De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning av fossilbränslen (olja, kol och gas) måste minskas radikalt. De fossila bränslenas negativa miljöpåverkan har varit kända sedan länge men har nu kommit högst upp på den politiska dagordningen föranlett främst av den pågående klimatdiskussionen. Det finns också många andra negativa miljö- och hälsoeffekter av fossilbränsleanvändningen och dessutom börjar oljan bli allt mer svårtillgänglig. Fram till år måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. Sverige har redan i dag en fördelaktig situation genom att den svenska energitillförseln endast beror till 33 % på fossila bränslen, jämfört med det globala genomsnittet på 8 % (fig. 1). Detta förhållande har sin orsak dels i att Sverige inte har egna fossila resurser, dels i riklig tillgång på klimatvänlig alternativ energi, främst bioenergi, vattenkraft och kärnkraft. Historiskt var Sverige tidigt med att utveckla vattenkraften med elen som energibärare. På 197-talet hade även Sverige ett 8-procentigt fossilbränsleberoende, men efter oljekrisen reducerades detta till dagens 33 %, främst genom tillkomsten av kärnkraften men också genom en successiv utbyggnad av bioenergin. Oljan, som huvudsakligen används inom transportsektorn, står fortfarande för den dominerande delen av den nuvarande fossila importen. Den svenska elproduktionen beror bara till cirka 3 % på fossila bränslen, jämfört med det globala genomsnittet på nästan 7 % (fig. 2). Det förtjänar framhållas att Sverige och svenskt näringsliv har en stor konkurrensfördel tack vare den klimatvänliga energimixen främst inom elanvändningen. Alla varor och tjänster som produceras utnyttjar elenergi som är mycket mer klimatvänlig än i de flesta andra länder. Därmed är det klimatsmart att köpa svenskproducerade varor och tjänster. Men, inte minst för att upprätthålla denna konkurrensfördel, är det viktigt att vidareutveckla energimixen så att den blir helt fri från fossilproducerad energi. Underlaget för den här presenterade energikartan finns i Energiutskottets tidigare studier. För svensk del ter sig bioenergi som det mest attraktiva alternativet när det gäller omställningen från den kvarvarande fossila energin. Trots att primära jordbruksprodukter uteslutande bör användas för livsmedelsproduktion och att skogsråvara i första hand bör användas för industrins behov finns ändå, genom bland annat bättre utnyttjande av avverkningsresterna, en ökningspotential på upp till 5 % mer bioenergi, inkl. organiskt avfall och torv. Utgångspunkten är att tillväxten av den svenska skogen kommer att öka genom tillväxthöjande åtgärder och att avverkningen även fortsättningsvis är mindre än tillväxten så att svensk skog kan fortsätta att vara en koldioxidsänka (fig. 3). Vidare uppskattas de intermittenta energislagen vind, våg och solenergi kunna ge ett positivt bidrag till elproduktionen (fig. 4). Sverige har fördelen av att kunna reglera sin intermittenta elenergi med vattenkraft, till skillnad från många andra länder som använder fossilkraft för regleringen. Energiutskottet förutsätter att vattenkraften även fortsättningsvis skall vara den enda källan för reglering och därför torde det bli nödvändigt med en utbyggnad av vattenkraften på 5-1 TWh för att möjliggöra en större utbyggnad av intermittent energi. Detta kan ske utan att behöva ta de orörda älvarna i anspråk,
främst genom effektivisering och utnyttjande av mindre vattendrag som ännu inte byggts ut. Beträffande kärnkraften faller samtliga svenska reaktorer för åldersstrecket fram till år och därför måste politiska beslut fattas inom en rimlig framtid om att ersätta dem med nya. Eftersom nya reaktorer är betydligt kraftfullare än dagens reaktorer bör man vid ett positivt beslut kunna räkna med en viss ökning av den svenska baselproduktionen. Det här presenterade scenariot fram till år utgår ifrån att den svenska befolkningen ökar till 1 miljoner, att tillräckligt med basenergi finns tillgänglig för industriell utveckling, att välfärden utvecklas vidare samt att en betydande effektivisering av energitillförsel och energianvändning genomförs, bl.a. genom ökad användning av el. Totalt kan energianvändningen minska med 16 % under de 4 åren fram till år. Huvuddelen av effektiviseringen kan åstadkommas inom transportsektorn (33 %) och bostads- och servicesektorerna (19 %), framförallt genom övergång till elfordon, byggande av passivhus och ombyggnad av befintliga bostäder, (fig. 5). Målet har varit att reducera den fossila energitillförseln som därmed minskar med 75 % fram till år så att den då utgör endast 8 % av den totala energitillförseln (fig. 7). Mindre fossilenergi innebär att utsläppen av ämnen som är skadliga för klimat, miljö och hälsa minskar, samtidigt som den förnybara energin ges större utrymme. Tekniklösningar som elbilar, elvärmepumpar, varvtalsreglerade motorer och pumpar samt lågenergilampor kommer också att få större genomslag och bidra till energieffektiviseringen och förbättringar i miljön. Allt eftersom andelen elbilar ökar i våra städer kommer utsläppen från förbränningsmotorer att minska också till gagn för miljö och hälsa. Energimyndighetens statistik över energiläget år 28 visar att Sveriges 397 TWh konsumerad energi till 43 procent består av förnybar energi, 42 procent av fossil energi och 15 procent av övrig klimatvänlig energi (kärnkraft) (fig. 6). Till år borde det alltså vara möjlig att reducera den fossila energiandelen så att den endast utgör 8 % eller 43 TWh jämfört med dagens 185 TWh. Att helt ta bort den fossila energin till år är knappast möjligt eftersom den fortfarande kommer att behövas inom transportsektorn och till viss del inom industrin. Bioenergin räcker helt enkelt inte till för att först försörja fjärrvärme- och kraftvärmeverken och därutöver en stor del av transportsektorn (fig. 7). Totalt beräknas energikonsumtionen minska till 335 TWh vilket, i enlighet med vad som nämnts ovan, innebär en minskning med 16 % jämfört med dagsläget. Den inhemska energianvändningen beräknas ha tillräckligt med utrymme för ökat utnyttjande av energi för svenskt näringslivs tillväxt och eventuellt för export av klimatvänlig elenergi. Utvecklingen av storskalig och småskalig vind- och solenergi är svår att bedöma. En omfattande utbyggnad av storskalig vindkraft i Sverige är dyrbar och kräver dessutom stora investeringar i nya ledningar samt utökad reglerkapacitet hos vattenkraften. Den småskaliga vindkraften och solenergin samt egenproducerad värme kan dock snart få stor betydelse för enskilda hushåll, köpcentra och småindustrier etc. som kan producera egen el för laddning av elbilar, till kylanläggningar, värmepumpar och för motordrift etc. I tabellen nedan sammanfattas energimixen i Sverige år 28 och Energiutskottets scenarier för år. Ökad tillgång på elektrisk energi möjliggör alltså effektiviseringar. Sveriges väg mot det fossilfria samhället förutsätter riklig tillgång på elektrisk energi som i scenariot för år förutsätts öka från 35 % till 49 % av den totala energianvändningen (fig. 8). Den förnybara energin ökar från dagens 43 % till 7 % och den klimatvänliga energin, inkluderande kärnkraften, utgör nästan 9 % av energikonsumtionen. Om man tillämpar EU:s definition
beträffande hur andelen förnybar energi ska beräknas ökar den från dagens 44 % till hela 74 % år. Enligt EU:s direktiv ska producerad nettoenergi i elvärmepumpar inkluderas i statistiken över förnybar energi. I Energimyndighetens svenska statistik är denna inte medräknad trots att elvärmepumparna idag bidrar med minst 1 TWh (exkl. fjärrvärmens värmepumpar). År beräknas de bidra med 3 TWh förnybar energi. Energibortfallet från tillförseln av fossila bränslen (75 %) kan till hälften ersättas genom effektiviseringsåtgärder (bl.a. konvertering till mer el) och till den andra hälften med bioenergi (fig. 7). Elproduktionen i scenariot ökar med drygt 2 % genom effektivare kärnkraft och utbyggd vatten-, vind-, sol- och vågkraft Fig. 8 illustrerar schematiskt hur energislagen och energibärarna har utvecklats 197-28 och hur framtiden kan se ut. Energiutskottets scenario visar ett trendbrott i den svenska energianvändningen med en minskning av den totala energianvändningen samt en fortsatt kraftig minskning av den fossila andelen i energitillförseln. I fig. 9 visas att den totala andelen förnybar energi mellan åren 199 och 28 ökat med i genomsnitt,6 % per år och att ökningen enligt Energiutskottets scenario fortsättningsvis kommer att stiga kraftigt. Uppgifter om energiläget i dag kommer från Energimyndigheten. Statistiken över användningen av biobränslen, torv och avfall innehåller vissa osäkerheter vad beträffar hur mycket som importeras. Scenariot baseras på Energiutskottets analyser som finns redovisade i följande publikationer från utskottet (http://www.kva.se/sv/vetenskap-isamhallet/energi/): - Energi möjligheter och dilemman, IVA och KVA - Uttalande om bioenergi - Rapport om bioenergi - Statements on Bioenergy - Om bioenergi - Rapport: Klimatförändringar - Statements on Energy from Nuclear Fusion - Statements on Energy from Nuclear Fission - Om kärnkraft - Om fusionsenergi - Statements on Oil - Om oljan - Statements on Solar Energy - Rapport: Concentrating Solar Power - Om solenergi - Statements on Energy from Moving Water - Om vattenkraft - Statements on Wind Power - Uttalande om vindkraft - Varför högst 1 TWh vindkraft I Sverige? - Uttalande om effektivisering av energianvändningen i Sverige fram till - Statements on Global Energy Resources and their Utilization in a 4-year Perspective
- Sveriges energimix år 28 och år Primär energitillförsel Slutlig energianvändning Slutlig energianvändning EUs definition 28 28 28 TWh 569* 526* 397 335 428** 399** Fossilt, % 33 8 42 12 42 1 Kärnkraft,% 32 35 15 18 14 16 Förnybart,% 35 57 43 7 44 74 Procentsiffrorna avrundade till närmaste heltal *Bunkerolja för utrikes sjöfart och icke energiändamål ingår inte **Egentillverkad värme via värmepumpar ingår i EUs definition Tabell Sveriges energislags sammansättning idag och i scenariot för år Bearbetning Harry Frank/KVA Primärenergitillförsel år 28 och år 28 Sverige Totalt 569 TWh Totalt 526 TWh 28 Globalt Totalt 14 TWh Totalt 17 TWh Fossilt Bioenergi 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Fossilt Kärnkraft Bioenergi Vattenkraft Vind-Sol-Våg % Fig. 1 Sveriges och världens energislags sammansättning idag och i Energiutskottets scenarier för år Källor för 28 års data i denna och följande figurer: Energimyndigheten/International Energy Agency
- Elproduktion i Sverige 197 Totalt 64 TWh 28 Totalt 146 TWh Totalt 179 TWh 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Elproduktion år 28 och år 28 Sverige Totalt 146 TWh Totalt 179 TWh 28 Globalt Totalt 2 TWh Totalt 45 TWh 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Fossilt Kärnkraft Vattenkraft Bioenergi Vind-Sol-Vågkraft Fig. 2 Övre bilden visar utvecklingen av Sveriges energislag under åren 197-28 och i scenariot för år. Nedre bilden visar Sveriges och världens elproduktion idag och i Energiutskottets scenarier för år
- Sveriges skogsmassa år 24 och år TWh 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Total årlig tillväxt Skogsprodukter Energi Ökning skogsförrådet 24 + 4 TWh Avverkningsrester kvar i skogen Fig. 3 Tillväxt och uttag av trädbiomassa givet i energienheter och fördelat på slutprodukter år 24 (enl. Per Olov Nilsson) och i Energiutskottets scenario för år (data ur rapport 23/26 från Skogsstyrelsen. Författare: Per Olov Nilsson) Sveriges elproduktion år 28 och år TWh 8 7 6 5 4 3 2 1 Kärnkraft Vattenkraft Kraftvärme Vind-Sol-Vågkraft Vänstra stapeln 28 Högra stapeln Alt Fig. 4 Sveriges elproduktion idag och i Energiutskottets scenario för år
- Sveriges slutanvändning av energi år 28 och år TWh 16 14 12-16 % 1 8-33 % 6 4 2 Industri Bostäder/Service Transporter Vänstra stapeln 28 Högra stapeln Fig. 5 Sveriges totala slutliga energianvändning idag och i Energiutskottets scenario för år Sveriges slutanvändning av energi år 28 och år 28 Fossilt Totalt 397 TWh Kärnkraft Förnybart Totalt 335 TWh Fossilt Kärnkraft Förnybart 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Fig. 6 Sveriges totala slutliga energianvändning uppdelat på energislag idag och i Energiutskottets scenario för år
- Sveriges energitillförsel år 28 och år TWh 25 2-77 % + 6 % 15 1 5 Fossilt Bioenergi Vattenkraft Kärnkraft Vind-Sol- Vågkraft Värmepump Vänstra stapeln 28 Högra stapeln Fig. 7 Sveriges energitillförsel baserat på energislag idag och i Energiutskottets scenario för år. Kärnkraften utan omvandlingsförluster. Sveriges totala energianvändning åren 197 - TWh 45 4 35 3 Övrigt fossilt exkl. el 25 2 15 1 5 El 197 1982 1994 28 Fig. 8 Schematisk utveckling av olika energislag och energibärare från 197 till idag och i Energiutskottets scenario för år.
Sveriges totala andel förnybar energi 199 28 och år Andelen förnybar energianvändning % 8 74 % 7 6 5 4 3 2 1 44 % 51 % 199 2 28 22 23 24 Fig. 9 Andelen förnybar energi (EU:s definition) i svensk energianvändning åren 199-28 och i Energiutskottets scenario för år. Statistiska uppgifter från Energimyndigheten bearbetade av Harry Frank.