Kandidatprogrammet i Systemvetenskap - verksamhetsanalys och IT-design 180 högskolepoäng

Relevanta dokument
Kandidatprogrammet i Systemvetenskap - verksamhetsanalys och IT-design 180 högskolepoäng

Kandidatprogrammet i Systemvetenskap - verksamhetsanalys och IT-design 180 högskolepoäng

Utbildningsplanen fastställs senare. Kandidatprogrammet i Systemvetenskap - verksamhetsanalys och IT-design 180 högskolepoäng.

Kandidatprogrammet i Systemvetenskap - verksamhetsanalys och IT-design 180 högskolepoäng. Utbildningsplan

Kandidatprogrammet i systemvetenskap

Kandidatprogrammet i systemvetenskap

Kandidatprogrammet i systemvetenskap

Systemvetenskapliga programmet verksamhetsanalys och IT-design, 160 poäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram

Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram Bachelor Programme in Cognitive Science 180 Högskolepoäng

el o;; Utbildningsplan för Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram Bachefor Programmein Cognitive Science 180 Högskolepoäng

SYSTEMVETENSKAPLIGA PROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG

Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng

Kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap

Kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap

Utbildningsplan. Systemvetenskapliga programmet. 180 högskolepoäng. System Science Program. 180 Higher Education Credits *)

SYSTEMVETENSKAPLIGA PROGRAMMET, 120 POÄNG

SYSTEMUTVECKLARPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan SGITD. IT-design. Study programme in IT-Design

Informatik med inriktning systemutveckling, 180 hp

Beslut om fastställande: - - Behörighetskrav: -

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan SGITD. IT-Designprogrammet. Study programme in IT-Design

SGSKO, Kandidatprogram i strategisk kommunikation, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Strategic Communication, 180 credits

Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap

Kandidatprogrammet i statistik och dataanalys

Utbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning:

Beteendevetenskapligt program, 180 hp

Avdelningen för informations- och kommunikationssystem Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng

U T B I L D N I N G S P L A N

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Grundläggande behörighet och Matematik B eller Matematik 2a/2b/2c (områdesbehörighet 7/A7, undantag ges för Fysik A/1b1/1a).

Utbildningsplan för Kandidatprogram i Personal- och arbetsvetenskap Human Resource Management and Work Sciences 180 Högskolepoäng

Grundutbildning i informatik i Linköping

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

SGSDM, Kandidatprogram i strategisk kommunikation och digitala medier, 180 högskolepoäng

Utbildningsplan. IT-design. Dnr: HS 2015/154

Master s Programme in International and European. Relations. 120 hp. Relations F7MER Gäller från: 2018 HT. Fastställd av. Fastställandedatum

Kandidatprogrammet i samhällsplanering

Masterprogram i kognitionsvetenskap

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

Kursen är en obligatorisk kurs inom Kandidatprogrammet för service management och ges tredje terminen.

Utbildningsplan. IT, projektledning och affärssystem

Dnr G 2014/566 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Examensbenämning (svensk): Filosofie kandidatexamen med huvudområdet kognitionsvetenskap Examensbenämning (eng

SAPSP, Psykologprogrammet, 300 högskolepoäng Master of Science Programme in Psychology, 300 credits

Masterprogram i Idrottsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Education Program in Sport Science, 120 credits

Beteendevetenskapligt program, 180 hp

Civilingenjör i datateknik, 300 hp

Programvaruteknik, hp

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/401. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Barn- och ungdomsvetenskap, masterprogram, 120 högskolepoäng

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot strategisk kommunikation

Master s Programme in Human Resources

Beteendevetenskapligt program, 180 hp

SAMPS, Masterprogram i psykologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Psychology, 120 credits

UTBILDNINGSPLAN Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet,

International Tourism Management 180 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet,

Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng

HANDELSHÖGSKOLAN. Ekonomie kandidatprogram, 180 högskolepoäng

Arbetsvetarprogrammet. - programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

ROBOTIK OCH INTELLIGENTA SYSTEM, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008

Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management

S2IAG Masterprogrammet i Internationell Administration och Global Samhällsstyrning, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng

Personalvetarprogrammet

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå

Utbildningsplan Dnr CF /2006. PR- OCH INFORMATIONSPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Public Relations Programme, 180 ECTS

A Utbildningsplan för kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling

Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng. Programme for Master of Social Science with a Major in Social Work

SASKO, Masterprogram i strategisk kommunikation, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Strategic Communication, 120 credits

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet,

Magisterprogram med inriktning mot arbetsrätt

SASAN, Masterprogram i socialantropologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Social Anthropology, 120 credits

Masterprogram i biomedicin

SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits

A. Utbildningsplan för Kandidatprogram i genusvetenskap

Folkhälsa, samhälle och projektledning, 180 hp

Utbildningsplan Dnr CF /2006

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 högskolepoäng

SGFKO, Kandidatprogram i freds- och konfliktvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Peace and Conflict Studies, 180 credits

SSY1K, Kandidatprogram i systemvetenskap, 180 hp. SSY1K PROG, Kandidatprogram i systemvetenskap Programvaruteknik, 180 hp

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

Transkript:

Kandidatprogrammet i Systemvetenskap - verksamhetsanalys och IT-design 180 högskolepoäng (Bachelor Programme in Information Systems) Utbildningsplan Syfte Utbildningen består av en helhet där du kan intressera dig för hur informationsteknik/informationssystem utvecklas och används av människor i organisationer och samhälle. Detta innebär att tekniken finns i ett sammanhang och inte som en isolerad företeelse. Utbildningen är en samhällsvetenskaplig ITutbildning. Utbildningsprogrammet har en profilering som verksamhetsinriktad systemutveckling. Inriktningen innebär att utbildningens innehåll fokuserar analys, utveckling, förändring och bedrivande av verksamhet där ITsystem ingår eller förväntas ingå som delar. Att utveckla IT-system innebär att utveckla och förbättra verksamheter. Tre inriktningar Programmet erbjuder tre inriktningar: IT och management, IT och projekt samt ITsystemutveckling. Studerande väljer en inriktning efter intresse. Samläsning sker delvis mellan de tre inriktningarna. Det innebär att de andra två inriktningarna finns med som en bakgrund till din valda inriktning för att ytterligare bredda din kunskap. Samläsning ger möjlighet till att samarbeta med studenter som har en delvis annan intresseinriktning. Efter avslutad utbildning är det inte ovanligt att du i olika projekt just kommer att möta dessa olika kompetenser. Du väljer inriktning under den andra terminen. Det finns även möjlighet att läsa utan inriktning, utifrån individuell studieplan. IT och management Organisationer satsar i allt högre grad på moderna IT-system som stöd för att bedriva sin verksamhet och dessa ses ofta som en del av en organisations strategi. IT-systemen har därmed en avgörande betydelse för hur man bedriver verksamhet. Inriktningen syftar till att du skall förstå hur IT kan stödja företag och organisationer när man gör affärer med andra organisationer eller privata kunder. Du kommer bl. a. att studera: verksamhetsprocesser, styrningsprinciper, organisationsfrågor och affärssystem. En stor del av studierna ägnas åt frågor om hur man kan samordna och utveckla verksamhet med hjälp av IT. Av särskilt intresse är att förstå vilka för- och nackdelar som användning av IT-system innebär. Det betyder att du utöver ett IT-kunnande även får en särskild kompetens avseende managementfrågor. Centrala kurser innehåller ekonomiska aspekter på IT-system, e-tjänster i företag och offentlig verksamhet, IT-projekt samt affärssystem och företag. När du har tagit din examen efter tre år kommer du att: - förstå hur IT-system kan underlätta för företag att bedriva affärsverksamhet - förstå hur IT-system underlättar för myndigheter att kommunicera med medborgare och vice versa kunna arbeta med organisationsfrågor, strategiska frågor och frågor om verksamhetsstyrning - ha en solid kunskap om utveckling av ITsystem - ha en solid kunskap om hur IT-systemen används och är uppbyggda. IT och projekt Projektarbete är det arbetssätt som nästan uteslutande används i samband med förändrings-, införande- och utvecklingsarbete av IT-system inom företag och andra organisationer. Att arbeta i projektform innebär att samarbeta i temporära konstellationer för att gemensamt nå i förväg bestämda mål. Inriktningen syftar till att du skall förstå hur projektarbete bedrivs och vad projektledarrollen innebär i ett sammanhang där IT-system utvecklas. Inriktningen syftar också till att du

skall få en hög IT-kompetens. Det innebär att du kommer att förstå IT-systemens roll i verksamheter; du lär dig hur verksamheter och ITsystem förändras, designas och förvaltas. Centrala kurser tar upp IT-projekt och projektledning, systemutvecklingsprojekt samt processer och dess relation till IT-system. När du har tagit din examen efter tre år kommer du att: - förstå hur IT-projekt planeras, genomförs och utvärderas - förstå olika roller med ansvar för ledning av IT-projekt förstå innehållet i olika projektmodeller och kunna använda IT-stöd för projektledning - förstå hur IT-system kan underlätta för företag att bedriva affärsverksamhet - förstå hur IT-system underlättar för myndigheter att kommunicera med medborgare och vice versa - ha en solid kunskap om utveckling av ITsystem - ha en solid kunskap om hur IT-systemen används och är uppbyggda. IT-systemutveckling Överallt möter vi IT-system och de är därmed ett naturligt inslag i vår vardag. IT finns inte bara på jobbet utan likaväl på vår fritid, t ex som e-tjänster när vi bokar resor, beställer varor på Internet, spelar dataspel eller pratar i mobiltelefoner. Inriktningen ITsystemutveckling syftar till att du skall få kunskap om design av IT-system som kan stödja företag och organisationer när man gör affärer med andra företag eller privata kunder. Du kommer att, utöver en traditionell ITutvecklingskompetens, få en särskild kompetens avseende IT-systemutveckling. Inriktningen är i huvudsak tekniskt till sin karaktär, men samhällsvetenskapliga inslag och sammanhang förekommer. Detta innebär att tekniken, dvs. hur IT-system designas och programmeras är i fokus men det sammanhang (d.v.s. den verksamhet) som IT-system förekommer inom betonas särskilt. Inriktningen erbjuder en modern och aktuell kompetens avseende design av IT- system. Centrala kurser tar upp webbutvecklingsverktyg, programmeringsspråk, databaser, objektorienterade arbetssätt och elektroniska affärer. När du har tagit din examen efter tre år kommer du att: - ha förvärvat kunskap om modern ITsystemutveckling - förstå hur IT-system används och är uppbyggda - förstå hur IT-system kan underlätta för företag att bedriva affärsverksamhet - förstå hur IT-system underlättar för myndigheter att kommunicera med medborgare och vice versa - ha förvärvat kunskap om moderna utvecklingsverktyg. Övergripande mål Det övergripande målet med utbildningen är att studenten självständigt ska kunna utveckla kunskap och förståelse och kunna kommunicera sådan kunskap. Den studerande ska alltså kunna förvärva den kunskap och kompetens som behövs för att kunna fungera i en professionell yrkesroll. Mål för lärandet, förväntade studieresultat För utbildningen gäller allmänt de mål som anges i högskoleförordningen. Mål därutöver är att den studerande skall ha tillägnat sig: kompetens att förstå, strukturera, syntetisera, och kritiskt värdera kunskaper förmåga till egen kunskapsbildning genom olika undersökningsmetoder öva förmågan att kritiskt utveckla och utvärdera lösningsalternativ ur såväl den enskilda individens som organisationens synvinkel sätta sig in i den samhällsdebatt som finns kring organisationers verksamheter och informationsteknik samt förstå möjligheter och problem som aktualiseras av informationsteknik bli medveten om sociala och psykologiska faktorers betydelse för samspelet mellan individer, grupper och organisationer förvärva insikt i behovet av samarbete över fack- och ämnesgränser inhämta grundbegrepp och orienterande kunskaper inom företagsekonomi bli medveten om effekter av förändring i organisationers verksamheter förvärva insikt i kvalitetsfaktorers betydelse för systemutvecklingsprocessen genom omfattande träning kunna genomföra, dokumentera och presentera analysarbete inom flera tillämpningsområden 2

inhämta kunskap om programmeringsspråk, databaser och andra datorstödda verktyg förvärva kännedom om systemutvecklingsmetoder och IT-system i användning öva förmågan till att omsätta teoretiska kunskaper i praktisk handling samt utifrån tidigare teoretiska och praktiska kunskaper utveckla nya kunskaper. Kunskaper och insikter I samtliga kurser förekommer inslag av både teori och praktiska övningar. Kunskaper och insikter förvärvas således både genom teori och genom praktik. Teknik utvecklas för närvarande med hög hastighet. Programmet har därför en nära samverkan med närliggande forskningsområden. Detta innebär att ny kunskap från forskningen tillförs programmet löpande. Innehållet i ett flertal kurser har genererats efter goda forskningsresultat. De kunskaper som den studerande förvärvar ska därför vara aktuella och förankrade i samtida forskningssammanhang. För att skaffa sig kunskaper och insikter skall den studerande tillägna sig vetenskapliga redskap för att analysera, värdera och bearbeta information. Färdighet och förmågor I sin yrkesverksamhet ska den studerande efter utbildningen kunna arbeta inom flera ITrelaterade områden. Utbildningen ger både en hög och bred anställningsbarhet. En systemvetare är både intresserad av verksamhetsfrågor och tekniska frågor. Därför ska den studerande ha tillägnat sig färdigheter och förmågor för att kunna verka inom områden som t ex programmering, verksamhetsanalys, design och utvärdering av IT-system En systemvetares kompetens är bred till sin karaktär; en systemvetare ska ha färdighet och förmåga att diskutera och driva IT-utveckling såväl tillsammans med verksamhetsföreträdare som med teknikexperter. En systemutvecklare arbetar huvudsakligen med analyser av verksamheter och att föreslå förändringsbehov, design av IT-system och utvärdering av ITsystem. En ledstjärna i utbildningen är att färdighet och förmåga tillägnats både genom kunskap genom handling och handling genom kunskap. Värderingar och förhållningssätt Den studerande ska genom programmet skapa sig en kritisk medvetenhet om olika perspektiv på nyckelbegrepp som förändringsarbete, design, programmering, IT-system, organisation och verksamhet samt projektarbete och lärande. Studerande ska bli medveten om att och kunna förhålla sig till olika sätt att uppfatta central begrepp inom det systemvetenskapliga området. Att kunna anlägga ett kritiskt perspektiv ses som särskilt viktigt. Övning i att kunna anlägga ett kritiskt perspektiv genomsyrar samtliga kurser på programmet. De studerande skall kunna reflektera över den egna kunskapsutvecklingen. Nivå Kunskaper och färdigheter för självständig yrkesverksamhet och/eller för fortsatta studier på avancerad nivå. Pedagogik och lärande Utbildningen syftar till att vara kompetensuppbyggande och inte kompetensförmedlande. Detta lärande bygger på att studenter förvärvar kunskaper genom aktiv medverkan istället för ett passivt informationsmottagande. Lärandet är både individuellt och projektbaserat, d.v.s. studenter arbetar och söker och utvecklar kunskap i grupp eller individuellt. Kurser Kurser som ges under de två inledande åren är mer grundläggande till sin karaktär. Kurser som ges under det avslutande året är mer fördjupande till sin karaktär. För varje kurs finns en kursplan som mer utförligt beskriver kursens syfte, innehåll, hur undervisningen är upplagd, förkunskapskrav samt former för examination. År 1 Det inledande året fungerar som en grund för fortsatta studier inom programmet. Under år 1 skall den studerande översiktligt förvärva kunskaper om vad systemvetenskap innebär. Höstterminen innehåller kurserna Informatik, teknik och lärande, Diskret matematik och logik, samt inledningen till en större projektkurs IT-projektledning - introduktion och kursen Programmering, grundkurs. 3

I kursen Informatik, teknik och lärande förväntas den studerande förvärva grundläggande kunskap om de centrala begreppen inom informatikområdet, förvärva kunskap om ett projektorienterat arbetssätt som tillämpas på ett flertal kurser inom programmet samt inledande programmering. Kursen Diskret matematik och logik syftar delvis till att repetera delar av gymnasiekunskaper i matematik men också tillhandahålla förkunskaper inför kommande kurser i programmering och databaser. Den större projektkursen ITprojektledning - introduktion innehåller moment som: projektledning, IT-stöd för projektledning, en projektuppgift samt förändringsarbete och verksamhetsanalys. Denna kurs är introducerande till sin karaktär och syftar till att studenter tidigt i utbildningen skall få en helhetsförståelse för hur IT-projektledning kan genomföras samt att väcka intresse för huvudämnet informatik/informationssystem. Parallellt ges en grundläggande kurs i programmering som delvis sträcker sig in på vårterminen. Syftet med kursen är att ge studenterna de grundläggande programmeringskunskaper som behövs i fortsatta kurser, närmast i kursen webbprogrammering. Vårterminen innehåller kurserna Processer och IT, Kalkylering och beslutsstöd, Webbprogrammering och IT-system och IT-förvaltning. I kursen Processer och IT skall den studerande förvärva kunskaper om fenomenen processer och IT-system samt dess relationer. Den studerande skall även tillägna sig kunskaper om perspektiv och modeller för att avgränsa verksamheter som en del i analys och utveckling av processer och att förstå ITsystem i ett sammanhang. Kursen Kalkylering och beslutsstöd syftar till att studerande skall förvärva grundläggande kunskaper om centrala begrepp inom företagsekonomi samt att studerande skall förvärva grundläggande kunskaper om ekonomiska aspekter på informationssystem, dvs studerande skall förstå hur man kan bedöma den ekonomiska nyttan med ett IT-system. Kursen Webbprogrammering - grundkurs syftar till att studerande skall utveckla kunskaper och färdigheter i praktisk webbprogrammering och webbdesign. Kursen IT-system och IT-förvaltning syftar till att studenter ska förvärva kunskaper om systemförvaltningsprocesser samt att kunna analysera dessa. Kurser innehåller även tekniska moment som förvaltning av programvara. Exempel på detta kan vara ändring och nyutveckling av existerande programvara baserat på verksamheters förändrade behov. Det första läsåret innehåller 46 högskolepoäng (hp) i huvudämnet informatik, 8 hp i ämnet företagsekonomi och 6 hp i ämnet matematik. Bilden nedan visa ordningen i vilken kurserna läses. Flertalet kurser läses parallellt med andra kurser. Årskurs 1 Informatik, teknik och lärande, 6 hp (Information Systems, Technology and Learning) Kurskod: 725G37 Diskret matematik och logik, 6 hp (Discrete Mathematics and Logics) Kurskod: 764G06 Ämne: Matematik IT-projektledning - introduktion, 12 hp (IT-project management - introduction) Kurskod: 725G62 Programmering - grundkurs, 6 hp (Introduction to Programming) Kurskod: 725G61 Processer och IT, 7 hp (Processes and IT) Kurskod: 725G47 Kalkylering och beslutsstöd, 8 hp (Management Accounting and Decision Support) Kurskod: 722G21 Ämne: Företagsekonomi Webbprogrammering - grundkurs, 7,5 hp (Introduction to Web Programming) Kurskod: 725G54 4

IT-system och IT-förvaltning, 7,5 hp (IT systems and IT-Maintenance) Kurskod: 725G48 År 2 Det andra året innehåller 53 hp i huvudämnet informatik och 7 hp i ämnet datorsystem. Höstterminen innehåller kurserna Datorarkitektur och operativsystem, Verksamhetsinriktad IT-design, Databaser och datamodellering och Affärssystem för företag. Under kursen Datorarkitektur och operativsystem behandlas hur datorer är uppbyggda samt operativsystemens beskaffenhet. I kursen Verksamhetsinriktad IT-design diskuteras begreppen design och utvärdering utifrån olika perspektiv (handlingsbarhet och användbarhet). I kursen Databaser och datamodellering förvärvar den studerande kunskaper i hur data kan modelleras, organiseras/lagras och administreras över tiden. I kursen Affärssystem för företag utvecklar den studerande bland annat kunskap om hur affärssystem är uppbyggda, hur de implementeras och relateras till organisering av verksamhet. Vårterminen innehåller kurserna Fortsättningskurs i programmering, E-tjänster i företag och samhälle och IT-projekt - fördjupning. Kursen Fortsättningskurs i programmering tar vid där grundkurs i programmering från årskurs ett slutade. I denna kurs introduceras andra programmeringsmoment så som databaskopplingar, händelsehantering och nätverksprogrammering. I kursen E-tjänster för företag och samhälle möter den studerande e- tjänster som fenomen i olika tillämpningar och utvecklar bland annat kunskap om logiken bakom tjänsterna, interaktion mellan aktörer vid tjänsteutveckling och tjänsteanvändning. Kursen IT-projekt - fördjupning är en fördjupning av kursen IT-projektledning - introduktion som ges i årskurs 1. I denna kurs förväntas studerande tillägna sig fördjupad kunskap om begreppen design, utvärdering, projekt, gruppsykologi, IT-rätt och ITkonsultrollen. Årkurs 2 Datorarkitektur och operativsystem, 7 hp (Computer Architecture and Operating Systems) Kurskod: 725G45 Ämne: Datorsystem Verksamhetsinriktad IT-design, 7 hp (Business-oriented IT Design) Kurskod: 725G56 Databaser och datamodellering, 8 hp (Data Bases and Data Modeling) Kurskod: 725G41 Affärssystem för företag, 7,5 hp (Enterprise systems) Kurskod: 725G49 Fortsättningskurs i programmering, 8 hp (Continuation Course in Programming) Kurskod: 725G69 E-tjänster i företag och samhälle, 7,5 hp (Commercial and Public e-services) Kurskod: 725G50 IT-projekt fördjupning, 15 hp (IT-project - advanced) Kurskod: 725G51 År 3 År 3 är en fördjupning av de första åren. Kurser kan under tredje året ges på engelska. Under höstterminen (30 hp) på år 3 erbjuds studerande möjlighet att profilera sig enligt den studieinriktning som valts (IT och management, IT och projekt samt IT-systemutveckling). Kurser för re- 5

spektive inriktning presenteras på en särskild lista som återfinns på programmets webbsida. Listan innehåller kurser som är relaterade till en systemvetenskaplig kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Vårterminens resterande 30 hp ges i huvudämnet informatik och består av kurserna Statiska metoder, Samhällsvetenskaplig metod samt avslutande Kandidatuppsats. Kursen Statistiska metoder behandlar metoder för statistiska dataanalyser. I kursen Samhällsvetenskaplig metod skall studenter förvärva grundläggande kunskaper i vetenskapsteori och tillägna sig en förståelse för kvalitativ analys. Kurserna Samhällsvetenskaplig metod och Statistiska metoder syftar till att stödja den avslutande kandidatuppsatsen. I en kandidatuppsats skall det framgå att studenter kan bedriva kunskapsutvecklande arbete med en vetenskaplig inriktning. Årskurs 3 Inriktning IT-systemutveckling Kurskod: 725G68 (Bachelor Thesis) Kurskod: 725G36 Programmets anknytning till mastersutbildning och forskarutbildning Programmet har anknytning till flera närliggande mastersutbildningar, men specifikt till mastersprogrammet IT och Management som kan ses som en naturlig fortsättning i fördjupade studier inom ämnet informatik. Masterutbildning är förberedande för forskarutbildning. Inom avdelning för Informatik bedrivs forskning inom ämnet Informationssystemutveckling.. Informationssystemutveckling handlar om att utveckla, använda, förändra och värdera IT i organisationers, myndigheters och företags verksamheter. Föreskrifter om behörighet För tillträde till programmet krävs grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 5 (MaB och ShA). Val av kurser enligt särskild lista (30 hp) Se: http://www.liu.se/utbildning/program/syste mvetenskap/student/kurser/arskurs-3?l=sv Statistiska metoder, 7,5 hp (Statistical Methodology) Kurskod: 732G60 Ämne: Statistik Samhällsvetenskaplig metod, 7, 5 hp (Research Methods in Social Sciences) Kurskod: 725G53 Alternativt endera: Inriktning IT och Management Kurskod: 725G 57 Inriktning IT och Projekt Kurskod: 725G58 Betyget i Ma B + Sh A ovan skall vara lägst G. Regler för uppflyttning till högre årskurs För tillträde till årskurs 3 skall den studerande ha erhållit minst 100 högskolepoäng från årskurs 1 och 2. Examensbenämning Utbildningsprogrammet ger möjlighet till att erhålla Filosofie kandidatexamen i huvudområdet systemvetenskap inom programmet för Systemvetenskap med alternativt tillägg för vald inriktning: - IT och management - IT och projekt - IT-systemutveckling (Bachelor of Science within Information Systems Analysis Program with alternative additions: - IT and Management - IT and Project 6

- IT-systems Development Övriga föreskrifter och anvisningar Undervisningen Undervisningsformerna anges i kursplaner. http://www.liu.se/utbildning/program/syste mvetenskap?l=sv Prov och examination För de kurser som examineras i form av skriftliga eller muntliga prov anordnas proven i anslutning till kursen. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. I kursplaner preciseras vad som gäller för respektive kurs. Tillgodoräknande av utbildningar inom och utom landet Prövning huruvida en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande görs av programansvarig. Examensbevis Studerande som uppnått 180 högskolepoäng uppfyller kraven för filosofie kandidatexamen inom programmet för systemvetenskap. Det innebär att den studerande har godkänts i följande antal högskolepoäng/ämne: 121,5 hp Informatik 8 hp Företagsekonomi 7,5 hp Statistik 7 hp Datorsystem 6 hp Matematik 30 hp Valbara kurser motsvarande vald inriktning och enligt lista som finns på institutionen I examensbeviset anges att studierna fullgjorts inom utbildningsprogrammet för systemvetenskap. I beviset förtecknas genomgångna kurser och övriga moment i utbildningen. Examensbevis utfärdas av fakultetsnämnden. Begäran om bevis skall göras på särskild blankett som finns på institutionen. Blanketten skall inlämnas till StudentCentrum. Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen 2006-08-30. Reviderad av Kvalitetsnämndens Arbetsutskott 2012-11-09. Dnr: 2009-00584 Gäller för studerande som antas ht 2013. Läs mer om Systemvetenskapliga programmet på: 7