Rapport och utvärdering av projektet: En interreligiös resa till Etiopien för ökad fred och förståelse bland unga. Bakgrund Projektets grundidé var att samla 20 ungdomar i åldern 17-23 år med olika bakgrund, kön och religiös tillhörighet, från innerstad och förort för en gemensam interreligiös pilgrimsresa till Etiopien. Utifrån de tre abrahamitiska religionerna planerade vi att besöka olika religiösa platser, delta i olika gudstjänster/ riter, och samtala med människor som berättar om hur de arbetar med religionsdialog men också ta del av hur olika hjälporganisationer arbetar i Etiopien. Genom att skapa förutsättningar för såväl en inre och yttre resa hade vi som mål att: 1) ungdomar genom sina erfarenheter av hur tron kommer till uttryck i Etiopien ska kunna berika sina organisationer/församlingar med nya perspektiv och långvarigt engagemang för internationellt arbete och bli ambassadörer för fred. 2) vara en del i ett integrationsprojekt, där ungdomar och vuxna från olika sociala projekt, som har olika kulturell bakgrund och religion möts och delar erfarenheter. 3) stärka ungas självkänsla kring sin religiösa identitet och skapa grunder för ett gemensamt teologiskt språk som underlättar kommunikationen mellan olika grupper. 4) ge möjligheter att fördjupa relationer till andra människor av annan tro såväl inom Sverige som internationellt, och på så sätt bygga en plattform för samarbete i framtiden. 5) nå massmedial uppmärksamhet om fred och religionsmöten och därigenom vara en motkraft till den bild som för det mesta visar på hur olika religioner ligger i konflikt med varandra. Genom vår film och vårt studiematerial vill vi väcka debatt och samtal i olika sammanhang.
Ekonomiska förutsättningar och redovisning: Vi beräknade att vi skulle behöva en budget på ca 500 000 för att täcka alla kostnader. Genom olika stiftelser, fonder och församlingar hade vi följande intäkter: Lunds Missionssällskap 100 000 Folke Bernadotte 70 000 Ung och global 80 000 Fryshuskyrkan 60 000 Lagervallska stift 50 000 Makarna Malmqvist 30 000 Nacka förs 30 000 S-holms stift diakoni och mis 15 000 Deltagaravgifter 9 000 Maria Magdalena förs 5 000 Summa 449 00 Utgifter: Resa med flyg utrikes och inrikes: 222 000 Hotell 130 000 Mat 50 000 Guide/föreläsare i Etiopien 30.000 Buss, transporter 20 000 Förarbete, helgläger och seminarium 30 000 Vaccinationer, övriga kostnader 30 000 Summa 512 000 Utöver detta kostnader för dokumentärfilm: 180 000
Genomförande Förberedelser I slutet av februari tog vi ett beslut om hur många och vilka som utifrån inkomna medel skulle beredas plats att följa med. Vi utsåg 18 unga: 6 från Fryshusprojektet Elektra, 3 från judiska församlingen, 2 från Fredsagenterna/ Sensus, 4 från Sofia församling, 2 från Nacka församling/ Guds hus i Fisksätra och 1 från Fryshusprojektet Brobyggarna. Till denna grupp utsågs 9 ledare från de olika projekten: 2 präster från Fryshuset/ Sofia församling, 1 imam, 1 ledare från Judiska museet, 2 ledare från Elektra, 2 ledare från Fredsagenterna/ Sensus och 1 från Brobyggarna. Dessutom bereddes plats för en filmare. Sammanlagt var vi en grupp på 29 deltagare från Sverige. I Etiopien skulle vår guide Israel Dajene sluta upp till gruppen samt också Micha Feldmann från Israel som skulle hjälpa oss med kontakterna med den judiska kommuniteten i Gondar. Under våren genomfördes fyra förträffar och ett helgläger på Kärsögården. Under dessa träffar försökte vi lära känna varandra bättre, informera om planering och upplägg av resan samt lära oss mer om Etiopien och om de tre Abrahamitiska religionerna. Utvärdering av förberedelserna några tankar från de unga: - Bra information inför resan - Jättebra med genomgång om landet och att vi fick vaccinet betalt - Bra att vi fick information i pappersform Mindre bra: - Alla var inte närvarande vid alla träffarna och det märktes under resan - Var lite osäkert kring vissa saker - Vi borde ha lärt mer om varandras tro och de olika religionerna - Att inte alla kom till träffarna (något som inte kan påverkas, ändock mindre bra!) Resan Alla deltagare fick med sig häften med frågor som följde dagsprogrammet. Här följer en redovisning av resan utifrån deltagarnas berättelser med efterföljande kommentarer och reflektioner. 14 juni 2010 Åker vi ifrån Arlanda med Turkish Airlines från Stockholm via Istanbul till Addis Abeba. Vi landar vid midnatt och får problem i tullen med filmutrustningen och med en av deltagarna som har medborgarskap i Eritrea. Efter någon timmes krångel har alla kommit igenom spärrarna. Då upptäcker vi att vår etiopiske guide som skulle möta oss har tagit fel på tiden. Efter ytterligare väntan dyker han upp och tar oss till ett hotell. Där utbryter kaos när vi förstår att vår budget kommer att spräckas rejält genom att alla måste sova i enkelrum. Hotellets regler tillåter endast gifta par och familjer i dubbelrum. (Senare upptäcker några av oss att regelverket dock inte verkar gälla de asiatiska gästarbetarna som kommer till hotellet med unga etiopiska kvinnor och hyr rum per timme.)
15 juni i Addis Efter lunch har vi genom Svenska kyrkans kontakt person Torbjörn Toll bjudit in företrädare från ortodoxa kyrkan, Mekande Jesus kyrkan och en professor i religionsvetenskap för att berätta om Etiopiens religiösa historia och nutid. Genom Yassin Ahmeds kontakter inbjuds också en muslimsk företrädare. Föreläsning och samtal pågår i flera timmar. De religiösa företrädarna, gubbarna som föreläste var inte bra! 16 juni i Addis Denna dag delade vi in oss i olika grupper för att göra olika studiebesök. Några valde att besöka projektet Hope for Children och tog del av arbete med gatubarn, kvinnohärbärgen där före detta prostituerade fick en möjlighet att lära sig ett yrke. Man besökte också en skola och spelade fotboll med barnen. Andra besökte en muslimsk friskola och lär de sig mer om universitet. De gick också på National museet för att se kopian av Lucy världens äldsta människa som levde för 3.2 miljoner år sedan. En tredje grupp åkte till Fistula sjukhuset, där de fick en inblick i frågor som rör kvinnor, omskärelse och graviditets komplikationer. 17 juni - flyger vi ifrån Addis till Mekele och med buss vidare till Wikro Axum Många var trötta när vi denna tidiga morgon gav oss iväg till Flygplatsen. Efter att ha landat i Mekele åkte vi igenom många byar och bergslandskap för att på eftermiddagen komma fram till Wikro. Hit kom Muhammeds första lärjungar för att söka skydd undan förföljelse och de välkomnades av den kristne kungen Ahmed Negashi som lät dem slå sig ner där och bygga en moské. Vi blev varmt mottagna av imamen och flera av de äldste i byn. Eftersom det i vår grupp fanns språkkunskaper i arabiska och tigrinja fick vi bra kontakt och alla kunde ställa frågor. Vi fick del av deras historia, deras syn på islam och hur de fortfarande i byn lever sida vid sida med de kristna. Våra muslimska deltagare inbjöds till gemensam bön. Vi andra satt med i moskén eller passade på att prata med alla barn som samlats utanför moskén. För många var detta en av resans höjdpunkter. Sent på kvällen kom vi fram till Axum. En deltagare hade blivit matförgiftad och fick föras till sjukhus för dropp och medicinering. Enligt planeringen skulle vi nästa dag flyga till Lalibela. För att hinna fram innan sabbaten (under vilken de judiska deltagarna är förbjudna att resa) var vi tvungna att ge oss iväg på morgonen och därför föreslog ledarna att vi skulle avstå från att besöka Maria kyrkan i Axum. Men en av de muslimska deltagarna protesterade och fick hela gruppen med på att kliva upp tidigare för att besöka kyrkan. Besöket i moskén var jättebra och de långa bussresorna.
18 juni Axum till Lailibela Trots att många var trötta och några sjuka, kom vi iväg på morgonen så att vi hann besöka Maria kyrkan. I denna kyrka berättas det att den heliga förbundsarken med stentavlorna förvaras. Enligt etiopisk tradition reste drottningen av Saba från Etiopien till kung Salomo i Jerusalem och där blev hon gravid. Tillbaka i Etiopien födde hon sonen Menelik. När Menelik blev vuxen reste han tillbaka till Jerusalem och lärde sig om judendomen av sin far. Med sig därifrån fick han förbundsarken och flera överstepräster. Så kom judendomen till Etiopien på ett mycket tidigt stadium. När kristendomen sedan kom till Etiopien, växte den fram i nära samverkan med judendomen. Axum är ännu idag centrum för den etiopisk ortodoxa kyrkan som är unik genom sina starka judiska inslag och traditioner. När vi denna morgon samlades utanför kyrkan var det en av våra judiska ungdomar som fick berätta för oss om arken och den judiska traditionen. Det visade sig sedan att arken inte förvarades i kyrkan, utan vaktades av en munk i en annan byggnad. Ingen fick gå in men männen fick komma så nära att de kunde se var arken förvarades. Detta ledde fram till intressanta samtal om kvinnors och mäns betydelse i olika religioner och om vad religion egentligen är och hur den uppkommer. Vi kom fram till Lailibela och bekantade oss med byn på egen hand. På kvällen inbjöd de judiska deltagarna oss att fira sabbat. De berättade och förklarade varför de gjorde vissa moment och vad deras sånger betyder. Vi fick reda på att man i byn denna kväll inledde firandet av kung Lalibelas födelse. Människor från hela Etiopien vallfärdade till Lailibela för att delta under natten i ceremonier vid klippkyrkorna. Eftersom firandet skulle nå sin höjdpunkt och avslutas tidigt nästa morgon bestämde vi att de i gruppen som ville och orkade skulle mötas för gemensam promenad ner till kyrkorna som låg i byn. Det bästa var att besöka Mariakyrkan med förbundsarken och att någon från vår egen grupp berättade om detta och inte en guide. Det bästa var Mariakyrkan se hur religionerna flätas samman! Tiden i Maria kyrkan blev för kort.
19 juni Lailibela Vi var ett tiotal som gav oss iväg vid 5-tiden på morgonen till området där klippkyrkorna låg. Vi möttes av flera tusen människor insvepta i vita sjalar som samlats till bön utanför och inne i kyrkorna. Ifrån högtalare hördes hur prästerna ledde bönen på det gamla språket gehiska. Vi slog oss ner och lyssnade tillsammans med alla andra. För många av oss var det en mäktig upplevelse att sitta bland så många och invaggas i sång och bön men vi förstod också att det tillfälle när prästerna skulle komma ut ur kyrkorna och det skulle bli dans och fest skulle dröja. Vi gick tillbaka till vårt hotell och hämtade resten av gruppen. Dagen ägnades sedan åt att med hjälp av en guide utforska de många mäktiga kyrkorna som var huggna direkt ur berget uppifrån och ner. Vi fick också vara med om upplösningen av själva firandet och se hur stora fat med bröd delades ut till alla som kommit till platsen. Här finns tid och utrymme för diskussioner och möten mellan gruppdeltagarna Vad var bra? Morgonmässan i korskyrkan - Klippkyrkorna och pingpong med alla barnen!!! - Besök i kyrkorna och vandra runt i byn med barnen. - Bäst var kanske samtalen på kvällarna och delandet av sabbat och fredagsbön 20 juni med buss från Lailibela till Gondor Trots att busschauffören som skulle komma från Addis för att köra oss till Gondor lämnade återbud kvällen innan, lyckades vår guide ordna fram en förare från en av de intill liggande städerna. Vi hade förberetts på att detta skulle bli en lång resa på dåliga vägar. Vi fick betala extra för att det skulle slita på bussen. Men både vi och chauffören överraskade av att man redan efter några mil hade byggt en helt ny asfalterad autostrada hela vägen till Gondor. Vi förvånades över hur dålig kommunikationen tycks vara i Etiopien men gladdes över att vara framme flera timmar tidigare än beräknat. Vi firar gudstjänst/ andakt på hotellets innergård. De som vill i gruppen är medbjudna att delta. Vid hotellet möttes vi också av Micha Feldmann som på projektets bekostnad flugit från Israel för att hjälpa oss att få kontakt med den judiska kommuniteten som lever i flyktingläger i väntan på att förhoppningsvis få resa vidare till Israel. Vid middagen berättade Micha för oss om den judisk, etiopiska gruppen som av många kallas för falasha (utstötta eller främlingar). På grund av de levt isolerade utvecklade de egna riter och betraktades inte som judar av de flesta andra judiska grupper. Efter att Israel erkände dem i lag 1950 har över 90 000 (omkring 85 %) av dem utvandrat till Israel. Micha har fram till sin pension varit ansvarig för att koordinera arbetet med att flytta över denna grupp till Israel. Kommer att minnas alla glada barn vi spelade pingis med i byn.
21 juni möte med judendom i Gondor På morgon tog Micha med oss till morgonbön i en synagoga som låg i det judiska flyktinglägret. Det väckte uppståndelse. Synagogan hade aldrig haft besök av kristna och muslimer. Men Micha förklarade vilka vi var och vi släpptes alla in. Lika märkliga som vi tycktes vara i deras ögon, lika ovant var det för oss att mötas av så många svarta judar, med kalott och bönesjalar men flera av våra judiska deltagare kunde delta och följa med i textläsningen. Efteråt följde samtal och frågestund som mycket handlade om hur kristna, judar och muslimer ser på varandra i byn. Vi fick klart för oss att detta nästan var de enda judar som finns kvar i Etiopien idag. De lever i väntan på att eventuellt få emigrera till Israel. Dessa judar är sådana som tvingats konvertera till kristendom och de måste kunna bevisa att de har judiska släktingar och förfäder. I väntan på att få återvända till det heliga landet lär de sig den judendom som praktiseras i Israel. På så sätt kommer den etiopisk judiska traditionen och språket helt dö ut. På eftermiddagen besökte vi en by, som tidigare varit judisk men som nu övertagits av kristna etiopier. De sålde judiskt hantverk. Vi besökte också en judisk kyrkogård och en minnesplats som uppförts till minne av alla etiopiska judar som en gång bröt upp från Etiopien, men drabbades av hungersnöd och gick under för sin tros skull. Vad var bra? Att få vara med och se den judiska gruppens gudstjänst Jättekul att få se etiopiska judar också. Misha var jätteduktig! - Bra att försöka förstå den judiska historien i Etiopien och den speciella relationen till Israel och Jerusalem Vad var mindre bra? Stressigt! Man skulle vilja se mer av staden eftersom den har så mycket historia. 22 juni buss från Gondor till Bahir Dar På vägen stannar vi till vid ett kollektiv Awra Amba,som beskrivs som ett jämställt samhälle där både kvinnor och män har lika stor betydelse och delar makt emellan sig. Kollektivet följer inte någon särskild religion utan vill genom hårt arbete och utbildning förbättra villkoren för byns invånare. Det blev ett intressant studiebesök där många ville stanna längre än planerat. Trötta och hungriga åkte vi tillslut därifrån. Framme i Bahir Dar fick alla som ville vila sig. Övriga bekantade sig med staden
23 juni - Bahir Dar De som ville gav sig iväg på en båttur på Lake Tana. De såg flodhästar och besökte ett kloster med vackra målningar och ikoner från 1500-1700-talet. Övriga vilade och hämtade krafter vid hotellet. Några blev statister i en Etiopisk film som spelades in. På kvällen hade vi gemensam samling och reflexion kring allt vi varit med om hittills. 24 -juni Bahir Dar Alla får en dag av vila och reflektion. På kvällen har vi gemensam samling med fortsatt utvärdering och reflektion kring hur resan har varit och hur ledarna har skött sig. - Skönt med en ledig dag och äntligen en chans att sola, bada och slappa en dag - Lake Tana! - Trött! Och Mycket att fundera på! 25 juni bussresa från Bahir Dar till Addis Abeba Denna fredag gav vi oss iväg mycket tidigt. Vi hoppades att det skulle vara tillräckligt för att både hinna stanna vid vägen och förrätta fredagsbön någonstans, samt hinna fram till Addis innan Sabbaten. Det visade sig snart att bussresan tog längre tid än beräknat. Frågan uppstod om det var viktigast med muslimers fredagsbön, judarnas sabbat eller rökpauser. Vi fick äta lunch i bussen, röka hängande genom bussen och ändå kom vi inte fram innan mörkrets inbrott vilket tvingade de judiska deltagarna att bryta mot Sabbaten. 26 juni i Addis Abeba De som ville och kunde (judarna var ej tillåtna att resa med buss) hade denna dag möjlighet att åka till ett slags ungdomens hus eller Fryshus i Addis som staten och flera olika organisationer samarbete kring. Det låg i de allra fattigaste kvarteren. Där spelades basket och pingis och de hade förberett ett slags cirkus föreställning för vår skull med eldslukning, akrobatik och dans. Flera av ungdomarna blev intresserade av att komma tillbaka och arbeta som volontärer där. De som valde att stanna kvar på hotellet hade ett samtal omkring religionens betydelse utifrån de olika deltagarnas erfarenheter. Samtalet varade i flera timmar och var mycket uppskattat. Eftermiddagen ägnades åt vilka frågor utifrån resan och våra religiösa erfarenheter vill vi ställa till politikerna i Almedalen. På kvällen hade de som ville möjlighet att följa med projektet Hope for Children på gatorna för at möta och samtala med uteliggare, gatubarn och prostituerade. Flera av oss kom tillbaka med starka upplevelser och nya perspektiv på vad det är att ha det svårt. Det var bra att göra Hope for Children-nattvandringen! Oerhört viktigt att se på, även om det var tungt.
27 juni i Addis Abeba De som ville fick följa med på gudstjänst. Det var en slags evangelikal gudstjänst som många av oss inte är vana vid. Det väckte många känslor och tankar som sedan diskuterades. Eftermiddagen åkte de som ville till den stora Marknaden Merkato. Kvällen gemensam festmiddag och hopsamling. Det som var mindre bra var gudstjänsten, speciellt att sitta där med sina judiska vänner. Det kändes obekvämt och stor trötthet. 28 juni från Addis tillbaka till Sverige. Efter resan uppföljnings arbeten. Alla deltagare har skrivit ett kontrakt där de förbinder sig att på olika sätt dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper från resan. Detta har hittills gjorts genom: Almedalen redan efter en vecka deltog tre representanter från olika religioner på ett seminarium i Fryshusets regi på Almedalen: Religion som ett redskap för växtkraft och fred. Ungdomarna hade förberett frågor som de riktade mot politikerna Stefan Attefall (kd) och Mehmet Kaplan (mp) KHS sommarmöte här visades den 10 minuter långa provfilmen från resan och Maria kjellsdotter Rydinger berättade om erfarenheter från resan. Vox Pacis i en interreligiös bön i Sofia församling deltog tre ungdomar som berättade om sina erfarenheter från resan. Guds hus/ Fisksätra 21/9 Religionsmöte i Etiopien erfarenheter från en ungdomsresa Kommande åtaganden: Eldsjälsmässan på Fryshuset den 6-8 /10 en interreligiös bön. Klubb Manifest en scen för rättvisa den 7/9 på en krogscen på Södermalm kommer några av unga berätta om sina erfarenheter och varför interreligiösa möten är viktiga. Besök från Rinkeby i Fryshuset -12/10 om interreligiöst arbete. Inbjudan från Örebro kommun att berätta om vårtungdomsprojekt och interreligiösa arbete. SENSUS salonger 27/9 Religion som växtkraft för fred och förståelse fem ungdomar deltar.
Kulturhuset i maj 2011 Många religioner en andlighet i samarbete med Stockholms stift och projektet Ung och global Utvärdering/ lärdomar Denna del bygger på de utvärderingar som gjordes vid återsamlingen i september samt ungdomarnas kommentarer i de egna reseanteckningarna. - Min bild av Etiopien har förändrats, vad jag trodde att jag skulle se (landet) stämde inte överens med vad jag såg. Ett mycket modernt land och mycket trevligt folk. Landet berörde mig på ett djupt plan. Känner att jag vill åka tillbaka igen. - Jag har upplevt vissa saker som man aldrig kan leva sig in i. - Jag har börjat uppskatta det som jag ser som självklart hemma. - Jag har lärt mig mer om hur jag funkar som person och hur andra uppfattar mig. - Jag har lärt mig mer om judendom och islam. Att alla religioner är viktiga. - Man måste respektera varandras olikheter, trots att det kan vara irriterande. - Såg mycket av det jag själv växte upp i, alla barn som tog hand om boskap. - Man ska inte döma andra människor innan man lärt känna dem. - Både min förståelse och kunskap om andra religioner har blivit större. - De jag trodde att jag skulle umgås minst med i gruppen umgicks jag mest med. - Jag har lärt mig mycket om vad ett mål mat om dagen kan göra för ett barn. - Jag har fått ännu mer tankar kring att verkligen vill arbeta med barn och ungdomar. - Jag skäms över att jag är vit och rik tjej som klagar så jäkla mycket. - Upptäckt att den syn jag fått av andra troende i andra religioner inte stämmer. Det är så ensidig undervisning i skolan människan är mer. - Har lärt mig att man kanske inte behöver stressa upp sig jämt. - Mötet med de prostituerade tjejerna, som var yngre än jag kommer jag alltid att bära med mig. - Jag har fått en judisk vän som jag lärt mig mycket av. - Intressant att få umgås med framförallt judar, vilket jag annars aldrig träffat. Fått en annan bild av min religion - Jag har belägg för att argumentera emot en fördomsfull person med konkreta exempel Oerhört viktigt. Det som varit jobbigt/ kunde bli bättre: Jobbigt att se fattigdom Jag skulle velat att vi hade gått igenom grunderna i varandras religioner bättre innan resan så att vi haft en gemensam grund. min hemlängtan och saknad efter flickvännen. ibland blev det onödigt tjafsigt i gruppen men det kan också bero på trötthet.