HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 21 2
1(23) Förord Det är ytterst viktigt att ha mål för hur vi minskar vår klimatpåverkan och uppnår ett ekologiskt hållbart samhälle. Ännu viktigare är att följa upp målen och hur vi arbetar, för att se till att målen verkligen uppfylls. Tanken är att miljöbokslutet på ett lättöverskådligt sätt ska visa om arbetet med klimat- och energiplanen följs samt att positiva och negativa trender i miljön ska kunna utläsas. Värt att uppmärksamma extra i detta miljöbokslut är statistiken från den förbättrade kollektivtrafiken som har etablerats på Hammarö. Om dessa siffror som presenteras är en säker trend kan vi följa upp vid miljöbokslutet 211 men det är en målsättning att genom informationskampanjer öka andelen resenärer som utnyttjar kollektivtrafiken samt använder cykel istället för bilen. Klimat- och miljöfrågor blir alltmer aktuella och kommunen har ett stort ansvar i miljöarbetet men det är resultatet av många människors miljömedvetenhet och agerande som gör att vi kan förbättra vår miljö. Mikael Jern Kommunalråd, miljö- och naturvårdsfrågor Box 26, 663 21 Skoghall, besöksadress Mörmovägen 5, växel 54-51 5, fax 54-51 31 19 bankgiro 177-5642, org nr 212-1793, hammaro@hammaro.se, www.hammaro.se
2(23) Miljöbokslut för Hammarö kommun Detta är Hammarö kommuns tredje miljöbokslut. Miljöbokslutet är uppbyggt utifrån de nationella miljömålen. Dessa mål har inte brutits ner på lokal nivå, men meningen är ändå att miljöbokslutet årligen ska redovisa hur Hammarö arbetar för att uppfylla dessa mål. Under respektive miljömål redovisas viktiga händelser under året inom kommunen som har påverkat just det målet. För de flesta mål finns även ett antal nyckeltal som följs från år till år och ska visa den mer långsiktiga trenden. Dessa nyckeltal rör både den kommunala verksamheten, och hela Hammarö kommuns geografiska yta. I en del av nyckeltalen är industrins utsläpp inte medräknade, detta då den industri som finns på Hammarö är energikrävande, vilket gör att övriga verksamheters påverkan inte skulle synas i nyckeltalet. En del av nyckeltalen är inte uppdaterade för 21, vilket främst beror på att den centrala statistiken ännu inte är sammanställd. Den mer långsiktiga trenden för nyckeltalet går dock ändå att utläsa ur statistiken. Miljöbokslutet verkar också som en uppföljning av de mål som anges i Klimat- och energiplanen för Hammarö kommun. Illustrationer: Tobias Flygar Box 26, 663 21 Skoghall, besöksadress Mörmovägen 5, växel 54-51 5, fax 54-51 31 19 bankgiro 177-5642, org nr 212-1793, hammaro@hammaro.se, www.hammaro.se
Begränsad klimatpåverkan Sedan starten av industrialiseringen har en ökning av halten koldioxid och andra klimatpåverkande gaser skett i atmosfären. Genom Kyotoprotokollet har en stor del av världens länder åtagit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser, så att de stabiliseras på en sådan nivå att människans påverkan på klimatet inte blir farlig. Sverige har även satt upp egna nationella mål om att minska utsläppen av växthusgaser. Även Hammarö kommun har i sin Klimat- och energiplan satt upp egna lokala mål för att minska utsläppen av koldioxid. De åtgärder som görs för detta mål sammanfaller till stor del med åtgärderna för miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning, varför nyckeltalen och viktiga händelser under 21 har delats upp mellan dessa mål. Viktiga händelser under 21 Under året har flera förändringar skett inom kommunens bilpark. Bland annat har två elbilar köpts in, den ena finns tillgänglig för bokning i kommunens bilpool. Några andra exempel är att det till kommunens bilpool även har köpts in en gasbil, vilket innebär att alla tre bilarna i bilpoolen nu är miljöbilar. Personalen vid återvinningscentralen har även de fått en gasbil som tjänstebil. Fritidsenheten har köpt in två eldrivna flakmopeder. Hammaröbostäder har under året genomför ett flertal energisparande åtgärder i sitt fastighetsbestånd. Några exempel på åtgärder som genomförts är byte av fönster, byte tätningslister och justering av befintliga värme- och ventilationssystem. Fastighetsenheten, som även har gatubelysning inom sitt ansvarsområde, har under året genomfört ett försök med LED-belysning på en gång- och cykelväg. De nyckeltal som är för Begränsad klimatpåverkan är gemensamma med områdena Frisk luft och Bara naturlig försurning. Under varje mål redovisas två av nyckeltalen för dessa områden. Koldioxidutsläpp från Hammarö kton CO2 35 3 25 2 15 1 5 Hushåll Övriga tjänster Transporter (inkl.personbilar) Offentlig verksamhet Jord- och skogsbruk 199 1995 2 21 22 23 26 27 28 Mål 212 Fjärrvärme Källa: SCB Kommentar: et visar de totala koldioxidutsläppen från Hammarö, med undantag för industrin. Målsättningen för koldioxidutsläppen i klimat- och energiplanen är att år 212 ska de totala utsläppen av koldioxid ha minskat med 8 % mot 199, och utsläppen från transportsektorn
4(23) vara på samma nivå som 199. Än så länge har transportsektorn ökat sina utsläpp under hela perioden. För de övriga utsläppen ligger nivån för 28 under målnivån för 212. Energitillförseln till Hammarö MWh 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Källa: SCB 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Mål 22 Elenergi Biobränsle Fossilt bränsle Kommentar: et visar fördelningen mellan de olika energislagen som används inom hela Hammarö kommun. Den största förändringen som skett är att andelen fossilt bränsle minskat och att andelen biobränsle ökat. En av anledningarna till ökningen av andelen biobränsle är att oljeuppvärmningen i lokaler och bostäder bytts ut mot biobränslen och fjärrvärme. Målsättningen i klimat- och energiplanen är att energitillförseln i form av fossilt bränsle till Hammarö kommun som geografisk enhet ska minska med 42 % till år 22 jämfört med år 199 till förmån för biobränslen. Jämfört med 199 har mängden fossilt bränsle redan minskat med strax över 7 %. Andelen biobränsle har under samma period ökat med 62 %. Den totala energitillförseln har under samma period ökat med 78 %. Frisk luft Luftföroreningar påverkar människors hälsa på många sätt och medför i medeltal flera månaders förkortad livslängd. Jord- och skogsbruk påverkas också negativt av luftföroreningar och även nedbrytningen av olika material, såsom metall och kalksten påskyndas. De lokala utsläppen kommer främst från vägtrafiken (både avgaser och vägdamm) och vedeldning, samt även till stor del från arbetsmaskiner. Det nationella miljömålet anger att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Det är de lokala utsläppen som har störst påverkan på människors hälsa, och som även kommunen har lättast att påverka. Lokala åtgärder för frisk luft kan vara alltifrån lokala föreskrifter för vedeldning till åtgärder inom vägnätet. Viktiga händelser under 21 Den äldsta delen av kommunhuset har fått nya fönster. Det var första gången fönstren byttes sedan huset byggdes. Fastighetsenheten tog under året fram en tioårsplan för energieffektivisering i de kommunala fastigheterna. De har beviljats ett bidrag från Energimyndigheten om totalt 1,4 Mkr fördelat över fem år som stöd för planens genomförande.
5(23) Hammarö Energi fick under sommaren sin 1:e villakund. Att så många villaägare på Hammarö väljer ett förnybart uppvärmningssätt är glädjande och minskar dessutom den luftpåverkan som äldre uppvärmningssätt kan resultera i. Fastighetsenheten har under året påbörjat förberedande arbete med dynamisk belysning i skolor. Dynamisk belysning anpassar ljusstyrkan till mängden ljus som kommer utifrån och minskar därmed energiförbrukningen. Åtgärderna för att uppnå det nationella miljömålet Frisk luft sammanfaller till stora delar med åtgärderna för Begränsad klimatpåverkan och Bara naturlig försurning. Två av dessa nyckeltal redovisas här, de övriga under de andra två miljömålen. Energianvändningen i Hammarö kommun 3 25 Hushåll MWh 2 15 1 5 Källa: SCB 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Mål 212 Övriga tjänster Transporter Offentlig verksamhet Jord- o skogsbruk Kommentar: et visar den totala energianvändningen i hela Hammarö kommun, med undantag för industrin. Nivån för detta nyckeltal var i princip oförändrad under perioden 25-27. Den stora minskningen mellan 24 och 25 kan förklaras med att det var mellan dessa år som SCB införde sina regler om sekretess. Dessa innebär att enskilda objekt som bidrar med mer än 5 % eller där det är max tre objekt i den aktuella gruppen inte kommer med i statistiken. Detta innebär för Hammarös del att exempelvis den energiproduktion som sker vid Stora Enso inte kommer med i statistiken. Bestämmelserna om denna sekretess infördes mellan 24 och 25, vilket förklarar skillnaden mellan dessa år. Enligt det mål som anges i Klimat- och energiplanen ska den totala energiförbrukningen i Hammarö kommun som geografisk enhet, exklusive industrin och transportsektorn, minska med 1 % till år 212 jämfört med år 199. Sedan 25 ses en svag uppgång, men än så länge ser det ut som att målet klaras.
6(23) Kommunala miljöbilar 1% 9% 8% 6% 4% 2% % 41% 23% 16% 28 29 21 Mål 212 Källa: Serviceförvaltningen Kommentar: et visar andelen miljöbilar i den kommunala bilparken. Den definition av miljöbil som används är Vägverkets. I Klimat- och energiplanen för Hammarö kommun anges att 9 % av kommunens egna bilar ska vara miljöbilar till 212. Detta innebär att även om ökningen från 29 till 21 nästan är en fördubbling så finns det fortfarande mycket kvar att göra innan målet nås. Andelen miljöbilar bland befolkningen i övrigt var vid årsskiftet 29/21 4,3 % av alla bilar som var registrerade på ön. Bara naturlig försurning Försurningen i Sverige har minskat, men fortfarande bedöms mer än en femtedel av skogarna, fjällen och sjöarna vara försurade p.g.a. olika mänskliga aktiviteter. Det som förorsakar försurningen är främst förbränning av fossila bränslen, men skogsmarken kan även försuras genom själva skogsbruket. Svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak är de ämnen som har störst betydelse för försurningen. Det nationella miljömålet anger att den försurande effekten av markanvändning och nedfall ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Detta är ett mål som främst arbetas med nationellt och internationellt. Många andra kommuner har kalkningsprogram för att motverka försurningens effekter. Detta är något som inte Hammarö har, då försurningen inte anses som ett stort problem för Vänern. Viktiga händelser under 21 Värmlandstrafiks stora satsning på nya linjer för Hammarö-trafiken startade den 23 augusti. Det resulterade i en genomsnittlig ökning av resandet med ca 2 % under årets sista fyra månader. Från och med hösten finns respass för tjänsteresor att låna i kommunhusets reception. Elevhälsoteamet har fått tillgång till två cyklar. Det innebär att de under arbetsdagen kan cykla mellan skolor även om de valt att ta bilen till jobbet. Kommunen genomförde projektet Friska barn på säkra skolvägar som var ett projekt med målet att få barn och föräldrar att lämna bilen hemma och istället cykla eller gå till skolan. Projektet hade tre fokus: miljö, hälsa och förbättrad trafikmiljö vid skolorna. I tävlingen som genomfördes som en del av projektet deltog en fjärdedel av alla grundskoleelver.
7(23) Nedan redovisas två av sex nyckeltal för miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. De övriga nyckeltalen har redovisats ovan. Körsträcka med bil 8 7 mil/invånare 6 5 Hammarö Sverige 4 1998 2 23 24 25 26 27 28 29 Källa: Miljömålsportalen Kommentar: et visar hur många mil varje invånare i genomsnitt kör med bil varje år. Trenden har under flera år varit sakta ökande både för Hammarö och för övriga landet. Dock syns en liten minskning från 28 både för Hammarö och för övriga landet. Resor i kollektivtrafiken 6 5 Antal resor 4 3 2 1 24 25 26 27 28 29 21 Källa: Värmlandstrafik Kommentar: et visar det totala antalet resor med kollektivtrafik till och från Hammarö under året. Trots minskningen under 29 är trenden tydligt ökande. Ökningen är dessutom större än vad befolkningsökningen under samma tid kan ha bidragit med. Den stora ökningen under 21 kan vara beroende av att Värmlandstrafik startade med nya linjer och tätare turer i slutet av augusti. Giftfri miljö Det nationella miljömålet anger att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa och biologisk mångfald.
8(23) De insatser som kan göras lokalt för att minska spridningen av gifter är bland annat att minska den egna kemikalieanvändningen och bidra till sanering och säker hantering av förorenade objekt. Viktiga händelser under 21 Under året har marken vid en nedlagd bensinstation sanerats. Miljö- och byggförvaltningen har genomfört tillsynsbesök vid 75 % av de miljöfarliga verksamheter i kommunen som är klassade som C-verksamheter. Tungmetaller i avloppsslam 3 2,5 mg/kg TS 2 1,5 1 Kadmium (Cd) Kvicksilver (Hg) Gränsvärde Cd Gränsvärde Hg,5 2 26 28 29 21 12 1 mg/kg TS 8 6 4 Bly (Pb) Gränsvärde Pb 2 2 26 28 29 21 Källa: Serviceförvaltningen Kommentar: et visar mängden tungmetaller som finns i det avvattnade slammet från Vidöns avloppsreningsverk. Det finns ett nationellt mål att näringsämnen ska återföras till produktionsmark. Detta är dock något som måste ske på ett säkert sätt, varför det finns gränsvärden för hur mycket tungmetaller slammet får innehålla om det ska användas som gödningsmedel. Tungmetallhalten i slammet från Vidöns reningsverk klarar dessa gränsvärden.
9(23) Kvicksilver i fisk 1,2 mg/kg 1,8,6,4,2 24 25 26 27 28 29 Halt abborre Halt gädda Gränsvärde abborre Gränsvärde gädda Källa: Vänerns Vattenvårdsförbund Kommentar: et visar halten kvicksilver i gädda respektive abborre från en punkt mellan Hammarö och Grums. Under flera år förekom svartlistning av insjöfisk på grund av höga halter kvicksilver. Under 6- och 7-talet ansågs Vänern vara en av världens mest kvicksilverförorenade sjöar, men har sedan dess delvis återhämtat sig. Sedan 1991 finns ingen svartlistning av fisk kvar, men Livsmedelsverkets kostrekommendationer finns fortfarande kvar, samt ett gränsvärde som inte får överskridas om fisken ska få säljas. Resultaten från 21 års mätningar har ännu inte publicerats. Förorenade områden 35 3 25 Antal 2 15 Förorenade Åtgärdade 1 5 28 29 21 Källa: Miljö- och Byggförvaltningen och Länsstyrelsen i Värmlands län Kommentar: et visar antalet områden som i Länsstyrelsens inventering har klassats som förorenade, samt hur många av dessa som har sanerats. De områden som räknas som förorenade är alltifrån gamla skjutbanor och kemtvättar, till områdena runt de stora fabrikerna i Skoghall. Under året har marken vid en nedlagd bensinstation sanerats. Skyddande ozonskikt Miljömålet säger att ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Detta ska ske genom att vi till 22 inte ska använda några ozonnedbrytande ämnen i Sverige. De ämnen som främst bryter ner ozon är olika klor- och bromföreningar, vilka bland annat finns i köldmedier.
1(23) Detta mål är något som främst kräver internationellt samarbete, vilket skett med relativt stor framgång via bland annat Montrealprotokollet. Användningen av freoner kg 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 1722 1714 1126 44 2 2 27 28 29 HFC HCFC CFC Källa: Miljö- och Byggförvaltningen Kommentar: et visar hur mycket köldmedier som används i de anläggningar i kommunen som omfattas av den årliga rapporteringen av läckagekontroller. Ökningen av installerad mängd freoner år 28 beror på att det tillkommit en anläggning med drygt 5 kg köldmedium. CFC och HCFC får inte fyllas på i anläggningar längre och har börjat ersättas med HFC. Det är dock inte heller ett hållbart ämne i längden då detta köldmedie är en växthusgas. Växthuseffekten påverkar ozonskiktet, då uppvärmningen vid jordytan ger en avkylning uppe vid ozonskiktet i atmosfären. Denna nedkylning påskyndar processen med nedbrytningen av ozon. strålning. Säker strålmiljö Det nationella miljömålet säger att människors hälsa och den biologiska mångfalden ska i så stor utsträckning det går skyddas mot de skadliga effekterna av Delar av arbetet med detta miljömål är starkt kopplat till arbetet med målet Skyddande ozonskikt, då ozonskiktet påverkar mängden UV-strålning som når jordytan. Det som Hammarö kommun kan arbeta med lokalt är sådana strålningskällor som exempelvis solarier och radon. Viktiga händelser under 21 Solariet i kommunhuset har tagits bort. Utrymmet har istället använts till att bygga ut träningslokalen. För detta nationella miljökvalitetsmål finns inget specifikt nyckeltal framtaget för Hammarö kommun. Arbetet med nyckeltalet för miljömålet Skyddande ozonskikt bidrar även till att förbättra förutsättningarna för detta miljömål.
11(23) Ingen övergödning Orsakerna till övergödning är höga halter av kväve och fosfor. Källorna till övergödning är främst jordbruket och avlopp som släpper ut fosfor och ammoniak, samt trafik och kraftverk som står för utsläppen av kväveoxider. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ska halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ha någon negativ påverkan på människors hälsa, biologisk mångfald och möjligheterna till ett varierat användande av mark och vatten. Vänern i stort räknas inte som övergödd, däremot har Hammarö lokala problem med övergödning i skyddade vikar runt ön. Här är de huvudsakliga problemen enskilda avlopp, och även gödselhantering vid hästgårdar. Viktiga händelser under 21 Utbyggnaden av det kommunala VA-nätet har gått framåt. Ett flertal fastigheter på Torp och Rud har kopplats på. Se nyckeltalet nedan för exakta siffror. Miljö- och byggförvaltningen har under året inventerat alla enskilda avlopp på Tyehalvön. Under året påbörjades en ombyggnation i Lillängshamnen som bland annat inkluderar en latrintömningsanläggning för fritidsbåtar. Detta är mycket positivt då fritidsbåtar annars tömmer sin latrin till sjöss vilket kan påverka Vänern negativt i form av övergödning och smittspridning. Anläggningen beräknas stå färdig under första halvan av 211. Rening av avloppsvatten 1 8 Procent % 6 4 2 27 28 29 21 BOD7 Fosfor Kväve BOD7 Fosfor Kväve Vidön Sättersviken Källa: Serviceförvaltningen Kommentar: Hammarö kommun har två reningsverk, Vidön och Sättersviken. et visar hur väl dessa klarar att rena avloppsvattnet från näringsämnen (kväve och fosfor) och syrekrävande ämnen (BOD 7 ). Vidöns reningsverk klarar de villkor som de har för fosfor och BOD 7 bra. Sättersvikens reningsverk har haft problem med fosforreningen, vilket har föranlett Länsstyrelsen att kräva åtgärder. I mars 29 genomfördes en utvärdering av verket vilket resulterade i 29 åtgärdspunkter. Verket inledde rening med kemisk fällning i oktober 29.
12(23) Det är ovan nämnda kemiska fällning som till viss del gör att statistiken för Sättersviken ser bättre ut för 21, även om problemen inte är lösta. Nya avloppsanläggningar Antal hushåll 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 28 29 21 Kommunalt VA Enskilda avlopp Källa: Serviceförvaltningen och Miljö- och Byggförvaltningen Kommentar: et visar antalet hushåll som antingen lagt ny eller renoverat sin enskilda avloppsanläggning, alternativt anslutits till det kommunala avloppsnätet. I nyckeltalet ingår även nyproducerade bostäder. I de fall en befintlig anläggning har förbättrats får man en positiv påverkan på miljön, med ett minskat utsläpp av näringsämnen. Levande sjöar och vattendrag Enligt det nationella miljömålet ska sjöar och vattendrag vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras, samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv ska värnas. Åtgärder för detta miljömål sammanfaller med miljömålet Ingen övergödning. En viktig del med arbetet för detta miljömål för Hammarös del är tillgången till stränder. Hammarö är en attraktiv kommun med ett hårt bebyggelsetryck, vilket även påverkar strandmiljöerna. Tillståndet i Vänern Fosfor 3, 25, 2, ug/l 15, 1, 5,, 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29
13(23) Kväve 11 1 9 ug/l 8 7 6 5 4 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Syre 16 14 12 1 mg/l 8 6 4 2 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Källa: Samordnad recipientkontroll för norra Vänern Kommentar: et visar kväve-, fosfor- och syrgashalten vid en mätpunkt i Kattfjorden. Fosforhalten har sedan slutet av 9-talet visat en sjunkande trend för att närma sig den naturliga bakgrundshalten på 4,5-6,5 g/l. På senare år är trenden dock lätt ökande. Kvävehalten är fortsatt hög, och ligger en bra bit över den naturliga bakgrundshalten som är 2-3 g/l, Syrgashalten är bra och har över hela tidsperioden legat stilla på en hög halt (över 9 mg/l). Badvattenkvalitet 1 8 Procent % 6 4 2 Tjänligt Tjänligt med anmärkning Otjänligt 24 25 26 27 28 29 21 Källa: Miljö- och Byggförvaltningen Kommentar: Hammarö kommun tar prover på totalt 11 badplatser, varav 6 stycken är kommunala, regelbundet under sommaren. Det är kvalitén på vattnet, med avseende på bakterier som undersöks. Höga bakteriehalter kan bland annat indikera på att det i badplatsens närhet finns avlopp med otillräckligt rening. Badvattnet i Hammarö är generellt sett bra.
14(23) Grundvatten av god kvalitet Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ska grundvattnet ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Hammarö kommun har ingen egen grundvattentäkt, utan tar sitt vatten från Karlstad. Inget specifikt nyckeltal för detta område är framtaget för Hammarö kommun. Myllrande våtmarker Miljömålet anger att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och att värdefulla våtmarker ska bevaras för framtiden. Länsstyrelsen har tagit fram ett planeringsunderlag för restaurering av våtmarker. I detta pekas Hammarö ut som ett område där stora avvattningsföretag har gjorts, och som därmed skulle kunna bli aktuell för att få full ersättning vid en eventuell restaurering. Inte heller för det nationella miljömålet Myllrande våtmarker finns några specifika nyckeltal framtagna för Hammarö kommun. Levande skogar Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ska skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion skyddas samtidigt som den bilogiska mångfalden, kulturmiljövärden och sociala värden värnas och bevaras. Miljöcertifierad skog 1 8 8,4 Procent % 6 4 4,1 4,3 2 24 26 29 Källa: FSC Sverige
15(23) Kommentar: Detta nyckeltal visar hur stor andel av skogmarken i kommunen som är certifierad enligt FSC (Forest Stewardship Council). Detta är ett internationellt certifieringssytem för ett miljöanpassat skogsbruk. Ett rikt odlingslandskap Enligt det nationella miljömålet ska odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för den biologiska produktionen och livsmedelsproduktionen skyddas, samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Den lokala påverkan kan vara alltifrån hur gamla jordbruks- och kulturmarker tas om hand till ekologisk jordbruksproduktion. Ekologiska livsmedel 25 2 Procent % 15 1 14,4 12,8 5 2,86 2,13 2,92 25 27 28 29 21 Källa: Serviceförvaltningen Kommentar: et visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till den kommunala organisationen. Minskningen sedan 29 kan bero på att några ekologiska alternativ försvunnit från marknaden. Jordbruksmark med miljöstöd 25 2 Procent % 15 1 5 27 28 29 Källa: Jordbruksverket Kommentar: et visar andelen jordbruksmark i kommunen med någon form av miljöersättning. Miljöstöd är ett åtagande som lantbrukaren gör. Åtagandet innebär att under
16(23) en viss period sköta sin mark och sina djur enligt de villkor som gäller för den sökta ersättningen. Den mark som berörs av det här nyckeltalet är ekologisk åkermark. Statistiken gällande 21 kommer i mars 211. Arealen jordbruksmark med miljöstöd på Hammarö har minskat sedan 27. God bebyggd miljö Enligt riksdagens miljökvalitetsmål ska städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Natur- och kulturmiljövärden ska värnas och byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Viktiga händelser under 21 Under året har Hammarö Energi bara levererat fjärrvärme med förnybart ursprung. Hammarö Energi har i samarbete med Sätterstrand Business Park och Compare Testlab påbörjat ett projekt med att återföra värmen som bildas i datorhallarna till fjärrvärmenätet. Anläggningens första etapp togs i drift i mars och projektet beräknas ge en energibesparing på ungefär 12 MWh/år. Ett flertal skolor och förskolor deltog i maj i Håll Sverige Rents kampanj Skräpplockardagarna. I samband med detta utser Håll Sverige Rent årets kommun där Hammarö kom på plats 33 av 216 deltagande kommuner. Hela Hallersruds rektorsenhet är med i Grön Flagg och ett flertal skolor och förskolor från andra enheter har under året ansökt om att få vara med i Grön Flagg. Det är ett positivt engagemang som gör att skolan eller förskolan inkluderar ett miljötema i sin dagliga verksamhet. Mark och planavdelningen har börjat skriva tydligare plankonsekvensbeskrivningar till de detaljplaner de tar fram. Dessa liknar miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och används som ett tydligt verktyg för att gå igenom de konsekvenser som en plan kan resultera i även om planen inte kräver MKB. Energiåtgång i de kommunala fastigheterna MWh 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 2 28 29 21 Mål 212 Fossila Förnybara Elenergi Källa: Serviceförvaltningen Kommentar: et berör enbart de kommunala fastigheterna, inte de kommunala bolagen. Diagrammet visar hur mycket energi totalt som kommunen förbrukar, samt
17(23) fördelningen mellan olika energibärare. Under 21 användes fossila bränslen enbart som spetsvärme, vilket också var målet som därmed uppfylldes. I Klimat- och energiplanen anges som mål att till 212 ska kommunen i sin egen verksamhet enbart använda förnybar energi. I kommunens fastigheter och lokaler ska energiåtgången minska med 2 % jämfört med år 2, varav elenergin ska minska med 1 %. Insamling av avfall Insamlat säck- och kärlavfall 25 2 kg/invånare 15 1 5 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 mål 212 Insamlat hushållsavfall exkl. säck- och kärlavfall kg/invånare 45 4 35 3 25 2 15 1 5 26 27 28 29 Tidningar Pappersförp. Glas Plast Metall Farligt avfall Källa: Serviceförvaltningen och Förpacknings- och tidningsinsamlingen Kommentar: et redovisar hur många kilogram avfall, fördelat på olika avfallsfraktioner, som varje invånare i Hammarö kommun genomsnittligen slänger under ett år. Siffrorna från förpacknings- och tidningsinsamlingen är ännu inte sammanställda, varför 29 års siffror används. I oktober 27 infördes 14-dagars hämtning av säck- och kärlavfall för alla hushåll, och sedan november 28 lämnas mjuka plastförpackningar för återvinning, vilket till viss del förklarar ökningen av plastförpackningar. Mängden säck- och kärlavfall som går till förbränning har fortsatt att minska. Målet innebär en minskning med 35 % till år 212 jämfört med år 27. Målet förutsätter att matavfall skall sorteras separat och att den fraktionen då inte kommer räknas med.
18(23) Energi i fjärrvärmenätet 8 7 6 MWh 5 4 3 Förnybar energi Ej förnybar energi 2 1 25 26 27 28 29 21 Källa: Hammarö Energi AB Kommentar: et visar dels hur mycket fjärrvärme som årligen produceras, samt hur stor andel av energin till den som är förnybar. Under 21 var all energi i fjärrvärmenätet förnybar. Ett rikt växt- och djurliv Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ska den biologiska mångfalden bevaras och brukas på ett hållbart sätt. Detta innebär att både arter och ekosystemen ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd, samtidigt som människan ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. I Hammarö beaktas dessa frågor bland annat i översiktsplanen. I denna anges exempelvis att den södra kommunhalvan ska vara fråntagen exploatering, med följden att naturvärdena där värnas. På den norra halvan av ön råder det däremot ett hårt bebyggelsetryck, med risken att de naturområden som finns där kan påverkas negativt. Viktiga händelser under 21 Under året togs utställningshandlingar fram till Grönstrukturprogram, som är ett tillägg till översiktsplanen. Grönstrukturprogrammet var även på utställning under sommaren och under hösten togs antagandehandlingar fram och lämnades till kommunstyrelsen. Grönstrukturprogrammet väntas vinna laga kraft under första halvan av 211.
19(23) Skyddad areal 3 25 2741,2 2741,2 2741,2 2 Hektar 15 1 5 28 29 21 Källa: Länsstyrelsen i Värmlands län Kommentar: et visar hur stor areal av Hammarös totala yta som är fråntagen annan markanvändning, det vill säga är avsatt som naturreservat, biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal. Den största andelen av den skyddade arealen är i naturreservatet Vänerskärgården.
2(23) Åtgärder för framtiden: Klimat- och energiplanen som antogs under 29 är fram till målåret 212 det som de kommunala förvaltningarna behöver arbeta mot. Det krävs fortfarande ett stort arbete för att nå de mål som satts upp, även om det gått framåt sedan Miljöbokslutet 29. Även Avfallsplanens mål för minskade mängder säck- och kärlavfall bör uppmärksammas. Frågor som särskilt bör behandlas inom dessa områden är bland andra: Öka andelen miljöbilar i den kommunala verksamheten. Bryta trenden med ökade transporter, och istället minska dessa och öka antalet som åker kollektivt, går eller cyklar.
26 27 28 29 21 Mål Utveckling Koldioxidutsläpp från Hammarö Industri 188,7 11,6 5,8 - - Mål 212: (kton) Fjärrvärme 1,4 1,3,8 - - Tot. <12,1 kton Jord- och,1,1,2 - - Transport < 14,5 skogsbruk kton Offentlig verks.,2,,1 - - Transporter 18,1 18, 14,2 - - inkl. personbilar Övriga tjänster 1,7 2, 5,1 - - Hushåll 2,7 1,3,7 - - Energitillförseln till Hammarö Biobränsle 2 229 334 2 198 346 2 91 288 - - Mål 22: (MWh) Fossilt 828 711 151 611 118 2 - - Fossilt < 229 57 El 1 14 236 754 69 977 64 - - MWh Energianvändningen i Hammarö (MWh) 63 31 68 185 7 165 - - Mål 2112: < 151 949 Kommunala miljöbilar (%) - - 16 % 23 % 41 % Mål 212: 9 % Körsträcka med bil (mil/inv.) 665 675 719 677 - Resor i kollektivtrafiken 426 582 492 358 53 454 222 533 Tungmetaller i avloppsslam Bly 11,5-11,5 12,5 14,5 (mg/kg TS) Kadmium,56 -,5,41,49 Kvicksilver 1,28-1,16 1,39 2,5 Kvicksilver i fisk (mg/kg vv) Abborre,143,141,111,185 - Gädda -,452 -,327 - Förorenade områden (antal) - - 31 3 29 Användningen av freoner (kg) CFC - - HCFC - 44 2 2 - HFC - 1 126 1 722 1 714 -