. erfarenheter från Teknik för äldre

Välkommen till Familjehuset!

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Som tiden går. Hjälpmedel som gör vardagen lättare

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Gruppbostad. Enligt LSS, Lagen om stöd och service

Servicebostad. Enligt LSS, Lagen om stöd och service

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Stöd och service enligt LSS

Att ta avsked - handledning

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun

Mobiltelefonbaserade stöd/hjälpmedel. Kogni&v hjälpmedel. Om företaget Comai AB

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

Självskattning av mental trötthet

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt

BVC-rådgivning om sömnproblem

Sammanställning av enkät gällande LSS i Jönköpings län

Gruppbostad. - Vad är det?

Kognitiva hjälpmedel. Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Behandlingsguide Sov gott!

Lättläst LSS för vuxna

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

Kognitivt stöd Har DU någonsin. Inspiration för tid och struktur i vardagen

NATIONELL INSPIRATIONSMILJÖ

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

FÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Stöd i Sundbyberg. För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

Hjälpmedelsinstitutets yttrande över betänkandet Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30) Remiss U2008/2293/F

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

Lycksele kommun erbjuder dig som är gymnasieelev och i behov av särskilt stöd och service enligt LSS att bo på City och Dixi.

I samverkan korsar vi gränser och bygger broar. Ann Tjernberg och Ing-Marie Wieselgren Nationell psykiatrisamordning

Gruppbostad och servicebostad

för äldre i Karlskrona

Transkript:

Kognitivt stöd som hjälpmedel Projektrapport

Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Evalena Habel, Tentaculus Ansvarig informatör: Johanna Grönkvist, HI URN:NBN:se:hi-2011-11345 (pdf) URN:NBN:se:hi-2011-11345 (html) Artikelnummer: 10345 Publikationen kan hämtas i pdf-format på www.hi.se/bestall. Den kan också beställas i alternativa format från HI.

Kognitivt stöd som hjälpmedel Projektrapport Hjälpmedel i fokus för personer med kognitiva funktionsnedsättningar Evalena Habel

Sammanfattning Tentaculus Independent Living AB har utvecklat ett enhetligt kognitivt stödsystem för hemmamiljö som hjälper en person under hela dygnet. Utifrån användarens behov och önskemål utformar man vad det personliga stödet ska omfatta och sen monteras själva hårdvaran i hemmet. Vill brukaren ändra på något så ringer han/hon eller någon i dennes närhet till företagets support så åtgärdas det oftast på en gång via fjärrstyrning. Projektets mål var att prova om Tentaculus kognitiva stödfunktioner fungerade för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Användningen skedde i personens hemmiljö. Utvärderingen skulle visa vilka stödfunktioner som var mest efterfrågade samt om nya funktioner önskas. Tentaculus kognitiva stödsystem bygger på trådlös kommunikation mellan en centralenhet och ett valfritt antal stödfunktioner. Det personliga stödet ger användaren påminnelser, vägledning och varning i de vardagssituationer där behov finns. Det kan till exempel vara påminnelser om medicin, när det är dags att äta och att gå och lägga sig. Varseblivning sker efter önskemål via tal, musik, sms, ljus och/eller upplysta symboler. Sex personer ingick i testgruppen. Alla personer i gruppen hade någon form av psykisk funktionsnedsättning med kognitiv problematik som följd. För människor, som av olika anledningar inte har en fullgod kognitiv förmåga, kan det vara problematiskt att klara av vardagslivet, att orientera sig i tid och rum; att planera, minnas, lära in och att relatera till sig själva och till närmiljön. Efter kartläggningen identifierades svårigheter med vardagsrutiner som att kliva upp på morgonen och att gå och lägga sig i tid; vila lagom länge på dagen; att äta regelbundet; att komma ihåg mattider, medicin, saker när man går ut samt städ- och tvättdagar. Alla testpersoner valde Tentaculus Dygnsstöd, dessutom valde några testpersoner Tentaculus Gå-ut stöd, medicinpåminnaren och påminnelser om dagliga aktiviteter. En ny funktion som önskades var ett stöd som påminde om att inte sova på dagen eller att man bara fick vila en kort stund. Stödet kunde enkelt och snabbt tas fram av Tentaculus och ingick i stödet hos flera av testpersonerna i projektet. Tentaculus kognitiva stödfunktioner har visat sig fungera lika bra på personer med psykiska funktionsnedsättningar som på andra grupper av personer med kognitiva svårigheter, till exempel personer med utvecklingsstörning, Aspergers syndrom, förvärvad hjärnskada och äldre personer med begynnande demens. Fortsatta utbildnings- och informations satsningar runt kognitivt stöd som hjälpmedel behövs efter projektets avslutande. Även kunskapen om att hjälpmedel på relativt kort sikt lönar sig rent samhällsekonomiskt är viktig när man pratar om hjälpmedel. Fortsatta studier är önskvärda där man ser över regelverk och upphandlingsprocesser som hindrar nya hjälpmedel, från mindre företag, från att snabbt nå användaren. Kognitivt stöd som hjälpmedel av: Evalena Habel

Innehåll Bakgrund... 4 Inledning... 5 Genomförande... 6 Projektdeltagarna... 6 Kartläggning av behov... 6 Resultat av kartläggningen... 6 Montering... 7 Metod... 7 Resultat... 7 Slutsatser... 13 Dygnsstöd... 13 Ny funktion... 13 Rehabilitering... 13 Tvåvägskommunikation... 13 Ingen utbildning behövs... 14 Anpassning av Tentaculusstödet utifrån nya behov... 14 Nytta för brukaren och samhällsekonomiska vinster för samhället... 14 Rekommendationer... 15

Bakgrund Tentaculus Independent Living AB har utvecklat ett enhetligt kognitivt stödsystem för hemmamiljö som hjälper en person under hela dygnet. Utifrån användarens behov och önskemål utformar man vad det personliga stödet ska omfatta, därefter monteras själva hårdvaran i hemmet. Vill brukaren ändra på något så ringer han/hon eller någon i dennes närhet till företagets support så åtgärdas eventuella problem oftast på en gång via en bredbandsuppkoppling. Tentaculus kognitiva stödsystem bygger på trådlös kommunikation mellan en centralenhet och ett valfritt antal stödfunktioner. Det personliga stödet ger användaren påminnelser, vägledning och varning i de vardagssituationer där behov finns. Det kan till exempel vara påminnelser om medicin, när det är dags att äta och att gå och lägga sig, vägledning kring hygien och varning när man glömt stänga balkongdörren eller ett fönster innan man går ut. Användaren uppmärksammas efter önskemål via tal, musik, sms, ljus och/eller upplysta symboler. Förutom kognitivt stöd kan Tentaculus också inkludera passivt och aktivt larm. Målsättningen är att bidra till ökad trygghet, höjd livskvalitet och säkrare boende, så att personen ges större möjlighet att aktivt delta i sociala sammanhang. Hittills har Tentaculus riktat sig till personer med kognitiva svårigheter från brukargrupperna personer med utvecklingsstörning, tidig demens, autism, förvärvad hjärnskada och Aspergers syndrom. Huvudkontakter i kundledet är vanligtvis ansvariga inom kommuner och landsting, verksamhetschefer, aktiva arbetsterapeuter, Hjälpmedelscentraler, privata vårdgivare och forskare inom KI och KTH. Kundkontakter samt erfarenheter från brukargrupperna visar att även målgruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar drabbas av kognitiv problematik och därför är i behov av hjälpmedel. Detta är bakgrunden till detta projekt där kognitivt stöd prövas som hjälpmedel på den för Tentaculus AB nya målgruppen. 4

Inledning Kognition handlar om vår förmåga att ta in och använda oss av kunskap om oss själva och vår omgivning. Man kan säga att det handlar om hjärnans processer som hjälper oss att fungera inom alla områden i livet; vår problemlösningsförmåga, att göra flera saker samtidigt, göra beräkningar, ta initiativ och mycket mer. Idag vet man att trötthet och långvarig stress påverkar kognitionen negativt. Att återhämta sig tar tid men är fullt möjligt. Men hjärnan kan också utsätts för en skada eller sjukdom som leder till en permanent kognitiv funktionsnedsättning. Man kan också födas med ett funktionshinder som gör att hjärnan inte utvecklas som den ska och även då uppstår kognitiva brister. För människor, som av olika anledningar inte har en fullgod kognitiv förmåga, kan det vara problematiskt att klara av vardagslivet, att orientera sig i tid och rum; att planera, minnas, lära in och att relatera till sig själva och till närmiljön. Kognitivt stöd är alla de åtgärder som kompenserar en kognitiv funktionsnedsättning. Det kan vara allt från tekniska system, som Tentaculus, till enkla färg- och symboluppmärkningar. Kognitivt stöd kan i praktiken också vara strategier och metoder eller arbetssätt, till exempel attityder och förhållningssätt mot personen med en kognitiv funktionsnedsättning. Man kan säga att kognitivt stöd är allt det som gör det lättare att minnas, förstå, planera, strukturera och hantera tid. Det kognitiva stödet har till syfte att göra personen självständig. Projektets mål är att prova om Tentaculus kognitiva stödfunktioner fungerar för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Användningen ska ske i personens hemmiljö. Utvärderingen ska visa vilka befintliga stödfunktioner som är mest efterfrågade samt om nya funktioner önskas. För varje person finns en arbetsterapeut-kontakt. Om testpersonen önskar behålla Tentaculus stödet efter projektets slut finns då en upparbetad kontakt där vi går vidare med att ansöka om att förskriva Tentaculus som ett personligt hjälpmedel. För nyare hjälpmedel som ännu inte finns med på sortimentslistor hos Landstingen gäller olika regler över landet. I till exempel Stockholm kan man prova att förskriva Tentaculus som ett så kallat enstaka ärende. 5

Genomförande Projektdeltagarna Testgruppen bestod av sex personer varav tre män och tre kvinnor. Åldern varierade mellan 25 till 58 år. Personerna bor i Uppsala och Stockholm. Alla personer i gruppen hade någon form av psykisk funktionsnedsättning med kognitiv problematik som följd. Projektet pågick under 2010 och deltagandet varierade från 6 till 10 månader. Fyra projektdeltagare bor i särskilt boende och två deltagare bor i egen lägenhet med boendestöd. Av de två som bodde med boendestöd hade en av dem en timmes stöd i veckan och den andre två timmars stöd i veckan. Kartläggning av behov Vi på Tentaculus började med att bjuda in kommunala och privata utförare inom Socialpsykiatrin. Personalen kom på besök till vår visningslägenhet där Tentaculus kognitiva stödfunktioner visades. Efter besöket erbjöds utvalda personer att få veta mer om Tentaculus kognitiva stödsystem. Testpersonerna erbjöds också ett besök i Tentaculus visningslägenhet. Tre av testpersonerna valde att komma och besöka visningslägenheten. Utifrån visningen kunde personerna reflektera och känna igen sig i olika situationer och då uttrycka en önskan om vilka stöd de kunde vara hjälpta av. Med fortsatta samtal där behoven kunde kartläggas, enades vi om vilka stöd testpersonerna skulle få prova. I samtalen fanns bland annat stödpersonal och arbetsterapeut med. För de tre personer som inte besökte vår visningslägenhet gjordes hembesök hos två av dem där en film om Tentaculus visades och vi samtalade utifrån de frågor som kom upp. Även här fanns arbetsterapeut och personal med. Den sjätte projektdeltagaren som var med i projektet informerades endast av personalen. Resultat av kartläggningen Testpersonerna som bor i grupp- och kollektivboende är beroende av att personal påminner om vardagsrutiner. En av testpersonerna som bor i eget hem använder mobiltelefonen för vissa påminnelser och en annan använder Cadex armbandsklocka med larm. Några har även provat olika tidshjälpmedel som till exempel Timstocken 6

och elektroniska tidskalendern Förgätmigej. Båda personerna som bor i egna lägenheter använder en traditionell pappersalmanacka. Efter kartläggningen hade vi identifierat följande svårigheter med vardagsrutiner: - att kliva upp på morgonen och gå och lägga sig i tid - vila lagom länge på dagen - att äta regelbundet (egen lägenhet) - att komma ihåg mattider (särskilt boende) - att komma ihåg att ta sin medicin (egen lägenhet) - komma ihåg saker när man går ut (egen lägenhet) - komma ihåg städ- och tvättdag (egen lägenhet) Följande stödfunktioner valdes av testpersonerna: Tentaculus Dygnsstöd (med väckning, inte sova mitt på dagen, mattider, påminnelse om att gå och lägga sig) sex personer Tentaculus Medicinpåminnelse en person Tentaculus Gå-ut stöd en person Tentaculus Aktivitetsstöd, påminnelsestöd för dagliga aktiviteter (städ- och tvättdag) två personer Montering Efter kartläggningen gjordes hembesök då vi monterade Tentaculus kognitiva stödsystem. Metod Under projektets gång gjordes avstämningar genom besök på plats och via telefon. Resultat Jag kommer i texten att referera till personerna som TP (testperson)1 till 6. Många av påminnelserna innehåller negationer vilket vi vet att man bör undvika i vissa fall. Anledningen till att negationerna finns kvar är att i stort sett alla testpersoner själva bestämt vad som ska sägas och vi har valt att inte ha någon åsikt om detta. 7

Testperson 1; 57 år TP1 bor i gruppboende och har stora svårigheter med att komma upp på morgonen och att gå och lägga sig i tid. Personalen på boendet har tidigare skött väckning och påminnelser vid måltider och läggning. TP1 testade ett dygnsstöd. TP1 har delvis själv valt vad som ska sägas vid de talade påminnelserna. Även personalen har haft önskemål om vad som ska sägas. TP1 använder en sensor i sängen och blir då väckt med ett gammeldags ringklocksljud. Sedan spelas signaturmelodin till Frukostklubben (ett gammalt radioprogram) Godmorgon godmorgon följt av en manlig talsyntesröst som säger God morgon TP1 när det är dags att kliva upp. Kliver TP1 inte upp så snoozar stödet, dvs. var tionde minut upprepas morgonväckningen. Om TP1 kliver upp före väckningen känner sängavkännaren av det och morgonväckningen startas inte. Samma sak gäller om TP1 väljer att gå upp efter första väckningen, då uteblir snooze funktionen. TP1 valde att bli väckt en timme senare på helger. Ett sms skickas till personalen när TP1 har klivit upp. TP1 ville även ha påminnelser om lunch och middag, samt en påminnelse om när det är dags att gå och lägga sig. Detta kändes extra viktigt då TP1 säger sig sitta uppe alldeles för länge. Justeringar av stödet: Till en början svarade TP1 dåligt på att kliva upp på morgonen, men personalen kunde ändå skönja en viss ökad vakenhetsgrad när de delade medicinen. Tidigare hade TP1 sovit väldigt djupt och var svår att väcka. Ett tag misstänkte personalen att TP1 hörde dåligt och vi provade att höja ljudet på väckningen. Det resulterade i irritation hos TP1. Vid ett besök när vi träffade TP1 satte vi oss ner och frågade lite mer ingående hur han skulle vilja ha det. TP1 tyckte inte om väckarklockan med det höga ljudet och medan vi pratade vidare stack grannen in huvudet och påpekade att TP1 föredrog fruntimmer så vi föreslog att byta ut den manliga talsyntesen mot en kvinnlig. Det uppskattades mycket. TP1 ville även ha fler påminnelser så att han inte missade kvällsfika och helgfika. Efter sista utvärderingen konstaterade personalen att TP1 numera nästan aldrig missar en måltid. Personalen tittar in ibland för att inte förlora den mänskliga kontakten, men TP1 har blivit självständig i att komma till 8

måltiderna. Trots att väckningen fungerar bättre så behöver personalen ibland pusha lite på morgonen. TP1 vill behålla Tentaculus kognitiva stödfunktioner efter projekttidens slut. Testperson 2; 58 år TP2 bor i egen lägenhet och upplever sig ha ganska låg vakenhetsgrad över hela dygnet, är väldigt trött och vilar mycket. TP2 kommer sällan ur sängen före lunch och stannar uppe för länge på nätterna. TP2 testade ett dygnsstöd. TP2 har själv valt vad som ska sägas vid de talade påminnelserna. TP2 använder en sensor i sängen och väcks med låten Like a Virgin följt av en manlig talsyntesröst som säger God morgon TP2 när det är dags att kliva upp. Kliver man inte upp så snoozar stödet tre gånger. Snooze 1 Nu är det dags att kliva upp, snooze 2 Nu ska du kliva upp och snooze 3 Nu är det sista gången jag säger till att du ska kliva upp. Om TP2 kliver upp före väckningen känner sängavkännaren av det och morgonväckningen startas inte. Samma sak gäller om TP2 väljer att gå upp efter första väckningen, då uteblir snooze funktionen. Om TP2 lägger sig mitt på dagen påminner Tentaculusstödet Nu är det dag, du ska inte vila nu. Om TP2 inte kliver upp kommer en påminnelse var 5:e minut tills sängen lämnats. På kvällen kommer en påminnelse om att det är dags att lägga sig Nu är det dags att gå och lägga sig. TP2 önskade bara en upprepning med samma talmeddelande. När TP2 lagt sig säger talsyntesen God natt, TP2! Jag väcker dig imorgon bitti Justeringar av stödet: TP2 har inte gjort några justeringar av stödet. TP2 säger Tentaculus är bättre än ingenting, men fick jag välja skulle jag hellre ha mer stödpersonal TP2 vill behålla Tentaculus kognitiva stödfunktioner efter projekttidens slut. 9

Testperson 3; 27 år TP3 har ganska nyligen flyttat hemifrån till en egen lägenhet. I perioder är det svårt att komma ihåg saker. TP3 oroar sig mycket över att hon ska glömma och att hon ska försova sig eller komma för sent. TP3 testade Dygnsstödet (väckning), Gå-ut stödet (påminnelser), Rutinstöd och Medicinpåminnaren. TP3 har valt själv vad som ska sägas vid de talade påminnelserna. TP3 använder en sensor i sängen där väckning sker med låten Forever young följt av en talsyntesröst som säger God morgon TP3. TP3 önskade väckning på olika tider varje dag under veckan. Om TP3 inte kliver upp snoozar stödet och följande meddelande fås: snooze 1 Nu är det dags att kliva upp Snooze 2 Nu måste du kliva upp för att hinna i tid. Om TP3 kliver upp före väckningen känner sängavkännaren av det och morgonväckningen startas inte. Samma sak gäller om TP3 väljer att gå upp efter första väckningen, då uteblir snooze funktionen. Vid ytterdörren sitter en så kallad puzzel-panel monterad (hos TP3 bestod den av 4 stycken tryckkänsliga ytor). Om TP3 lämnar hemmet på vardagar, dvs. öppnar ytterdörren mellan kl. 9 och 12, så påminner talsyntesen Ta med dina saker när du går ut. Puzzel-panelens ytor tänds och TP3 kan samtidigt läsa orden; SL-kort, mobil och almanacka. När TP3 stoppat sakerna i väskan så kvitterar TP3 genom att trycka på respektive ord, vilket resulterar i att respektive lampa släcks. Stödsystemet påminner också Hej då! Glöm inte att låsa dörren Tentaculus Rutinstöd valdes för en fast tid alla dagar då TP3 ville ha en påminnelse om att plocka undan i lägenheten. Rutinstöd valdes även för städdag och tvättdag. Här valdes talade påminnelser utan kvittering, som en påminnelse om att komma igång. TP3 tar medicin två ggr om dagen och valde därför Tentaculus Medicinstöd i form av ett medicingarage som ger påminnelser när det är dags att ta medicinen. Dosetten placeras i ett så kallat garage. När påminnelsen kommer måste TP3 ta ut dosetten för att påminnelsen ska sluta upprepas. Påminnelsen är i form av en liten jingel ungefär som ett pling för att påkalla uppmärksamheten och därefter säger talsyntesen Nu är det dags att ta din medicin. 10

Justeringar av stödet: Ganska snabbt upptäckte TP3 att medicingaraget inte användes. TP3 spenderar mycket tid hemma hos föräldrarna och därför passade enbart sms-påminnelser bättre, vilket snabbt åtgärdades. TP3 uttryckte en viss irritation av att ha påminnelser och säger I början var det ok men efter ett tag lärde man sig och då behövdes det inte mer. TP3 vill inte behålla Tentaculus kognitiva stödfunktioner. Testperson 4; 57 år TP4 bor i kollektivboende och kan vakna och gå upp och sätta sig i vardagsrummet mitt i natten med resultatet att hon då sover på dagen istället. TP4 upplever en del tvång och vill gärna bädda sängen men tvångstankar hindrar henne. TP4 testade dygnsstöd. Personalen adderade en start och stopp-knapp ifall TP4 skulle må sämre under någon period så att man akut kunde stänga av stödet. TP4 har själv valt vad som ska sägas vid de talade påminnelserna. TP4 använder en sensor i sängen där väckning sker med låten Bella notte följt av en manlig talsyntes som säger God morgon TP4! Nu kan du bädda sängen. När TP4 bäddat klart kvitterar hon på en puzzel-panel där en symbol av en säng är tänd. Efter lunch brukar TP4 vila. När hon lägger sig på sängen startar stödet en 30 minuters nedräkning. Efter 30 min spelas Bella notte och talsyntesrösten säger Nu är det dags att stiga upp TP4. Om TP4 inte kliver upp snoozar stödet fem gånger med en minuts mellanrum. Om TP4 lägger sig för att vila efter ett visst klockslag säger talsyntesrösten Gå inte och lägg dig, TP!. Upprepning sker fem gånger med en minuts mellanrum om TP4 inte kliver upp. När TP4 lägger sig för natten säger talsyntesen God natt TP4! Skulle TP4 ändå kliva upp mitt i natten får hon en påminnelse Sov en stund till TP4. Om TP4 ändå kliver upp tänds en toa-symbol på en av puzzel-ytorna. Om TP4 behöver gå på toaletten kommer påminnelsen om att hon ska gå och lägga sig igen först efter sju minuter. 11

Justering av stödet: Personalen upplevde att om TP4 inte var på sitt rum så förstod hon inte vem påminnelserna var riktade till. Nattpåminnelsen var önskad utifrån att kollektivboendet inte har personal nattetid. Tyvärr kunde TP4 inte tillgodogöra sig den nattpåminnelse hon fick av sitt Tentaculus-stöd. Dagtid hördes Tentaculus stödet även för andra kollektivboende när de vistades i allmänna utrymmen. Det ledde till irritation. Personalen upplevde en viss stress av detta. TP4 påpekar också med ett skratt att Det var skönt att säga - Håll käften! till rösten, för det säger man inte till personalen. TP4 och personalen kom överens om att de inte vill behålla Tentaculus kognitiva stödfunktioner. Testperson 5; 61 år Bor i gruppboende. Kan ibland sitta uppe för länge på kvällarna. Upplever sig själv som orolig och fastnar lätt i tvångstankar men ville väldigt gärna vara med och testa Tentaculus stödfunktioner. TP5 testade Tentaculus Dygnsstöd med väckning och påminnelser vid läggning. Justering av stödet: Inga justeringar gjordes men efter några månader fick vi stänga av stödet eftersom det skapade oro och tvångstankar. Stödet monterades ner innan testperioden var slut. Testperson 6; 32 år Bor i gruppboende. Har mycket stora kognitiva svårigheter. TP6 testade Tentaculus Dygnsstöd med väckning och måltidspåminnelser. Justering av stödet: Kunde inte riktigt tillgodogöra sig Tentaculus påminnelser. Detta tillsammans med annan problematik gjorde att vi monterade ner stödet redan efter en månad. 12

Slutsatser Dygnsstöd Inom psykiatrin är ett vanligt problem att man vänder på dygnet och många har extremt svårt att komma ur sin omvända dygnsrytm. En förutsättning för att komma upp på morgonen är naturligtvis att gå och lägga sig i tid. Det man lätt glömmer bort är att det kanske inte alltid räcker med att bli väckt! En del personer behöver även stöd med påminnelse om när de ska gå och lägga sig. Här har Tentaculus Dygnsstöd visat sig fungera mycket bra för testpersonerna. Ny funktion Alla testpersoner valde att använda Tentaculus Dygnsstöd och flera efterfrågade dessutom en funktion där man blev påmind om att inte sova på dagen alternativt att inte vila för länge. Detta blev för oss på Tentaculus AB en ny funktion som enkelt ordnades och lades till i Tentaculus Dygnsstöd. Rehabilitering Hos en av användarna uppstod en träningseffekt där personen efter en tid klarade sig utan stödet. Detta visar på möjligheten att använda Tentaculus kognitiva stödfunktioner i rehabiliterande syfte. Det visar också vinsten av att kognitivt stöd ska vara flexibelt och möjligt att ändra utifrån användarens utveckling och skiftande behov. Tvåvägskommunikation Med en del hjälpmedel kan ibland en vanesituation uppstå, vilket leder till att användaren inte reagerar längre på hjälpmedlet. Här framkom synpunkter på fördelarna med Tentaculus då flera testpersoner uttryckte att med Tentaculus så kunde man inte glömma på grund av dels de upprepade påminnelserna, dels för att kvittering krävdes. Stödet tvingar användaren till handling och häri uppstår en form av ömsesidig kommunikation. Den negativa upplevelsen av detta var för några 13

personer att Tentaculus upplevdes som tjatigt speciellt när man inte själv var på humör. Ingen utbildning behövs I jämförelse med mer traditionella stand alone hjälpmedel visar sig fördelen med Tentaculus vara att användaren och kringpersoner inte behöver utbilda sig innan man börjar använda hjälpmedlet. En genomgång av Tentaculus kognitiva stödfunktioner har i projektet visat sig räcka. Eftersom alla justeringar/inställningar sker via vår företagssupport behöver man inte oroa sig för att man som användare själv eller kringpersoner ska behöva klara av att göra justeringar/inställningar när behov förändras. Anpassning av Tentaculusstödet utifrån nya behov Vi har sett i projektet att det uppstått situationer där justeringar/inställningar uteblivit när användarens behov förändrats. Det finns flera anledningar. Hos personer som bor i eget hem med boendestöd har ett problem helt enkelt varit att mobilens telefonkort tagit slut. När vi ringt användaren har han/hon passat på att tala om att justeringar behövs göras. Även i gruppboende har samtal till supporten uteblivit. Ett problem har varit att ett tydligt ansvar inte uttalats för personalen som varit vår kontaktperson samt att personal bytts ut och att informationen vid överlämningen varit bristfällig. Här kan Tentaculus se över sina rutiner där en åtgärd kan vara att vi gör tätare avstämningar med användare/kontaktpersoner. Nytta för brukaren och samhällsekonomiska vinster Vi ser här att Tentaculus kan göra stor nytta hos personer i eget boende där det endast finns stödpersonal några få timmar per vecka. Här finns även samhällsekonomiska vinster att göra. Om Tentaculus kan stötta personer till att komma i ordning med dygnsrytm, mattider och påminnelser för olika vardagsrutiner ökar chanserna för användaren att kunna delta i någon form av sysselsättning. I förlängningen kanske personen också kan återgå till någon form av arbete. 14

Övrigt Det hade varit önskvärt med fler testpersoner, men tyvärr tog det väldigt lång tid att hitta testpersoner som var motiverade att delta i projektet. Alla som besökte visningslägenheten sa att Tentaculus var jättebra men många uttryckte samtidigt att - jag har det bra som jag har det. En av de privata vårdutförarna valde att inte delta på grund av tidsbrist, även om det fanns en klar önskan om att få vara med i projektet. Resultatet blev sex deltagare med varierande testtid. Rekommendationer Två viktiga rapporter rörande hjälpmedel för gruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar, kom ut under 2010. 1) Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning. Kostnadsnyttoanalysen visar att kognitiva hjälpmedel ger ett klart positivt ekonomiskt utfall för såväl brukarna som kommuner, landsting och samhällsekonomin i stort. 2) Kognitiva hjälpmedel; Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar visar att personer med psykiska funktionsnedsättningar inte får kognitiva hjälpmedel förskrivna lika ofta som andra funktionshindersgrupper. Den sammanställning av förskrivningar som gjordes visade på stora regionala skillnader i vilka hjälpmedel som går att förskriva, men vad man också såg var skillnader i regelverk och organisatorisk uppbyggnad. Rapporterna visar på de positiva effekterna av användningen av kognitivt stöd men att användandet av olika anledningar skiljer sig åt över landet. Fortsatt angelägna aktiviteter är därför: - En nationell kartläggning över regelverk som belyser de stora skillnaderna över landet vore önskvärd för att komma tillrätta med olikheterna. 15

- Även ett enhetligt upphandlingssystem för hjälpmedel skulle underlätta för små nyetablerade företag, med nya hjälpmedel, att snabbare komma ut på marknaden. - Fortsatt stora insatser, efter projektet Hjälpmedel i fokus, behövs för att tillgodose personer med psykiska funktionsnedsättningar med kognitiva hjälpmedel. - Utbildningsinsatser och kontinuerlig information behövs för alla som jobbar med personer med psykiska funktionsnedsättningar. - Politiker måste informeras om den samhällsekonomiska nyttan men även om att brukarnas livskvalitet kan höjas. Sammanfattningsvis kan man säga att mycket handlar om information och utbildning. Men det som också behövs är att nya hjälpmedel snabbare når användaren. Det kan man åstadkomma genom att underlätta för företagen att nå ut med sina hjälpmedelsprodukter, bland annat genom enhetliga regelverk och upphandlingsprocesser. 16

Kognitivt stöd som hjälpmedel Projektrapport Tentaculus Independent Living AB har utvecklat ett enhetligt kognitivt stödsystem för hemmamiljö som hjälper en person under hela dygnet. Utifrån användarens behov och önskemål utformar man vad det personliga stödet ska omfatta. Projektets mål har varit att prova om Tentaculus kognitiva stödfunktioner fungerar för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Användningen skedde i personens hemmiljö. Under åren 2009 till och med 2011 har Hjälpmedelsinstitutets regeringsuppdrag Hjälpmedel i fokus för personer med psykiskfunktionsnedsättning delat ut 15 miljoner kronor i utvecklingsmedel. Totalt har det resulterat i 44 projekt som på något sätt bidrar till en ökad tillgänglighet av kognitivt stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning. Detta är en rapport från ett av dessa projekt. Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle. Hjälpmedelsinstitutets verksamhet omfattar provning och stöd vid upphandling av hjälpmedel, forskning och utveckling, utredningsverksamhet, utbildning och kompetensutveckling, internationell verksamhet samt information och kommunikation. Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Box 510, 162 15 Vällingby Tfn 08-620 17 00 Fax 08-739 21 52 Texttfn 08-759 66 30 E-post registrator@hi.se Webbplats www.hi.se Artikelnummer 11345