Samråd 2 i Axmar, med allmänheten angående Ödmården Vindkraftpark

UPPDRAG Ödmården vindkraftpark UPPDRAGSLEDARE Maria Vabulis DATUM 16 KUND UPPRÄTTAD AV Maria Brolin DOKUMENTNUMMER 331012500_00 PLATS Axmar Brygga DATUM 16 april 2013 TID 17.00-20.30 NÄRVARANDE Peter Svantesson (PS) Sture Björk Olle Viotti (OV) Maria Brolin (MB) Marie Ernström Kristina Thuresson Martin Rydberg Hedén Petter Ohlsson Paul Appelquist Se bifogad deltagarförteckning Skogsstyrelsen Grouse Expeditions Grouse Expeditions ÅF Allmänheten KOPIA TILL Peter Svantesson Anders Ljunggren Björn Risby Maria Vabulis Olle Viotti Marie Ernström Elin Karlsson Samråd 2 i Axmar, med allmänheten angående Ödmården Vindkraftpark A Samrådet hölls mellan kl 17 och 20.30, dels i form av en utställning dels genom en gemensam presentation från kl 18.30. Peter Svantesson och Olle Viotti informerar om projektet, se bifogad Power Point presentation. B Fortlöpande frågor och diskussioner under presentationen är följande 1. Fråga: Vindkraftverken låter och har olika frekvenser. Vilka frekvenser har man tittat på? Djur och människor uppfattar olika frekvenser. Påverkas älg av ljudet? Finns regler? a. Svar: Vi har tittat på det som mänskliga örat kan uppfatta och det som är standard i branschen när vi har analyserat ljudnivåer. Man har i befintliga 1 (7) S w e co Kungsgatan 62 SE-753 18 Uppsala, Sverige Telefon +46 (0)18 4952900 Fax +46 (0)18 154312 www.sweco.se S we c o En er gui d e A B Org.nr 556007-5573 Styrelsens säte: Stockholm M a r i a Br ol i n Telefon direkt +46 (0)8 6965016 Mobil +46 (0)72 5885016 maria.brolin@sweco.se

parker inte sett att älg påverkas negativt av ljudet. Det finns få riktlinjer för tillåtna ljudnivåer för djur. Ett exempel gäller ventilationsljud i stall vilket är reglerat som max 65 db(a). 2. Fråga: Vad menas med 8 h skugga? Hur långt når skuggan? a. Svar: Den tidsangivelsen är den sammanlagda totala tid som skugga får påverka närboende. Efter några km blir skuggan mer och mer diffus och vid ca 2 km är skuggan fortfarande uppfattbar. För att inte överskrida tillåtna skuggtider finns teknisk utrustning som gör att vindkraftverken automatiskt stängs av. 3. Fråga: Närliggande projekt, Storgrundet, har en ledningsdragning som passerar. Sker samordning? Tål stamnätet allt som ska anslutas? a. Svar: Det förs diskussioner om ledningsdragningarna. Det kommer behövas en ledningsdragning per projekt. Det finns olika alternativ. Stamnätet tål detta. Den planerade stationen i Grönviken tar 1000 MW. 4. Fråga: Banverket är negativ till denna ledning har vi hört. Hur påverkas deras planer av vindkraftsprojektet? Påverkas nya E4 av projektets utformning? a. Svar: För att undvika problem har vi tagit hänsyn till Banverkets alternativa stråk för Ostkustbanan och placeringen av vindkraftverk har flyttats så att Banverkets samtliga alternativa stråk kan förverkligas utan påverkan från parken. 5. Fråga: Hur lång arrendetid är det för en sådan här park? Vad händer sen? a. Svar: Det är 40 års arrendetid. Tillståndsprocessen kan ta tid och tillståndet gäller i 30 40 år. Sedan när det första tillståndet har gått ut kan man söka ett nytt tillstånd. Då kan det bli aktuellt med ny arrendetid. Det beror på hur situationen är då om man väljer detta alternativ eller inte. 6. Fråga: Hur lång livslängd har vindkraftverken? a. Svar: Livslängden räknas på 20 25 år. Fundament och torn håller längre. 7. Fråga: Hur mycket avsätts för att avveckla vindkraftsparken? a. Svar: Summan 300.000 kr per vindkraftverk har hitintills beslutats av länsstyrelsen vid tillståndsgivningen. Det är miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen som beslutar detta. 8. Fråga: Vem är ansvarig om den som driver vindkraftverken, går i konkurs? Det blir väl som vanligt att vi vanligt folk får betala? Projektägaren står för fiolerna, men om inget finns kvar där (inga pengar kvar) så får väl kommunen ansvara, dvs vi vanligt folk? a. Svar: Markägaren är ytterst ansvarig för verksamhet på sin mark. Den som driver verksamheten har också någon som är finansiär, ofta en bank. Banken står risken att förlora sina utlånade medel varför det är i deras intresse också 2 (7)

att se till att projektet är säkrat och att det avsatts resurser så att konkurser undviks. 9. Fråga: Hur lång tid tog det att bygga ut Jädraåsprojektet? a. Svar: Anläggningsskedet där tog 1,5 år. 10. Fråga: Danskarna gör torn, kranarna kommer från Finland. Det är inte mycket arbetstillfällen som skapas lokalt i Sverige? a. Svar: Det stämmer att mycket kommer från utlandet. Men det finns exempel där det är lämpligast att ta resurser lokalt såsom drift- och underhåll. Vissa branscher anpassar sig allteftersom arbetstillfällen ges. Arise som är svenskt har till exempel egna kranar. 11. Fråga: Vad är produktionskostnaden för 1 kwh? a. Svar: I dagsläget är den under 60 öre/kwh (inklusive investeringskostnader). 12. Diskussioner om bygdemedel följer där någon anser att det låter som en muta och någon frågar om hur det kan utformas. Information ges om fond, stiftelse och exempel ges från Jädraås. 13. Fråga: Varför har ni ändrat er, flyttat och minskat projektet så fort? a. Svar: Parken var utspridd i norra delen. Det är bättre få en samlad park i södra delen också för att få längre avstånd till bebyggelse i norr även om det alltid är några som kommer att bo nära. Hänsyn togs också till Banverket planer. Syftet med samråd är att lyssna in och göra förändringar efter en sammanvägd bedömning. 14. Fråga: Vindkraft kan inte konkurrera med vattenkraft även om vindkraftsägare slipper betala skatt och moms. Vindkraft är dyrare än produktion av andra elproduktionsanläggningar. a. Svar: Det är inte dyrare att bygga vindkraft än andra produktionsslag. 15. Fråga: Om livslängden är 20 25 år så är det väl en piss i Mississippi? Är det försvarbart bygga då? Det (20 25 år) är ingen tid, det går fort. Kan det löna sig? a. Svar: Ja det är försvarbart. Den som investerar gör en noggrann kalkyl och kommer bara investera om kalkylen går ihop. 16. Fråga: Finns reglerkraft i Sverige? a. Svar: Ja, vattenkraften fungerar som reglerkraft. 17. Fråga: Hur mycket ska det blåsa? Jag såg en handfull vindkraftverk och ett av dem stod stilla, varför det? a) Svar: Vindkraftverken slår på vid 3-4 meter per sekund och producerar fullt vid ca 12 meter per sekund. Sannolikt utfördes service på det stillastående vindkraftverket eller så hade det råkat ut för ett fel. 3 (7)

18. Fråga: Hur mycket mer blåser det på höjden än på marknivån? a. Svar: Det beror på markytan, som bromsar vinden, samt på vädret. Generellt blåser det betydligt bättre högre upp i luften. (Tillagt efter mötet: Söderhamns flygplats hade åren 2004 till 2011 en medelvind på ca 2 meter per sekund på 10 m höjd. I Ödmården är den långsiktiga medelvinden ca 6,8 meter per sekund på 120 m höjd.) 19. Fråga: Hur mycket av våra synpunkter skriver ni ner? a. Svar: Vi skriver ner allt vi hinner. Målet är att alla synpunkter ska tas med. 20. Fråga: Ni ser inga nackdelar i vindkraft? Har ni inga? Ni säger bara de positiva? a. Svar: Vi ser till förnybar energiproduktion och tycker att det är bra. Vägarna förbättras i området. Vindkraftverken utgör inte hinder mot att skogen brukas. Jägare kan fortsätta jaga. 21. Fråga: Förstärker ni vägarna? Vi har en gammal bro över en liten å. Den kommer bli förstörd. a. Svar: Vi har samråd med Trafikverket och logistiken planeras noggrant. De hänvisar till vilka vägar vi kan använda. Sedan ska diskussioner med vägföreningarna genomföras så att hänsyn kan tas till olika förhållanden. 22. Fråga: Blir detta (vindkraftsområdet) ett skyddsområde? Får man gå in i området på egen risk då det kan finnas risk för iskast? Det är inte ett litet område. Vi bor i Sverige där det råder risk för is fem månader om året. Det är is på vintern. a. Svar: Jämför med radiomaster där det också varnas för iskast. Vi kommer sätta upp varningsskyltar på grund av risk för iskast. Vid fuktiga väderförhållanden och vid vissa temperaturförhållanden ökar risk för iskast. 23. Fråga: Kommer jakten begränsas? a. Svar: Det går att kombinera jakt och vindkraft. 24. Fråga: Länkstråk går tätare i norr. Har vindkraftverken stört länkstråken? a. Svar: Hänsyn tas till länkstråk och inga verk placeras inom dessa. 25. Fråga: I kommunens översiktsplan från 2009 är målet 75 vindkraftverk. Ni på Bergvik planerar 200 vindkraftverk i kommunen. Hur vågar ni? a. Svar: Det sker en revidering av översiktsplanen. Vi har fått intrycket att kommunen tror på vindkraft. Det är egentligen en global fråga att få mer förnybar energi. Då planerar vi där det är möjligt. Vi tror på vindkraft. 26. Fråga: Var ska all el användas? a. Svar: Det är sant att Sverige periodvis har elöverskott. Sverige exporterar el till andra länder. 4 (7)

27. Fråga: Varför bygger ni inte vindkraftverken i Polen istället? a. Svar: Polen bygger vindkraft själva liksom Tyskland, andra länder i Europa och världen. 28. Fråga: Nu planerar de att avveckla kärnkraften. Hur tänker de? Tyskland har fattat beslut att satsa på vindkraft och avveckla kärnkraften. Tyskland bygger koleldade verk. a. Svar: I Tyskland har de byggt mycket vindkraft och annat. 29. Fråga: Om politiska företrädare i kommunen säger nej så blir det inget av projektet? a) Svar: Kommunen måste tillstyrka projektet. Det stämmer. Ordföranden för Bygg- och miljönämnden i Söderhamns kommun, Lennart Gard, förklarar hur processen går till och vad kommunen har för uppdrag. Gard svarar på frågor nedan. 30. Fråga: Jag är ordförande i bygdeförening. Varför ska vår livsmiljö förstöras för att Bergvik ska profitera? Vi är mängder här som får betala priset i form av massa negativa a. Svar: Det är en global fråga egentligen, denna om förnybar energi. Kommunen är ibland positiv och ibland har man sagt nej beroende på vilket projekt det gällt. Diskussion uppstår om för och nackdelar med vindkraft, klimatförändringar, stolthet över att arbeta med förnybar energi, att vindkraft kan jämföras med ett parasoll som går att tas ned utan nämnbara spår efter sig sedan man har lånat en plats i vinden med mera. Någon från allmänheten uttryckte att förnybar energi är bra. 31. Fråga: Det måste finnas en bättre plats att bygga vindkraft, en plats där det blåser bättre? Svar: Vi behöver arbeta parallellt med våra vindkraftsprojekt då det är svårt att komma fram i ett vindkraftsprojekt. Ofta uppstår någon fråga som gör att ett projekt faller bort. Vi arbetar med alternativa lokaliseringar och söker alltid den mest lämpliga platsen för vindkraft. En plats där det blåser bra är utgångspunkten och där vi inte stör för mycket. 32. Fråga: Hur lång byggtid är det? Svar: I Jädraås tog det 1,5 år för 66 st vindkraftverk. 33. Fråga: Jag blir störd när det åker förbi 15 st långtradare idag (på E4an). Ni kommer att störa mer? Det blir som att bo på en byggarbetsplats? Svar: Vid byggnation kommer det att låta mer, än under drift. Ljudet från vindkraftverken kommer också att maskeras av andra ljud. Vår bullerberäkning har tagit hänsyn till värsta tänkbara förutsättningar så att vi säkert klarar gällande regler. 34. Fråga: Vilken hamn blir aktuell? Måste ni förstärka hamnen? Svar: Det finns alternativa hamnar såsom exempelvis Ljusne Hamn eller Gävle hamn. 5 (7)

35. Fråga: Jag måste säga att ni har gjort fina utredningar med fina kartor. När kommer landskapsanalys och örninventeringar på nätet? Svar: Rovfågelinventeringens rapport är under arbete nu och förväntas bli klar om ca 2-3 veckor. Landskapsanalysen skall anpassas till det nya området. Vi lägger upp allt material på hemsidan. 36. Fråga: Har vindmätning skett? Vilken medelvind är det? Svar: Ja, i snart två år har vinden mätts på 120 meters höjd. Den har korrelerats mot en 30 års tidsserie för att få långsiktig medelvind utifall dessa år var särskilt blåsiga eller dylikt. Medelvinden ligger på 6,7 meter per sekund. Ser man till helheten i parken är medelvinden 6,8 meter per sekund och vid verksplaceringarna är medelvinden 6,9 meter per sekund. 37. Fråga: Är Söderhamns kommun positiva till planerna? Kan ni kalla in politikerna till såna här möten så de får höra vad vi tycker? Svar: Vi har haft särskilda möten med politikerna och de får del av era synpunkter via vår samrådsredogörelse där alla synpunkter ingår. Bygg- och miljöordföranden Gard påtalar att grundinställningen hos kommunen är positiv hos kommunen för vindkraft men att varje fall bedöms. Han är här för att lyssna in synpunkter nu bland annat. 38. Fråga: Jag har gjort en rundfrågning i Sunnäs. De var 100 % negativa. Jag ifrågasätter er demoundersökning. Som man frågar får man svar. Svar: Frågor ställdes slumpvis till kommuninnevånare. Den positiva inställningen kan bero på att många yngre som vill ha vindkraft och arbeten i branschen, svarat positivt. Inställningen hos närboende har en tendens att vara som mest negativ i början och bli mer positiv sedan information getts. Sedan vindkraftsparken har byggts brukar inställningen inte alls vara negativ. Många är förvånade att det inte blev så illa som man trodde. Ta exempelvis Horns Rev och Nystedts havsbaserade vindkraftparker i Danmark. Där var det massdemonstrationer innan byggnation och när det byggdes vändes opinionen till att bli till och med positiv. 39. Fråga: Varför byggs inte Storgrundet? Har man fått problem? Vad är det som händer där? Svar: Vad som händer i andra projekt får de som är insatta i dessa svara på. 40. En person berömmer Söderhamns kommuns tidigare arbete med yttranden och planarbete. I Vallvik har det byggts stugor, där finns en bra vision. Älvdalarna och kustlandskapet ska hållas fritt. Men vindkraftverken syns mycket bra till havs. Det kan störa skärgårdsturismen. Hur kan man få det att gå ihop ekonomiskt? Svar: Att ifrågasätta de ekonomiska intressena för investeringar i elproduktionsanläggningar är slöseri med energi. Om det inte förväntas löna sig så kommer ingen investera. Det löser sig själv och bör inte vara problemet. 6 (7)

41. Fråga: Turister, fritidshusköpare kommer hit efter kampanjer i Stockholm. De är idag dystra och känner sig lurade. Fråga till Gard; Hur ser du på detta när ni svarar på vindkraftsansökningar? Svar: Vi väger för och emot. Vi prövar enligt praxis. Vi ser turismen som en näringsgren och det här kommer att vara en annan näringsgren. Detta kan ge årsarbetskrafter. Man får göra en sammanvägning. Vi ska satsa på skärgårdsturismen. Enligt demoundersökningen är 62 % i kommunen för vindkraft. 42. Fråga: Har ni pratat om detta projekt i Byggnadsnämnden ännu? Svar: Nej, det har vi inte gjort. Margareta Örn Liljedahl reviderar Översiktsplanen med tema vindkraft och den 30 maj 2013 ska det ut på samråd med allmänheten. 43. Fråga: Det fanns i Översiktsplanen för 2009 två riksintresseområden. Det var bra att de togs bort. Finns Ödmården med idag som förslag i kommunens översiktsplan? Jag representerar fem byföreningar där jag är ordförande i en av dem. Vi har skrivit till Energimyndigheten och yttrat oss gällande förslagen på de nya riksintresseområdena. Svar: Det som finns nu är ett arbetsmaterial som ska ut på samråd. Området Ödmården finns med i detta underlag som kommunalt intresseområde för vindkraft. Kommunen är i princip positiv till vindkraft. 44. Fråga: Ni kanske har sett tassavtryck av mina hundar i området. Jag tränar dem där. Det kommer bli helt stopp för mig att träna mina hundar under byggperioden. Svar: Om detta är ett problem för dig kan vi undersöka om vi kan hitta annat ställe som passar. Vi har mer mark. C Mötet avslutas 20.30 Sekreterare Maria Brolin Granskas av Olle Viotti och Peter Svantesson 7 (7)