Skatteguiden. TMHorwath

Skatteguiden 2004 TMHorwath

REVISORER med bred kompetens KONSULTER för snabba insatser Genom en decentraliserad organisation erbjuder vi våra kunder lokal service med tjänster av hög kvalitet inom områdena revision, redovisning och skatter samt annan kvalificerad affärsrådgivning. Våra uppdragsgivare är av tradition främst familjeföretag, entreprenörer och ägarledda företag inom de flesta branscher. Genom att i många år ha arbetat med dessa företagare, med en stark vilja att förverkliga och utveckla sina idéer, har vi lärt oss att våra tjänster måste utföras effektivt och målinriktat. Kompetens, yrkesskicklighet, engagemang samt hög service är grundpelarna för våra medarbetares sätt att arbeta och vara. Våra uppdragsgivare skall känna att de har stor nytta av oss och att det skall löna sig att anlita oss.

Skatteguiden 2004 1

INNEHÅLL FÖRORD... 5 SÖKORDSREGISTER... 6 INLEDNING... 8 Skattskyldighet... 8 Inkomstslag och beräkningsenheter... 9 SKATTER OCH AVGIFTER... 10 Inkomstskatt - fysiska personer... 10 Kapitalinkomster... 10 Förvärvsinkomster... 10 Beskattningsbar inkomst... 10 Kommunal skatt och kyrkoavgift... 11 Statlig inkomstskatt... 11 Skattereduktioner... 12 Allmän pensionsavgift... 13 Marginalskatt... 13 Dödsbon... 14 Ackumulerad inkomst... 14 Inkomstskatt - övriga juridiska personer... 15 Arbetsgivaravgifter och egenavgifter... 15 Avgiftsgrundande inkomst... 15 Aktiv - passiv näringsverksamhet... 16 Nedsättning av sociala avgifter... 16 Avdrag för sociala avgifter... 17 Underlag för vissa förmåner... 17 Vinstandelsstiftelser och löneskatt... 19 Arbetsgivaravgifter enligt avtal... 19 Särskild löneskatt... 20 Fastighetsskatt... 20 Arvs- och gåvosbeskattning... 22 Skattskyldighet, värdering m m... 22 Grundavdrag... 23 Skatteklasser... 23 Skatteskalor... 24 Förmögenhetsskatt... 24 Mervärdesskatt... 25 Stämpelskatt... 26 2

TJÄNST... 26 Naturaförmåner... 26 Skattefria förmåner... 27 Bilförmån... 28 Kostförmån... 31 Ränteförmån... 31 Avdragsbegränsning i tjänst... 32 Dagliga resor - bostaden - arbetet... 32 Traktamenten och ökade levnadskostnader... 33 Inrikes tjänsteresa... 33 Utrikes tjänsteresa... 34 Dubbel bosättning och tillfällig anställning... 37 Veckoslutsresor... 37 Resekostnader i tjänsten... 37 KAPITAL... 38 Utdelning på aktier och andelar m m... 38 Uthyrning av privatbostad... 39 Kapitalvinstbeskattning - allmänt... 39 Andelar och andra delägarrätter... 41 Fåmansföretag - utdelning och kapitalvinster... 45 Kvalificerade andelar och klyvningsreglerna... 45 Utdelning - kvalificerade andelar... 46 Kapitalvinst - kvalificerade andelar... 48 Skalbolag... 49 Privatbostadsfastighet... 51 Näringsfastighet... 52 Bostadsrätt... 53 Uppskovsavdrag... 54 Andel i handelsbolag m m... 55 Fordringsrätter... 56 Utländsk valuta, fordringar och skulder... 56 Andra tillgångar... 57 NÄRINGSVERKSAMHET... 58 Allmänt om näringsverksamhet... 58 Uttagsbeskattning och underprisregler... 59 Pensionskostnader... 60 Avskrivning inventarier och maskiner... 61 Skogsavdrag... 62 Avskrivning byggnader m m... 62 Representation... 63 3

Periodiseringsfonder... 64 Underskott... 65 Egenföretagare och bolagsmän i handelsbolag... 67 Egna pensionsutgifter... 67 Bil i verksamheten... 67 Fördyrade levnadsomkostnader... 67 Familjebeskattning... 68 Räntefördelning... 68 Expansionsfond... 70 Aktiebolag... 72 Fåmansföretag... 73 ÖVRIGT... 75 Pensionsförsäkring - individuellt pensionssparande... 75 Prisbasbelopp - inkomstbasbelopp... 75 Statslåneräntan... 77 Taxeringsvärden m m 2004... 78 Uppbörd och uppbördsräntor... 79 Förseningsavgift... 81 Förbehållsbelopp och riksnorm... 81 Adressförteckning... 83 Myndigheter... 83 Skatteverket och skattekontor... 83 Domstolar... 88 Kommunala skattesatser... 90 Kyrkoavgifter... 93 4

FÖRORD I Skatteguiden 2004 presenteras ett urval av de skatteregler och basfakta som gäller vid taxeringen år 2005. Det begränsade utrymmet har nödvändiggjort ett mycket strängt urval och en språkligt komprimerad framställning. Riksdagen kommer förmodligen att besluta om nya eller förändrade regler under 2004. I några fall finns starka indikationer på att förslag som är kända i skrivande stund kommer att föreläggas riksdagen. Med hänsyn till detta och sannolikheten för ytterligare ändringar i skattelagstiftningen under 2004 skall Skatteguiden inte betraktas som ett underlag för skatterättsliga bedömningar i det enskilda fallet. Umeå i februari 2004 Asbjörn Eriksson 5

SÖKORDSREGISTER Ackumulerad inkomst... 14 Adresser... 83 Aktiebolag... 72 Aktiebyte... 43 Aktier... 41 Aktieutdelning m m... 38, 46 Aktiv - passiv näringsverksamhet... 16 Allemansfonder... 42 Allmän pensionsavgift... 13 Andra tillgångar... 57 Andel... 41 Andel i handelsbolag... 55 Andelsbyte... 43 Arbetsgivaravgifter enligt avtal... 19 Arbetsgivaravgifter och egenavgifter... 15 Arvs- och gåvobeskattning... 22 Avdragsbegränsning i tjänst... 32 Avgiftsgrundande inkomst... 15 Avknoppning... 38 Avskrivning byggnad m m... 62 Avskrivning - inventarier... 61 Basbelopp se Prisbasbelopp Basränta... 80 Begravningsavgift... 93 Beräkningsenhet... 9 Bilförmån... 28 Bilkostnader... 32, 67 Bilprislista... 28 Bolagsman... 67 Bostadsrätt... 53 Bredband - skattereduktion... 12 Dagliga resor - bostaden - arbetet... 32 Delägarrätter; se andelar Dubbel bosättning och tillfällig anställning... 37 Dämpningsregeln... 21 Dödsbon... 14 Egenavgifter... 15 Egenföretagare... 67 Existensminimum... 81 Expansionsfond... 70 Familjebeskattning... 68, 74 Fastighetsskatt... 20 Fordringsrätter... 56 Framskjuten beskattning... 43 Fri kost... 19, 31 Fållan... 73 Fåmansföretag... 73 Fåmansföretag - utdelning och kapitalvinst... 45 Förbehållsbelopp... 81 Fördyrade levnadskostnader... 33, 67 Förlustbolag... 66 Förmögenhetsskatt... 24 Förseningsavgift... 80, 81 Förvärvsinkomster... 10 Förvärvskälla; se beräkningsenhet Grundavdrag... 10, 23 Gränsbelopp... 46 Gåvoskatt... 22 Handelsbolag... 55 Individuellt pensionssparande... 75 Inkomstbasbelopp... 75 Inkomstskatt - dödsbon... 14 Inkomstskatt - fysiska personer... 10 Inkomstskatt - övriga juridiska personer... 15 Inkomstslag... 9 Inköpsrätt... 42 Intäktsränta, uppbörd... 80 Inventarier... 61 Kammarrätter, adresser... 88 Kapitalförlust... 40, 41, 52, 53, 56, 57, 72 Kapitalunderlag... 48, 69, 71 Kapitalvinstbeskattning... 39 Kommunala skattesatser... 90 Klyvningsregler... 45 6

Kommunalskatt... 11, 90 Kostförmån... 19, 31 Kostnadsränta, uppbörd... 80 Kvalificerade andelar... 45 Kyrkoavgift... 93 Lex ASEA... 38, 42 Lättnadsregeln... 46 Länsrätter, adresser... 88 Löneskatt... 20 Löneunderlag... 47 Marginalskatt... 13 Markanläggning... 63 Mervärdesskatt... 25 Myndigheter, adresser... 83 Motion... 28 Naturaförmåner... 26 Nedsättning av sociala avgifter... 16 Näringsfastighet... 52 Omräkningstal - kvalificerade andelar... 49 Pensionsförsäkring - individuellt pensionssparande... 75 Pensionskostnader... 60, 67 Periodisering... 59 Periodiseringsfonder... 64 Personliga tillgångar... 57 Personligt lösöre; se personliga tillgångar... Prisbasbelopp... 75 Privatbostadsfastighet... 51 Reaförlust; se kapitalförlust Reavinst; se kapitalvinst Regeringsrätten, adress... 88 Representation... 63 Resekostnader... 32, 37, 67 Riksnorm... 82 Räntefördelning... 68 Ränteförmån... 31 Sexmånadersregeln... 8 Sjöinkomstavdrag... 11 Skalbolag... 49 Skatteberäkning... 10, 15 Skattedeklaration... 79 Skattefri utdelning... 46, 72 Skattefria förmåner... 27 Skatteklasser... 23 Skattekontor, adresser... 83 Skattereduktion, bredband... 12 Skattereduktion, fackföreningsavgift och a-kassa... 13 Skattereduktion, fastighetsskatt... 12 Skattereduktion på förvärvsinkomster... 12 Skattereduktion, kapital... 12 Skattereduktion, miljöförbättringar... 12 Skattereduktion, pensionsavgift... 12 Skattereduktion, sjöinkomst... 13 Skatteskalor... 11, 24 Skattskyldighet... 8 Skogsavdrag... 62 Statlig inkomstskatt... 11 Statslåneräntan... 77 Stämpelskatt... 26 Säljrätt... 42 Särskild löneskatt... 20 Taxeringsvärden, omräkningstal... 78 Traktamenten - inrikes tjänsteresa... 33 Traktamenten - utrikes tjänsteresa... 34 Underskott... 65 Underprisregler... 59 Uppskovsavdrag... 54 Utdelning... 38, 46 Uthyrning av privatbostad... 39 Utländsk valuta, fordringar och skulder... 56 Uttagsbeskattning... 59 Veckoslutsresor... 37 Vinstandelsstiftelser... 19 Ökade levnadskostnader... 33 Övrig lös egendom; se Andra tillgångar 7

INLEDNING SKATTSKYLDIGHET Fysiska personer som är bosatta i Sverige liksom dödsbon är, med vissa undantag, obegränsat skattskyldiga, dvs skyldiga att betala skatt på alla inkomster oavsett om de har intjänats i Sverige eller utomlands. Även personer som faktiskt inte bor i Sverige kan räknas som bosatta här om utlandsvistelsen inte är definitiv. Svenska medborgare måste under en femårsperiod efter utflyttningen bevisa att bosättningen i Sverige har upphört, varvid sådana omständigheter som orsaken till utlandsvistelsen, förekomsten av permanentbostad eller familj i Sverige och andra liknande förhållanden vägs in i bedömningen. Personer som inte betraktas som bosatta i Sverige kan vara begränsat skattskyldiga här. Skattskyldigheten omfattar då inkomster som typiskt sett har intjänats här i landet, exempelvis från en rörelse eller en fastighet i Sverige. Om inkomsten härrör från tillfälliga anställningar i Sverige skall en källskatt på 25 % (15 % för artister och idrottsmän) innehållas av den som utbetalar ersättningen. Den som är obegränsat skattskyldig kan ändå vara befriad från skattskyldighet för lön som har intjänats utomlands bl a enligt sexmånadersregeln. Den innebär att den som vistas utomlands under en sammanhängande period av minst sex månader befrias från skatt på den i utlandet förvärvade inkomsten om personen visar att skatt har betalats utomlands. Vistelser i Sverige medges med 6 dagar per månad utan att skattefriheten bryts. Bortsett från ytterligare något undantag medför den obegränsade skattskyldigheten att en inkomst som förvärvats utomlands kan komma att beskattas både i utlandet och i Sverige. Dubbelbeskattningen undanröjs emellertid helt eller delvis antingen genom något av de skatteavtal som Sverige har slutit med ett stort antal länder eller genom att den utländska skatten får dras av som omkostnad och avräknas enligt särskilda regler mot den skatt som påförs i Sverige. Juridiska personer som svenska aktiebolag, ekonomiska föreningar m fl är obegränsat skattskyldiga för inkomster från såväl utlandet som från Sverige. För utländska bolag och andra utländska juridiska personer är skattskyldigheten i huvudsak begränsad till inkomst från fastigheter i Sverige och näringsverksamhet som bedrivs från fast driftställe här. Även dubbelbeskattning av juridiska personer kan undanröjas genom skatteavtal, avdrag och genom avräkning. Handelsbolag och kommanditbolag är inte skattskyldiga vid inkomstbeskattningen. I stället skall bolagets inkomster beskattas hos delägarna. 8

INKOMSTSLAG OCH BERÄKNINGSENHETER För fysiska personer och dödsbon delas inkomsterna upp i tre inkomstslag: tjänst, näringsverksamhet och kapital. Inkomst av tjänst och näringsverksamhet är förvärvsinkomster. På sådana inkomster utgår vanligen kommunal och statlig inkomstskatt samt sociala avgifter (arbetsgivaravgifter eller egenavgifter) alternativt löneskatt. Därtill kommer den allmänna pensionsavgiften. Marginalskatten inklusive avgifter varierar mellan cirka 43 % och cirka 68 %. På inkomst av kapital betalas enbart statlig inkomstskatt med 30 %. Till tjänst hänförs bl a anställningsinkomster, pensioner, hobbyverksamhet och liknande inkomster. Aktiva delägare i fåmansföretag kan bli beskattade i tjänst för utdelning och kapitalvinst. Näringsverksamhet inrymmer inkomst av självständig och yrkesmässig verksamhet som bedrivs med vinstsyfte. Till inkomstslaget räknas också innehav av hyresfastigheter, jordbruksfastigheter och andra näringsfastigheter oavsett syftet med innehavet. Normalt sammanförs all näringsverksamhet till en beräkningsenhet, vilket bl a medför att underskott i en verksamhet utjämnas mot överskott i annan verksamhet. En uppdelning i flera beräkningsenheter kan dock bli aktuell vid inkomst från handelsbolag och inkomst av självständig näringsverksamhet som bedrivs i utlandet. Inkomstslaget kapital omfattar löpande avkastning på privatkapital (exempelvis räntor och utdelningar), uthyrning av privatbostäder, kapitalvinster m m. Avdrag i kapital medges alltid för ränteutgifter och kapitalförluster. I övrigt medges avdrag endast för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. Juridiska personer (aktiebolag, ekonomiska föreningar m fl men inte handelsbolag) kan endast ha inkomst av näringsverksamhet. Detta gäller även inkomster som hos fysiska personer skulle ha beskattats i kapital. Inkomsten redovisas i en enda beräkningsenhet. Förluster på andelar och andra delägarrätter som är kapitalplaceringar utgör dock i praktiken en informell beräkningsenhet eftersom de är avdragsgilla endast mot vinster på andra andelar och andra delägarrätter som är kapitalplaceringar. Liknande begränsningsregler gäller för kapitalförluster på vissa fastigheter m m. Inkomst från handelsbolag och kommanditbolag ingår alltid i näringsverksamhet hos aktiebolag som delägare. Även fysiska personers inkomst från handelsbolag beskattas i näringsverksamhet med undantag för kapitalvinster vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter, som beskattas i kapital. 9

SKATTER OCH AVGIFTER INKOMSTSKATT - FYSISKA PERSONER KAPITALINKOMSTER Skatt på kapitalinkomster utgår med 30 % om överskott föreligger. Vid underskott medges skattereduktion med 30 % av underskottet t o m 100 000 kr och med 21 % av överskjutande del. Skattereduktionen får avräknas mot statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster, kommunalskatt och statlig fastighetsskatt och kan utnyttjas endast under det år den avser. Den effektiva skattesatsen i kapital och det skattemässiga värdet av underskott avviker ibland från 30 % pga att vissa kapitalvinster och kapitalförluster endast delvis är skattepliktiga resp avdragsgilla (se KAPITALVINSTBESKATTNING). FÖRVÄRVSINKOMSTER Beskattningsbar inkomst På inkomst av tjänst och näringsverksamhet betalas kommunal och statlig inkomstskatt. Skatterna beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Den utgörs av den taxerade förvärvsinkomsten, dvs efter allmänna avdrag som pensionsförsäkringspremier och periodiska understöd. Därefter tillgodoförs avdrag med 25 % av den allmänna pensionsavgiften som påförs i samband med skattedebiteringen och slutligen erhålls ett grundavdrag. I förekommande fall tillgodoräknas dessutom sjöinkomstavdrag. Grundavdrag m m Grundavdraget utgör högst 0,423 prisbasbelopp, dvs (0,423 x 39 300 kr =) 16 700 kr (avr) om den taxerade inkomsten inte överstiger 58 900 kr och 0,293 prisbasbeloppt, dvs (0,293 x 39 300 kr =) 11 600 kr för taxerade förvärvsinkomster (tjänst och aktiv näringsverksamhet) som överstiger 269 100 kr. Om taxerad inkomst är lägre än 16 700 kr begränsas grundavdraget till taxerad inkomst. I övriga inkomstskikt varierar grundavdraget med inkomsten enligt följande vid taxeringen år 2005. Taxerad inkomst Grundavdrag Kr +/- (avr) 100 kr - 16 600 kr = tax ink (avrundad) 16 700 kr - 58 900 kr 16 700 kr 59 000 kr - 106 800 kr 16 623 kr + 20 % x (tax ink 58 557 kr) 106 900 kr - 122 100 kr 26 400 kr (= max.) 122 200 kr - 269 100 kr 26 331 kr - 10 % x (tax ink 121 830 kr) 269 200 kr - 11 600 kr 10

Sjöinkomstavdrag m m Skattskyldiga som har uppburit sjöinkomst i svenskt handelsfartyg medges, utöver grundavdrag, ett sjöinkomstavdrag på 35 000 kr om fartyget går i närfart och med 36 000 kr om fartyget går i fjärrfart. Dessutom medges särskild skattereduktion för sjöfolk; se SKATTERE- DUKTIONER. Avdrag för allmän pensionsavgift I samband med taxeringen fastställs underlaget för den allmänna pensionsavgiften (se sid 13). 25 % av avgiften är avdragsgill och dras av genom Skatteverkets försorg. Kommunal skatt och kyrkoavgift Den kommunala skatten är proportionell och varierar från drygt 29 % till nästan 34 % med primär- och landstingskommun. Genomsnittet för landet är drygt 31,5 % för 2004. Beträffande enskilda kommuner; se KOMMUNALA SKATTESATSER. Den tidigare skatten till församlingarna i svenska kyrkan har ersatts av en kyrkoavgift och en begravningsavgift. Kyrkoavgiften, som beräknas på den beskattningsbara inkomsten, tas ut hos medlemmarna via skattsedeln. Begravningsavgiften påförs alla som är skattskyldiga. Trots att avgifterna inte är skatt beräknas de på samma underlag som kommunalskatten och hanteras i uppbörden som skatt. Även en rad andra registrerade trossamfund tar ut avgiften från sina medlemmar via Skatteverket (se KYRKOAVGIFTER). Statlig inkomstskatt Den statliga inkomstskatten är progressiv enligt följande tabell. Beskattningsbar inkomst (kr) Skatt 0 291 800 200 kr 291 900 441 300 200 kr + 20 % x (besk bar ink 291 800) 441 400-30 100 kr + 25 % x (besk bar ink 441 300) Det fasta beloppet på 200 kr har i praktiken slopats genom en särskild skattereduktion på 200 kr; se SKATTEREDUKTIONER. Skatteskalans skiktgränser justeras normalt årligen med hänsyn till inflationen + två procentenheter (en procentenhet för 2004). Den nedre skiktgränsen motsvarar en årsinkomst på 308 800 kr (den nedre brytpunkten) eller en månadslön på cirka 25 700 kr och den övre skiktgränsen motsvarar en inkomst på 458 900 kr per år (den övre brytpunkten) eller drygt 38 200 kr per månad. 11

SKATTEREDUKTIONER Inte mindre än nio olika skattereduktioner kan komma att räknas av från den påförda skatten. Skattereduktionerna avräknas i den ordning de anges här. Särskild skattereduktion på förvärvsinkomster Var och en med en beskattningsbar förvärvsinkomst på minst 100 kr får en skattereduktion på 200 kr. Därigenom har i praktiken det fasta beloppet i den statliga inkomstskatten slopats. Skattereduktion för fastighetsskatt I vissa fall erhålls en nedsättning av fastighetsskatten genom en skattereduktion; se Fastighetsskatt. Skattereduktion för bredbandsanslutningar För vissa utgifter för bredbandsanslutningar som färdigställs under perioden 2001 t o m 2005 medges en särskild skattereduktion på 50 % av utgifterna till den del de överstiger 8 000 kr. Skattereduktionen är maximerad till 5 000 kr. Skattereduktionen kan erhållas av såväl fysiska som juridiska personer i egenskap av näringsidkare eller fastighetsägare. Skattereduktion för miljöförbättringar Den som har kostnader för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem vid nybyggnation och energieffektiva fönster vid såväl nybyggnation som på äldre småhus under perioden 1 januari 2004 31 december 2006, medges skattereduktion med högt 30 % av kostnaderna till den del de överstiger 10 000 kr. Maximal skattereduktion för uppvärmningssystem är 15 000 kr och för fönster 10 000 kr. I underlaget för uppvärmningssystem får enbart utgifter för material ingå medan såväl material- som arbetskostnader får ingå vid installation av energieffektiva fönster. Åtgärderna måste uppfylla en rad tekniska krav. Skattereduktion vid underskott i kapital Vid underskott i kapital medges skattereduktion med 30 % av underskottet till den del det inte är större än 100 000 kr. På överskjutande del är skattereduktionen 21 %. Skattereduktion för pensionsavgiften Skattereduktion medges vidare med ett belopp som motsvarar 75 % av den allmänna pensionsavgiften (se nedan). Skattereduktionen avrundas till närmast lägre 100-tal kronor. 12

Skattereduktion på sjöinkomst Personer med sjöinkomst gottskrivs en skattereduktion på 9 000 kr vid närfart (i huvudsak mellan svenska hamnar utanför öppen kust och utomskärs) och med 14 000 kr vid fjärrfart. Skattereduktion för fackföreningsavgifter Den som har betalat mer än 400 kr i fackföreningsavgift under året erhåller en skattereduktion med 25 % av hela avgiften. I underlaget ingår inte försäkringspremier och liknande avgifter. Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa Skattereduktion medges med 40 % av den avgift som erlagts till en arbetslöshetskassa i stället för den tidigare avdragsrätten för avgiften. ALLMÄN PENSIONSAVGIFT Var och en som har förmånsgrundande förvärvsinkomster skall själv betala allmän pensionsavgift med 7,00 %. Avgiften beräknas på den förmånsgrundande inkomsten av tjänst och/eller aktiv näringsverksamhet, som avrundas till närmast lägre hundratal kronor. Avgiften avrundas till närmaste helt hundratal kronor. Beträffande tjänst skall underlaget fastställas efter avdrag för kostnader i tjänsten till den del de överstiger 1 000 kr. Underlaget vid inkomst av näringsverksamhet fastställs efter bl a avdrag för egenavgifter och motsvarar normalt den taxerade inkomsten av den aktuella verksamheten. Maximalt underlag för pensionsavgiften är 8,07 inkomstbasbelopp, dvs 341 300 kr för 2004. Högsta avgift är således 23 900 kr. Den, som har inkomst som understiger 16 700 kr för 2004, betalar ingen avgift. 75 % av avgiften återbetalas i form av skattereduktion och 25 % av avgiften är avdragsgill. Avdraget ombesörjs av Skatteverket vid taxeringen. MARGINALSKATT Vid en kommunalskatt på 30 % blir marginaleffekten inklusive allmän pensionsavgift men exklusive sociala avgifter alt. löneskatt: Taxerad inkomst Marginaleffekt (avr.) Kr % 16 700-58 900 31 59 000-106 800 25 106 900-122 100 31 122 200-269 100 34 269 200-308 800 31 308 900-341 200 51 341 300-458 900 50 459 000-55 13

Vid en kommunal skatt på 33 kr och med hänsyn till den allmänna pensionsavgiften och sociala avgifter kan marginaleffekten på exempelvis inkomst av aktiv näringsverksamhet bli cirka 68 %. DÖDSBON Inkomster i ett dödsbo beskattas för dödsfallsåret som om den avlidne fortfarande hade levat. Om boet inte skiftas är det därefter ett särskilt skattesubjekt vid såväl statlig som kommunal taxering. Grundavdrag medges inte. Grundbeloppet på 200 kr debiteras dock inte om inkomsten understiger ett belopp motsvarande grundavdraget. Efter utgången av tredje året efter dödsfallsåret beskattas dessutom dödsboet statligt med 20 % av inkomsten även till den del den understiger den nedre skiktgränsen. ACKUMULERAD INKOMST Som ackumulerad inkomst räknas inkomst som har intjänats under minst två år och som utbetalas under ett och samma år. Eftersom den statliga skatteskalan är progressiv, medges i vissa fall särskild skatteberäkning för sådan inkomst. Ackumulerad inkomst i tjänst kan vara avgångsvederlag, ersättning för förlorad arbetsinkomst och liknande. I näringsverksamhet kan den utgöras av återlagda värdeminskningsavdrag eller upplösta, obeskattade reserver vid avyttring av verksamheten. Sådana kapitalvinster och utdelningar som skall beskattas i tjänst vid avyttring av kvalificerade andelar i fåmansföretag får också hänföras till ackumulerad inkomst. Inkomsten måste hänföra sig till minst två år och uppgå till minst 50 000 kr. Den beskattningsbara inkomsten måste dessutom överstiga den nedre skiktgränsen i den statliga skatteskalan med minst 50 000 kr, dvs uppgå till lägst 341 800 kr för beskattningsåret 2004. Vid beräkning av skatt på ackumulerad inkomst fördelas inkomsten på det antal år, under vilka den anses intjänad, högst 10 år (årsbelopp). Skatten beräknas dels på den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten för de aktuella åren, dels på summan av den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten och årsbeloppet. Skatten på skillnadsbeloppen anses utgöra skatten per år på den fördelade ackumulerade inkomsten och multipliceras därefter med antalet fördelningsår. Till skattebeloppet läggs därefter den skatt som belöper på det aktuella årets förvärvsinkomster exklusive ackumulerad inkomst. Vid beräkning av skatten på den genomsnittliga inkomsten och på summan av den genomsnittliga inkomsten och årsbeloppet beaktas att den statliga inkomstskatteskalan justeras varje år. Om exempelvis 14

den ackumulerade inkomsten uppburits under 2004 och fördelas på fem år skall den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten och summan av genomsnittlig beskattningsbar inkomst och årsbeloppen ökas med skillnaden mellan skiktgränsen vid taxeringen 2005 och skiktgränsen vid taxeringen 2003, dvs med (291 800 273 800 kr =) 18 000 kr. Om inkomsten fördelas på sju eller åtta år skall tillägg göras med skillnaden mellan årets skiktgräns 291 800 kr och skiktgränsen för tredje taxeringsåret före det aktuella taxeringsåret, dvs 252 000 kr, och vid en fördelning på 9 eller 10 år beräknas tillägget som skillnaden mellan årets skiktgräns och skiktgränsen för fjärde taxeringsåret före det aktuella taxeringsåret. INKOMSTSKATT - ÖVRIGA JURIDISKA PERSONER Aktiebolag m fl juridisk personer betalar 28 % i statlig inkomstskatt. För värdepappersfonder är dock skatten 30 %. ARBETSGIVARAVGIFTER OCH EGENAVGIFTER Arbetsgivaravgifter (%) Egenavgifter (%) 2004 2003 2004 2003 Ålderspension 1 10,21 10,21 1 10,21 10,21 Efterlevandepension 1,70 1,70 1,70 1,70 Sjukförsäkring 11,08 11,08 2 11,81 11,81 Arbetsskada 0,68 0,68 0,68 0,68 Arbetsmarknad 3,70 3,70 1,16 1,16 Föräldraförsäkring 2,20 2,20 2,20 2,20 Allmän löneavgift 3,13 3,25 3,13 3,25 Summa 32,70 32,82 30,89 31,01 1 För personer som är födda 1938 utgår enbart ålderspensionsavgift med 10,21 % samt särskild löneskatt med 16,16 %, dvs totalt 26,37 %. 2 Vid 3 karensdagar 9,25 % (9,25 %) och vid 30 karensdagar 7,42 % (7,42 %). För inkomst överstigande 7,5 prisbasbelopp (294 750 kr) är avgiften 11,81 %. (SKV) Avgiftsgrundande inkomst Avgiften för ålderspension betalas enligt lagen om socialavgifter (SAL) på inkomster som är pensionsgrundande enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension och övriga arbetsgivaravgifter enligt SAL betalas på inkomster som är förmånsgrundande enligt lagen om allmän försäkring (AFL). Därutöver ingår sådana kostnadsersättningar som är skattepliktiga utan att vara förmånsgrundande, exempelvis 15

resekostnadsersättningar som överstiger skattefritt belopp. Underlaget för anställda och uppdragstagare inkluderar skattepliktiga ersättningar och förmåner till alla som inte har fyllt 65 år vid ingången av året. För pensionsavgiften gäller dock ingen åldersgräns för den som är född 1938 eller senare; se vid tabellen ovan. Avgifter betalas inte på ersättningar som understiger 1 000 kr till en och samma person under året. Ersättning till idrottsutövare från idrottsföreningar är inte heller avgiftsgrundande om ersättningen understiger ett halvt prisbasbelopp. Vidare undantas ersättning från vinstandelsstiftelse (se LÖNESKATT). Egenavgifter erläggs av egenföretagare på förmånsgrundande inkomster enligt AFL, dvs av personer som inte har fyllt 65 år vid årets ingång, på aktiv näringsverksamhet och inkomst av hobby. Den som är född 1938 betalar dock ålderspensionsavgift och reducerad löneskatt; se vid tabellen ovan. Även för egenavgifter gäller beloppsgränsen 1 000 kr. Aktiv - passiv näringsverksamhet Med aktiv näringsverksamhet avses att företagaren arbetar i verksamheten i inte oväsentlig omfattning, dvs normalt minst 1/3 av en årsarbetstid. Om emellertid allt arbete som är nödvändigt för verksamheten utförs av företagaren själv föreligger aktiv näringsverksamhet även om arbetsinsatsen understiger den gränsen. I vissa fall kan således en betydligt lägre arbetsinsats medföra aktiv näringsverksamhet, exempelvis för konsulter och liknande när verksamheten i huvudsak bedrivs med personens egen arbetskraft liksom när ägaren till en skogsfastighet själv utför allt arbete på fastigheten. Annan inkomst av näringsverksamhet är passiv. Om en person bedriver flera verksamheter görs en samlad bedömning av alla verksamheter i samma beräkningsenhet. Nedsättning av sociala avgifter Arbetsgivaravgifter och egenavgifter får reduceras dels genom en generell nedsättning, dels genom en regional nedsättning. Generell nedsättning Arbetsgivare får minska avgifterna med ett belopp motsvarande 5 % av avgiftsunderlaget upp till 71 000 kr, dvs med högst 3 550 kr per månad. För koncerner gäller nedsättningen sammanlagt för hela koncernen. Egenföretagare får en nedsättning av egenavgifterna med ett belopp motsvarande 5 % av avgiftsunderlaget upp till 180 000 kr, dvs med högst 9 000 kr för avgiftsåret. Om egenföretagaren samtidigt är arbetsgivare medges nedsättning för såväl egenavgifter som 16

arbetsgivaravgifter inom de angivna ramarna men totalt får nedsättningen av avgifterna inte överstiga 42 600 kr, varav högst 9 000 kr får avse egenavgifter. Samma begränsning gäller för samtliga bolagsmän i handelsbolag och bolagets anställda. Regional nedsättning Arbetsgivare och egenföretagare får minska sina sociala avgifter med ytterligare 10 % till den del de belöper på fasta driftställen inom stödområdet och inte avser fiske, vattenbruk, jordbruk eller transportverksamhet. Stödet kan bara erhållas av privata arbetsgivare inklusive ideella föreningar och stiftelser. Stödet är maximerat till 10 % av avgiftsunderlaget upp till 71 000 kr, dvs till 7 100 kr per månad. För koncerner gäller nedsättningen sammanlagt för hela koncernen. För egenföretagare maximeras avdraget till 10 % av avgiftsunderlaget upp till 180 000 kr, dvs till 18 000 kr per avgiftsår. Om en egenföretagare också erlägger arbetsgivaravgifter är avdraget inklusive egenavgifter maximerat till 85 200 kr per år. På liknande sätt är nedsättningen begränsad till totalt 85 200 kr för samtliga bolagsmän och bolagets anställda. Avdrag för sociala avgifter Såväl arbetsgivar- som egenavgifter är avdragsgilla för det år de avser. Egenavgifterna är avdragsgilla för det år på vilket de belöper genom ett schablonavdrag, som vid efterföljande taxering avstäms mot de debiterade egenavgifterna. Schablonavdraget är 25 % av överskottet av näringsverksamheten före avdraget men efter avstämningen och exklusive sjukpenning och eventuella anställningsinkomster som kan ingå i verksamheten. Schablonavdraget för löneskatten är 20 % (se nedan). Underlag för vissa förmåner All skattepliktig ersättning från arbetsgivare eller uppdragsgivare utgör underlag för arbetsgivaravgifter. Icke kontanta förmåner tas i princip upp till marknadsvärdet. Förmån av fri bil, bostad och kost värderas dock enligt schabloner och delvis särskilda regler. Fri bil Det skattepliktiga bilförmånsvärdet utgör normalt underlag för arbetsgivar- och egenavgifter. Bränsleförmån skall dock värderas till marknadsvärde som avgiftsunderlag. Underlaget kan ibland nedsättas och arbetsgivaren har möjlighet att ansöka om justering beträffande underlaget i vissa fall (se BILFÖRMÅN). 17

Fri bostad Underlaget för arbetsgivaravgifter och preliminär skatt vid fri bostad i Sverige som inte är semesterbostad fastställs som schablonvärden av Skatteverket. Viss jämkningsmöjlighet finns. Förmånsvärden per kvm för 2004 framgår av nedanstående tabell. Värdena avser omöblerad bostad inklusive värme men exklusive hushållsel. Om garage finns skall detta beaktas till marknadsvärdet utöver tabellvärdena. Region Förmånsvärden kr/år kr/månad 2004 2003 2004 2003 Stor-Stockholm 873 838 72 69 Stor-Göteborg 846 809 70 67 Kommuner i övrigt med mer än 75 000 invånare 771 736 64 61 Övriga kommuner 718 692 59 57 Bostad utanför tätort 646 623 53 52 Vid inkomstbeskattningen skall fri bostad värderas med hänsyn till hyran på orten för jämförbar bostad, normalt bruksvärdet. Sjöfolks bostäder ombord värderas till 0 kr. Fri semesterbostad Såväl beskattning som sociala avgifter skall grundas på marknadsvärdet, dvs hyran på orten. För de fall hyresmarknad saknas kan förmånens värde bestämmas schablonmässigt. Skatteverket lämnar årligen allmänna råd för värdering där hyresmarknad saknas. Fjällstuga eller lägenhet Jul, nyår och vårvinter (februari - april): 3000 kr/vecka Övrig tid: 1 200 kr/vecka Sommarstuga eller -lägenhet Sommar (mitten juni - mitten augusti): 3 000 kr/vecka Övrig tid: 1 200 kr/vecka Semesterbostad i utlandet Hela året: 3 000 kr/vecka 18

Fri kost Förmånsvärdet fastställs av Skatteverket och används både vid beskattningen och som underlag för sociala avgifter enligt följande. 2004 2003 frukost 31 kr 30 kr lunch/middag 62 kr 60 kr helt fri kost 155 kr 150 kr Förmån av kost på allmänt kommunikationsmedel och frukost som obligatoriskt ingår i rumspris på hotell är varken skattepliktig eller avgiftsgrundande. Vinstandelsstiftelser och löneskatt På överföringar till vinstandelsstiftelser utgår särskild löneskatt (se nedan) med 24,26 %. Ersättning från vinstandelsstiftelse är befriad från arbetsgivaravgifter och löneskatt. Villkoren är att medlen är avsedda att vara bundna under minst tre år och kommer en betydande andel av de anställda (minst en tredjedel) tillgodo på likartade villkor. Avgiftsbefrielsen gäller inte ersättning till företagsledare eller närstående i fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag. För ersättningar som avser bidrag som lämnades t o m 1996 gäller särskilda regler; se SKATTEGUIDEN 1997. ARBETSGIVARAVGIFTER M M ENLIGT AVTAL Arbetare Tjänstemän % % AGB 0,01 ITP 1 13,60 AGS 1,23 TGL 0,20 P-premie 3,50 TFA 0,01 P-befr. 0,72 Tryggh.rådet 0,30 TFA 0,01 TGL 0,43 Summa 5,90 Summa c:a 1 14,11 1 Genomsnittsvärde med stora avvikelser beroende på individ, avtal och försäkringsgivare. (Källa: Svenskt Näringsliv) Avgifterna avser nivåerna för 2004. På pensionsavgifterna inkl ITP skall särskild löneskatt på pensionskostnader erläggas med 24,26 %. 19

SÄRSKILD LÖNESKATT På förvärvsinkomster Löneskatt skall i vissa fall betalas med 24,26 % (oförändrad nivå från 2003) istället för arbetsgivaravgifter eller egenavgifter. Underlaget utgörs av lön och andra skattepliktiga förmåner till anställda som fyllt 65 år vid ingången av året. Egenföretagare skall betala löneskatt på inkomst av passiv näringsverksamhet. Den skall dessutom betalas i stället för egenavgifter på inkomst av aktiv näringsverksamhet av den, som vid ingången av året uppnått en ålder av 65 år. På inkomster av anställning och aktiv näringsverksamhet hos personer som är födda 1938 eller senare och har haft ålderspension hela året är löneskatten 16,16 %. Löneskatten är avdragsgill för arbetsgivare med faktiska kostnaden och för egenföretagare med schablonavdrag på 20 %. Schablonavdraget avstäms mot den debiterade löneskatten vid efterföljande års taxering. På pensionskostnader Den särskilda löneskatten på pensionskostnader erläggs av arbetsgivare med 24,26 % (oförändrad nivå från 2003) av kostnaderna för tjänstepensionsförsäkringar och avsättningar för tryggande av pensionsutfästelser. Även egenföretagare som gör avdrag för pensionsförsäkringspremier eller för individuellt pensionssparande i näringsverksamheten debiteras den särskilda löneskatten. Löneskatten är avdragsgill för det år på vilken den belöper. FASTIGHETSSKATT Underlaget för beskattningen är taxeringsvärdet inklusive tillhörande tomtmarksvärde. För hyreshus som inrymmer såväl lokaler som bostäder betraktas dessa som olika värderingsenheter och taxeringsvärdet anges för resp användning. För utomlands belägen privatbostad är underlaget 75 % av marknadsvärdet. Enligt vissa skatteavtal skall dock ingen svensk fastighetsskatt debiteras på fastigheter i det andra avtalslandet. Skatten utgår med 1,0 % på småhus och med 0,5 % för bostäder i hyreshusenheter. För övriga lokaler i hyreshus är skatten 1 % och för industrienheter inklusive vattenkraftverk 0,5 %. Om byggnaden är avsedd att användas året runt får jämkning göras om fastigheten inte har kunnat användas under viss del av året (mer än en månad) pga exempelvis eldsvåda, ombyggnadsarbeten eller pga att lägenheter inte har kunnat hyras ut till följd av otillräcklig efterfrågan. 20

För nya fastigheter påförs ingen fastighetsskatt under de fem första åren och under de närmast därpå följande fem åren debiteras den med endast hälften av ordinär skatt. Nedsättningsregeln gäller även om fastigheten är äldre under förutsättning att taxeringsvärdet har höjts pga byggnadsarbeten som har utförts fr o m 1993. Nedsättningen av fastighetsskatten gäller den höjning av taxeringsvärdet som är en konsekvens av byggnadsarbetena och medges under förutsättningen att höjningen av taxeringsvärdet är minst 100 000 kr och samtidigt minst 20 %. Skattereduktion av fastighetsskatten medges i vissa fall där fastighetsägarens samlade hushållsinkomst är låg i förhållande till fastighetsskatten. Begränsningen gäller bara om den samlade hushållsinkomsten hos personer som sambeskattas vid förmögenhetsbeskattningen inte överstiger 600 000 kr per år och gäller bara fastighetsskatt till den del den överstiger 2 800 kr men inte 30 000 kr. Nedsättningen får bara åtnjutas av fysiska personer och i vissa fall dödsbon för permanentbostadsfastigheter som utgör småhus. Underlaget för reduktionen, avräkningsunderlaget, utgörs av fastighetsskatten på sådan fastighet till den del den överstiger 2 800 kr men inte 30 000 kr (15 000 kr för yngre fastigheter med halv fastighetsskatt). Om avräkningsunderlaget är högre än ett spärrbelopp medges en skattereduktion med motsvarande skillnadsbelopp. Spärrbeloppet beräknas som 5 % av summan av hushållets förvärvs- och kapitalinkomster och 15 % av hushållets förmögenhet exklusive den reduktionsgrundande fastighetens taxeringsvärde. Underskott i kapital får inte beaktas. Om exempelvis fastighetsskatten uppgår till (1 % x 2,1 mkr =) 21 000 kr, makars samlade inkomster till 275 000 kr samt den beskattningsbara förmögenheten till 2,4 mkr inklusive fastighetens taxeringsvärde beräknas spärrbeloppet till 5 % [275 000 kr + 15 % x (2 400 000 kr 2 100 000 kr) =] 16 000 kr. Skattereduktionen beräknas till (21 000 kr 16 000 kr =) 5 000 kr. Allmän fastighetstaxering genomförs vart sjätte år och med början under 2004 sker däremellan en förenklad fastighetstaxering för småhusenheter, lantbruksenheter och hyreshusenheter. Tre års ackumulerad värdeökning kan därmed komma att återspeglas i det nya taxeringsvärdet och därmed i fastighetsskatten. För att åstadkomma en jämnare utveckling av fastighetsskatten gäller fr o m taxeringen 2004 en dämpningsregel, som innebär att en höjningen av beskattningsunderlaget i förekommande fall skall fördelas lika över den treårsperiod som ligger mellan fastighetstaxeringarna. Skulle taxeringsvärdet ha höjts genom en särskild fastighetstaxering skall en eventuell ökning fördelas över den period som återstår till nästa allmänna eller förenklade fastighetstaxering. Dämpningsregeln får, naturligt nog, inte tillämpas på nybildade fastigheter. 21

Exempel: Vid fastighetstaxeringen 2003 höjdes taxeringsvärdet på en småhusenhet från 600 000 kr till 840 000 kr. Höjningen, 240 000 kr, skall fördelas över de tre år som återstår till den förenklade fastighetstaxeringen 2006. Det innebär att underlaget för fastighetsskatten skall ökas med (240 000 kr/3 =) 80 000 kr per år. Fastighetsskatten skall därför beräknas på 680 000 kr för 2003, på 760 000 kr för 2004 och på 840 000 kr för 2005. Under 2006 höjs taxeringsvärdet från 840 000 kr till 900 000 kr. För 2006 beräknas fastighetsskatten på 860 000 kr, för 2007 på 880 000 kr och för 2008 på 900 000 kr. Regeringen har lämnat ett förslag till en motsvarande dämpningsregel för förmögenhetsskatten i den mån den avser småhus som utgör permanentbostad. Om riksdagen beslutar enligt regeringens förslag skall regeln tillämpas fr o m taxeringen 2004. ARVS- OCH GÅVOBESKATTNING Skattskyldighet, värdering m m Vid arvs- och gåvobeskattning är bl a staten, trossamfund samt vissa allmännyttiga stiftelser helt skattebefriade. Vid gåvobeskattning (men inte vid arvs-) gäller dessutom skattefrihet för primär- och landstingskommuner och vissa ytterligare stiftelser. Arv efter make eller sambo är inte skattepliktigt. Skatteuttaget i övriga fall är beroende av arvtagarens eller gåvotagarens skatteklass samt arvslottens eller gåvans storlek. Indelningen i arvs- resp gåvoklass samt de gemensamma skatteskalorna framgår av tabellerna nedan. Värderingen skall i princip göras till marknadsvärdet vid tidpunkten för dödsfallet eller gåvan. Åtskilliga undantag gäller dock. Exempelvis skall fastigheter värderas till taxeringsvärdet för året före dödsfallet eller gåvotillfället och aktier som är börsregistrerade värderas till 75 % av kursen och övriga noterade aktier till 30 % av kursen vid tidpunkten för dödsfallet eller gåvan. Förmögenhet som är nedlagd i näringsverksamhet värderas vid arv enligt lättnadsregeln till 30 % av substansvärdet. Det utgörs något förenklat av tillgångarnas inkomstskattemässiga värden alternativt taxeringsvärdet efter avdrag för skulder. Om verksamheten bedrivs i aktiebolag eller handelsbolag värderas aktierna respektive andelarna till 30 % av substansvärdet. Lättnadsregeln får även tillämpas på gåva av hela verksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel av verksamheten eller verksamhetsgrenen om gåvotagaren, med vissa undantag, behåller egendomen under minst 22

tre år. Gåvan skall lämnas utan förbehåll men givaren får lämna ersättning utan att det räknas som förbehåll. Fr o m 2004 omfattar lättnadsregeln inte bara rörelse och jord- och skogsbruk utan även fastighetsförvaltning. Om ersättning lämnas till givaren och det skattepliktiga värdet kvoteras till 30 % (alt. 75 %) skall även ersättningen kvoteras till 30 % (alt. 75 %). Om exempelvis gåvotagaren betalar 300 000 kr för aktier på O-listan med ett marknadsvärde på 1 000 000 kr, skall gåvovärdet beräknas till (30 % x 1 000 000 kr 30 % x 300 000 kr =) 210 000 kr och på motsvarande sätt gäller att en näringsverksamhet med ett substansvärde på 2 000 000 kr som överlåts mot en ersättning på 600 000 kr skall värderas till (30 % x 2 000 000 kr 30 % x 600 000 kr =) 420 000 kr. Grundavdrag Arvsbeskattning Grundavdrag vid arvsbeskattningen (skattefri lott) är 70 000 kr för arvingar/gåvotagare i klass I. För barn som är yngre än 18 år ökas den skattefria lotten med 10 000 kr för varje helt eller del av år som återstår till dess 18 år uppnås. Vid beskattning i klass II eller III är den skattefria lotten 21 000 kr. Sammanläggning sker av arvs- och testamentslotter med skattepliktiga gåvor som erhållits under de 10 år som närmast föregått dödsfallet. Vid beräkningen av arvsskatten anses värdet av gåvorna ligga i botten. Gåvobeskattning Grundavdrag vid gåvobeskattningen är 10 000 kr för varje år per givare och gåvomottagare. Lösöregåva (lösöre för personligt bruk) kan ges skattefritt om värdet inte överstiger 10 000 kr för samma gåvomottagare. Även vid gåvobeskattningen sammanläggs gåvor under en tioårsperiod. Skatteklasser Klass I: Make, sambo, barn, avkomling till barn, make och sambo till barn och efterlevande make eller sambo till avlidet barn. Styvbarn, fosterbarn och adoptivbarn jämställs med egna barn. Klass II: Alla som inte tillhör klass I eller III. Klass III: Primär- och landstingskommun, och vissa allmännyttiga stiftelser och liknande sammanslutningar (i allmänhet endast arvsbeskattning). 23

Skatteskalor 2004 Skattepliktig lott, kr Skatt, kr Klass I - 300 000 10 % inom skiktet 300 000-600 000 30 000 + 20 % 600 000-90 000 + 30 % Klass II - 70 000 10 % inom skiktet 70 000-140 000 7 000 + 20 % 140 000-21 000 + 30 % Klass III - 90 000 10 % inom skiktet 90 000-170 000 9 000 + 20 % 170 000-25 000 + 30 % FÖRMÖGENHETSSKATT Skattskyldiga för förmögenhetsskatt är fysiska personer som är bosatta i Sverige vid årets utgång, dödsbon efter sådana personer, svenska stiftelser och, med vissa undantag, svenska föreningar och samfund. Förmögenhetsskatten tas ut på den beskattningsbara förmögenheten, som utgörs av skillnaden mellan värdet av skattepliktiga tillgångar och avdragsgilla skulder efter avdrag för ett fribelopp. För ensamstående fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser är fribeloppet 1 500 000 kr, för makar och sambor 2 000 000 kr samt för andra skattskyldiga juridiska personer 25 000 kr. Förmögenhet som innehas av makar och eventuella barn under 18 år läggs samman och får minskas med endast ett gemensamt fribelopp på 1 500 000 kr för ensamstående förälder med barn och 2 000 000 kr för makar/sambor med eller utan barn. Skattesatsen för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser är 1,5 % och för övriga juridiska personer 0,15 %. Med några få undantag är tillgångar generellt skattepliktiga. Helt befriade från skatteplikt är bl a tillgångar som används i näringsverksamhet (rörelse, jordbruksfastighet och fastighetsförvaltning men inte kapitalförvaltning) samt inre lösöre som möbler, konst, mattor m m. Tillgångar som utgör yttre lösöre som bilar, motorcyklar, snöskotrar, hästar och fritidsbåtar är skattefria till den del värdet på den enstaka tillgången understiger 10 000 kr. Veteranbilar är alltid skattefria liksom 24

egendom som har deponerats på museum. För aktier gäller särskilda regler. Aktier som inte är marknadsnoterade värderas med hänsyn till bolagets tillgångar och skulder. Till den del tillgångarna används i näringsverksamhet utom kapitalförvaltning gäller skattefrihet. Marknadsnoterade aktier som är inregistrerade på Stockholms fondbörs eller på utländsk börs är skattepliktiga. För huvudaktieägare, dvs för dem som innehar minst 25 % av röstvärdet, gäller dock vanligen skattefrihet. Övriga marknadsnoterade aktier är inte skattepliktiga. Skatteplikt som för börsregistrerade aktier gäller dock för aktier som har avregistrerats från börsen den 29 maj 1997 eller senare. Som skattepliktigt värde gäller som huvudregel marknadsvärdet vid beskattningsårets utgång. Fastigheter tas dock upp till sitt taxeringsvärde och börsregistrerade aktier till 80 % av kursvärdet vid årets utgång. Dessutom gäller särskilda regler för vissa tillgångar som fordringar som löper utan eller med uppskjuten ränta m m. Exempelvis värderas s k nollkupongare med hänsyn till upplupen ränta och räntefria fordringar till ett diskonterat värde. Regeringen har föreslagit en dämpningsregel för förmögenhetsskatten på vissa småhus; se FASTIGHETSSKATT. MERVÄRDESSKATT Mervärdesskatten (moms) tas ut efter tre olika skattesatser. De flesta tjänster och varor är belagda med en skatt på 25 % av vederlaget före moms men inklusive punktskatter, vilket motsvarar 20 % av beskattningsvärdet inklusive moms. På bl a rumsuthyrning, camping och transport i skidliftar är skattesatsen 12 % (10,71 %) ( turistmomsen ). Samma skattesats gäller också för livsmedel. Skatten är dock 25 % på bl a sprit, vin, starköl och tobak. Den lägsta skattesatsen, 6 % (5,66 %), tillämpas bl a på ersättning för upphovsrättigheter, entréavgifter till djurparker, konserter, biografer, cirkus- och teaterföreställningar och liknande kulturella evenemang liksom på allmänna nyhetstidningar, tidskrifter, böcker, kartor, notblad och liknande trycksaker samt på personresor. Beträffande beskattningsunderlaget gäller särskilda regler vid omsättning av begagnade varor, konstverk, antikviteter m m samt för vissa resetjänster. Beskattningsunderlaget skall utgöras av vinstmarginalen istället för omsättningen. Med få undantag skall de som är skattskyldiga för moms vara registrerade. Om den skattepliktiga omsättningen är högst 1 000 000 kr och transaktionerna inte avser företag i annat EU-land skall mervärdesskatten redovisas i inkomstdeklarationen (allmän självdeklaration för fysiska personer och särskild självdeklaration för juridiska 25

personer). På begäran kan emellertid momsredovisning få lämnas i skattedeklaration. Skattskyldiga med skattepliktig årsomsättning överstigande 40 miljoner kr skall redovisa moms senast den 26 (eller närmast följande vardag) varje månad för närmast föregående månad. Övriga redovisar skatten månadsvis senast den 12 under den andra månaden efter utgången av den månad som redovisningsperioden avser. För juni gäller dock den 17 augusti och för november den 17 januari. Särskilda regler gäller för moms på transaktioner med företag i EU. STÄMPELSKATT Vid förvärv av fast egendom och tomträtt skall, med vissa undantag, stämpelskatt vid inskrivningsmyndighet erläggas (lagfartsavgift). Skattesatsen är 3 % för juridiska personer (utom dödsbon) och 1,5 % för övriga. Beskattningsunderlag är det högsta av köpeskillingen och taxeringsvärdet året före det år då lagfart beviljas. På industrifastigheter skall industritillbehör läggas till taxeringsvärdet. När inteckning beviljas i fast egendom och tomträtt skall stämpelskatt betalas med 2 %. Om inteckningen avser flygplan och näringsverksamhet är skattesatsen 1 % och vid inteckning i fartyg 0,4 %. TJÄNST NATURAFÖRMÅNER Med få undantag är förmåner som utgår i och för tjänsten skattepliktiga. Några av undantagen redovisas nedan. Beskattningstidpunkten avgörs normalt genom kontantprincipen, vilket innebär att en ersättning eller annan förmån är skattepliktig när den är tillgänglig för lyftning respektive åtnjuts och en utgift är avdragsgill när den betalas. Förmåner som utgår i annat än kontanter värderas enligt huvudregeln med ledning av marknadsvärdet. För vissa vanliga förmåner gäller dock schablonvärden. Detta gäller bl a förmån av fri eller delvis fri bil, fri kost och räntebilliga lån. Som underlag för arbetsgivaravgifter används ytterligare schabloner. Det gäller exempelvis vid värderingen av fri eller subventionerad bostad (se ARBETSGIVARAVGIFTER). Det bör uppmärksammas att de senare endast gäller som avgiftsunderlag medan beskattningen skall, med undantag för sjöfolks bostäder ombord, ske med ledning av marknadshyra eller motsvarande. 26

Skattefria förmåner Som en allmän förutsättning för att förmånen skall vara skattefri gäller, med vissa undantag, att den är av enklare beskaffenhet, tillhandahålls hela personalen samt att den inte kan utbytas mot kontanter. Bl a följande förmåner är skattefria vid taxeringen 2005. Personalvårdsförmåner (fritt kaffe, subventionerad motion och liknande) Fri kost i vissa fall (ex vis i samband med tillsyn av elever och vårdtagare, hotellfrukost samt måltid på allmänna kommunikationsmedel som obligatoriskt ingår i hotell- resp resekostnaden, vid viss intern och extern representation), Personalrabatter vid köp ur arbetsgivarens (eller annat koncernföretags) ordinarie sortiment om rabatten dels inte överstiger den största rabatt som en konsument kan erhålla, dels inte överstiger sedvanlig personalrabatt i branschen, Förmån av begränsat värde som är till väsentlig nytta i arbetet (arbetsredskap) om förmånsmomentet är svårt att urskilja, exempelvis fri tidskriftsprenumeration för att den anställde skall kunna hålla sig á jour med utvecklingen inom ett visst område eller privat bruk av arbetsgivarens PC (om inte skattefri enligt nedan) men inte ex vis förmån av fri telefon och normalt inte heller förmån av dagstidning som levereras till bostaden, Förmån av att använda arbetsgivarens datorutrustning för privatbruk om bl a förmånen är tillgänglig för i stort sett hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen och, om förmånen erhålls mot bruttolöneavdrag eller liknande, ersättningen inte överstiger 10 000 kr per år, Fri gruppliv- och gruppsjukförsäkring med vissa begränsningar, Fri hälso- och sjukvård och läkemedel om vården inte är offentligt finansierad samt företagshälsovård och rehabilitering, Fri hälso- och sjukvård samt läkemedel vid vård utomlands i vissa fall, Fria arbetskläder inkl uniform om de typiskt sett bara är lämpade att användas i tjänsten, Fri utbildning (kurskostnader, litteratur m m) och vissa andra åtgärder (outplacement, psykologkostnader m m) vid personalavveckling om åtgärderna syftar till att öka den skattskyldiges möjligheter på arbetsmarknaden, Julgåva värd högst 400 kr, Jubileumsgåva (ex vis 25- och 50-årsjubileum) värd högst 1 200 kr, 27