Läroplan för grundexamen inom social- och hälsovårdsprogrammet Inriktning närvårdare



Relevanta dokument
Grundexamen inom socialoch hälsovårdsbranschen Inriktning närvårdare

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN:

Dokumentering av yrkesprov

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN:

Läroplan för utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård

Läroplan för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Närvårdare

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE

GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

Grundexamen inom socialoch hälsovårdsbranschen

FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN HEMVÅRD OCH OMSORGSARBETE FÖR ÄLDRE EXAMINANDENS NAMN:

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH

FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN

Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre

FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan

Handbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN

Läroplan för utbildningsprogrammet sjukvård och omsorg

Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING

Kompetensområdet för MENTALHÄLSOARBETE OCH MISSBRUKARVÅRD

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- BRANSCHEN, NÄRVÅRDARE 2010

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

Läroplan för utbildningsprogrammet för handikappomsorg. som del av grundexamen inom social- och hälsovård, närvårdare

Handbok för bedömare i de obligatoriska examensdelarna i grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen

Kompetensområdet för VÅRD OCH FOSTRAN AV BARN OCH UNGA

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

Utbilningsprogrammet för vård och fostran av barn och unga, Närvårdare. Utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård, Närvårdare

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN. Kompetensområdet för SJUKVÅRD OCH OMSORG

Läroplan för utbildningsprogrammet äldreomsorg 30 studieveckor

Livshantering och livskompetens LÄROPLAN FÖR FRITT VALBAR EXAMENSDEL INOM DEN YRKESINRIKTADE SPECIALUNDERVISNINGEN VID ÅLANDS YRKESGYMNASIUM

Närvårdare är mångkunniga

GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009

Ålands vårdinstitut. Läroplan för utbildningsprogrammet Vård och fostran av barn och unga 40 sv

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)

UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD LÄROPLAN NÄRVÅRDARE

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

Statsrådets förordning

Dokumentering av yrkesprov

UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN. Kompetensområdet för MUNHÄLSOVÅRD EXAMINANDENS NAMN:

Lagen om yrkesutbildning L 531/2017

Vad är erkännande av kunnande? Handbok för examinanden

Dokumentering av yrkesprov

UTBILDNINGSSTYRELSEN BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE

Bedömarhandbok. Marica Eliasson och Monika Sundqvist. Yrkesexamen för sekreterare

GRUNDEXAMEN I HEMARBETS- OCH RENGÖRINGSSERVICE 2010

Utvecklingsarbete inom Närvårdarutbildningen Kompetensområde: Rehabilitering och äldreomsorg

BILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom el- och automationsteknik. Elmontör Automationsmontör

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen

YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Studiestig för elitidrott

Dokumentering av yrkesprov

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

STARTENKÄT Enkäten görs senast inom en månad från det att den personliga utvecklingsplanen för kunnandet har godkänts.

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov

Fastställda läroplansgrunder för yrkesinriktad specialundervisning

Grundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning

Turun ammatti-instituutin nuorisoasteen opiskelija-arvioinnin toteuttamissuunnitelma

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN. Kompetensområdet för ÄLDREOMSORG EXAMINANDENS NAMN:

Specialsakkunnig Bodil Regårdh

FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ

GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL 2010

MÅLEN FÖR OCH UBBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION, MEDIEASSISTENT

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN GENOMFÖRANDET AV IMMOBILISERINGSBEHANDLING

Grunderna för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen

Läroplan för den grundläggande yrkesutbildningen

NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

STÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET

GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK, TANDLABORANT 2010

GRUNDEXAMEN I VISUELL FRAMSTÄLLNING, BILDARTESAN 2010

GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN. Kompetensområdet för HANDIKAPPOMSORG EXAMINANDENS NAMN:

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

Vägen till yrkeskunskap inom social-, hälso- och idrottsområdet

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010

Yrkesprovsplaner Grundexamen i logistik

GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010

Lättläst broschyr för systemet med fristående examen

Betyg. Anvisningar för upprättande och utfärdande av betyg för grundexamen med yrkesinriktning samt betygsmodeller. Utbildnings- och kulturavdelningen

Transkript:

Läroplan för grundexamen inom social- och hälsovårdsprogrammet Inriktning närvårdare Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 22.10.2012 Revidering är godkänd av styrelsen för Ålands gymnasium 2.12.2013

Innehåll FÖRORD... 3 1. UPPBYGGNAD AV UTBILDNING INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD... 4 2. STUDIERNAS FRAMSKRIDANDE... 7 2.1 GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING, UNGDOMSUTBILDNING (120 SV)... 7 2.2 FRISTÅENDE EXAMEN, VUXENUTBILDNING (80 SV)... 7 2.3 STUDIEFORMER... 8 3. YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR OCH KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET... 8 3.1 EXAMENSDELEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING... 8 3.2 EXAMENSDELEN VÅRD OCH OMSORG... 10 3.3 EXAMENSDELEN STÖD FÖR REHABILITERING... 11 4. BEDÖMNING... 14 4.1 FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING... 14 4.2 ERKÄNNANDE AV KUNNANDE... 15 4.3 NYCKELKOMPETENSER FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE... 16 4.4 YRKESPROV... 16 4.5 EXAMENSTILLFÄLLE... 18 A) BESLUT OM VITSORD... 18 B) BETYG... 19 5. ÅTGÄRDER SOM STÖDER STUDIER... 19 5.1 STUDIEHANDLEDNING... 19 5.2 STUDERANDEVÅRD... 19 6. VUXENUTBILDNING... 20 BILAGOR... 20 BILAGA 1... 21 BILAGA 2... 23 BILAGA 3... 61 2

FÖRORD Detta är Ålands yrkesgymnasiums läroplan för närvårdarutbildningens grundstudier. Läroplanen beskriver hur närvårdarutbildningen förverkligas. Den beskriver utbildningens uppbyggnad, innehåll, krav på yrkesskicklighet samt bedömning. Vid Ålands yrkesgymnasium kan man avlägga examina genom grundläggande yrkesutbildning (ungdomsstudier) eller genom fristående examina (vuxenstudier). Denna läroplan omfattar bägge utbildningsformerna. Utbildningen kan också genomföras som läroavtalsutbildning. Läroplanen är ett centralt dokument som reglerar utbildning och undervisning. Den är en offentlig handling vars främsta syfte är att styra och stöda undervisningen. Samtidigt ger den information om utbildningens mål och genomförande åt studerande, representanter för arbetslivet och andra intressegrupper. Läroplanen är ett levande dokument som skall fungera och kontinuerligt utvecklas. Social- och hälsovårdsutbildning som ges på Åland skall fylla samma krav som motsvarande utbildning i övriga Finland 1. 2 Ålands yrkesgymnasium följer således de riksomfattande examensgrunder för yrkesinriktad grundexamen som Utbildningsstyrelsen gett den 17.2.2010 3. Läroplanen är även anpassad till de regionala behoven. 4 Benämningen närvårdare är en skyddad yrkesbeteckning, som registreras hos Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Valvira. 5 Närvårdarens arbete karakteriseras av närheten till människor vilket också gett yrket dess namn. En närvårdare arbetar enligt den värdegrund som är rådande inom social- och hälsovårdsbranschen. Se bilaga 1 för närmare beskrivning av yrkesbranschen och dess värdegrund. 1 Republikens presidents Förordning 15.7.2005 Nr 37/2005 om yrkesutbildning inom social- och hälsovård i landskapet Åland. 2 Lag om yrkesutbildning 21.8.1998/630; Förordning om yrkesutbildning 6.11.1998/811; Lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning 21.8.1998/631; Förordning om yrkesinriktad vuxenutbildning 6.11.1998/812. 3 Grunder för yrkesinriktad grundexamen, Föreskrift 17/011/2010. Utbildningsstyrelsen, Helsingfors 4 Landskapslag om gymnasieutbildning Nr 13/2011, utfärdad 15.2.2011.Landskapsförordning Nr 75/2011, utfärdad 23.6.2011 5 I enlighet med Lag om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården 28.6.1994/559 och Förordningen om rättsskyddscentralen för hälsovården 27.11.1992/1121. 3

1. UPPBYGGNAD AV UTBILDNING INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare, kan avläggas som grundläggande yrkesutbildning, 120 sv (ungdomar), eller som fristående examen, 80 sv (vuxenutbildning). Denna läroplan följer Utbildningsstyrelsens föreskrift 17/011//2010 och slutförda studier ger behörighet för fortsatta studier (figur 1). Figur 1. Placering av närvårdarexamen i utbildningssystemet i Finland Studeranden kan efter slutförda grundstudier välja mellan tio utbildningsprogram/ kompetensområden som erbjuder fördjupade kunskaper inom respektive område. Utbildningsprogrammen är följande: 4

Utbildningsprogrammet/kompetensområdet för akutvård Utbildningsprogrammet/kompetensområdet för rehabilitering Utbildningsprogrammet/kompetensområdet för vård och fostran av barn och unga Utbildningsprogrammet/kompetensområdet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård Utbildningsprogrammet/kompetensområdet för sjukvård och omsorg Utbildningsprogrammet/kompetensområdet för mun- och tandvård Utbildningsprogrammet/kompetensområdet för handikappomsorg Utbildningsprogrammet/kompetensområdet för äldreomsorg Utbildningsprogrammet/kompetensområdet för kundbetjäning och informationshantering Utbildningsprogrammet/kompetensområdet för fotvård Utbildningsprogrammen har skilda läroplaner och omfattas inte av denna läroplan. Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare består av yrkesinriktade examensdelar, som kan vara antingen obligatoriska eller valbara. I examen som avläggs som grundläggande utbildning (120 sv, ungdomar) ingår dessutom obligatoriska och valfria examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) samt fritt valbara examensdelar. I examen ska man individuellt kunna ta in fler examensdelar som breddar den avlagda examen. Den studerande eller examinanden kan i den yrkesinriktade grundexamen även välja examensdelar från andra yrkesinriktade examina. Tabell 1 presenterar närvårdarutbildningens uppbyggnad och de olika examensdelarna. Fritt valbara examensdelar kan vara valfria studier som arrangeras av Ålands yrkesgymnasium eller av andra utbildningsanordnare. Utgående från aktuellt utbud kan studerande välja de valfria studierna, vilka skall framgå av den personliga studieplanen. Den studerande kan för att stärka sin behörighet för fortsatta studier välja gymnasiestudier och avlägga studentexamen. Dessa studier kan ersätta examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier), andra valbara examensdelar och fritt valbara examensdelar (se kap 3). Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare, som avläggs som fristående examina (80 sv, vuxna) består av yrkesinriktade studier och valbara studier. I yrken som registreras inom social- och hälsovårdsbranschen förutsätts det att examinanden deltar i förberedande utbildning för examen eller i läroavtalsutbildning och inlärning i arbetet i enlighet med den personliga tillämpningen. Ifall examinanden inte tidigare har avlagt en examen inom social- och/eller hälsovårdsbranschen ska den förberedande utbildningen innehålla obligatoriska examensdelar i sådan utsträckning att de omfattar minst 80 studieveckor av de yrkesinriktade examensdelarna i examen. I fristående examen är de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) inte obligatoriska. (Tabell 1). Fristående examen erbjuder vuxna ett flexibelt sätt att påvisa, förnya och upprätthålla sin yrkeskunskap eller också skaffa sig ett nytt yrke vid byte av arbetsuppgifter. Vid en fristående examen kan yrkeskompetensen erkännas nationellt och kvalitativt oberoende av om kunnandet har förvärvats genom arbetserfarenhet, studier eller på annat sätt. De av Utbildningsstyrelsen tillsatta examenskommissionerna, som består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare, ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbevis. Ålands yrkesgymnasium sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen, avläggandet av examen och förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet när det gäller fristående examen och utbildning som förbereder för denna. 5

I båda utbildningssystem är det primära målet att hela examen avläggs. Man kan även avlägga en examen genom att avlägga en eller flera examensdelar, om det är ändamålsenligt med tanke på den studerandes studiefärdigheter eller livs- eller arbetssituation. De studerande ges då flexibla möjligheter att avlägga hela examen senare. GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD, NÄRVÅRDARE Grundläggande utbildning (ungdom) Fristående examen (vuxen) Gemensamma yrkesinriktade studier 50 sv 40 sv Stöd för utveckling och handledning Vård och omsorg Stöd för rehabilitering 15 sv 20 sv 15 sv 12 sv 16 sv 12 sv Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) Obligatoriska examensdelar: Svenska Engelska Finska 1 Matematik Fysik och kemi Samhälls- företags och arbetslivskunskap Gymnastik Hälsokunskap Konst och kultur Valfria examensdelar inom de obligatoriska studierna: Engelska Matematik 20 sv 17 sv 4 sv 2 sv 2 sv 3 sv 2 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 3 sv 2 sv 1 sv 10 sv Fritt valbara studier Utbildningsprogram 40 sv 40 sv Obligatoriska yrkesstudier 30 sv 30 sv Obligatoriska valbara 10 sv 10 sv 120 sv 80 sv Tabell 1: Studiernas uppbyggnad 1. Studerande ska närvara vid undervisningen. Närvaro ger bedömningen godkänd (G). Hänvisning FFS 2000:841 6

2. STUDIERNAS FRAMSKRIDANDE Ålands yrkesgymnasium omfattar systemet med periodiserad undervisning. Det innebär att läsåret delas in i fem perioder. Målet med periodiseringen är att skapa struktur i studierna och erbjuda studerande större flexibilitet då det gäller valet av de gemensamma studierna. För varje studerande görs en personlig studieplan upp. I planen framkommer de studieavsnitt som ingår i de obligatoriska studierna. Här framkommer även studerandes val av fritt valbara studier. 2.1 Grundläggande yrkesutbildning, ungdomsutbildning (120 sv) Tabellen nedan ger en schematisk bild över periodiseringen av utbildningen. Ett studieår omfattar 40 sv fördelade på 5 perioder. De två första åren är så kallade grundstudier där yrkesämnena är obligatoriska för alla. År tre utgörs av det utbildningsprogram studerande väljer att studera. Utbildningsprogrammet ger ökad insikt i något av närvårdaryrkets nio kompetensområden. Ålands yrkesgymnasium erbjuder utbildningsprogram enligt arbetslivets behov, studerandes önskemål samt tillgängliga resurser. För att påbörja ett utbildningsprogram måste de obligatoriska grundstudierna vara avklarade. Studerande har möjlighet att genomföra gymnasiekurser parallellt med sina yrkesstudier. Då de gemensamma studierna är samlade i egna perioder möjliggörs ett samarbete mellan gymnasieskolorna. De fält som är markerade med grått består av gemensamma studier och kan således bytas ut mot gymnasiets kurser. De övriga studierna (yrkesämnen) är obligatoriska för att erhålla den grundläggande yrkesutbildningen. (För mer detaljerad information, se bilaga 3) Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 YE, SH GS YE, SH ILA GS YE, VO År 2 YE, VO ILA YE, RE GS YE, RE ILA GS År 3 OV UP UP UP UP Tabell 2: Periodisering av ungdomsutbildningen. Förkortningarnas betydelse: YE: yrkesinriktade examensdelar (SH: stöd för utveckling och handledning, VO: vård och omsorg, RE: stöd för rehabilitering, ILA: inlärning i arbete), GS: gemensamma studier, UP: utbildningsprogram, OV: obligatoriska valbara studier. 2.2 Fristående examen, vuxenutbildning (80 sv) Utbildningen som förbereder för fristående examen är indelad i perioder där ett studieår omfattar 40 sv fördelat på 5 perioder. Studieår 1 består av de obligatoriska yrkesinriktade examensdelarna SH, VO samt RE. Fördelningen av examensdelarna i periodsystemet sker utgående från hur arbetslivets och skolans resurser bäst kan användas och slås inte fast i läroplanen utan vid inledningen av respektive utbildning. Studieår 2 utgörs av det utbildningsprogram 6 studerande väljer att studera. För att påbörja studier inom ett utbildningsprogram måste de obligatoriska yrkesinriktade examensdelarna vara godkända. Tabellen nedan ger en schematisk bild över periodiseringen av den förberedande utbildningen i fristående examen: 6 Inom fristående examina används begreppet Kompetensområde istället för utbildningsprogram, men i denna skolvisa läroplan använder vi begreppet utbildningsprogram. 7

Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 YE YE YE YE YE År 2 Valbara KO KO KO KO Tabell 3: Periodisering av vuxenutbildningen. Förkortningarnas betydelse: YE: yrkesinriktade examensdelar, KO: kompetensområde. 2.3 Studieformer Ålands yrkesgymnasium strävar efter att ge studerande många olika sätt att genomföra studierna på. Genom att erbjuda flerformsstudier varieras undervisningen och studerandes självstyrning och studiekapacitet stöds och stärks. De vanligaste studieformerna vid skolan är närstudier, nätbaserade studier och inlärning i arbete (ILA). Tillämpningen av de olika studieformerna förverkligas så att närundervisning med lärarledd undervisning är central i början av studierna. Efterhand som de studerandes självstyrnings- och studiekapacitet utvecklas ges mer utrymme för självständiga studier med lärarhandledning. Oberoende av studieform och studievana har studerande alltid rätt att få handledning under sina studier. De studieformer som används i respektive studieavsnitt beskrivs i studieavsnittsbeskrivningen. 3. Yrkesinriktade examensdelar och krav på yrkesskicklighet De yrkesinriktade examensdelarna i grundstudierna består av tre examensdelar: Stöd för utveckling och handledning, Vård och omsorg samt Stöd för rehabilitering. Detta kapitel beskriver kraven på yrkesskicklighet och innehåll i de tre examensdelarna samt examensdelarnas indelning i studieavsnitt. 3.1 Examensdelen Stöd för utveckling och handledning Krav på yrkesskicklighet: Den studerande eller examinanden kan respektera klientens värderingar och kulturbakgrund identifiera starka sidor och behov gällande tillväxt och utveckling hos klienter i olika åldrar och med olika bakgrund ställa upp mål som stöder tillväxt och utveckling agera utgående från en plan som stöder klientens tillväxt och utveckling utvärdera sin verksamhet samt hur planen för stöd av tillväxt och utveckling genomförs främja och stöda klientens tillväxt och utveckling, hälsa, trygghet och välfärd handleda och stöda klienten i aktiviteterna i det dagliga livet handleda olika klientgrupper arbeta enligt social- och hälsovårdsbranschens verksamhetsprinciper, författningar och bestämmelser arbeta enligt verksamhetsprinciper och rekommendationer som gäller för olika klientgrupper ta ansvar för sitt lärande och utvärdera sin yrkesmässiga utveckling söka information och använda informationsteknik och dokumentationsredskap 8

följa reglerna för arbetsgruppen och agera enligt arbetsenhetens instruktioner för arbetshälsa och arbetssäkerhet Examensdelens innehåll 7 : Ungdomar, 15 sv Vuxna, 12 sv Inlärningsfärdigheter 1 sv 1 sv lärande och problemlösning (NK) informationssökning Människans utveckling och tillväxt 3 sv 2 sv planmässigt arbete tillväxt och utveckling vård- och fostringsarbete Hälsofrämjande arbete 2 sv 2 sv hälsofrämjande verksamhet, arbetshälsa (NK) handledning av aktivitet, interaktion (NK) Social- och hälsovårdsbranschen 3 sv 2 sv närvårdaryrket social- och hälsovårdbranschen, rekommendationer verksamhetsprinciper, etik (NK) Inlärning i arbete 6 sv 5 sv Miljöerna för inlärning i arbete kan vara olika för den studerande eller examinanden. I regel bör dock kraven på yrkesskicklighet i denna examensdel uppnås i olika verksamhetsmiljöer för barn och unga. 7 Förkortningarnas betydelser: sv: studievecka, NK: nyckelkompetens 9

3.2 Examensdelen Vård och omsorg Krav på yrkesskicklighet: Den studerande eller examinanden kan ställa upp mål för sin egen verksamhet i vård- och omsorgsarbete göra upp en behovs- och resursbaserad plan som främjar klientens eller patientens vård och omsorg samt genomföra och utvärdera den stöda klienter eller patienter att klara av aktiviteterna i det dagliga livet observera klientens eller patientens livsfunktioner och funktionsförmåga samt anteckna sina observationer och rapportera om dem utföra klient- och patientinriktat vård- och omsorgsarbete och använda sig av kunskapsbasen för vård och omsorg genomföra grundvård av patienter som lider av minnes-, långtids- och folksjukdomar (bl.a. diabetes, epilepsi, Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom, reuma, hjärnblödning, hjärtinfarkt, psykiska och missbrukssjukdomar, artros och osteoporos, sjukdomar och skador i sinnesorganen) och främja rehabilitering främja klientens eller patientens fysiska och psykiska hälsa, säkerhet och välfärd professionellt bemöta en klient eller en patient utnyttja de möjligheter som hjälpmedlen och teknologin erbjuder i vård- och omsorgsarbetet handleda klienter eller patienter att använda social- och hälsovårdens tjänster och utkomstskyddsförmånerna förverkliga principerna för en hållbar utveckling i sin verksamhet samt arbeta enligt rekommendationerna för kvalitetsarbete genomföra läkemedelsbehandling, dosera och utdela läkemedel samt observera effekterna av dem utvärdera sin egen verksamhet och sin professionella utveckling samt dra nytta av respons som erhålls utvärdera sina möjligheter att i framtiden verka som företagare följa anvisningar och föreskrifter för arbetshälsa och arbetarskydd följa författningar, föreskrifter och etiska principer inom social- och hälsovårdsbranschen. 10

Examensdelens innehåll Ungdomar, 20 sv Vuxna, 16 sv Vårdarbetet och jag 3 sv 2 sv vårdplanering etik och professionellt förhållningssätt (NK) ergonomi (NK) aseptik (NK) Evidensbaserad vård 8 sv 7 sv grundvård vård vid vanliga sjukdomar observationer läkemedelslära anatomi och fysiologi Välfärdstjänster 2 sv 1 sv folkhälsorisker social- och hälsovårdstjänster Första hjälp (NK) 1 sv 1 sv Inlärning i arbete 6 sv 5 sv Miljöerna för inlärning i arbetet kan vara olika för den studerande eller examinanden. Miljöerna kan vara en bädd- och vårdavdelning, en hemvårdsenhet, serviceboendeenhet, ett servicecenter, smågruppshem eller åldringshem. 3.3 Examensdelen Stöd för rehabilitering Krav på yrkesskicklighet: Den studerande eller examinanden kan inom närvårdarens ansvarsområde och i samarbete med klienten som rehabiliteras och en multiprofessionell arbetsgrupp göra upp, genomföra och utvärdera en klientinriktad plan som främjar rehabilitering handleda och stöda rehabiliteringen för olika klienter i olika åldrar iaktta ekonomisk lönsamhet, principerna för hållbar utveckling samt verksamhetsmiljöns kvalitetsrekommendationer kommunicera och interagera professionellt samt uttrycka sig lättfattligt och utnyttja kommunikationsmetoder som stöder och ersätter tal använda ett arbetssätt som främjar funktionsförmågan och rehabiliteringen samt främjar hälsa och välfärd handleda olika klienter i aktiviteterna i det dagliga livet förebygga hälso- och välfärdsrisker och -olägenheter och motivera till förändringar handleda i hälsofrämjande motion, stimulerande verksamhet och socialt umgänge handleda i användning och underhåll av hjälpmedel samt i användning av teknologi som stöder rehabilitering 11

utnyttja servicesystemet i rehabiliteringsarbetet och verka enligt bestämmelserna utvärdera sin yrkesmässiga utveckling och utnyttja erhållen respons arbeta i multiprofessionella arbetsgrupper och nätverk följa föreskrifter för arbetshälsa och arbetarskydd samt ha omsorg om förebyggande av olyckor, klienternas och sin egen säkerhet och funktionsförmåga iaktta yrkesetiska principer i sitt arbete Examensdelens innehåll: Ungdomar, 15 sv Vuxna, 12 sv Grunderna för rehabilitering 2 sv 2 sv Klientinriktad rehabilitering 7 sv 5 sv Inlärning i arbete 6 sv 5 sv Miljöerna för inlärning i arbete kan vara olika för den studerande eller examinanden. Miljöerna kan vara öppen- eller institutionsvård där det finns klienter i olika åldrar: rehabiliteringsavdelning, sjukhus, åldringshem, servicecenter, vårdhem, verksamhetsenhet för handikappade (t.ex. ett internat, servicehus, familjehem eller arbetscenter), mentalvårds- eller missbrukarvårdsenhet (t.ex. ett rehabiliterings- eller verksamhetscenter, internat, rehabiliteringshem eller hemrehabilitering), hemvården, barnskyddsenhet, specialdaghem eller specialskola. 12

Sammanfattning av examensdelarnas centrala innehåll Centralt innehåll Behärskande av arbetsprocessen Stöd för utveckling och handledning Planmässigt arbete som stöder utveckling och tillväxt Vård och omsorg Vårdplanering Stöd för rehabilitering Klientinriktad plan som främjar rehabilitering Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Stöd och handledning Hälsofrämjande arbete Metoder inom vårdoch omsorgsarbete Grundvård Observationer Vårdteknologi Rehabiliterande arbetssätt; handledning av aktiviteterna Hjälpmedel och teknologi Kommunikation Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Nyckelkompetenser för livslångt lärande Vård- och fostringsarbete Hälsa och välbefinnande Socialoch hälsovårdsbranschen, närvårdaryrket Kroppens normala funktioner, resurser och behov De vanligaste folksjukdomarna och hälsoriskerna Läkemedelsbehandling Välfärdstjänster Kunskap om hälsa och rehabilitering Kunskap om olika klientgrupper Servicesystemet inom rehabilitering lärande och Eget lärande, problemlösning informationsökning interaktion och Tydlig muntlig och samarbete skriftlig kommunikation yrkesetik Respekt för klienternas värdegrund och kulturbakgrund hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Föreskrifterna för arbetssäkerhet och arbetshälsa Yrkesmässig tillväxt Arbete som medlem i en arbetsgrupp Social- och hälsovårdsbranschens författningar och etiska principer Hälsofaror, olägenheter Hygien, ergonomi, första hjälp Yrkesmässig tillväxt och utveckling Aktiv medlem i multiprofessionell arbetsgrupp Yrkesetiska principer i arbetet inom rehabilitering Arbetshälsa och arbetarskydd Tabell 4: Sammanfattning av examensdelarnas centrala innehåll. 13

4. BEDÖMNING Målet med bedömningen av studieprestationer är att den skall fungera som handledning, motivation och uppmuntran för den studerande att nå sina mål. Bedömningen ger information om studerandes kunnande till studerande själva, till lärare eller till kommande arbetsgivare. Bedömningen skall också kunna användas som grund för fortsatta studier. Inom närvårdarutbildningen följs rikslagstiftningen 8 gällande bedömning av studerande och tillämpas de grunder för bedömning som givits av Utbildningsstyrelsen. Examensgrunderna skiljer på bedömning av inlärning och bedömning av kunnande. All bedömning som sker skall vara kriteriebaserad vilket innebär att studerandes inlärning och kunnande alltid jämförs mot de krav läroplanen och bedömningskriterierna ställer. Bedömning av inlärning: Målet för bedömningen av inlärningen är att de studerande vet vad de kan och vad de ännu måste lära sig. Läraren eller arbetsplatshandledaren skall handleda och använda sådana metoder som motiverar och aktiverar studerande att uppnå målen och utveckla sin förmåga till självvärdering. Inlärningen bedöms under hela utbildnings- och studietiden genom att de studerande ges muntlig eller skriftlig respons på hur inlärningen framskrider. Någon numerisk bedömning behövs inte vid bedömningen av inlärningen. Genom att i responsen lyfta fram de studerandes starka sidor, stöder och vägleder man de studerande till så goda prestationer som möjligt. Bedömning av kunnande: Vid bedömningen av kunnandet bedöms studerandes kunnande utgående från givna kriterier varefter ett vitsord ges. Bedömningsmetoderna väljs därför så, att de mäter hur de uppställda kraven på yrkesskicklighet eller hur målen har uppnåtts. Bedömningsmetoden skall även passa för de studiemetoder som har använts och skall stöda de studerandes inlärning. De studerande ges möjlighet att påvisa sitt kunnande på ett mångsidigt sätt och även att själva utvärdera sitt kunnande. Studerandes godkända prestationer bedöms enligt den tredelade bedömningsskalan: 3, berömlig; 2, god; 1, nöjaktig. En mer detaljerad beskrivning över kraven på yrkesskickligheten för de olika bedömningsnivåerna ges i studieavsnittsbeskrivningarna. 4.1 Föremål för bedömning För varje examensdel finns det angett föremål för bedömning och bedömningskriterier på en nöjaktig, god och berömlig nivå. Föremål för bedömning ger en struktur för VAD som skall bedömas, medan bedömningskriterierna beskriver HUR studerande skall behärska den yrkesskicklighet som krävs i respektive examensdel. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i utbildningen. 8 Lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning (L 601/2005) Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning (F 603/2005) 14

De återkommande föremålen för bedömning i de olika examensdelarna är: behärskande av arbetsprocessen behärskande av arbetsmetoder, -redskap och -material behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskande av nyckelkompetenser för livslångt lärande Föremålen för bedömning och bedömningskriterierna finns i sin helhet i bilaga 2. 4.2 Erkännande av kunnande Den studerande som har ett kunnande från tidigare kan anhålla om att få kunnande erkänt. Tidigare slutförda studier eller kunnande som förvärvats på annat sätt kan bedömas och erkännas om det till sina centrala delar motsvarar målen och kraven i läroplanen. Genom erkännande av kunnande kan den studerande få obligatoriska, alternativa eller valfria studier tillgodoräknade eller ersatta. 910 Detta framgår i studiekortet med benämningarna T (tillgodoräknat) och EK (erkänt kunnande). Information om förfaringssättet ges då studierna inleds, eller av studiehandledare i ansökningsskedet. Anhållan om att få kunnandet erkänt görs på en separat blankett som fås av studiehandledaren. Till anhållan bifogas kopior på den dokumentation anhållan grundar sig på. Dokumentationen eller utredningen skall vara sådan som en bedömning av kunnandet förutsätter. Anhållan om erkännande kan även göras under studiernas gång men skall då göras i god tid före ifrågavarande studier inleds. Närmare beskrivning av förfaringssättet ges i dokumentet: Rutinbeskrivning över erkännande av kunnande. 9 Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning, 601/2005 10 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning, 603/2005 15

VITSORDSSKALA 1-3 1-5 5-10 Utmärkt 10 Berömlig 3 Berömlig 5 Berömlig 9 God 4 God 8 God 2 God 3 Nöjaktig 7 Nöjaktig 2 Försvarlig 6 Nöjaktig 1 Nöjaktig 1 Hjälplig 5 Tabell 5: Omvandling av vitsord. Studieprestationer som är bedömda på annan läroinstans och med avvikande vitsordsskalor skall omvandlas enligt ovanstående tabell. 4.3 Nyckelkompetenser för livslångt lärande Med benämningen nyckelkompetenser för livslångt lärande vill man lyfta fram sådana färdigheter som behövs inom alla branscher och som ger ökad allmänbildning och medborgarfärdigheter. Nyckelkompetenserna kommer till nytta vid den fortgående inlärningen, för att studerande skall kunna möta framtiden och nya situationer och klara sig i arbetslivets föränderliga förhållanden. Nyckelkompetenserna syns i läroplanen genom att de innefattas i målen och bedömningskriterierna inom samtliga examensdelar. Nyckelkompetenserna är 11 till antalet, varav de fyra första bedöms inom alla yrkesinriktade examensdelar 1. Lärande och problemlösning 2. Interaktion och samarbete 3. Yrkesetik 4. Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Följande övriga nyckelkompetenserna kan bli föremål för bedömning i specifika kurser: 5. Initiativförmåga och företagsamhet 6. Hållbar utveckling 7. Estetik 8. Kommunikation och mediekunskap 9. Matematik och naturvetenskaper 10. Teknologi och informationsteknik 11. Aktivt medborgarskap och olika kulturer 4.4 Yrkesprov Ungdomsstuderande, som genomför grundläggande yrkesutbildning, skall i så vid omfattning som möjligt få sin yrkesskicklighet bedömd genom yrkesprov. För varje examensdel avläggs ett yrkesprov. Yrkesproven avläggs i samband med inlärning i arbete. Föremålen för bedömning finns i tabell 5. 16

Föremål för bedömning i yrkesprov Föremål för bedömning Stöd för utveckling och handledning Vård och omsorg Stöd för rehabilitering Behärskande av arbetsprocessen Behärskande av metod, redskap, material I dess helhet I dess helhet I dess helhet I dess helhet I dess helhet I dess helhet Behärskande av den kunskap som ligger som grund för arbete Nyckelkompetens för livslångt lärande I dess helhet förutom: behärskande av kunskap om klientens utveckling, medel för informationssökning, kommunikation och dokumentering samt uppbyggnaden av examen inom socialoch hälsovårdsbranschen, social- och hälsovårdens historia och kraven på livsmedelshygien I dess helhet Tabell 5: Föremål för bedömning i yrkesprov. I dess helhet förutom: behärskande av vård- och omsorgsarbetets termer kroppens normala uppbyggnad och verksamhet folkhälsorisker, minneslångtids- och folksjukdomar kunskapsbasen gällande sociala problem samt dåligt bemötande och våld i familjen och närrelationen vård av en döende patient social- och hälsovårdens bastjänster, tjänsteproducenter och utkomstskyddets förmåner och lagstiftning specialdieter arbets- och miljöskydd i anknytning till läkemedelsbehandling samt rättigheter och skyldigheter i anslutning till läkemedelsbehandling och läkemedelsräkning principerna för att arbeta aseptiskt och författningarna för arbetet med att bekämpa smittsamma sjukdomar I dess helhet förutom första hjälp, hotfulla situationer, hot och våld i familjen I dess helhet förutom: behärskande av kunskap om rehabilitering, nätverksarbete, servicesystemet samt olika klientgrupper som rehabiliteras I dess helhet Arbetet utförs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med hjälp av intervjuer, uppgifter och andra metoder. 17

4.5 Examenstillfälle Vuxenstuderande som avlägger fristående examen skall vid examenstillfällen (ET) påvisa att de har det kunnande och den yrkesskicklighet som förutsätts i examensgrunderna. För att erhålla examen avlägger examinanden examenstillfälle i samtliga yrkesinriktade examensdelar, SH, VO, RE, KO och valbar examensdel. Varje examensdel bedöms skilt för sig och bedömningen görs i samarbete med representant för arbetsgivare, arbetstagare och examensmästare från Ålands yrkesgymnasium. Det slutgiltiga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Yrkesskickligheten vid examenstillfällena skall visas i autentiska arbetsmiljöer. Den yrkesskicklighet som inte kan visas i ett examenstillfälle kan kompletteras genom annan bedömning så som intervjuer, uppgifter och övriga metoder. Ålands yrkesgymnasium samarbetar med arbetslivets representanter då det gäller planeringen, förverkligandet och bedömningen av examenstillfällena. Kriterier för bedömning av ET ges på nationell nivå av examenskommissionen. a) Beslut om vitsord Den eller de lärare som ansvarar för undervisningen i de studier som skall bedömas ansvarar också för bedömning och vitsordsgivning. Nedan förtydligas vitsordsförfarandet vid de olika bedömningssituationerna: Beslut om vitsord för enskilda studieavsnitt: fattas av den ansvariga läraren eller de ansvariga lärarna. I enskilda studieavsnitt kan följande bedömning ges: N1, G2, B3, G (godkänd), U (underkänd) och EK (erkänt kunnande). Bedömningen av studieavsnitt skall stöda studerande att nå målen för examensdelen. Studerandes prestationer behöver inte bedömas med vitsord i alla studieavsnitt, bara den ansvariga läraren säkerställer att man kan bedöma examensdelen. Beslut om vitsord för en hel examensdel: fattas gemensamt av de lärare som deltagit i undervisningen under en bedömningsdiskussion (beslutfört möte som protokollförs). Vitsordet ges så att de ansvariga lärarna beaktar den studerandes kunnande i slutskedet. Lärare kan också mångsidigt beakta den bedömning som gjorts under studiernas gång och också studerandes utveckling. Beslut om bedömning vid inlärning i arbete: fattas av ansvariga lärare och arbetslivshandledaren tillsammans. Beslut om vitsord för yrkesprov: fattas tillsammans med läraren och arbetslivsrepresentanterna utgående från en plan som godkänts av yrkesprovsorganet. Beslut om vitsord för examenstillfälle: fattas i samarbete mellan representanter för arbetstagare, arbetsgivare och examensmästare vid Ålands yrkesgymnasium och fastslås av examenskommissionen. Ny bedömning, omtagning och rättelse av bedömning Studerande har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna tillämpats. En studerande som är missnöjd med bedömningen av sin studieprestation kan skriftligen eller muntligen begära rättelse av den lärare som utfört bedömningen. Detta skall ske inom 14 dagar från det att studerande delgetts bedömningen. Är studerande missnöjd med lärarens beslut skall ärendet gå till rektorn för avgörande. Om studerande är missnöjd med rektors beslut kan han/hon inom 14 dagar skriftligen söka rättelse hos 18

yrkesteamet. Om yrkesteamet finner att beslutet uppenbart är felaktigt kan yrkesteamet bestämma att ny bedömning skall företas. 11 b) Betyg Då studerande genomfört alla studier och de yrkesprov/ examenstillfällen som hör till examen med godkänt resultat ges ett examensbetyg över avlagd examen. Ålands yrkesgymnasium följer de direktiv angående betyg som getts av Utbildningsstyrelsen. 5. ÅTGÄRDER SOM STÖDER STUDIER Den studerande handleds i studier och i att ha kontroll över sitt eget liv. Handledningen ökar den studerandes ansvarskänsla och planmässighet både i studierna och i livet efter utbildningen. 5.1 Studiehandledning Syftet med studiehandledning är att den studerande kan fungera i skolans gemenskap och kan planera och engagera sig i sina studier, dvs. känna till studierna och valfriheten i examen. Målsättningar för studiehandledningen är att den studerande: är motiverad att studera och kan planera sina studier utvecklar sina studie- och interaktionsfärdigheter och sin självkännedom kan använda de studerandevårdstjänster som erbjuds får tillräcklig information om utbildningen i förväg och medan den pågår får kunskap och erfarenhet av arbetslivet, företagsamhet och yrkena får vetskap om och möjlighet till internationella kontakter, studier och arbete får hjälp med särskilda problem i sina studier och i sitt liv Studiehandledningen är en uppgift som angår hela skolan. Huvudansvaret för handledningen ligger på studiehandledaren, som fungerar som kontaktperson både inom skolan, till andra läroanstalter, arbetskraftsförvaltningen samt till övriga samarbetsparter. Det är också studiehandledaren som bär helhetsansvaret för hur handledningen ordnas, planeras, och genomförs. I handledningsverksamheten deltar däremot alla lärare och även andra personer som har handledningsansvar. Lärarens uppgift är att handleda och motivera de studerande till att planera och förverkliga sina studier. Läraren skall också hjälpa studerande att hitta sina starka sidor och utveckla sina inlärningsfärdigheter. 5.2 Studerandevård Syftet med studerandevården är att skapa en trygg och sund studiemiljö och främja samhörighetskänslan, välbefinnandet och trivseln i skolan. Studerandevården skall tidigt upptäcka och avhjälpa inlärningssvårigheter och andra problem. Då det gäller minderåriga studerande skall ett samarbete med vårdnadshavare ske. Vid Ålands yrkesgymnasium finns studerandevård med syftet att stödja den enskilda studeranden. Studerandevårdsgruppen skall informera om möjliga stödåtgärder samt hänvisa till vidare rådgivning. 11 Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005, 15.7.2005 19

Samarbete mellan hem och skola Till Ålands yrkesgymnasiums uppgifter och skyldigheter hör att informera minderåriga studerandes vårdnadshavare om yrkesutbildningen och om hur studierna framskrider. Detta sker huvudsakligen genom föräldramöten, genom personliga kontakter mellan lärare och vårdnadshavare samt via skolans webbaserade skoladministrativa program. Genom programmet kan vårdnadshavare följa studerandes schema, frånvaro samt studieprestationer. 6. VUXENUTBILDNING Systemet med fristående examina erbjuder vuxna ett flexibelt sätt att påvisa, förnya och upprätthålla sin yrkeskunskap eller också skaffa sig ett nytt yrke vid byte av arbetsuppgifter. Vid en fristående examen kan yrkeskompetensen erkännas nationellt och kvalitativt oberoende av om kunnandet har förvärvats genom arbetserfarenhet, studier eller på annat sätt. De av Utbildningsstyrelsen tillsatta examenskommissionerna, som består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare, ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbevis. I yrken som registreras inom social- och hälsovårdsbranschen förutsätts det att examinanden deltar i förberedande utbildning för examen eller i läroavtalsutbildning och inlärning i arbete i enlighet med den personliga tillämpningen. Ifall examinanden inte tidigare har avlagt en examen inom socialoch/eller hälsovårdsbranschen ska den förberedande utbildningen innehålla obligatoriska examensdelar i sådan utsträckning att de omfattar minst 80 studieveckor av de yrkesinriktade examensdelarna i examen. I fristående examen är de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) inte obligatoriska. Ålands yrkesgymnasium sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen, avläggandet av examen och förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet när det gäller fristående examen och utbildning som förbereder denna. BILAGOR 1. NÄRVÅRDARBRANSCHEN OCH DESS VÄRDEGRUND 2. DET CENTRALA INNEHÅLLET I EXAMENSDELARNA SOM UTGÖR FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 3. MALL FÖR STUDIEAVSNITTSBESKRIVNING 20

Bilaga 1 Närvårdarbranschen och dess värdegrund Nedan beskrivs närvårdaryrket och dess värdegrund så som den presenteras i examensgrunderna. Inom social- och hälsovårdsbranschen arbetar man med och för människor. Inom branschen behövs ett mångsidigt baskunnande och specialkunnande. Klientgrupperna är olika och arbetet med dem utförs i varierande verksamhetsmiljöer. Klienterna har även väldigt olika kulturbakgrund. I arbetet betonas yrkesmässiga, etiska, sociala och interaktionsfärdigheter samt behärskande av branschens informationsteknik och teknologi. Arbetet inom social- och hälsovårdsbranschen kräver av arbetstagaren flexibilitet och förmåga att anpassa sig till föränderliga situationer samt beredskap att tillägna sig nya kunskaper och färdigheter. Serviceproducenter inom social- och hälsovårdsbranschen är den offentliga, privata och tredje sektorn. De närvårdare som avlagt grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen arbetar i multiprofessionella arbetsgrupper i olika verksamhetsmiljöer eller som självständiga företagare. I bastjänsterna inom social- och hälsovården utför närvårdarna hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande fostrings-, vård- och omsorgsarbete. Arbetsmiljöer som kan komma på fråga inom socialvården är bl.a. enheter inom småbarnsfostran och barnskydd samt barnfamiljer, enheter inom handikappomsorgen, mentalhälsoarbetet och missbrukarvården, hemvård samt olika enheter inom äldreomsorgens öppenvård och institutionsvård. Inom primärhälsovården och specialsjukvården arbetar närvårdare t.ex. på bäddavdelningar och polikliniker vid hälsocentraler, munhälsovårdens enheter, i jouren, på perioperativa enheter, akutvården och hemsjukhuset. Målsättningen för verksamheten inom social- och hälsovårdsbranschen är att upprätthålla klienternas funktionsförmåga samt att holistiskt främja delaktighet, välfärd och hälsa. I framtiden ökar behovet av tjänster inom social- och hälsovårdsbranschen på grund av befolkningens åldrande, barnfamiljernas behov av stöd, missbruks- och psykiska problem samt övriga folksjukdomar. Arbetet innefattar alltmera ett tidigt ingripande i sociala problem och folkhälsorisker, kollektiva verksamhetssätt samt gemenskapssamarbete med nätverk. Närvårdarna arbetar med klienter, patienter och arbetstagare som kommer från olika kulturer. Arbetet som utförs i hemmen med vård, omsorg, rehabilitering, fostran och stöd för föräldraskapet kommer att öka och bli mångsidigare. Nya serviceformer utvecklas för att stöda att alla befolkningsgrupper kan bo hemma och klara sig på egen hand. De som avlagt grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen har goda interaktions-, sociala och förhandlingsfärdigheter samt förmåga att arbeta i multiprofessionella arbetsgrupper och projekt och som företagare. De kan arbeta i mångkulturella verksamhetsmiljöer och är kommunikativa. De har ett gediget kunnande i vård-, omsorgs-, rehabiliterings-, fostrings- och handledningsuppgifter inom social- och hälsovårdsbranschen. De använder sig i sitt arbete av ett rehabiliterande arbetssätt och främjar klienternas välfärd. Närvårdarna behärskar den yrkesmässiga kunskapsbasen om människan, hennes sociala och fysiska miljö och om samhället och beaktar den i sitt arbete. De iakttar datasekretessen, arbetsskyddet och ergonomin i sitt arbete. Arbetet förutsätter att närvårdaren har en god fysisk och psykisk hälsa samt vilja att se 21

till att de kontinuerligt utvecklar det egna kunnandet och upprätthåller arbetsförmågan och arbetshälsan. Närvårdarna bemöter klienten holistiskt, mänskligt och tolerant i sitt arbete. I arbetet betonas ett resursbaserat tänkande. Närvårdarna respekterar klienternas och patienternas övertygelse, värderingar och erfarenheter. Närvårdarens yrkesskicklighet och personliga kunnande innefattar även tyst kunnande: balans med de egna känslorna, värderingarna och attityderna, kreativt bruk av den egna personligheten, egen livskontroll och tro på den egna förmågan. Närvårdarna verkar i sitt arbete enligt lagstiftningen och bestämmelserna för social- och hälsovårdsbranschen så att patient- och klientsäkerheten och patientens och klientens rättigheter uppfylls. Närvårdarens yrkeskicklighet består av: yrkesetiskt kunnande (identifiering, hantering och lösning av etiska problem, ansvarsfull och rättvis verksamhet och iakttagande av yrkesetiken) kunskapsmässigt kunnande (behärskande av kunskapsbasen för yrket, livslångt lärande, förmåga att skaffa och tillämpa ny kunskap och att motivera sina avgöranden och kännedom om företagandets villkor och förutsättningar) färdighetskunnande (interaktions- och samarbetsfärdigheter, sociala färdigheter och yrkesmässiga färdigheter) estetiskt kunnande (att beakta estetiken i arbets- och livsmiljön, skapa en positiv atmosfär och att uppmärksamma andra) Centrala principer som styr närvårdarens arbete är respekt för livet och människovärdet, självbestämmanderätt, rättvisa och jämlikhet. Enligt de yrkesetiska anvisningarna har närvårdare ansvar för sitt utförda arbete i första hand inför klienten men även inför samhället. Detta ansvar förutsätter att närvårdaren kontinuerligt följer med sin bransch, uppdaterar sina kunskaper samt deltar i fortbildning och kompletterande utbildning för att fördjupa sin yrkeskicklighet. 22

Bilaga 2 YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET OCH BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE De examensdelar som är obligatoriska för alla är: Stöd för utveckling och handledning 15 sv Vård och omsorg 20 sv Stöd för rehabilitering 15 sv Examensdelen Stöd för utveckling och handledning 15 sv Krav på yrkesskicklighet Den studerande eller examinanden kan respektera klientens värderingar och kulturbakgrund identifiera starka sidor och behov gällande tillväxt och utveckling hos klienter i olika åldrar och med olika bakgrund ställa upp mål som stöder tillväxt och utveckling agera utgående från en plan som stöder klientens tillväxt och utveckling utvärdera sin verksamhet samt hur planen för stöd av tillväxt och utveckling genomförs främja och stöda klientens tillväxt och utveckling, hälsa, trygghet och välfärd handleda och stöda klienten i aktiviteterna i det dagliga livet handleda olika klientgrupper arbeta enligt social- och hälsovårdsbranschens verksamhetsprinciper, författningar och bestämmelser arbeta enligt verksamhetsprinciper och rekommendationer som gäller för olika klientgrupper ta ansvar för sitt lärande och utvärdera sin yrkesmässiga utveckling söka information och använda informationsteknik och dokumentationsredskap följa reglerna för arbetsgruppen och agera enligt arbetsenhetens instruktioner för arbetshälsa och arbetssäkerhet. Med klienter avses i alla yrkeskicklighetskrav och bedömningskriterier personer i olika åldrar och med olika bakgrund. Av denna orsak kan även miljöerna för inlärning i arbetet vara olika för den studerande eller examinanden. I regel bör dock kraven på yrkesskicklighet i denna examensdel uppnås i olika verksamhetsmiljöer för barn och unga. 23

Bedömning I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika kunskapsnivåer sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. Föremål för bedömning 1. Behärskande av arbetsprocessen Bedömningskriterier Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3 Den studerande eller examinanden Planmässigt arbete identifierar starka sidor och behov gällande tillväxt och utveckling hos klienter i olika åldrar och med olika bakgrund identifierar starka sidor och behov gällande tillväxt och utveckling hos klienter i olika åldrar och med olika bakgrund och utnyttjar olika datainsamlingsmetoder identifierar starka sidor och behov gällande tillväxt och utveckling hos klienter i olika åldrar och med olika bakgrund och utnyttjar mångsidigt olika datainsamlingsmetoder ställer upp mål som stöder klientens tillväxt och utveckling tillsammans med klienten och arbetsgruppen. utför sitt arbete målinriktat utgående från en skriftlig plan som stöder klientens tillväxt och utveckling utvärderar sin egen verksamhet samt hur den skriftliga klientinriktade planen för stöd av tillväxt och utveckling genomförs ställer upp mål som stöder klientens tillväxt och utveckling tillsammans med klienten och arbetsgruppen så att klientens ålder och utvecklingsstadium beaktas utför sitt arbete målinriktat i samarbete med arbetsgemenskapen utgående från en skriftlig plan som stöder klientens tillväxt och utveckling utvärderar realistiskt sin egen verksamhet samt hur den skriftliga klientinriktade planen för stöd av tillväxt och utveckling genomförs ställer upp mål som stöder klientens tillväxt och utveckling tillsammans med klienten, dennas närmaste och arbetsgruppen så att klientens ålder, utvecklingsstadium och livssituation beaktas utför sitt arbete målinriktat och konsekvent i samarbete med klienten, dennas närmaste och arbetsgemenskapen utgående från en skriftlig plan som stöder klientens tillväxt och utveckling utvärderar realistiskt och mångsidigt sin egen verksamhet samt hur den skriftliga klientinriktade planen för stöd av tillväxt och utveckling genomförs 24

Föremål för bedömning 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Bedömningskriterier Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3 Den studerande eller examinanden Stöd för utveckling och handledning lyssnar på och observerar klienten samt diskuterar med klienten om dennas behov. lyssnar på och observerar klienten samt diskuterar hans/hennes behov, beaktar klientens livssituation lyssnar på och observerar klienten samt diskuterar hans/hennes behov och ger olika förslag, beaktar i sitt arbete de olika klienternas olika livssituation erbjuder klienterna verksamhetsmöjligheter samt använder olika material, redskap och utrymmen i sin verksamhet. erbjuder klienterna verksamhetsmöjligheter samt använder ändamålsenligt olika material, redskap och utrymmen i sin verksamhet. erbjuder klienterna verksamhetsmöjligheter på ett inspirerande och motiverande sätt samt använder ändamålsenligt och kreativt olika material, redskap och utrymmen i sin verksamhet använder en del metoder som lämpar sig för verksamhetsmiljön för att främja och stöda klientens tillväxt och utveckling. använder mångsidigt olika metoder som lämpar sig för verksamhetsmiljön för att främja och stöda klientens tillväxt och utveckling använder mångsidigt och kreativt metoder som lämpar sig för verksamhetsmiljön för att främja och stöda klientens tillväxt och utveckling använder vanliga verksamhetsmetoder och arbetssätt som medel för att stöda tillväxt använder individanpassade verksamhetsmetoder och arbetssätt som medel för att stöda tillväxt använder varierande och individanpassade verksamhetsmetoder och arbetssätt som medel för att stöda tillväxt handleder och vägleder klienten i den dagliga verksamheten handleder och vägleder klienten i den dagliga verksamheten samt beaktar honom/henne som en aktiv deltagare handleder och vägleder klienten på ett självständigt och ansvarsfullt sätt i den dagliga verksamheten och involverar honom/henne som en aktiv deltagare 25

stöder klientens godtagbara verksamhet och sätter ändamålsenliga gränser för klientens verksamhet stöder klientens godtagbara verksamhet och sätter ändamålsenliga gränser för klientens verksamhet och kan förklara orsaken till sitt handlande stöder klientens godtagbara verksamhet och sätter ändamålsenliga gränser för klientens verksamhet, kan ge adekvata förklaringar och komma med positiva problemlösningar 26

Föremål för bedömning 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Bedömningskriterier Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3 Den studerande eller examinanden Stöd för utveckling och handledning handleder olika klientgrupper och stöder interaktionen mellan klienterna handleder olika klientgrupper och stöder aktivt interaktionen mellan klienterna handleder naturligt olika klientgrupper samt stöder aktivt interaktionen mellan klienterna i olika situationer beaktar trivsamheten i klientens verksamhetsmiljö och upprätthåller estetiken i den utformar klientens verksamhetsmiljö så att den blir trivsam och upprätthåller estetiken i den utformar verksamhetsmiljön tillsammans med klienten så att den blir trivsam och upprätthåller estetiken i den, beaktar estetiska faktorer i den egna branschen. arbetar med stöd av arbetsgruppen enligt verksamhetsprinciper och rekommendationer som gäller för klientgruppen (t.ex. principer för småbarnsfostran och förebyggande barnskyddsarbete, kvalitetsrekommendationer om tjänster för äldre, utvecklingsplan för mentalhälsoarbete och missbrukarvård, motionsrekommendationer) arbetar enligt verksamhetsprinciper och rekommendationer som gäller för klientgruppen arbetar enligt verksamhetsprinciper och rekommendationer som gäller för klientgruppen samt motiverar sin verksamhet med dem Beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga stöder som medlem i arbetsgruppen klienternas hälsa och välfärd genom att handleda dem att använda nödvändiga tjänster stöder klienternas hälsa och välfärd genom att handleda dem att använda nödvändiga tjänster främjar med sin verksamhet klienternas hälsa och välfärd samt handleder dem att hitta och använda nödvändiga tjänster på ett mångsidigt sätt tillreder såväl husmanskost som bakverk enligt kraven planerar och tillreder husmanskost och planerar och tillreder husmanskost och 27