EUROPEISKA KOMMISSIONEN Sammanfattning av Sveriges partnerskapsavtal 2014 2020 Bryssel 29 oktober 2014 Sveriges partnerskapsavtal (PA) är det övergripande strategiska dokumentet som täcker de investeringar som görs från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), som tillsammans bildar Europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESIF). Partnerskapsavtalet skildrar i stora drag hur dessa fyra fonders ekonomiska medel ska användas för att hjälpa Sverige att nå landets mål som rör smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Partnerskapsavtalet är en länk mellan det europeiska perspektivet och EU 2020-målen och det svenska perspektivet, som grundar sig på Sveriges utmaningar och möjligheter. Några viktiga utgångspunkter för den socio-ekonomiska analysen, som partnerskapsöverenskommelsen grundar sig på, är Sveriges nationella reformprogram för 2014, de landsspecifika rekommendationerna för 2014, Europeiska kommissionens principförklaring från 2012 samt programutvärderingar från perioden 2007 2013. Sverige har för att se till att ESI-fonderna används på bästa sätt såväl enskilt som kompletteringsmässigt valt att lägga fokus på de följande övergripande prioriteringarna, som har en stark koppling till Europa 2020-målen om smart, hållbar och inkluderande tillväxt: främjande av konkurrenskraft, kunskaper och innovation, förstärkning av det hållbara och effektiva bruket av resurser för hållbar tillväxt, ökad sysselsättning, främjande av anställningsbarhet och förbättrad tillgång till arbetsmarknaden. Dessa tre prioriteringar är knutna till tio tematiska mål 1, som ska se till att åtgärder under de fyra fonderna tar itu med de specifika utmaningarna och hjälper Sverige att nå målen med Europa 2020-strategin. Detaljer kring fördelningen per tematiskt mål presenteras i tabell 1. Program Eruf genomförs av ett nationellt operativt program (OP) och åtta regionala OP. ESF genomförs av ett nationellt operativt ESF-program samt en särskild tilldelning till ungdomssysselsättningsinitiativet (USI). Dessutom kommer det att finnas ett EJFLU-program för landsbygdsutveckling och ett program som stöds av EHFF. De tre sistnämnda programmen kommer att ha underordnade regionala handlingsplaner. Vidare kommer det att finnas ett program för lokalt ledd utveckling (LLU) 2 som kan finansieras från flera håll. Det får 8,5 miljoner euro från Eruf och 8,3 miljoner euro från ESF i stöd. 1 Sverige har valt att finansiera investeringar under 10 av de 11 möjliga tematiska målen, endast det tematiska målet "institutionell kapacitet" har inte beaktats 2 I Sverige hanteras detta operativa program av Jordbruksverket 1
Europeiska regionala utvecklingsfonden Erufs anslag till Sverige är omkring 945 miljoner euro. 31 procent av anslaget stöder åtgärder under det tematiska målet "stöd till SMF". 28 procent av anslaget går till åtgärder under tematiskt mål "forskning och innovation". 18 procent går till tematiskt mål "koldioxidsnålt samhälle", 10 procent till tematiska målet "IKT" och 8 procent till tematiskt mål "transport och infrastruktur". Förvaltningsmyndigheten som hanterar och styr de nio Eruf-programmen kommer att vara samma som under föregående period, Tillväxtverket. Insatserna inom ramen för regionalfonden syftar till att stärka den regionala konkurrenskraften och hållbar tillväxt. Nationella och regionala insatser bör vara kompletterande, skapa värde inom den regionala tillväxtpolitiken och främja strukturförändrande insatser inom de prioriterade områdena innovation, entreprenörskap och den gröna ekonomin. Inom det tematiska målet "forskning och innovation" kommer Erufs investeringar hjälpa till att skapa stabila miljöer för forskning och innovation i syfte att stärka samspelet mellan forskning och industri, för att öka kommersialiseringsförmågan och för att bidra till mer innovation. Erufs nationella och regionala program är avsedda att komplettera nationell politik för regionala smarta specialiseringsstrategier och att stärka forsknings- och innovationsmiljöer i hela landet. Aktiviteter inom ramen för tematiskt mål "IKT" kommer att bidra till att ge företag och organisationer tillgång till snabbt bredband. Bredband med hög kapacitet prioriteras i områden där de kommersiella förhållandena för bredbandsinstallation saknas. Analysen visar att tillgång till snabbt bredband är viktigt för tillväxt, förmågan att driva företag och för att kunna erbjuda bra offentliga tjänster. Ökad bredbandstäckning är nödvändigt för att öka produktiviteten och konkurrenskraften i glest befolkade områden. Investeringarna under landsbygdsutvecklingsprogrammet och den regionala utvecklingsfonden är ordnade på så sätt att de kompletterar och stärker varandra. Eruf kommer att stödja de ortssammanbindande nätverken medan investeringarna i landsbygdsutvecklingsprogrammet kommer att fokuseras på att slutanvändarna kan koppla upp sig. Åtgärder som rör bredbandsinfrastrukturen inom ramen för Eruf förutses endast i de tre regionala programmen längst i norr, som alla presenterar särskilda svårigheter med väldigt liten befolkning och långa avstånd. I fråga om det tematiska målet "stöd till SMF" kommer investeringarna i detta område att bidra till att små och medelstora företag stärks, vilket i sin tur bidrar till Europa 2020-målen om forskning och innovation, samt sysselsättning. Eruf-insatserna bistår med att främja entreprenörskap och med att utveckla företag regionalt och nationellt. För att insatserna i de olika programmen ska få maximal genomslagskraft ligger fokus på specifika regionala förhållanden, samarbete över programgränser, en kombination av entreprenörskap och innovation samt åtgärder för att uppmuntra företag med tillväxtpotential. Mot bakgrund av detta understryker partnerskapsavtalet även vikten av att koppla insatser med de smarta specialiseringsstrategierna och prioriterade områdena i tematiskt mål 1. Åtgärder inom programmen kommer även underblåsa små och medelstora företags vilja och förmåga till internationalisering. Partnerskapsavtalet understryker även vikten av en väl fungerande kapitaltillförsel för att skapa och utveckla företag. Företagens behov av externt kapital bör huvudsakligen tillgodoses på den privata marknaden, men det finns specifika områden där marknaden misslyckas med att tillhandahålla kompletterande finansiering, särskilt under tidiga utvecklingsfaser. Sålunda, riskkapitalprojekt, med fokus på eget kapital, kommer att genomföras enligt metodiken under 2
perioden 2007 2013 med direktinvesteringar jämte privat kapital (i de åtta regionala programmen). I tillägg, ska det nationella Eruf-programmet stödja åtgärder för att förbättra tillförseln av riskkapital i allmänhet under de tidiga stadierna och för att främja etablerandet av fler privata aktörer på riskkapitalmarknaden. Erufs insatser inom det tematiska målet "koldioxidsnålt samhälle" bör främja ett effektivare energiutnyttjande och användning av förnybar energi, liksom försök att utveckla teknik för att minska utsläppen. Eruf kommer att stödja investeringar i små och medelstora företag inom dessa områden med positiv inverkan på miljön och som bidrar till ökad energimedvetenhet på företagen. Vidare kommer Eruf att stödja nätverk, kluster och inkubatorer för små och medelstora företag som arbetar med energieffektivisering. En annan viktig fråga för programmen är den ökade potentialen för kommersialisering av innovationer inom energisektorn. Dessutom kommer utvecklingen av strategier och planer för hållbar och energieffektiv stadsplanering att stödjas, med tyngdvikt på energibevarande och icke-fossil energi. Inom detta område kommer insatser göras för att få fram kapital till företag vars aktiviteter bidrar till övergången till en koldioxidsnål ekonomi. En fond för tidiga investeringar i företag, med fokus på en koldioxidsnål ekonomi, ska upprättas. Investeringar under det tematiska målet "Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur" kommer bara att genomföras i de två norra glest befolkade områdena. God tillgänglighet och ett effektivt transportsystem är av stor strategisk vikt för Sverige. I de glest befolkade delarna av landet är investeringar i transportinfrastrukturen av stor betydelse för såväl miljö som företag, så att arbetskraften kan bli mer rörlig och tillgängligheten till marknaderna öka. De långa avstånden innebär dessutom att regionerna är kraftigt beroende av fossila bränslen och vägtransporter. Eruf-insatser i det här området kommer att bidra till hållbara transportlösningar som underlättar förbindelser mellan företag och ökar arbetskraftens rörlighet. Fokuset kommer att ligga på ökad kapacitet i det befintliga transportsystemet, med avseende på identifierade flaskhalsar, anslutning till TEN-T-nätverket, multimodala lösningar och en sänkning av utsläppen av växthusgaser. Europeiska socialfonden ESF:s tilldelning till Sverige är 774 miljoner euro, plus en särskild tilldelning till ett ungdomssysselsättningsinitiativ (USI) på 44 miljoner euro till tre av Sveriges åtta NUTS 2- regioner. ESF-tilldelningen är 45 procent av tilldelningen för strukturfonderna, vilket är en ökning från 42,5 procent under den tidigare perioden. I partnerskapsavtalet beskrivs att användningen av ESF är nära förbunden med de landsspecifika rekommendationerna för Sverige och Kommissionens principförklaring från 2012: Att stödja åtgärder som ökar deltagandet på arbetsmarknaden och social inkludering för sårbara grupper, i synnerhet ungdomar och personer med invandrarbakgrund. Över 70 procent av tilldelningen från ESF och USI kommer att investeras i arbetsmarknadsintegration av personer som befinner sig i utkanten av arbetsmarknaden. Vägar till arbetsmarknadsintegration, (åter)utbildning och enskild coaching är de viktigaste verktygen som används. Åtgärderna som finansieras via ESF kompletterar de relevanta nationella politiska instrumenten. Tjugo procent av ESF-anslaget används till att stödja verksamhet inom det tematiska målet "Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom", genom åtgärder för aktiv integration för att förbättra anställbarheten för de mest utsatta grupperna. Resten av ESF:s investeringar går till företag och anställda för att skapa 3
förhållanden som gör att arbetstagare stannar kvar på sitt nuvarande eller nya arbete längre, huvudsakligen genom åtgärder för livslångt lärande. Den större delen av tilldelningen från ESF och den specifika USI-tilldelningen hanteras i ett gemensamt nationellt MP som omfattar 810 miljoner euro i stöd från Unionen. Under det enhetliga nationella OP kommer det att finnas åtta regionala åtgärdsplaner som ska se till att de ESF- och USI-stödda åtgärderna anpassas helt till regionala förhållanden. Det underlättar även koordinationen med de åtgärder som stöds genom Eruf i regionerna. Myndigheten som hanterar och kontrollerar ESF är samma som under den tidigare perioden, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige. Certifieringsmyndigheten har åtta regionala kontor. ESF OP och YEI kommer att fokusera stödet på följande investeringsprioriteringar: Hållbar integrering av ungdomar på arbetsmarknaden, särskilt ungdomar som är arbetslösa eller saknar utbildningsplats, inklusive ungdomar som riskerar social utslagning och ungdomar från marginaliserade grupper i samhället, bland annat genom att genomföra ungdomsgarantin. Tillgång till arbete för arbetssökande och för icke-aktiva personer, inklusive de långtidsarbetslösa och människor långt från arbetsmarknaden, t.ex. genom lokala sysselsättningsinitiativ, samt stöd till arbetstagarnas rörlighet. Aktiv integration för att förbättra anställbarhet, inklusive främjandet av lika möjligheter och aktivt deltagande. Förbättring av arbetsmarknadsutbildningssystemen, underlätta övergången från utbildning till arbete samt att stärka yrkesutbildningssystemen och deras kvalitet, bland annat genom mekanismer för kompetensförväntan, anpassning av läroplaner, dubbla lärandesystem och lärlingssystem. Förbättrad tillgång till livslångt lärande för alla åldersgrupper, uppgradering av kunskaper, färdigheter och kvalifikationer hos arbetskraften, samt främja flexibla utbildningsvägar, bland annat genom yrkesvägledning och validering av förvärvade kompetenser. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling EJFLU:s anslag till Sverige är 1 763 miljoner euro. EJFLU kommer att tillåta stöd för att öka jordbrukares och andra landsbygdsföretags kunskaper, liksom samarbete mellan företag. Denna ökning kan leda till affärsutveckling, fler företag på landsbygden och en förstärkning av konkurrens- och attraktionskraften i form av mer gynnsamma förhållanden för utvecklingen av landsbygdsområden. Genom EJFLU finns det stöd för att skapa operativa grupper som består av aktörer som hanterar innovativa lösningar. Dessa grupper är avsedda för utveckling och tester. Dessa insatser på innovationsområdet anses viktiga för den långsiktiga konkurrenskraften. EJFLU kan även ge stöd för att fler unga människor ska ge sig in i jordbrukssektorn. Ytterligare prioriteringar inkluderas för att minska den digitala klyftan mellan land och stad genom att öka tillgängligheten av bredbandsnätverk som når slutanvändaren. Naturområden och uppodlade områden är viktiga för innovativ utveckling och regionernas attraktionsförmåga. Därför kan med EJFLU:s hjälp aktiviteter iordningsställas för att vidareutveckla entreprenörskap, egenföretagande och landsbygdsområdens attraktionskraft. Användningen och utvecklingen av lokala resurser och lokala särdrag kan genom EJFLU leda till nya produktmöjligheter och till att nya marknader öppnas. Insatser kommer även göras för att skydda de svenska mervärdena, bland annat det höga djurskyddet, den goda djurhälsan och det miljövänliga jordbruket. EJFLU strävar mot att stärka en hållbar utveckling av landsbygdsområden för att kunna ta itu med miljöproblem och klimatförändringar, samt för att bidra till hållbar hantering av naturresurser. Produktion av biogas och ökad energieffektivitet, samt minskad användning av 4
fossil energi inom jordbruket, är viktiga stödområden. Jordbrukarna uppmuntras att förbättra luftkvaliteten genom minskade utsläpp. Öppna landskap anses vara avgörande för livskraftiga landsbygdsområden. Sådana omfattar inslag av våtmarker och dammar, som stöds av EJFLU. En viktig insats är att tillåta den biologiska mångfalden i skogen att upprätthållas. Insatser som görs inom ramen för landsbygdsutvecklingsfonden omfattar bevarandet av betesmarker, minskade utsläpp av näringsämnen i luft och vatten samt en minskning av riskerna med växtskyddsprodukter. Det kommer även att utgå riktat stöd till ekologisk produktion, samt till jordbruk i bergsområden och andra områden med betydande naturliga begränsningar. Landsbygdsområdena är rika på lokala resurser och EJFLU ämnar stödja en hållbar användning av dessa resurser. Det finns attraktiva naturvärden och kulturella värden som bland annat påverkar turismen. Tillgång till en väl utvecklad infrastruktur och en god allmän servicenivå är nödvändiga villkor för en gynnsam utveckling av landsbygdsområden. EJFLU ämnar därför stödja aktiviteter som ska utföras för att bidra till landbygdsområdenas attraktionskraft genom förbättrade tjänster, kulturella aktiviteter och fritidsaktiviteter, turism och utvecklingen av naturen och kulturarvet. Sveriges landsbygd karakteriseras av starkt lokalt engagemang, vilket underlättar för att hitta effektiva lösningar som bygger på en integrerad strategi. Sverige arbetar med ett nytt sätt att främja gemenskapsledd lokal utveckling (GLU) med stöd från flera fonder, vilket är särskilt intressant eftersom lokala samhällen kan ta över ansvaret för målen i Europa 2020-strategin. Åtgärder för gemenskapsledd lokal utveckling kommer att genomföras inom alla fonder. Europeiska havs- och fiskerifonden EHFF:s totala anslag till Sverige är 119,5 miljoner euro. Det huvudsakliga målet är att stödja genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken och därmed säkerställa en hållbar utveckling av fiskerinäringen och vattenbruket. Detta omfattar t.ex. stöd till utveckling av selektiv fiskeutrustning och miljövänliga produktionsmetoder, samt till skydd av havsmiljön. Stöd kommer även att utgå för att stärka teknisk utveckling, innovation och kunskapsöverföring. För övrigt kommer betydande summor från EHFF att användas för att stärka kontrollen och genomdriva den gemensamma fiskeripolitiken, samt för att förbättra tillgången till vetenskaplig kunskap och datainsamling. Slutligen kommer EHFF att stödja främjandet av ekonomisk tillväxt, social inkludering och nya arbetstillfällen i samhällen som är beroende av fisket. EHFF:s stöd till Sverige kommer att hanteras genom ett operativt program, som för närvarande håller på att utarbetas. Mekanismer ska införas för koordination med andra ESI-fonder, i synnerhet vad avser lokal utveckling (GLU). Förvaltnings- och kontrollmyndigheten kommer att vara samma som under den tidigare perioden: Jordbruksverket. 5
Tabell 1: Uppdelning av tilldelningar efter tematiskt mål och fond (förutom territoriellt samarbete) i euro, med stöd från Unionen Tematiskt mål Eruf ESF SF EJFLU EHFF Totalt 01. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 261 129 752,00 0,00 0,00 73 768 138,00 0,00 334 897 890,00 02. Förbättra tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik 95 342 503,00 0,00 0,00 156 956 567,00 0,00 252 299 070,00 03. Förbättra konkurrenskraften för små och medelstora företag, lantbrukssektorn (för EJFLU) och fiskeri- och lantbrukssektorn (för EHFF) 296 128 381,00 0,00 0,00 184 001 391,00 19 964 243,00 500 094 015,00 04. Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer 169 998 797,00 0,00 0,00 27 477 058,00 0,00 197 475 855,00 05. Främja anpassning till klimatförändringar, riskförebyggande och riskhantering 0,00 0,00 0,00 500 585 202,00 0,00 500 585 202,00 06. Bevara och beskydda miljön och främja resurseffektivitet 0,00 0,00 0,00 500 585 202,00 82 925 374,00 583 510 576,00 07. Främja hållbara transporter och eliminera flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 76 434 084,00 0,00 0,00 0,00 0,00 76 434 084,00 08. Främja hållbar och högkvalitativ sysselsättning och stödja arbetskraftens rörlighet 0,00 379 901 990,00 0,00 28 880 008,00 11 769 964,00 420 551 962,00 09. Främja social inkludering, samt bekämpa fattigdom och diskriminering 8 164 785,00 154 876 201,00 0,00 178 325 818,00 0,00 341 366 804,00 10. Investera i utbildning, vidareutbildning och yrkesutbildning för kompetens och livslångt lärande 0,00 206 830 954,00 0,00 49 325 412,00 0,00 256 156 366,00 11. Förbättra den institutionella kapaciteten hos myndigheter och aktörer och öka effektiviteten i den offentliga förvaltningen 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Teknisk assistans 37 799 928,00 32 740 509,00 0,00 63 410 454,00 4 886 769,00 138 837 660,00 Totalt 944 998 230,00 774 349 654,00 0,00 1 763 315 250,00 119 546 350,00 3 602 209 484,00 6
Tabell 2: Tilldelning till ESIF-program Program ESI-fund (Eruf, ESF, sammanhållningsfonde n, EJFLU, EHFF eller USI) Totalt stöd från Unionen i euro 2014SE05M9OP001 - Youth Employment Initiative USI 44 163 096,00 2014SE05M9OP001 Europeiska socialfonden ESF 766 006 388,00 2014SE16M2OP001 - Community Led Local Development ESF 8 343 266,00 2014SE16M2OP001 - Community Led Local Development Eruf 8 504 984,00 2014SE16RFOP001 - Skåne Blekinge OP Eruf 61 018 878,00 2014SE16RFOP002 - Småland och Öarna OP Eruf 66 020 424,00 2014SE16RFOP003 - Västsverige OP Eruf 56 017 329,00 2014SE16RFOP004 - Östra Mellansverige OP Eruf 70 021 662,00 2014SE16RFOP005 - Stockholm OP Eruf 37 011 451,00 2014SE16RFOP006 - Norra Mellansverige OP Eruf 147 045 490,00 2014SE16RFOP007 - Mellersta Norrland OP Eruf 154 047 657,00 2014SE16RFOP008 - Övre Norrland OP Eruf 212 065 605,00 2014SE16RFOP009 - National Programme Eruf 133 244 750,00 2014SE14MFOP001- Maritime and Fisheries Programme EHFF 119 546 350,00 2014SE06RDNP001 - Rural Development Programme EJFLU 1 763 315 250,00 Totalt 3 646 372 580,00 7