Miljöprogram 2015 2016 EN DEL AV STOCKHOLMS STAD

Miljöprogram 2015 2016 EN DEL AV STOCKHOLMS STAD

INNEHÅLL Inledning...3 Målområde 1. Miljöeffektiva transporter... 4 Målområde 2. Giftfria varor och byggnader... 6 Målområde 3. Hållbar energianvändning... 8 (Målområde 4. Hållbar användning av mark och vatten ej tillämpligt för SISAB)... Målområde 5. Miljöeffektiv avfallshantering... 10 Målområde 6. Sund inomhusmiljö... 12 Målområdena och»stadens mål«i detta program är hämtade från Stockholms stads Miljöprogram 2012 2015. Omslagsbilder: Leif Johansson, Scandinav.se (bild 1), istock (bild 2), Mikael Svensson, Scandinav.se (bild 4). 2 MILJÖPROGRAM 2015 2016

Inledning SISAB:S MILJÖPROGRAM Kommunfullmäktiges budget för 2015, stadens ägardirektiv för 2015 2017 samt Stockholms miljöprogram 2012 2015 är utgångspunkter för SISAB:s miljöprogram 2015 2016. Programmet beskriver mål och åtgärder för att uppnå miljöeffektiva transporter, giftfria varor och byggnader, hållbar energi användning, miljöeffektiv avfallshantering samt sund inomhusmiljö. För att uppnå en hållbar livsmiljö ska lokalerna också vara trygga, säkra och pedagogiskt utformade, faktorer som är starkt styrande i SISAB:s verksamhet. Även skol- och förskolegårdarnas miljöer kommer att fortsätta fokuseras på under 2015, här kan exempelvis odlingar och grönska ha stor betydelse både för eko system och trivsel. MILJÖPROGRAMMET INNEHÅLLER FÖLJANDE: Övergripande strategiska mål för SISAB, totalt sju stycken, som anger vad som ska uppfyllas under p rogramperioden. Samtliga av dessa mål har del - mål för 2015. Ytterligare delmål för 2015 samt uppföljningsmått för samtliga delmål. Uppföljningsmetod och intern ansvarsfördelning i uppföljningsarbetet. Inom energiområdet redovisas dessutom ett mer långsiktigt mål för år 2020. Detta antogs år 2013. stadens system för integrerad ledning och uppföljning av bolagets verksamhet och ekonomi. ILS-indikatorerna som är markerade med ska följas upp enligt beslut i kommunfullmäktige eller bolagsstyrelsen. Samtliga uppföljningsmått i detta program kommer att redovisas i SISAB:s årsredovisning för 2015. Vissa resultat kommer även att rapporteras i samband med uppföljningen av balanserade styrkort och ILS-rapportering. För att stadens och SISAB:s miljömål ska uppfyllas tas det även fram miljörelaterade aktiviteter på respektive avdelning inom SISAB. Aktiviteterna kommer att följas upp successivt under året. MILJÖORGANISATION SISAB:s ledningsgrupp och styrelse tar beslut om miljöpolicy, miljöprogram och andra övergripande m iljöfrågor med utgångspunkt från kommunbeslut och ägardirektiv. Ansvaret för genomförande och uppföljning av miljöaktiviteter och uppföljningsmått ligger på samtliga avdelningschefer. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen stödjer och utvecklar miljöarbetet i samverkan med avdelningen Fastighetsstöd. Bland uppföljningsmått och delmål ingår delar av stadens ILS-indikatorer. Integrerat ledningssystem, ILS, är Stockholm i december 2014 Åsa Öttenius, VD SISAB:s strategiska miljömål 2016 MÅL 1.1 Utsläppen av växthusgaser från tjänsteresor ska minska med minst 20 procent jämfört med år 2012. MÅL 2.1 I samtliga avslutade projekt och ramavtal ska i enlighet med krav i avtal Byggvarubedömningens kriterier ha använts för kontroll av byggvaror. MÅL 2.2 Samtliga fastigheter med PCB i fogar och/eller mark ska vara färdigsanerade. MÅL 3.1 Energianvändningen ska minska med minst elva procent jämfört med år 2012. MÅL 3.2 Utsläppen av växthusgaser från energianvändning ska minska. MÅL 5.1 Samtliga projekt ska uppfylla SISAB:s krav på avfallsåtervinning. MÅL 6.1 Andelen kunder som är nöjda med inomhusmiljön ska öka. MILJÖPROGRAM 2015 2016 3

MÅLOMRÅDE 1 Miljöeffektiva transporter FOTO: SCANDINAV.SE Laddstolpe Transporter av material och varor samt resor till och från våra fastigheter är en viktig förutsättning för SISAB:s verksamhet. Problemet med transporter är bland annat koldioxid utsläppen från bilavgas erna som bidrar till ökad växthuseffekt. Trafik bidrar också till höga partikel halter i utomhusluften, buller störningar och andra utsläpp av föroreningar till mark och vatten. I SISAB:s arbete ingår att minska milj öpåverkan från transporter som en del i stadens arbete för ett hållbart transportsystem. SISAB ställer miljökrav på transporter i sina upphandlingar i enlighet med kommunfullmäktiges beslut 2012 om miljökrav vid upphandling av entreprenader. Strategiska miljömål 2016 MÅL 1.1 Utsläppen av växthusgaser från tjänsteresor ska minska med minst 20 procent (till 53 ton CO 2 ) jämfört med år 2012. DELMÅL 2015 59 ton CO 2. Ytterligare delmål år 2015 Andelen miljöbränslen i SISAB:s miljö bilar ska vara minst 95 procent. Andelen medarbetare på SISAB som använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten ska vara minst 85 procent. Minst 70 % i SISAB:s fordonspark ska utgöras av elbilar. Under 2014 har SISAB sjösatt en ny rese- och mötespolicy som ska öka det miljöan passade resandet. En stor förändring är att SISAB:s anställda inte längre ska använda privata bilar i tjänsten. Detta innebär att fordonsparken utökas med betydligt fler poolbilar och företagsbilar, vilka huvudsakligen kommer att bestå av så kallade supermiljöbilar i form av laddhybrider. Även kommunalt resande uppmuntras genom ett subventionerat årskort för SL-resor, och en cykelpool kommer att inrättas. SISAB har också utrustat sina konferensrum med videoutrustning. NATIONELLA MÅL Miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan. STADENS MÅL 2012 2015 År 2040 ska Stockholm vara fossilbränslefritt (skärptes i budget för 2015). Miljöbelastningen från stadens transporter och r esor ska minska. Stadens egna fordon skall vara milj öbilsklassade och köras på miljöbränsle, och av staden upphandlade transporttjänster ska miljö fordonsandelen öka. Miljökvalitetsnormerna för luft ska uppnås. Gång- och cykelresandet ska öka. Kollektivtrafikens andel ska öka. Staden ska verka för att utsläppen av växthus gaser minskar till högst 3,0 ton CO 2 e (koldioxidekvivalenter) per stockholmare (från ca 4,0 ton år 2005). 4 MILJÖPROGRAM 2015 2016

MÅLOMRÅDE 1 Uppföljningsmått och delmål 2015 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 1.1 Koldioxidutsläpp från tjänsteresor. Delmål: 59 ton CO 2, cirka 13 % minskning jämfört med 2013. Koldioxidutsläpp från körda tjänstemil beräknas utifrån bränsle- och resestatistik för pool- och företagsbilar samt privata bilar med milersättning. Administrativa avdelningen. Andel miljöbränslen i SISAB:s miljöbilar. Delmål: minst 95 %. Volym förnyelsebart drivmedel (etanol eller gas) Total volym drivmedel (till etanol/ fordonsgasfordon) Administrativa avdelningen. Andel medarbetare på SISAB som använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten. Delmål: minst 85 %. Antal medarbetare som reser i tjänsten och uppger att de ofta eller ibland använder miljövänliga transportmedel (cykel, allmänna kommunikationer, miljöbil etcetera) Totalt antal resande i tjänsten Följs upp genom stadens medarbetarenkät. Personalavdelningen. Andel elbilar. Delmål: cirka 70 %. Antal elbilar enligt stadens definition Totalt antal bilar Gäller bilpool och företagsbilar. Stadens definition är bilar som omfattas av regeringens» supermiljöbilspremie «, det vill säga oftast elbilar eller laddhybrider. Administrativa avdelningen. I ILS redovisas dessutom andel fordon som använder odubbade vinterdäck samt andel miljöbilar. SISAB uppfyller målet till 100 % för båda dessa indikatorer. Under 2014 har SISAB sjösatt en ny rese- och mötespolicy. FOTO: MIKAEL SVENSSON, SCANDINAV.SE MILJÖPROGRAM 2015 2016 5

MÅLOMRÅDE 2 Giftfria varor och byggnader FOTO: SISAB Barn har rätt till en giftfri vardag. Vanliga bygg- och förvaltningsprodukter har, i ett historiskt perspektiv, visat sig innehålla ämnen som i flera fall orsakat hälsooch miljömässiga problem. Därför måste vi idag dels förhindra spridning av nya farliga ämnen, dels ta hand om tidigare använda farliga ämnen. Byggvarubedömningen (BVB) är ett branschanpassat system för miljöbedömning av byggvaror som utvecklats av SISAB och andra stora fastighetsägare. Dess kriterier ska tillämpas både av SISAB:s entreprenörer och konsulter och internt. Kravet följs upp genom att projektplatser i BVB granskas i enlighet med mål 2.1. Dessutom har SISAB i sina större bygg- och renoveringsprojekt kontroller med hjälp av miljökonsulter. Under senare år diskuteras golv av PVC (polyvinylklorid, en vanlig typ av plast) eftersom forskning Strategiska miljömål 2016 MÅL 2.1 I samtliga avslutade projekt och ramavtal ska i enlighet med krav i avtal Byggvarubedömningens kriterier ha använts för kontroll av byggvaror. DELMÅL 2015 Målet gäller varje år. MÅL 2.2 Samtliga fastigheter med PCB i fogar och/eller mark ska vara färdig sanerade. DELMÅL 2015 Inget delmål. Ytterligare delmål år 2015 Samtliga nybyggnadsprojekt ska miljöcertifieras, i första hand enligt Miljöbyggnad, lägst nivå Silver. pekar mot att vissa mjukgörande tillsatser kan vara hormonstörande. Golv med sådana tillsatser läggs idag inte in i SISAB:s lokaler eftersom golven måste vara godkända i BVB. Alternativa golvmaterial prövas dessutom i olika utvecklingsprojekt där deras tålighet mot slitage och andra påfrestningar utvärderas. När det gäller äldre PVC-golv i SISAB:s lokaler ska det säkerställas att dessa inte innehåller sådana ämnen som vi med dagens kunskap vet innebär hälsorisker. Därför kommer SISAB att se över förutsättningarna för en kartläggning av äldre PVC-golv under 2015, till grund för en åtgärdsplan. I detta arbete kommer SISAB att samarbeta med stadens nyinrättade kemikaliecentrum. SISAB kommer att fortsätta sitt sedan många år pågående arbete med att sanera PCB (polyklorerade bifenyler, ett sedan 70-talet förbjudet miljögift). Målet är att varje fog som innehåller PCB, och även PCBförorenad mark intill husfasad, ska vara sanerad senast år 2016. Arbetet har försenats jämfört med tidigare tidsplan, eftersom det vid nya inventeringar visat sig att tidigare sanerade fogar innehållit halter över gränsvärdet. Delmål för 2015 har av samma anledning varit svårt att ta fram. Inbyggda och dolda byggnadsdelar med PCB-risk kommer att inventeras och saneras i samband med kommande renoverings- eller ombyggnadsprojekt, i enlighet med SISAB:s strategi som är godkänd av Miljöförvaltningen. Förutom PCB finns också ett flertal andra föroreningar i mark eller byggnader som ofta måste inventeras och saneras innan SISAB kan genomföra sina ny- och ombyggnadsprojekt. SISAB har rutiner och expertis för att hantera dessa frågor, men kommer sannolikt kunna utveckla arbetet ytterligare med hjälp av stadens kemikaliecentrum. Ett sätt att säkerställa att skolor och förskolor upprätthåller en hälso- och miljömässigt hög standard är att miljöcertifiera byggnaderna. SISAB har beslutat att alla nybyggnadsprojekt ska miljöcertifieras från och med 2014, i första hand enligt Miljöbyggnad, lägst nivå Silver. Systemen ställer krav på de för SISAB viktigaste miljöaspekterna; en god inomhusmiljö, hållbar energianvändning och giftfria varor. Genom miljöcertifiering tydliggörs byggnadernas miljö- och 6 MILJÖPROGRAM 2015 2016

MÅLOMRÅDE 2 Uppföljningsmått och delmål 2015 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 2.1 Andel avslutade projekt och ramavtal med BVB-krav där BVB:s kriterier har använts för kontroll av byggvaror. Delmål: 100 % Andel projekt/ramavtal som dokumenterat varor i BVB:s projektdatabas kontrolleras. Även det genomsnittliga antalet doku ment erade varor följs upp. Med»projekt«avses alla större om-, till- och nybyggnader, det vill säga de som handläggs av projektavdelningen. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen Projektavdelningen. Mål 2.2 Andel fastigheter med inventerad PCB i fogar som är färdigsanerade. Delmål: Inget delmål 2015, 100 % sanerade 2016. Antalet fogsanerade fastigheter Antalet fastigheter som inventerats och visat sig innehålla PCB i fogar (28 stycken) Gäller både in- och utvändig PCB i fastigheter som byggts eller renoverats 1956 1973. Mål 2.2 forts Andel fastigheter med inventerad PCB i mark som är färdigsanerade. Delmål: Se mål för fogar ovan. Antalet marksanerade fastigheter Antalet fastigheter som inventerats och visat sig innehålla PCB i mark (25 stycken) Gäller PCB i mark vid fastigheter som innehållit PCB i fogar. Andel nybyggnadsprojekt som miljöcertifieras. Delmål: 100 % Andel uppstartade nybyggnadsprojekt med beslut om miljöcertifiering. I första hand Miljöbyggnad, lägst nivå Silver. Projektavdelningen. fastighets avdelningarna. Ytterligare två indikatorer redovisas i ILS. Dessa handlar om att ställa krav i upphandling rörande miljö- och hälsofarliga ämnen, vilket sedan flera år uppfylls av SISAB. hälsostandard och kommunikationen med SISAB:s hyresgäster underlättas. SISAB bidrar till ökad ekologisk livsmedelskonsumtion genom att köpa in ekologiska livsmedel till kontoret, i första hand kaffe och mjölk samt även en del frukt. Nationella mål Miljökvalitetsmål: Giftfri miljö, God bebyggd miljö, Skyddande Ozonskikt. FOTO: REBECCA WALLIN, SCANDINAV.SE Stadens mål 2012 2015 Innehållet av miljö- och hälsofar liga ämnen i upphandlade varor ska minska. Utsläppen av miljö- och hälsofarliga ämnen från byggnader och anläggningar ska minska. Andelen ekologiska livsmedel som staden köper in ska uppgå till minst 25 procent. Andelen miljöcertifierade byggnader ska öka. Ägardirektiv 2015 2017 Verka för en giftfri skolmiljö i samarbete med kemikaliecentrum. MILJÖPROGRAM 2015 2016 7

MÅLOMRÅDE 3 Hållbar energianvändning I SISAB:s miljöarbete är energieffektivisering en viktig del. Arbetet får dock inte ske på bekostnad av inomhusmiljön. Inom programperioden kommer den sista oljeuppvärmda skolan att konverteras till fjärrvärme, vilket tillsammans med energieffektiviseringar och planerade förändringar i fjärrvärmeproduktionen väntas leda till att SISAB:s växthusgasutsläpp fortsätter minska. All el är miljömärkt. En mindre elproduktion pågår sedan flera år via solceller i Älvsjö. Förutsättningarna att utöka den egna produktionen av förnyelsebar energi via solceller Strategiska miljömål 2016 MÅL 3.1 Energianvändningen ska minska med minst elva procent jämfört med år 2012 (till ca 190 kwh/m 2 ). Reviderat mål. DELMÅL 2015 193 kwh/m 2. MÅL 3.2 Utsläppen av växthusgaser från energianvändning ska minska. DELMÅL 2015 Minskning. Ytterligare delmål år 2015 Elanvändningen ska minska till 45 kwh/m2 på SISAB:s kontor. För samtliga startade nybyggnadsprojekt ska målet för specifik energianvändning vara högst 55 kwh/m2. De ska även miljöcertifieras, se sid 6. Större ombyggnadsprojekt ska projekt eras för reducerad energianvändning. Samtliga åtgärder i SISAB:s energiplans åtgärdslista för 2015 ska genomföras. FOTO: MARIE LINNÉR, SCANDINAV.SE kommer att fortsätta utredas under 2015 via ett utvecklingsprojekt där bästa möjliga lösningar tas fram med hänsyn till både byggnadernas och teknikens förutsättningar. Ett annat pågående utvecklingsprojekt gäller gröna tak och fasader, som lyfts fram som en metod för ökad grönyta och klimatanpassning, men där det är angeläget att studera om och hur man kan förebygga risker för fuktskador och andra drifts- och skötselrelaterade problem. I ramavtalet mellan SISAB och staden som trädde i kraft 2013 stärktes SISAB:s rådighet över långsiktiga energiinvesteringar. I avtalet anges att parterna gemensamt ska verka för att minska energianvändningen i lokalerna. Detta sker bland annat genom att energiinvesteringar planeras och beslutas i de gemensamt framtagna områdesplanerna. Ett utvecklingsprojekt som integrerat energifrågorna i den pedagogiska verksamheten i nya förskolor kommer troligtvis få en fortsättning under 2015. SISAB:s energiplan fastställer ett långsiktigt energimål för hela fastighetsbeståndet: Den genomsnittliga energianvändningen (värme och el) ska år 2020 ha minskat till högst 180 kwh/m2 (BRA). I målet inkluderas all energi, även verksamhetsel. Jämfört med år 2012, då motsvarande energianvändning uppgick till 215 kwh/m2 (BRA), ska energianvändningen alltså minska med 16 procent. Nödvändiga energiåtgärder, bland annat drift optimeringar och underhåll av tekniska system, redovisas i energiplanen och dess åtgärdslista. Energiglas i fönster och moderna belysningsarmaturer med rörelse- och dagsljussensorer lyfts också fram som åtgärder som kan ge stora värme- och elbesparingar i det befintliga fastighetsbeståndet. Energiplanen kommer att uppdateras årligen i takt med att kontrollen över energianvändningen förbättras i varje fastighet. Förutom energieffektivisering kommer en utökad andel förnyelsebar energi att eftersträvas. Vid nybyggnationer ska byggnaderna miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad, lägst nivå silver, och dess specifika energianvändning uppgå till högst 55 kwh/m2 Atemp och år (exklusive tillägg för hygieniskt luftflöde enligt Boverkets byggregler), det vill säga uppfylla stadens krav vid markanvisning. Dessa båda beslut innebär att byggnaderna får låg energianvändning samtidigt som höga krav ställs på inomhusmiljön. Nationella mål Miljökvalitetsmål: Begränsad miljöpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning. 8 MILJÖPROGRAM 2015 2016

MÅLOMRÅDE 3 Uppföljningsmått och delmål 2015 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 3.1 Energianvändning (för uppvärmning och el) per kvadratmeter, kwh/m 2. Delmål: 193 kwh/m 2,, cirka 4 % minskning jämfört med 2013. Energianvändning (för uppvärmning och el) Antalet uppvärmda kvadratmeter bruksarea (BRA) i Vitec (SISAB:s fastighetsdatabas) Jämförelse görs med motsvarande uppgift för år 2012. Uppföljningen avser fjärrvärme och närvärme, normalårskorrigerat, varmvatten samt all elanvändning, inklusive verksamhetsel. Fastighetsavdelningarna Projektavdelningen. Mål 3.2 Växthusgaser från energianvändning. Delmål: Minskning. Växthusgasutsläpp (CO2e) beräknas utifrån SISAB:s totala energianvändning (både värme och el) och emissionsfaktorer från Fortum och miljöförvaltningen. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen. Elanvändning på kontoret per kvadratmeter, kwh/m2. Delmål: 45 kwh/m 2, cirka 2 % minskning jämfört med 2013. Av SISAB betald elanvändning per m 2 på SISAB:s kontor år 2015. Jämförs med motsvarande uppgift år 2013. Avser verksamhetsel. Administrativa avdelningen. Genomsnittlig energianvändning per m2 och år vid nybyggnadsprojektering. Delmål: högst 55 kwh/m2 (A-temp) exklusive tillägg för hygieniskt luftflöde enligt BBR. Genomsnittlig beräknad energianvändning i uppstartade permanenta byggnadsprojekt räknas ut, inklusive ventilationstillägg enligt BBR. Detta jämförs med motsvarande mål. Projektavdelningen Andel m2 area som energieffektiviserats vid större ombyggnad. Delmål: 0,2 %, cirka 3 400 m2. Indikatorn mäter antal ombyggda kvadratmeter som leder till att objektets energianvändning minskar med minst 20 %. Antalet ombyggda kvadratmeter divideras med SISAB:s totala kvadratmeteryta. För ytterligare beskrivning: se ILS. Projektavdelningen Andel genomförda åtgärder enligt åtgärdslista i SISAB:s energiplan. Delmål: 100 % Varje post i åtgärdslistan, till exempel Driftsoptimering styr, 28 fastigheter. räknas som en åtgärd. I ILS redovisas energianvändning/m2 = energianvändning i form av värme, varmvatten och fastighetsel (men exlusive verksamhetsel) samt elanvändning/m2 = verksamhetsel. Verksamhetsel schablonberäknas. Stadens mål 2012 2015 År 2040 ska Stockholm vara fossilbränslefritt (skärptes i budget för 2015). Staden ska genom energieffektiviseringar minska energianvändningen i den egna verksamheten med minst tio procent. Upphandlad el i stadens egna verksamheter ska uppfylla kraven för miljömärkning. I nyproducerad byggnad, på av staden markanvisad fastighet, ska energianvändningen vara högst 55 kwh/m 2. Staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 3,0 ton CO 2 e per stockholmare, från cirka 4,0 ton år 2005. Ägardirektiv 2015 2017 Arbeta aktivt med energi effekt ivi sering och förnyelsebar energi i befintligt bestånd och vid nyproduktion. Se över möjligheterna att installera solceller eller plantera grönska på skolbyggnaders tak och fasader. Stadens byggnader ska energieffektiviseras vid större ombyggnader. MILJÖPROGRAM 2015 2016 9

MÅLOMRÅDE 5 Miljöeffektiv avfallshantering FOTO: BODIL JOHANSSON, SCANDINAV.SE SISAB har ett ansvar för att det avfall som uppstår vid ny- och ombyggnader och servicearbeten källsorteras för återvinning. SISAB ska också erbjuda genomtänkta system för att källsorteringen ska fungera i skolor och förskolor. Bland annat gäller det system för insamling av matavfall som är effektiva och arbetsmiljöanpassade. Exempelvis kan avfallskvarn installeras, vilket skett i ett flertal skolor och ingår som standard i SISAB:s konceptförskola, Framtidens förskola. Matavfallet samlas då i en tank och borttransporteras med slamsugbil för att omvandlas till biogas. Praktiska råd och exempel på utformning av avfallsutrymmen och -system finns i en så kallad referens, Avfallshantering, vilken SISAB kontinuerligt uppdaterar. SISAB definierar hur bygg- och rivningsavfall ska källsorteras av bygg entreprenörerna vid ny- och ombyggnation. Målet är att SISAB:s sedan många år ambitiösa nivå ska bibehållas. För det farliga avfallet ställs särskilda krav i enlighet med lagstiftningen. Även på SISAB:s kontor ska avfallet källsorteras. Insamlingssystem finns för papper, förpackningar, matavfall med mera. Nationella mål Miljökvalitetsmål: God bebyggd miljö, Giftfri miljö. Stadens mål 2012 2015 Avfallet från stadens verksamheter ska förebyggas och det som ändå uppstår ska nyttiggöras. Andelen felsorterat farligt avfall ska minska. Strategiska miljömål 2016 MÅL 5.1 Samtliga projekt ska uppfylla SISAB:s krav på avfallsåtervinning. Ägardirektiv 2015 2017 Arbeta mot stadens mål för hantering av matavfall (minst 70 % matavfallsinsamling till år 2020). DELMÅL 2015 Målet gäller varje år. 10 MILJÖPROGRAM 2015 2016

MÅLOMRÅDE 5 Uppföljningsmått och delmål 2014 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 5.1 Andel projekt som klarar SISAB:s deponirestkrav. Delmål: 100 %. Deponirestkrav: högst 10 viktprocent vid nybyggnad och 15 viktprocent vid ombyggnad. Miljödokumentationen från avslutade projekt gås igenom (Projekt med motiverad avvikelse undantas.) Deponirest definieras som den del av byggavfallet som går till deponi efter både byggarbetsplatsens och avfallsentreprenörens sortering. Om ingen annan uppgift finns antas 25 % gå till deponi efter avfallsentreprenörens sortering av osorterad fraktion. Med»projekt«avses alla större om-, till- och nybyggnader av fastigheter, det vill säga de som handläggs av projektavdelningen. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen Projektavdelningen. SISAB ska ge praktiska råd och exempel på system för att bland annat insamlingen av matavfall ska fungera. FOTO: SCANDINAV.SE MILJÖPROGRAM 2015 2016 11

MÅLOMRÅDE 6 Sund inomhusmiljö FOTO: REBECCA WALLIN, SCANDINAV.SE Våra barn ska vistas och undervisas i en sund och giftfri miljö. SISAB som fastighetsägare och verksamhetsutövarna i skolor och förskolor behöver tillsammans aktivt arbeta med för att förbättra ljudmiljö, luftkvalitet och termiskt inomhusklimat samt förebygga att nya problem uppstår. Ramavtalet mellan SISAB och staden, tillsammans med dagens regler för budgetering av investeringsåtgärder ger SISAB ett samlat grepp om fastigheternas underhåll och modernisering. Stora förbättringar av Strategiska miljömål 2016 MÅL 6.1 Andelen kunder som är nöjda med inomhusmiljön ska öka. DELMÅL 2015 Ökning jämfört med 2013. Ytterligare delmål år 2015 Samtliga fastigheter ska ha en radonhalt under 200 Bq/m 3. Samtliga ny- och ombyggnadsprojekt ska redovisa fuktmätnings protokoll med godkända värden. Andelen godkända ventilationssystem (OVK) i förskolor och skolor ska vara minst 94 procent. Minst fem riskkonstruktioner ska saneras. Buller från tekniska installationer i förskolor ska minska. luftkvalitet och termiskt klimat kan uppnås genom att SISAB successivt ersätter gamla installationer med nya effektivare sådana, som övervakas och styrs centralt. Investeringarna planeras och beslutas via SISAB:s områdesplan (för stora projekt) respektive energiplan. Energieffektivisering får aldrig inverka negativt på inomhusmiljön. S ISAB deltar i projektet Hållbar energimiljö och energianvändning vars syfte är att utveckla ett verktyg för att i den praktiska förvaltningen utföra och utvärdera kvalitetskontroll av byggnaders innemiljö. Projektet finansieras av BELOK (Energimyndighetens beställargrupp för lokaler) och leds av Svenska Innemiljöinstitutet. När det gäller skolfastigheter som är utsatta för buller eller höga halter av partiklar och andra trafikföroreningar kommer SISAB att samverka med hyresgäster och andra berörda förvaltningar för att snabbare kunna kartlägga problemen och arbeta gemensamt med hur en bra inomhusmiljö ändå säkerställs. Det är också flera parters ansvar att verka för att nya byggnader placeras så att inte nya problem uppstår. Vissa äldre grundkonstruktioner kan bidra till dålig inomhusmiljö, särskilt krypgrunder och sandfyllda konstruktioner på bottenplatta. Även här sker samverkan med hyresgästen för att kunna sanera eller i vissa fall riva dessa byggnader. Det är också viktigt att fortsätta att arbeta förebyggande vid all ny- och ombyggnad så att fuktproblem och riskkonstruktioner undviks. Inventering av buller från installationer i samband med OVK-kontroll kommer att fortsätta så att bullerproblem kan upptäckas och åtgärdas så tidigt som möjligt. Vid nyproduktion kommer SISAB:s beslut om certifiering enligt Miljöbyggnad (se sid 6) att innebära höga krav på inomhusmiljön. Förutom för SISAB väletablerade aspekter som fuktsäkerhet och ventilationsflöden så ingår exempelvis termiskt klimat och dagsljusfaktor. Tredjepartsgranskningen omfattar även uppföljning och verifiering efter att byggnaden är färdigställd. 12 MILJÖPROGRAM 2015 2016

MÅLOMRÅDE 6 Uppföljningsmått och delmål 2015 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 6.1 Andel kunder som är nöjda med inomhusmiljön i NKI-enkät. Delmål: ökad andel nöjda kunder. Enkätsvar 2015 jämförs med motsvarande enkätsvar 2013. Avser brukarnas svar på NKI-enkätens fråga om hur man upplever inomhusmiljön som helhet i skolan respektive förskolan. De som svarat Mycket bra eller Ganska bra anses vara nöjda. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen Andel av SISAB:s fastigheter som har en radonhalt under 200 Bq/m3 eller är under åtgärd för att senast nästkommande år nå under 200 Bq/m3. Delmål: 100 %. Radonmätningar görs regelbundet. Här redovisas andel fastigeter med helt godkända värden samt andel fastigheter där åtgärder pågår för att senast nästkommande år nå under 200 Bq/m3. Avser endast verksamhetsytor. Andel ny- och ombyggnadsprojekt som redovisar fuktmätningsprotokoll med godkända värden. Delmål: 100 %. Gå igenom miljödokumentation från avslutade projekt och räkna ut andel projekt med godkänd fuktdokumentation (där sådan är relevant). Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen Projektavdelningen. Andel ventilationssystem med godkänd ventilationskontroll (OVK) i förskolor och skolor. Delmål: minst 94 %. Enligt redovisning av obligatorisk ventilationskontroll, OVK. Antal godkända system Totalt antal system Definition: system i lokaler där stadsbyggnadskontoret beviljat anstånd med OVK-åtgärder är inte godkända. System i tomställda lokaler räknas som godkända. system som är föremål för OVKåtgärder eller projektering av åtgärder vid årsskiftet är inte godkända. Antal riskkonstruktioner som sanerats. Delmål: minst 5 st Antal ombyggda/sanerade krypgrunder/ sandfyllnadskonstruktioner. (Färdigställda 2015) Andel förskolor med uppmätt installationsbuller under 2014 som åtgärdats eller blivit föremål för en tidsatt åtgärdsplan. Delmål: 100 %. Antal förskolor där ljudnivåer >35 dba åtgärdats eller blivit föremål för åtgärdsplan år 2015 Antal förskolor där ljudnivåer >35 dba uppmätts i samband med OVK-kontroll år 2014 eller tidigare. Nationella mål Miljökvalitetsmål: God bebyggd miljö, Giftfri miljö. Stadens mål 2012 2015 Inomhusmiljön ska bli bättre. Radonhalterna inomhus ska minska. Bullernivåerna inomhus ska minska. Ägardirektiv 2015 2017 Arbeta aktivt för att tillgodose en god inomhus- och utomhusmiljö avseende ljud och luftkvalitet. MILJÖPROGRAM 2015 2016 13

Box 47311, 100 74 Stockholm www.sisab.se Skolfastigheter i Stockholm AB är ett kommunalt bolag som äger och förvaltar merparten av Stockholms förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Vår målsättning är att erbjuda sunda, trevliga och ändamålsenliga utbildningsmiljöer. SISAB har 590 förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm, från Kista i norr till Farsta i söder. Totalt äger och förvaltar vi 1,8 miljoner kvadratmeter, där mer än hundra tusen människor vistas dagligen. Det skulle behövas 106 hötorgshus för att rymma alla våra skolor. Vi arbetar med drift och underhåll av fastigheterna, med omfattande om- och tillbyggnationer samt nybyggnationer. PRODUKTION: BLOMQUIST, 2014