/PROFFS. Energisnåla lösningar. Nära-nollenergibyggnader. Årets Bygmastipendiater. Guide till miljöcertifieringar. Senaste nytt för dig som är proffs.

Bygma Senaste nytt för dig som är proffs. #3 / 2015 /PROFFS Energisnåla lösningar Nära-nollenergibyggnader Årets Bygmastipendiater Guide till miljöcertifieringar B SVERIGE PORTO BETALT AVSÄNDARE OCH RETUR: Bygma Gruppen AB, Box 419, 191 24 Sollentuna

SOL, VIND OCH VATT N... är inte bara namnet på en naturromantisk balladlåt, skriven av de båda bröderna Kenneth och Ted Gärdestad. Det är också de alternativa energikällor som på senare år har kommit att ta allt större plats vad gäller energialstring i vårt avlånga, förvisso ganska solfattiga, men å andra sidan nästan alltid lite småblåsiga och därtill älvtäta land. Att det jordklot som vi har till låns av våra barn och de i sin tur till låns av sina barn mår allt sämre är något allt fler blivit varse. Det finns numer en insikt om att klotets resurser faktiskt inte är oändliga. För inte så många år sedan fnös man åt de miljömuppar som försökte rikta ljus på klotets (illa-)mående och väcka debatt kring miljöfrågor. Men, så sakteliga trillade polletten ändå ner och det är inte längre muppigt att engagera sig. Snarare är det en självklarhet; faktiskt till och med både skämmigt och omoraliskt att inte göra det. Ett exempel på hur vi tänkt om, är att när vi svenskar i dag köper eller bygger hus tar vi miljö- och hållbarhetsfrågorna på så stort allvar att vi prioriterar ett energisnålt hem och möjligheten att producera egen el, framför stor bostadsyta, vacker utsikt och närhet till vatten. Vi har på allvar börjat anpassa oss för att rädda vårt klot; ett nytt tänk som påverkar branschen, som nu måste skynda sig att få fram energieffektiva och miljöanpassade hus. Energisnålt ska det vara och det är temat i det Proffsblad som du håller i din hand. Det händer saker i alla delar av branschen; Sveriges Bygg- & Järnhandlareförbund sjösatte nyligen Hållbarhetsrådet, för att lyfta miljöfrågorna bland medlemmarna. Vi på Bygma har också miljöfrågorna högt på agendan och går i bräschen bland annat genom att som första bygghandel bli medlemmar i SGBC, Sweden Green Building Council. Inom kort prövar vi därtill ett nytt grepp, när vi drar ut på hållbarhetsturné. Vi anordnar seminarier för leverantörer och kunder, med intressanta talare och debatter. Mer information kommer håll utkik! Kurvan över vårt miljöintresse pekar onekligen uppåt, liksom kurvan över byggkonjunkturen, som haft en mycket positiv utveckling i år. Allt pekar på en fortsatt uppgång under hösten. Nu ger vi järnet under årets sista kvartal, på bred front; för klotet i tiden! Urban Johansson, vd Nicklas Unée, platschef på Bygma i Lycksele Proffsbladet: Förra våren etablerade sig Bygma i Lycksele och du tillträdde som anläggningens platschef. Berätta om när XL-Bygg Norra blev Bygma! Nicklas Unée: Det var en spännande tid som innebar mycket arbete, men som också var otroligt rolig och lärorik. Det visade sig ganska snabbt att vi nu har en ägare som tror på lilla Lycksele och som är villig att ge oss förutsättningarna för att lyckas driva en bygghandel där våra kunder trivs. PB: Vad har du för bakgrund? NU: Jag är i grunden Lyckselebo och efter några år på annan ort, flyttade jag 2008 tillbaka till min hemstad. Yrkesmässigt har jag min grund i läkemedelsbranschen, där jag jobbat både som säljare och försäljningschef på AstraZeneca. Jag har också hunnit med en sväng på Länsförsäkringar Bank i Lycksele, innan jag i april 2011 började på dåvarande XL-BYGG Norra. PB: Hur ser er typiske kund ut i Lycksele? NU: Jag vill påstå att ALLA våra kunder är unika, vilket gör att vi måste möta varje kund utifrån de behov som just den kunden har. PB: Varför ska Lyckseles byggare välja er? Vad har ni som inte andra har? NU: Vi har en vilja att hjälpa våra kunder i alla lägen och försöker tillgodose deras behov i så stor utsträckning som bara är möjligt. Kunskapen och de rätta produkterna finns hos oss och serviceviljan är stor. PB: Övergången från XL till Bygma har inneburit fler förändringar utöver själva namnbytet. Vad har ni redan gjort och vad händer på anläggningen framöver? NU: Oj på ett år har det hänt otroligt mycket. Förutom en del leverantörsbyten är väl det starkaste intrycket hur mycket vi har hunnit transformera anläggningen. Vi har bytt tak, gjort om hela brädgården med nya virkesställage, monterat ett nytt skärmtak, gjort dubbelfiligt i vår drive-in, flyttat all personal till nedre plan nära kund, flyttat godsmottagningen och inte minst påbörjat byte av belysning på hela anläggningen, men också byggandet av en fullskalig leverantörsutställning som bygger på levande och inspirerande miljöer. PB: Bygma lägger allt större fokus på miljöfrågor. Hur kan ni i Lycksele bidra för att göra ett så litet avtryck på miljön som möjligt? NU: Förutom att kontinuerligt jobba systematiskt med miljöarbete på vår anläggning handlar mycket om att välja lokala leverantörer där det är möjligt och planera transporterna så att vi minimerar dessa, men ändå tillser att kunderna har sina varor på rätt tid och rätt plats. Att vi nu byter till modern, energisnål LED-belysning gör ju sitt i energiåtgång. PB: Märker ni av en ökad miljömedvetenhet och ett större intresse hos kunderna? NU: Jag skulle vilja säga att miljöintresset i Norrland finns starkt rotat hos oss som bor så nära naturen. Givetvis finns en stark miljömedvetenhet även hos våra proffskunder om än det inte hunnit så långt som att vi enbart bygger passiva energihus ännu. PB: Berätta något om dig själv som är kul att känna till! NU: Det skulle väl vara att jag är nybliven skogsägare och att vi hemmavid har Lyckseles enda nakenkatt vid namn Signar! HANDDATORER UNDERLÄTTAR FÖR DIG SOM KUND Samtliga anläggningar har nyligen utrustats med handdatorer för att betjäna dig som kund ute på gården, i bygghallen och i brädgården. Det nya systemet snabbar på dina inköp hos oss och säkrar samtidigt att det är rätt varor som levereras. På sikt ska systemet knytas ihop med webben, så att du enkelt kan följa dina ordrar. NY PLATSCHEF I DANDERYD Mats Gribert är sedan 1 juli ny platschef på Bygma Danderyd. Mats möter du i nästa nummer av Proffsbladet!

Nära noll om drygt fem år ska alla nya byggnader vara energieffektiva Senast vid utgången av 2020 ska alla nya byggnader vara nära-nollenergibyggnader enligt EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Det ställer helt nya krav på den svenska bygg- och fastighetsbranschen. Foto: Jon Jogensjö Foto: Gunilla Persson Energitillförseln i bostäder och lokaler svarar för en tredjedel av Sveriges totala energianvändning. Den största delen av en byggnads energianvändning går åt till att värma upp den. Att bygga energisnålt ger alltså stora miljömässiga och ekonomiska fördelar. Och om bara fem år ska det vara byggnorm i Sverige. Hans Eek är arkitekt och expert på energisnålt byggande på Passivhuscentrum. Han menar att Sverige tidigare var ett föregångsland när det gäller energisnålt byggande, men att vi nu riskerar att bli förbisprungna av andra länder där man redan infört normer med krav på nära noll. Att EU:s direktiv om att bygga med nära noll i energianvändning kommer att blir svensk norm år 2020 är på tiden, tycker han. Den svenska normsättningen har inte hängt med. Många länder i Europa, till exempel Norge, Danmark, Holland, Tyskland och Belgien har redan nära noll som norm. Det gör att vi ligger ganska långt efter här i Sverige, säger han. Tuff konkurrens från Europa Hans Eek förutspår att svenska småhustillverkare kommer att få tuff konkurrens från hustillverkare från andra europeiska länder, exempelvis Polen. Det finns många duktiga företag som bygger bra passivhus till bra priser. Så även ur konkurrensperspektiv är det en nödvändighet för alla som bygger i Sverige idag att bygga energieffektivt. För att vi i Sverige ska klara att leva upp till direktiven krävs att kompetensnivån inom energisnålt byggande höjs i Sverige, menar Hans Eek. Vi arbetar just nu med projektet Build-Up Skills SWEBUILD, för att hantverkare och installatörers kvalifikationer i energisnålt byggande ska stärkas. Tanken är att det ska vara en obligatorisk utbildning i byggnadsfysik för alla byggnadsarbetare i hela Sverige. Att bygga tätt och torrt på rätt sätt är grunden i att bygga energisnålt. Det gäller att alla på ett bygge jobbar enligt samma principer. Det hjälper ju inte om snickaren gör ett helt tätt fönstermontage, om elektrikern sedan gör en installation som inte håller tätt. Alla har ansvar för att huset blir tätt. Det finns mycket bra byggnadsmaterial och färdiga konstruktioner för att underlätta ett energisnålt byggande. Skärpta krav på energiförbrukning Redan i BBR 22 som infördes i mars i år, infördes skärpningar av byggnaders energiprestanda, och till 2020 skärps alltså kraven ytterligare för att uppnå nära-nollenergibyggnader. Vad nära noll egentligen är, är upp till varje land att avgöra. Boverket lämnade i juni i år ett förslag till regeringen på vad nära-nollenergihus ska innebära i Sverige. I EU-direktivet ingår även att medlemsländerna ska stimulera renoveringar till att bli näranollenergibyggnader. I det befintliga fastighetsbeståndet finns stor potential för energieffektivisering, eftersom hela 80 procent av dagens byggnader kommer att stå kvar år 2050. Därför är det otroligt viktigt också med energieffektiva renoveringar. Olika typer av lågenergihus Grunden i att bygga energisnålt är att minska värmeförlusterna och behovet av kylning, att minska elanvändningen, att använda solenergi inklusive dagsljus, och att se till att det återstående energibehovet tillförs med förnybar energi. Passivhus Ett passivhus ska vara så välisolerat att värmebehovet till stor del täcks av kroppsvärme, solinstrålning och värme från elektriska apparater och belysning. För att detta ska fungera krävs effektiv värmeåtervinning i ventilationssystem. I ett passivhus, enligt FEBY 12, får värmeförlusterna inte överstiga 15 W/m² vid en innetemperatur på 21 grader, vid en viss utetemperatur, som varierar beroende på var i landet huset befinner sig: 16 minusgrader i Göteborg, 20 minusgrader i Stockholm och 28 minusgrader i Kiruna. För ett eluppvärmt bostadshus i de södra delarna av Sverige får den tillförda energin inte överstiga 25 kwh/kvm och år, men ett passivhus klarar sig ofta med mindre. Nollenergihus Nollenergihus är en byggnad som utöver att uppfylla kraven för passivhus inte använder mer energi under året än vad den själv tillför. Det kan vara el från till exempel solceller eller värme som levereras till en annan byggnad eller till fjärrvärmenätet. Plusenergihus Ett hus som tillför byggnaden mer energi än den använder under ett år kallas ofta för plusenergihus, men detta är inget definierat begrepp. Nära-nollenergihus Nära-nollenergihus är den kravnivå som kommer att gälla all nyproduktion senast år 2020. Energimyndigheten lämnade i början av juni 2015 in förslag på kriterier till regeringen. Kriterierna för passivhus skiljer sig åt i olika länder beroende på lokala klimatförutsättningar och bygglagar. Den internationella definitionen är utarbetad av Passivhaus Institut (PHI): www.passiv.de. På Intressegrupp Passivhus hemsida finns information på svenska: igpassivhus.se. De svenska kriterierna för nollenergihus, passivhus och minienergihus utvecklades tidigare av en expertgrupp utsedd av Forum för energieffektiva byggnader (FEBY). Ansvaret har nu övertagits av Sveriges Centrum för Nollenergihus, en förening för utveckling och spridning av energieffektivt byggande. För fullständiga kriterier enligt FEBY 12: www.nollhus.se

Karga vintrar i arktiskt klimat inget hinder för energisnålt byggande I mitten av juni flyttade två familjer in i världens nordligaste passivhus. I Kiruna, 15 mil norr om polcirkeln, ligger klimatet på gränsen mellan arktiskt och subarktiskt. I ett sådant tufft klimat blir energibesparingarna stora när man bygger välisolerat och riktigt tätt. PASSIVHUSET SJUNDE HUSET : Det finns ingen anledning att förbruka 20 000 kwh helt i onödan och elda för kråkorna, säger Peter Johansson, affärschef Norrbotten, NCC Construction. Det är NCC, Kiruna kommun och Luleå Tekniska Universitet som byggt passivhuset i ett samverkansprojekt. Huset ligger i Tuolluvaara, en del av det nya Kiruna. Det är ett tvåfamiljs parhus, med stomme i trä, och rymmer två lägenheter om 140 kvadratmeter. Det är inte ovanligt att temperaturen kalla vinterdagar i Kiruna, går under -30 C. Värmeförbrukningen för en normalvilla här är i genomsnitt omkring 30 procent högre än i Mellansverige. Det gör att fördelarna och energibesparingarna man får genom att bygga energisnålt är stora. Men det ställer också högre krav på byggprocessen och innebär en del utmaningar. Vi har aldrig byggt så högt norrut tidigare. Hade vi byggt samma hus i Skåne hade det blivit klart billigare. Här har vi fått spetsa till det en del, bland annat genom ytterligare fem centimeter isolering och en annan typ av fönster, säger Peter Johansson. Varje lägenhet har ungefär 15 kvadratmeter solcellspaneler för elförsörjning, men eftersom huset till stora delar kommer att täckas av snö sitter de på fasaden. Det gör också att man får en optimerad effekt av reflektionen från snön, vilket ökar elproduktionen. Det är absolut värt att satsa på att bygga energisnålt, även i norr. Vi använder framtidens byggkonstruktioner som kommer visa att passivhus har minst lika bra komfort, funktion och höga krav på design som andra nyproducerade hus, säger Peter Johansson. Viktigt att tänka långsiktigt Att det trots fördelarna inte byggs fler lågenergihus i Sverige tror Peter Johansson beror på både gammal tradition och en rädsla för att det initialt innebär en ökad kostnad. Men man måste tänka långsiktigt. Man kanske inte tjänar in den högre kostnaden på ett par år, utan istället 6 7 år. Och har du tänkt äga huset i 30 år tjänar du på det. Jag tror också att det hos konsumenterna idag finns en vilja att betala ett något högre pris för att få ett miljömässigt hållbart hus. Luleå tekniska universitet och NCC ska utrusta huset med mätinstrument. Under 24 månader kommer mätningar att göras för att analysera husets prestanda och utvärdera de tekniska lösningarna. Värmen i huset distribueras med luftburen värme med verkningsgrad på över 80 %. Fjärrvärmenätet är samförlagt med vatten- och avloppsledningarna. Stora fönster är i fyrglas anpassade till det arktiska klimatets speciella ljusförhållanden. Ytterväggen är 49,5 centimeter tjock och fylld med mineralull och två lager pirisolering. De två energismarta duscharna som bygger på teknik från NASA har en årsbesparing på cirka 1.750 kwh/år. Vattnet från duscharna renas i ett filtersystem och cirkuleras. Energianvändningen har beräknats till ca 50 kwh/m 2 /år. Taket är täckt med sedum. Särskilda metoder för förlängd byggtid Byggnationen skedde också under ett klimatskydd. I Kiruna har du kanske fyra bra månader att bygga på. Resterande tid är det svåra förhållanden. Vi valde därför att bygga hela huset under ett stort tält. Det gav en merkostnad, men var ett bra sätt att kvalitetssäkra och förlänga den möjliga byggtiden. Man tinade också marken tjälfri med fjärrvärme för att kunna bygga hela året. Dålig mobiltäckning i välisolerade hus Det byggs allt fler energisnåla hus med täta, välisolerade klimatskal. Bra för miljön och inomhusklimatet men samtidigt rapporteras om dålig mobiltäckning i nybyggda eller renoverade hus. Det mobila nätet var en gång tänkt för kommunikation på språng utomhus. Men idag sker över 80 procent av all mobilanvändning inomhus. Många har helt gått ifrån fast telefoni, och förlitar sig också på det mobila nätet för internetuppkoppling. Det ställer höga krav på mobiltäckning. Hur bra signal man får beror på flera olika saker, som geografiskt avstånd till sändaren. Det kan också uppstå kapacitetsproblem på grund av den snabbt ökande användningen av smarta mobiler och surfplattor. Samtidigt har det visat sig att inomhustäckningen i nybyggda lågenergihus ofta är långt ifrån bra. Dagens energieffektiva byggmaterial stänger nämligen inte bara ute kyla, utan också mobilsignaler. Framförallt energiglasfönster stör mobilsignalerna. För att undvika problem är det viktigt att i ett tidigt skede i byggprocessen ta mobiltäckningsfrågor i beaktande. Det finns flera olika lösningar på problemet. Post- och telestyrelsen har sammanställt dessa i rapporten Inomhustäckning sammanställning av lösningar. Foto: Berit Roald att solceller sedan länge har använts när ledningsbunden elektricitet saknas eller är dyr, t ex i båtar, husvagnar, eller i fyrar? att det finns olika sorters solceller? Vanligast är monokristallina (svarta) och polykristallina (blåaktiga). att bäst effekt fås om solcellerna monteras i rakt söderläge, därefter mot sydost respektive sydväst och sedan rakt mot ost? att cirka 15 % av solenergin som träffar en solcellsmodul omvandlas till el, medan resten reflekteras eller blir till värme? att det inte bara är väderstrecken man ska ta hänsyn till vid montering? Träd, flaggstång, skorsten, takets vinkling och andra byggnader kan kasta skuggor som påverkar effekten. att det första vindkraftverket som producerade el byggdes år 1888? Det producerade el i 20 år.

Solvärme på villataket en hållbar investering Solenergi gratis, ren och förnybar. Nu finns system för solcellspaneler som är lätta att installera, och priset har sjunkit kraftigt de senaste fem åren. Dessutom finns det möjlighet till skattereduktion och statligt investeringsbidrag. Detta gör att solceller nu är en kompletterande energiform att räkna med för den som vill skära ner sina driftskostnader och producera sin egen el. Med ett nätanslutet solcellssystem går det att producera sin egen el och dessutom sälja överskottet till sin elleverantör. Under sommaren har de flesta solcellspaneler en överproduktion. Som mikroproducent av förnybar el kan man sedan årsskiftet få en skattereduktion på den överskottsel som matas ut på elnätet. Vid installation kan solcellsägaren också ansöka om solcellsstöd/investeringsbidrag eller ROT-avdrag. Dessutom, enligt statistik som Energimyndigheten och Uppsala universitet tagit fram, kostar en solcellsanläggning för villa idag bara en fjärdedel så mycket som för fem år sedan. På kort sikt kan det ändå vara svårt att räkna hem kostnaden, nu när priset på köpt el är väldigt lågt. Men räknar man på längre sikt blir bilden en annan, menar Magnus Bengtsson på Plannja, som sedan årsskiftet säljer och marknadsför solenergiprodukter både för solel och solvärme. Livslängden är väldigt lång. Garantin på solcellspaneler ligger på 25 år, och efter det ska de generera ett energiutbyte på minst 80 procent, jämfört med när dom var nya. Det finns heller egentligen inget mekaniskt i dem som kan gå sönder, och de som finns på den svenska marknaden håller hög kvalitet, säger han. Solcellspaneler presterar bra Energimyndigheten publicerade nyligen ett test av nio solcellsmoduler som bekräftar detta. Testet av solcellsmoduler och växelriktare för villatak visade att produkterna överlag håller god kvalitet och klarar svenskt klimat bra. Solcellsmodulerna fortsätter att prestera bra även efter att de utsatts för påskyndat åldrande genom kraftiga variationer i temperatur och luftfuktighet. För att se hur bra solcellsmodulerna verkligen klarar den svenska vintern har de även utsatts för ett intensivt snö- och istest i en klimatkammare. Snö fick omväxlande smälta och frysa på, vilket alla moduler klarade av. Det finns ett utbrett missförstånd att Sverige inte skulle vara lämpat för solcellspaneler, att solens strålar här uppe i norr skulle vara för klena. Men ska du ha ett maximalt energiutbyte av solcellspanelerna ska de faktiskt vara så kalla som möjligt, säger Magnus Bengtsson. Förra året visade till exempel en mätning att mars gav bäst utbyte. Men normalt har du bäst utbyte från mitten av april till september. Tittar du på Mälardalen och söderut, har vi ungefär samma solstrålning som i Tyskland, där det är väldigt vanligt med solcellspaneler. Tyskland står för nästan halva EU:s installerade effekt av solel. Stort intresse för solenergi Optimala förutsättningar för solcellspaneler är söderläge med 40 graders lutning. Men lutningen gör ingen jätteskillnad och har du ett tak i sydost till sydvästläge får du också bra effekt. Magnus Bengtsson märker av ett stort intresse för solpaneler. Vi är en ung spelare, men vi tycker att det är en naturlig produkt för oss som takmaterialexperter med energieffektiva tillbehör som solcellspaneler. Plannja marknadsför idag två typer av solenergisystem, solfångare som omvandlar solenergin till varmt vatten och solceller för elproduktion. Solkalkylatorn beräknar energiproduktionen Nyligen lanserade Plannja Solkalkylatorn, ett webbverktyg där kunderna enkelt kan se hur många paneler som behövs och hur mycket de skulle kosta. Med solkalkylatorn kan man göra en simulerad beräkning av energiproduktionen i sin fastighet. Börja med att välja om du vill värma upp vatten, eller producera el. Man talar om var man bor, vilket väderstreck taket ligger i och vilken lutning det har. Sedan räknar kalkylatorn ut en lösning på paket och ett pris, säger Magnus Bengtsson på Plannja. Talar du till exempel om för kalkylatorn att ni är 4 personer i hushållet, har ett tak med 35 graders lutning i sydvästläge i Stockholm, tipsar kalkylatorn om följande paket: Plannja solvärmepaket 6 m 2 29 900 kr + installationskostnader Antal solfångare: 3 Detta paket kommer årligen att producera ca: 2 364 kwh Denna energi kommer att: värma upp vatten för ca 1350 5-minuters duschar! Läs mer om solenergi på plannja.se/solenergi. Stoppa energitjuven vid dörren Gamla eller felaktigt installerade dörrar kan vara riktiga energitjuvar. Därför är det viktigt att tänka till när man väljer dörr. Swedoor har, för att bidra till ett klimatsmart samhälle, tagit fram en serie lågenergidörrar under det gemensamma namnet ARCTIC. Lågenergidörrar benämns ofta även passivhusdörr, nollenergidörr eller plusenergidörr. Gemensamt för dem är att de har mycket låga energivärden och minskar husets energiförbrukning och miljöbelastning genom en extra isolerande sandwichkonstruktion och väderbeständiga ytskivor och glaslister. Dörrarna är testade enligt Europastandarden. att ett vindkraftverk inte producerar el då det blåser för lite (ca 3 4 m/sek), eller för mycket (över ca 25 30 m/sek), då de av säkerhetsskäl stängs av? att det finns drygt 1 800 vattenkraftverk i Sverige? att vattenkraftverken lagrar vattnet i stora magasin som fylls på av snösmältning och regn? När vintern kommer släpper man successivt i väg så mycket vatten som behövs. svensk vattenkraft svarar för drygt 40% av vår totala elproduktion? att du kan kika in i kontrollrummet där landets elsystem dygnet runt styrs och övervakas och själv kolla in balansen mellan produktion och förbrukning av el i Sverige? Läs mer på: http://www.svk.se/stamnatet/kontrollrummet/ Foto: Tomas Ärlemo

2015 års Bygmastipendiater Inte mindre än 14 avgångselever spridda på åtta av landets gymnasieskolors Bygg- och anläggningsprogram belönades i samband med årets sommaravslutningar med 2015 års Bygmastipendium. Förra året delade fem skolor ut stipendiet, men i år hade ytterligare tre skolor klivit på samarbetet och kunde därför även de överraska några av sina studenter. Pengar, ära, diplom och verktygslådor; det ska kännas stort att utses till Bygmastipendiat. Solen, rektorer, platschefer och inte minst stipendiaterna själva sken i kapp i samband med skolornas stipendieceremonier. Alla stipendiater har fått sin stund i rampljuset då rektor läst upp en personlig motivering för var och en av dem. Klockrent samarbete mellan skola och näringsliv Bygma anslår 10 000 kronor per skola, som en jury fritt får fördela mellan 1 2 elever. Sex skolor valde i år att dela pengarna jämnt mellan två elever, medan två skolor, Kista gymnasium och Luleå gymnasieskola, valde att ge hela summan till en ensam elev. Rektorer och bygglärare uppskattar speciellt möjligheten att belöna någon som har kämpat och lyckats prestera bra, trots att hen har fått kämpa i uppförsbacke. Skolornas tidigare stipendier har uteslutande belönat de mest högpresterande eleverna. Det pratas mycket om behovet av samarbete mellan skola och näringsliv, men färska undersökningar visar att gymnasister saknar information från arbetsgivare och att arbetsplatsbesök är sällsynta. Ett kontinuerligt samarbete har etablerats mellan skolorna och Bygma, där eleverna bjuds in till studiebesök och kundmöten, för att få ta del av och lära sig om nya material, metoder och maskiner. Bygma kan därtill bistå stipendiaterna med kontakter för framtida praktik och arbete. Du är verkligen ett föredöme för din inriktning, trä. Du har visat prov på att vara både kreativ och självständig. Inte minst i ljuset av de undersökningar som visar att ungdomar anser sig sakna kontakt med och information från arbetsgivare, känns vårt samarbete med skolorna klockrent, säger Urban Johansson, vd Bygma. Branschtidningar uppmärksammar stipendiater I samband med årets utdelningar har inte bara lokala medier uppmärksammat Bygmastipendiet, utan också en rad branschtidningar. Till exempel hade Byggaren (nr 4/2015) ett fyra sidor långt reportage om årets stipendiat på Kista gymnasium, Mohamed Mohamed Abdulkadir en värdig stipendiat som kämpat sig igenom gymnasiet och nu fick pryda framsidan på Byggaren! Därmed kan man väl verkligen säga att han redan har gjort sig ett namn i byggbranschen, där han nu, efter avslutad skolgång, jobbar som golvläggare. Du har dessutom visat en både kamratlig och pedagogisk sida när du har haft ansvar för arbeten tillsammans med andra målerielever. Du har satt färg på tillvaron! STIPENDIATER 2015: Hahrska gymnasiet, Västerås: Rasoul Husseini och Adam Enterkrans Kaplanskolan, Skellefteå: Hampus Holm och John Nilsson Kista gymnasium: Mohamed Mohamed Abdulkadir (10 000 kr) Luleå gymnasieskola: Ludwig Ingerskog (10 000 kr) Sundsvalls gymnasium: Sara Löwenstein och Joakim Bergkvist Källberg Rekarnegymnasiet, Eskilstuna: Alexander Axelsson och Oscar Wallin Strömbackaskolan, Piteå: Björn Morin och Sofie Sjögren Örnsköldsviks gymnasium: Robin Thunberg och Lucas Norlin Foto: Maria Fäldt Strömbackaskolan, Piteå: Lorentz Eriksson, rektor, Björn Morin och Sofie Sjögren, stipendiater och Peter Wikström, platschef Bygma Piteå. Foto: Elin Nerpin Örnsköldsviks gymnasium: Robin Thunberg, stipendiat, Magnus Häggström, platschef Bygma Örnsköldsvik och Lucas Norlin, stipendiat. Foto: Petra Berggren Sundsvalls gymnasium: Sara Löwenstein och Joakim Bergkvist Källberg, stipendiater. Foto: Nicklas Thegerström Under din tid i Sverige har det inte alltid varit problemfritt. Dock har du hanterat motgångar på ett sätt som många jämnåriga kamrater inte skulle ha klarat av. Kista gymnasium: Mohamed Mohamed Abdulkadir, stipendiat och Glenn Enkvist, platschef Bygma Trollbäcken. Luleå gymnasieskola: Lars- Erik Nordström, försäljningschef Bygma Luleå och Ludwig Ingerskog, stipendiat. Foto: Viveka Österman Rekarnegymnasiet, Eskilstuna: Alexander Axelsson och Oscar Wallin, stipendiater. Foto: Niclas Persson Kaplanskolan, Skellefteå: Joakim Selin, platschef Bygma Skellefteå, Hampus Holm och John Nilsson, stipendiater och Stefan Andersson, rektor. Foto: Erland Segerstedt Foto: Emil Atak Hahrska gymnasiet, Västerås: Rasoul Husseini och Adam Enterkrans, stipendiater.

Guide: miljöcertifieringar Med hjälp av miljöcertifieringar får man en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. De olika certifikaten visar byggnadens miljöprestanda och gör det enklare att ställa miljökrav och prioritera rätt miljöåtgärder. Med ett miljöcertifieringssystem förenklas kommunikationen om miljöarbetet, och byggnadens värde och konkurrenskraft kan höjas. Det finns ett flertal certifieringssystem världen över. I Sverige är de vanligaste certifieringssystemen Miljöbyggnad, Svanen, EU GreenBuilding, BREEAM SE och LEED. Dessutom finns energiklassningssystemet för passivhus. För att ett hus ska få kallas passivhus måste det uppfylla vissa kriterier. Miljöbyggnad Miljöbyggnad är utvecklat för svenska förhållanden och är Sveriges vanligaste system. Det är enkelt, kostnadseffektivt och ger en relevant miljöbedömning av byggnaden. Systemet hanterar de viktigaste miljöfrågorna som energi, inomhusklimat och kemiska ämnen och gör det lättare att jämföra olika byggnaders miljöprestanda. Miljöbyggnad finns i nivåerna brons, silver och guld, där brons motsvarar dagens lagkrav och praxis. Kravnivån är betydligt hårdare ju högre nivå som eftersträvas. EU GreenBuilding GreenBuilding är ett EU-initiativ som riktar sig till företag och organisationer som vill effektivisera energianvändningen i sina lokaler. Kravet är att byggnaden använder 25 procent mindre energi än tidigare, eller jämfört med nybyggnadskraven i Boverkets byggregler (BBR). BREEAM SE Det brittiska systemet BREEAM (BRE Environmental Assessment Method) är det mest använda miljöcertifieringssystemet i världen. Sweden Green Building Council (SGBC) har utvecklat en version för den svenska marknaden, BREEAM-SE, som gör det möjligt att certifiera byggnader enligt svenska regler och standarder, och samtidigt arbeta efter en internationellt erkänd metod. Bedömningen görs inom områdena projektledning, energianvändning, inomhusklimat, vattenhushållning, avfallshantering, markanvändning, påverkan på närmiljön, byggmaterial och föroreningar samt byggnadens läge i förhållande till allmänna kommunikationsmedel. Innovativa tekniska lösningar höjer betyget. BREEAM-SE finns i nivåerna Outstanding, Excellent, Very Good, Good och Passed. LEED LEED står för Leadership in Energy and Environmental Design och är ett amerikanskt system som används med stor spridning internationellt. Bedömning görs inom områdena närmiljö, vattenanvändning, energianvändning, material samt inomhusklimat. Finns i nivåerna Platinum, Gold, Silver och Certified. Väla Gård,Skanskas gröna kontor i Helsingborg, har nivå LEED Platinum. Lakka Kivitalo Kaj Stenvall, ett finskt nollenergihus ritat av arkitekt Jukka Haataja från Kanaja. Svanen Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader kan Svanenmärkas. Svanen ställer tuffa krav på byggprocess, fuktkontroll, ventilation, material och energieffektivitet. Hänsyn tas till miljön genom hela tillverkningsprocessen, från råvaror till färdig byggnad. Byggnaden ska också erbjuda en god inomhusmiljö och vara fri från nanopartiklar och ftalater, som ofta används i exempelvis golv. Nordiska Ministerrådet initierade Svanenmärkningen för att hjälpa konsumenter att göra bra miljöval. I dag finns Svanen på över tiotusen varor och tjänster. Det statliga bolaget Miljömärkning Sverige ansvarar för Svanen och arbetar utan vinstsyfte, på uppdrag av regeringen. www.svanen.se Passivhus För att en byggnad ska få kallas passivhus krävs att den uppfyller Passivhus FEBY12, ett energiklassningssystem som administreras av Sveriges Centrum för Nollenergihus. Systemet har nivåerna minienergihus, passivhus och nollenergihus. Energiförlusterna från ett nollenergihus är små och motsvaras av ett passivhus. Dessutom tillför byggnaden eller fastigheten lika mycket, eller mer, energi per år som motsvaras av användningen. Nivån minienergihus ligger mellan passivhuskraven och Boverkets byggregler. Husen ska ha en hög komfort, låga värmeförluster, använda minimalt med energi och bidra till minskade koldioxidutsläpp. Dessutom ställs krav på behagligt inomhusklimat sommar som vinter på ljudnivå, täthet och fukt. Det viktigaste kravet är det som säkrar låga värmeförluster. Det görs med ett krav på maximalt värmeförlusttal (VFT), den värmeeffekt som behövs under vintern för att hålla värmen inomhus. De svenska kriterierna för nollenergihus, passivhus och minienergihus utvecklades via Forum för energieffektiva byggnader (FEBY). Ansvaret har nu övertagits av Sveriges Centrum för Nollenergihus, en förening för utveckling och spridning av energieffektivt byggande. www. nollhus.se SGBC Sweden Green Building Council (SGBC) är Sveriges ledande organisation för hållbart byggande. SGBC har som mål att så många byggnader som möjligt i Sverige skall miljöcertifieras och därmed bidra till ett hållbart samhälle. www.sgbc.se Källor: SGBC, Svanen och Centrum för Nollenergihus Kraftsamling mot machokulturen Machokulturen är en belastning för byggbranschen, anser Byggcheferna och Byggnads, och menar att branschen upprätthåller värderingar som andra branscher gjorde sig av med för flera årtionden sedan. Förlegade attityder har fått härja fritt allt för länge. Förbunden hänvisar till två nya undersökningar, varav en visar att machokulturen får sex av tio kvinnor i byggbranschen att må dåligt. Även många HBTQ-personer och personer med utländsk bakgrund känner av den rådande kulturen. Nu vill förbunden se en kraftsamling för att skänka branschen nytt framtidshopp! Strax före sommaren drog de därför, parallellt med att flera andra förbund inledde ett samarbete kring frågan, igång en kampanj i hopp om att vända skutan och få bort byggbodarnas sunkiga machoattityder. Tunga instanser sågar sänkningen av rot Flera tunga remissinstanser sågar regeringens beslut att kapa rot-avdraget; såväl Ekobrottsmyndigheten som Ekonomistyrningsverket varnar för ökat svartarbete. Även representanter för bland annat Måleriföretagen, VVS-företagen och Maskin-entreprenörerna vädjar till politikerna att lämna rot orört. Diskussionen kring liggande förslag lär fortsätta gå het...

Just nu har vi bra erbjudande på solpaneler från Plannja VILL DU HA BYGMAS NYHETS- BREV? Anmäl dig på bygma.se eller via QR-koden nedan. HÄR FINNS VI : DANDERYD Enebybergsvägen 2, Danderyd Tel: 08-544 960 00 15% på Plannjas solpaneler ESKILSTUNA Kjulavägen 25, Eskilstuna Tel: 016-15 03 50 LULEÅ Bangårdsgatan 20, Luleå Tel: 0920-24 70 00 LYCKSELE Storgatan 101, Lycksele Tel: 0950-347 80 PITEÅ Batterigatan 1C, Piteå Tel: 0911-23 23 40 SKELLEFTEÅ Degerbyvägen 5, Skellefteå Tel: 0910-574 00 Solpanelerna kan fästas på alla sorters tak och solelen används först i det egna huset. Överskottet matas in i elnätet och säljs till elbolaget. Från 1 januari 2015 finns dessutom möjlighet att göra ett skatteavdrag med 60 öre/kwh på det överskott som matas ut på elnätet. Kom ihåg säkerheten uppe på taket Enligt lag är det husägaren som ansvarar för att taket är säkert att arbeta på. Vårt utbud av taksäkerhetsprodukter är stort, och självklart är alla våra produkter godkända. FALLSKYDDS- PAKET BASELINE NO1-10M. Ett komplett enklare fallskyddspaket innehållande: Fallskyddssele Baseline 1114 Fallstoppslina Baseline 1231-10 eller 1231-15 Förankringssling Cresto 9284-1m Väska (222060015) 1 276:- exkl moms Ord. pris 1 610:- 2 kw 13 m 2 i paketet. 30 532:- exkl moms Ord. pris 35 920:- 4 kw 26 m 2 i paketet. 50 932:- exkl moms Ord. pris 59 920:- 4 kw 39 m 2 i paketet. 71 332:- exkl moms Ord. pris 83 920:- BÄTTRE OCH SNYGGARE WEBB- SHOP Vi har sett över vår webbshop och erbjuder nu en både bättre och snyggare lösning än tidigare. Inte minst har mycket arbete lagts på att lägga upp relevanta bilder på samtliga produkter. Utöver bilder och artikeltexter finns byggvaruspecifikationer och datablad lättillgängliga i digital form. Webbshopen är även användarvänlig via mobiltelefonen, något som vi tror att många hantverkare kan ha stor nytta av. Välkommen in till oss på nätet! WWW.BYGMA.SE MED RESERVATION FÖR EVENTUELLA TRYCKFEL, LOKALA AVVIKELSER SAMT SLUTFÖRSÄLJNING. PRISERNA GÄLLER T O M 10 OKTOBER. SKELLEFTEÅ SYD Brogatan 30, Skellefteå Tel: 0910-390 80 SPÅNGA Bromstensvägen 130, Spånga Tel: 08-474 57 00 SUNDSVALL Tegelvägen 19, Sundsvall Tel: 060-13 57 00 TEGELFÖRSÄLJNINGEN Harpsundsvägen 185, Bandhagen Tel: 08-702 23 80 TROLLBÄCKEN Lindalsvägen 1, Tyresö Tel: 08-503 850 00 UMEÅ Maskingatan 5, Umeå Tel: 090-206 50 00 UPPLANDS VÄSBY Optimusvägen 37, Upplands Väsby Tel: 08-590 013 30 VINDELN Ordenshusvägen 17, Vindeln Tel: 0933-397 80 VÄSTERÅS Fältmätargatan 3, Västerås Tel: 021-10 26 50 ÖRNSKÖLDSVIK Sjögatan 3, Örnsköldsvik Tel: 0660-29 47 00 VÅRA ÖPPETTIDER HITTAR DU PÅ VÅR HEMSIDA: BYGMA.SE