GEO DATA TEKNIK. framåt tillsammans

GEO DATA TEKNIK framåt tillsammans

2013 gjorde Lantmäteriverket 20 951 fastighetsförrättningar 2013 avgjordes 213 402 inskrivningsärenden Personal: 1 702 56 % kvinnor Personalens medelålder cirka 51 år Serviceställen på 35 orter Körning i arbetet 2 530 588 km (2013) 54 videokonferensrum Visste du att det finns 37 st. Riitta på LMV! 2013 disputerade sex forskare på Geodetiska institutet Ett verksamhetsställe och en forskningsstation Personal: 94 40 % av personalen är doktorer 35 % kvinnor Personalens medelålder cirka 41 år Totalt 49 arbetsrum för en, två eller tre personer 4 kylskåp Lunchrestauranger inom 200 m radie från Masala; 0 Visste du att GI har tre Virtanen och tre Chen! 2013 administrerade jordoch skogsbruksministeriets informationstjänstcentral 96 kundägda datasystem 2013 genomförde Tike 26 datasystemprojekt för sina kundämbetsverk Tike producerar också IT-tjänster för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde Personal 200 48 % kvinnor Medelålder cirka 44 år Tike har verksamhetsställen i Helsingfors, Lappträsk, Björneborg, Seinäjoki och Tammerfors. Visste du att Tike har fyra st. Petri, varav en är överdirektör. Samgåendet ökar kompetensen och förbättrar utvecklingspotentialen. Framåt tillsammans 2015!!

RISTO NUUROS ÖVERDIREKTÖR, LANTMÄTERIVERKET KOMPETENS OCH IT UTNYTTJAS Eftersom det inte fanns kommersiella program tillgängliga började vi på Lantmäteriverket utveckla programmen själv. Denna verksamhet har skapat en god förmåga att kombinera IT- kompetens och lantmäterikompetens. Vi har utvecklat data- och produktionssystem som omvandlar geodata till verktyg för våra kärnprocesser. Till en början handlade det om mät- och kalkylprogram, lagring av register, digitalisering av kartor och automatiserad kartritning. Inom kartläggningen började vi arbeta med digitala stereoarbetsstationer, digital flygfotografering och laserskanning. För förrättnings- och registerproduktionen utvecklade vi JAKO-systemet, och vår informationstjänst t.ex. baserar sig numera på detta JAKO system. Fastighets- och kartfunktionernas centrala produktions- och informationssystem förnyades och det nationella fastighetsdatasystemet utökades med en fastighetsdel som vi utvecklade tillsammans med kommunerna och justitieministeriet. Vi förnyade lagfarts- och inteckningsregistret och utvecklade webbtjänsten för fastighetshandel. Idag är de flesta av våra arkiv elektroniska. Bättre förutsättningar Vi är fördomsfria tillämpare av ny teknik och vill vara med i byggandet av informationssamhället. Nästa utmaning är att utvidga den elektroniska ärendehanteringen. Vi har nått basnivån för informationssäkerhet och en förhöjd nivå nås 2015. Vi har drivit saker framåt tillsammans med det ansvariga ministeriet med hjälp av resultatbaserade processer. Förvaltningen har förtroende för oss och för att vi lyckas även i fortsättningen och vi har även fått nya uppgifter (bl.a. inskrivningsärenden för fastigheter med tillhörande systemutveckling). Verket har haft en välskött ekonomi under en lång tid. Detta tillsammans med övriga produktivitetsbaserade anslag har skapat en bas för nya investeringar. Utvecklingen av ovanstående system har gett oss en resultatinriktad projektkultur, som vi tagit i bruk inom allt utvecklingsarbete. Därför har vi kunnat åstadkomma mycket mera med begränsade resurser. Utvecklingsarbetet fortsätter i framtiden också inom LMV:s nya organisation fr.o.m. 2015. Ny kompetens och nya medarbetare kommer med i det gemensamma arbetet. Detta skapar ännu bättre förutsättningar för verksamheten och betjäningen av våra kunder. Informationsteknik är nyckeln till ökad produktivitet. Idag utför vi mera arbete med en arbetsinsats som är över 700 årsverken mindre än tidigare. IT är en förutsättning för kvalitet, kontinuitet och all vår verksamhet.

LANTMÄTERIVERKET 1.1.2015 Produktion Förvaltning LMV LMV GI TIKE Centralen för ICT-tjänster Geodatacentralen TIKE LMV GI LMV Placering av personal i det nya Lantmäteriverkets verksamhetsenheter

AMIE AALTO KOMMUNIKATIONSCHEF, TIKE GEODATA OCH TEKNIK TILLSAMMANS Den här tidningen är till för att vi ska bekanta oss med varandra. Visst är det enklare att gå samman när man har någon sorts idé om vem de andra är. Bäst vore givetvis att mötas ansikte mot ansikte, men eftersom sådana tillfällen kommer sällan får det duga med en tidning. Och vi flyttar ju inte samman rent konkret. När projektet Samman2015 planerades stötte vi gång efter annan på begreppet infrastruktur för geodata. Själv brinner jag av lust att fördjupa mig i ämnet! Kartplatsen har jag stött på, men vad finns det mera? Inom IT finns det ju massor av saker som behöver förklaras närmare, vad betyder t.ex. lättrörlig systemutveckling? med gemensam tillämpning av mobil teknik. Alla behöver inte göra samma grundarbete, utan vi kan utnyttja varandras erfarenheter och kompetens. Det handlar om geodata och teknologi men också om en gemensam känsla av att vi hör ihop. Därför är det kul när vi upptäcker kreativitet och begåvning hos varandra. Vid första besöket hos Lantmäteriverket upptäckte vi en flöjtist, andra gången en bra videofotograf. En av våra egna systemutvecklare gav nyligen ut en cd med låtar som han skrivit text och musik till och framfört. Jag kan bara ana vad man kan upptäcka hos forskare som bearbetar geodata från Jorden till rymden! Vi läser, ses och hörs! Erfarenhet, kompetens, kreativitet och begåvning Givetvis finns skäl att återigen förklara varför vi går ihop. Vi har hört förklaringarna på statsrådsnivå, men de bästa skälen är de vi själva kan se. Redan vid första mötet mellan Tikeoch LMV-medarbetarna kom det fram fördelar

Paula Litkey arbetar som specialforskare på Geodetiska institutet och i sitt arbete hanterar hon bl.a. information från flygfoton och andra fjärranalysinstrument. Den senaste tiden har jag framförallt arbetat med ytmodellforskning som inkluderar tolkning av förändringar och tidsserier. Ett exempel på detta experimentella arbete är studier av stormskador i skogen. Vi undersökte var ytnivån hade förändrats från hög till låg, dvs. sannolika förekomster av nedfallna träd i skogen. Dessa förekomster kunde vi sen visa på en karta i Google Earth. Vi ville demonstrera möjligheten att konkret visa skogsägarna var grupper av nedfallna träd finns i skogen och hurdana skador stormen orsakat. Geodetiska institutet bedriver även forskning, testning och utveckling som fokuserar på nya typer av mätutrustning. Ett exempel är hyperspektrala lidarinstrument, som sänder och tar emot pulser på flera våglängdsområden. Mina arbetsuppgifter handlar främst om databehandling. Vi utreder hur nya typer av fjärranalysdata kan sparas i öppna filformat i ett FOTO JYRI NÄRÄNEN standardiserat format inte i ett sådant exotiskt format att bara en person kan öppna informationen på sin dator. Syftet är att ge alla intresserade möjlighet att använda dessa öppna data. Paula har trivts bra på Geodetiska institutet. Här har vi en mycket trevlig atmosfär och rekreationssidan fungerar bra. Jag minns inte att jag någonsin haft en arbetsplats där det varit så här roligt att jobba. Hos oss vågar man gå till vem som helst och fråga om hjälp. Vi är fortfarande ett litet institut, så alla känner alla. Här finns direkt kommunikation med alla avdelningsdirektörer och med överdirektören. Paula ser med intresse på samgången med Lantmäteriverket och Tike. Jag hoppas givetvis att det tillför kunskap. För oss blir kanske den största nyttan att vi lär oss hur man från nya forskningsresultat kan utveckla praktiska processer och verksamheter. INTERVJU OCH FOTO OONA LAVONSALO

TIINA SARJAKOSKI PROFESSOR, FORSKNINGSDIREKTÖR, GEODETISKA INSTITUTET GEODETISKA INSTITUTET GEODATA OCH TEKNOLOGI Geodetiska institutet är ett forskningsinstitut som lyder under jord- och skogsbruksministeriet. För närvarande arbetar 94 personer på institutet. Nästan hälften har forskarutbildning. Geodetiska institutet bedriver forsknings- och utvecklingsarbete som stöder infrastrukturer för geodata. Institutet bedriver internationell vetenskaplig forskning på avdelningarna för Geodesi och geodynamik, Geoinformatik och kartografi, Fjärranalys och fotogrammetri samt Navigation och positionering. Geodetiska institutet erbjuder en vetenskaplig bas för Finlands kartor, geodata och positionering. Institutet upprätthåller nationella referenssystem och infrastrukturer: nätet med permanenta satellitnavigeringsmottagare (GNSS) FinnRef, näten med referenskoordinat- och höjdpunkter, tyngdkraftsnätet, Metsähovi forskningsstation och Nummela normalbaslinje. I slutet av januari i år öppnade institutet en ny positioneringstjänst för pilotanvändare som förbättrar noggrannheten hos satellitnavigering till bättre än 0.5 m. Geodetiska institutet fungerar som nationellt mätnormallaboratorium för längd och för accelerationen vid fritt fall (tyngdkraftsaccelerationen). Forskningen finansieras med anslag ur statsbudgeten och av Finlands Akademi, Tekes, Europeiska unionen, Europeiska rymdorganisationen, jord- och skogsbruksministeriet och Försvarets vetenskapliga delegation. Geodetiska institutet bedriver forskning och utveckling kring mät-, process- och tillämpningsmetoder för geodata och strävar kontinuerligt efter att demonstrera potentialen hos ny teknologi. Finlands Akademi har utsett forskningsgruppen för laserskanning, som leds av Geodetiska institutet, till spetsforskningsenhet under perioden 2014 2019. Geodetiska institutets forskning täcker hela värdekedjan inom infrastrukturen för geodata från datainsamling till användartillämpningar. Ett exempel på tillämpningarna är multi-pekkartan Tassu, som finns på Finlands Naturcentrum Haltia för att vägleda vandrare.

AMIE AALTO KOMMUNIKATIONSCHEF, TIKE HANNA IKÄHEIMO KOMMUNIKATIONSEXPERT, TIKE MYCKET GEMENSAMT I GEODATA OCH TEKNOLOGI När LMV-experter med olika arbetsuppgifter inom samgångsprojektet nyligen besökte jordoch skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Tike blev det genast uppenbart att man hade mycket gemensamt inom geodata och teknologi. Mera upptäcks säkert när arbetet med samgången fortsätter. Vi är ju ett par hundra personer på Tike, varav cirka 140 i produktionen av IT-tjänster. IT-experterna utvecklar och administrerar skräddarsydda datasystem som Tike-kunderna behöver för verkställandet av lagstiftningen. Sådana kunder är t.ex. Landsbygdsverket, Livsmedelssäkerhetsverket Evira och jord- och skogsbruksministeriet. Kundägda system används av bl.a. NTM-centralernas och regionförvaltningsverkens tjänstemän, kommunernas miljöhälsovård och landsbygdsväsen samt lantbruks- och landsbygdsföretagare. Systemen har 50 000 autentiserade användare. Färdiga programramar Datasystem utvecklas av många organisationer, men Tikes specialitet som IT-servicecentral för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde är produktion av lagstiftningsbaserade system för offentliga organisationer. Tike är inte vinstbringande utan täcker bara sina kostnader. För enskilda ämbetsverk vore det verkligen besvärligt att alltid tvingas starta från ruta ett när de behöver ett nytt datasystem. När det nya systemet utvecklas av en servicecentral kan man använda en programram som redan innehåller användbara delar. Endast de nya delarna behöver utvecklas. Detta sparar tid, möda och pengar. Mångfaldigad kompetens genom samarbete Tike använder konsulter som stöd för tjänsteproduktionen och i Tikes lokaler arbetar ett femtiotal konsulter med implementering av datasystem. Eftersom Tike är en servicecentral som producerar flera system kan man reservera den bästa kompetensen för vissa ändamål och binda personerna till sig genom att alltid ordna jobb åt dem. Vår kundchef har bedömt att Tike sparar 20 % åt ämbetsverken med detta konsultarbete. Ett exempel på sammarbetsområde som experterna från LMV och Tike upptäckte var Tikes utveckling av mobil övervakning och LMV:s lösningar för pekplatta för terrängarbete. Genom samarbete undviker man överlappande grundarbete och mångfaldigar kompetensen!

FOTO JANNE LEHTONEN Topi Laamanen på Tike beskriver sina mångsidiga arbetsuppgifter. Det handlar om att vara serviceansvarig, ägare av en programproduktionsprocess, projektarkitekt och teknisk koordinator. Arbetet karakteriseras av planering, prioritering och styrning av olika uppgifter och projekt. Jag har verkligen många olika typer av arbetsuppgifter, vilket givetvis medför att jag får vara med i mycket och möta och hjälpa olika människor. Bland de löpande uppgifterna nämner Topi programramen Tiira, ett verktyg för utveckling av skräddarsydda Javaprogram inom verksamhetsområdet. Tiira är en interoperabel produkt som utnyttjas i praktiskt taget alla nya system vi gör. Om vi upptäcker ett problem med en viss version är det också mitt problem och det kan påverka flera olika system. Tiira är en ganska kritisk komponent med tanke på funktionen hos våra system. Lösningar för elektronisk ärendehantering dyker upp mer och mer i Tikes verksamhet. Tidigare gjorde vi sådana system mest för myndigheternas bruk, men nu har man övergått till elektronisk ärendehantering även för slutanvändare. Tekniken har verkligen gått framåt mycket och vi måste hela tiden hålla jämna steg. Ärendesystemen kan inte se ut som de en gång gjort. Topi betonar vikten av en positiv attityd i samgåendet mellan Tike, Geodetiska institutet och Lantmäteriverket. Lantmäteriverket har som jag förstått det gjort system åt sig själv medan vi gjort dem för olika kunder. I den bemärkelsen medför samgåendet säkert något nytt för alla. Här är en positiv attityd säkert ganska avgörande, precis som i alla förändringsprojekt. Jag tror att man kan hitta bredare kompetens i en större grupp, vilket gagnar alla. INTERVJU OCH FOTO OONA LAVONSALO

MARJA RANTALA ÖVERDIREKTÖR, LANTMÄTERIVERKET LANTMÄTERIVERKET ÄR EN STARK GRUNDPELARE Lantmäteriverket producerar fakta om landet och hanterar lantmäteriförrättningar, fastighetsdata, kartmaterial, lagfarter och inteckningar. Hos oss arbetar cirka 1 850 kunniga medarbetare. Vi upprätthåller viktiga basregister för samhället: fastighetsregistret och terrängdatabasen. Vi har ungefär 140 system för kärn- och stöduppgifter. Lantmäteriverket är föregångare inom öppna data. Vi öppnade vår terrängdatabas för fritt bruk i maj 2012. Våra webbtjänster utnyttjas mycket: Fastighetsdatatjänsten har över 12 000 professionella användare och Kartplatsen, som nått mogen ålder, är en välkänd och prisad tjänst. Stöd och rådgivning till andra myndigheter är en central uppgift för oss. Vi utvecklar stödet och rådgivningen hela tiden, men också serviceplattformen för geodata, karttjänsten för hela förvaltningen och referensarkitekturen för geodata. Vi har kompetens inom standarder och arbetar aktivt internationellt. Nya vindar chefsarbete och ledarskap. Verkets viktigaste resurs är en kompetent och innovativ personal. Viljan att tillgodose kundernas behov kvalificerat och jämbördigt i hela riket styr all vår verksamhet. Alla utvecklings- och stöduppgifter för LMV:s IT-förvaltning och infrastrukturer för geodata är samlade i enheten Stödtjänster. Där arbetar cirka 200 experter inom IT, datasäkerhet, informationsförvaltning, produktionsstöd och infrastrukturen för geodata. Vi satsar just nu på att beskriva och förankra IT-processerna och -tjänsterna. Tydliga processer, ansvar och roller underlättar alla kommande förändringar, precis som nu i samgåendet mellan GI, Tike och LMV. Det är nödvändigt att vidareutveckla och förtydliga informationsförvaltningsmodellen, inte bara för att det nya Lantmäteriverket ska bli framgångsrikt utan även för hela förvaltningsområdets framgång om möjligt redan under 2014 och absolut efter 1.1.2015 Sedan början av 2014 har Lantmäteriverket tre verksamhetsenheter: produktion, allmän förvaltning och stödtjänster. Vi har ett bra samarbete på alla nivåer över verksamhets-, resultatenhets- och ansvarsgränserna. Hos oss finns bara ett flerårigt strategiskt resultatavtal, som vi utarbetat gemensamt och alla har ett gemensamt ansvar för genomförandet av det. Vi satsar på professionellt

Jani Kylmäaho har arbetat fem år på Lantmäteriverket och trivs bra i sitt jobb som ledande expert. Arbetet med infrastrukturer för geodata är ett av nyckelområdena i hans arbete. När man bad mig komma hit och jobba gjorde jag det gärna eftersom jag såg Lantmäteriverket som en visionär på mitt område i Finland. Förväntningen var att få samarbeta mycket med olika myndigheter. När vi bygger den gemensamma infrastrukturen för geodata i Finland är det inte bara det vi gör här på verket som blir avgörande utan till stor del det vi åstadkommer i samarbete med andra. Just nu ägnar sig Jari åt Oskari-plattformen, som ska producera verktyg för utnyttjande av geodata med hjälp av öppen källkod. Olika informationsproducenter, myndigheter och kommuner har samlat information som kopplats till geodata infrastrukturen och kan ses i geodataportalen Paikkatietoikkuna, som bygger på Oskari-plattformen. Om vi tar kommunal statistik som exempel, så kan vi visualisera kommunbaserade data direkt på kartan. Oskari kan i någon bemärkelse jämföras med Tikes Tiira-plattform, som bidrar till att man undviker dubbelarbete. Jani prisar Lantmäteriverkets arbetskultur, som han tycker karakteriseras av frihet under ansvar. Lantmäteriverket litar på personernas sakkunskap. Här är huset fullt av experter på området som kan hjälpa till vid behov. Jani ser samgåendet mellan Geodetiska institutet, Tike och Lantmäteriverket som en unik koncentration av geodata med finländska mått. Å andra sidan kan samgåendet medföra utmaningar. Själv hoppas jag att alla kan se på förändringen utan förutfattade meningar. Personligen ser jag inga hemska hotbilder i samgåendet, snarare möjligheter. INTERVJU OONA LAVONSALO FOTO ANTERO AALTONEN

ARI TELLA PROJEKTCHEF, LANTMÄTERIVERKET DET HÄR GYNNAR ALLA Enligt förslaget till statsbudget 2014 görs förberedelser för en överföring av jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentrals uppgifter inom utveckling av informationsteknik, Geodetiska institutets forsknings- och utvecklingsuppgifter, Lantmäteriverkets uppgifter i anslutning till främjandet av samanvändningen av geodata samt i möjligaste mån olika ämbetsverks branschberoende utvecklingsuppgifter inom informationsteknik till Lantmäteriverket vid ingången av 2015. Efter samgåendet ska ämbetsverket i en eller annan form ha en forsknings- och utvecklingscentral för geodata. Samtidigt måste vi tänka på resultatet och ha insyn i kostnaderna. Det är viktigt att säkerställa funktionerna i övergångsfasen: de överförs som befintliga helheter ( as is ) medan de allmänna förvaltnings- och stöduppgifterna centraliseras. Vi startar ett separat projekt för en mer omfattande utveckling av organisationens verksamhetsmodell. As is betyder att verksamheter i dagens Tike och GI, som inte flyttas till Naturresurscentralen eller Valtor, flyttas till Lantmäteriverket. Personer som övertas av Lantmäteriverket placeras i de gamla verksamhetshelheterna, där verksamheten fortsätter som normalt. Inspirerande och attraktiv partner Centraliseringen skapar bättre förutsättningar för digitalisering av tjänster och informationsresurser, harmoniserad arkitektur och användning av statens gemensamma ICT-tjänster. Samtidigt kommer forskning, utveckling och stödfunktioner inom geodatateknologi närmare varandra, så att sammanförandet av arbetsuppgifterna ger klara totalekonomiska fördelar. Ett syfte med sammanslagningen av LMV, GI och Tike är att skapa en större och mer multidisciplinär forskningsmiljö, som blir en inspirerande och attraktiv samarbetspartner samt en konkurrenskraftig arbetsgivare. Det nya ämbetsverket får ett stort nätverk av serviceställen. Samgåendet leder till besparingar när förvaltningsstrukturen blir mindre tung, dubbelarbete försvinner och verksamheten organiseras rationellt. Även kunderna gagnas av effektivare verksamhet.

PIRKKO YLISELÄ KOMMUNIKATIONSDIREKTÖR, LANTMÄTERIVERKET I VÄNTAN PÅ NÄSTA ÅR Festtalen säger att Lantmäteriverket är en stark mottagare. Detta innebär helt enkelt att ni är välkomna till Lantmäteriverket. Vi förbereder mottagandet av GI och TIKE omsorgsfullt och gör oss alla redo inför förändringen, på många olika sätt. Noggranna förberedelser är en av grundpelarna i omorganisationen. Här på Lantmäteriverket gör vi det i delprojekt där allt tänks igenom och planeras så noga som möjligt före genomförandet. Yhteen2015- projektets delprojekt handlar om lagstiftning, allmän förvaltning, kundstyrning och -finansiering, uppgifter och ledning, datasystem, integrering av förvaltningens datasystem och kommunikation. Personalförvaltning, utbildning och introduktion är en viktig del av planen. Nära samarbete Därför skapar vi en gemensam webbplats på extranätet. Den www.yhteen2015.fi tas i bruk i februari mars och kommer att ha mer information än bara projektmemorandumen. Hjärtligt välkomna! Under året kommer det att ordnas evenemang, utbildning och infomöten som förberedelse för en smidig övergång till Lantmäteriverket. Flyttbilar behövs inte i den här förändringen eftersom alla behåller sina verksamhetsorter. Ni är alla hjärtligt välkomna till Lantmäteriverket. För att citera kanslichef Jaana Husu-Kallio: tillsammans ska vi skapa ett nytt, fantastiskt Lantmäteriverk där vi uppskattar varandras arbete. Varje delprojekt har företrädare från alla tre ämbetsverk. Företrädare för kundverken finns med i delprojekten kundstyrning och -finansiering. Personalorganisationerna är starkt representerade. Detta garanterar att informationen når alla organisationer och hela arbetsgemenskapen. I ett starkt mottagande ingår att hålla de kommande medarbetarna uppdaterade om planerna.

SVAR PÅ BRA FRÅGOR Under istiden var isen tjockast vid Bottniska viken och där trycktes marken ihop mest. Jag har läst att landhöjningen därför kan bli ytterligare 100 meter. Försvinner Bottniska viken någon gång helt, blir det bara kvar en älv eller vad händer och när? Professor, avdelningsdirektör Markku Poutanen På avdelningen för Geodesi och geodynamik på Geodetiska institutet svarar Den återstående landhöjningen är ungefär 100 meter. I Kvarken är landhöjningen ungefär nio millimeter per år. Höjningen avtar successivt, men fortsätter i flera tusen år. Det är möjligt att återgången inte hinner avslutas helt före en ny istid. Vid Kvarken är havet ganska grunt och med tidens gång kommer nästan allt täckas av land. Bottenviken blir nästan som en insjö med endast ett smalt sund som förbindelse till södra delen av Bottniska viken. Det tar några tusen år, men just nu leder den allt snabbare globala höjningen av havsytan till att landhöjningen bromsas något i förhållande till havsytan. Både landhöjningen och höjningen av havsytan kan följas med noggranna geodetiska mätningar. I programutvecklingen har man gått från vattenfallsmodellen till lättrörlig utveckling. Vad betyder detta för den som beställer ett datasystem?

Huvudplanerare Topi Laamanen på Tike svarar När lättrörliga eller s.k. agila metoder tillämpas i ett datasystemprojekt har beställaren och den implementerande organisationen ett nära samarbete. Massiva kravspecifikationer görs inte i början, utan projektet drivs framåt i mindre bitar och specifikationen preciserar löpande. De viktigaste målen är ett funktionellt program, löpande kommunikation och beredskap att byta riktning. Därmed kan upphandlingen inte göras på traditionellt sätt med noggranna specifikationer av alla egenskaper hos slutprodukten. Äganderätten till sommarstället kan man bevisa med en lagfart. Varifrån kommer namnet lagfart? Varför kan man inte bara ha ett äganderättsbevis eller en registrerad äganderätt? Inskrivningsjurist Taina Hiiri på Lantmäteriverket svarar Lagfarts- och inteckningssystemet har långa traditioner. Historiskt har inskrivningssystemet för fastigheter varit en del av domstolsväsendet (häradsrätten, rådstuvurätten, efter underrättsreformen tingsrätten) i Sverige-Finland ända sedan medeltiden. Tanken med lagfarten var framförallt att trygga förköpsrätten till ärvd mark för säljarens släktingar genom att offentliggöra förvärvet, framförallt på landsbygden. Enligt 1734 års lag blev ett förvärv på landsbygden lagligt efter kungörelser på tre påföljande ting, som hölls halvårsvis. När tidsfristen för att framlägga ett inlösningsyrkande (ett år efter kungörelserna) hade löpt ut beviljades köparen ett inteckningsbrev vid följande ting. Bland annat av detta har inskrivningsförfarandet fått namnet lagfart. I jordabalkssystemet ville man behålla ett gammalt och etablerat namn, lagfart, trots att det inte på något sätt beskriver dagens inskrivningsförfarande. Med lagfart avses i praktiken inskrivning av ett förvärv av fast egendom.

www.yhteen2015.fi www.fgi.fi www.mmmtike.fi www.lantmateriverket.fi OMSLAGSFOTO ANTERO AALTONEN