Lokala miljömål i Tranås kommun



Relevanta dokument
Trollhättan & miljön

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Grundläggande Miljökunskap

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige

Temagruppernas ansvarsområde

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Lokala miljömål Ovanåkers kommun Antagna av Kommunfullmäktige

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

Sveriges miljömål.

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget KF 106

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder


Sveriges miljömål.

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Miljööverenskommelse

God bebyggd miljö - miljömål.se

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Stångåns vattenskyddsområde. Ett bättre skydd för Linköpings dricksvatten

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Lokala miljömål för Tranemo kommun


ANTAGANDEHANDLING (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Bilaga 5 Miljöbedömning

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

Energiomställning utifrån klimathotet

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Miljöbokslut Höörs kommuns gröna nyckeltal

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Undersökning av planens miljöpåverkan

Miljökonsekvensbeskrivning

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Svalövs miljömål

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Transkript:

Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122

Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp i kommunen med 10 % till år 2010 från nivån 2004. Andelen fastigheter med oljepanna reduceras med 25 % från nivån år 2000 till 2010. 15 % av bilparken i kommunen skall ha annat än fossila bränslen som drivmedel år 2015. Kommunen ställer krav rörande mängden utsläpp avseende CO 2 i upphandling av tjänster. Bygga fler cirkulationsplatser för biltrafiken för att reducera antalet start/stopp för bilar. Kommunen skall ställa krav på alternativa bränslen vid bilköp. Fortsätta informera allmänheten om hur man kan reducera CO 2 utsläppen via almanackan. Ecodrive-utbildning för de kommunalt anställda som kör bil i tjänsten. Förvaltningar/avdelningar hos kommunen arbetar för att minska körsträckorna med tex datorstöd. 2. Frisk luft Få ner halterna av bensen, PM 10 och ozon till nivåer under nedre utvärderingströskeln senast 2008. Alla fastbränslepannor skall vara miljögodkända senast 2015. Byggande av Stridabron (2008) i kombination med ombyggnad av Storgatan och torgmiljön på ett miljövänligt sätt så att start och stoppmoment undviks (ref planförslag), klar 2015, där fler cirkulationsplatser som medför färre stopp för biltrafiken ingår. Upprätta luftvårdsplan till senast 2007 som gäller i minst 5 år Välja annat, mer miljövänligt, beläggningsmaterial på Storgatan Vinterväghållningen effektiviseras genom t ex användandet av CMAsalt 3. Bara naturlig försurning Bevaka att sjöarna behåller sin nuvarande fina status. Regelbunden provtagning görs av sjöarna avseende kemiska såväl som biologiska parametrar.

Sidan 3 av 6 4. Giftfri miljö Senast år 2010 ska alla varor deklareras med hälso- och miljöinformation om de (eventuella) farliga ämnen som ingår. Arbeta för att fasa ut farliga ämnen så att, i kommunen, nyproducerade varor, så långt det är möjligt, är fria från cancerframkallade (cancerogena), arvsmassepåverkande (mutagena), och fortplantningsstörande (reprotoxiska) ämnen senast år 2007 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet, Bevaka att de områden som befunnits förorenade så användning av dem inte medför risker för djur eller växtliv. Helst skall områdena saneras. Senast år 2010 ska enskilda substanser från bekämpningsmedel eller dess nedbrytningsprodukter i dricksvatten ej förekomma i halter över 0,05 μg/l och totalhalten av bekämpningsmedel och dess nedbrytningsprodukter ska ej överskrida 0,15 μg/l. I råvatten, yt- eller grundvatten ska motsvarande halter som inte får överskridas vara 0,1 μg/l respektive 0,3 μg/l. Senast år 2015 bör spillavloppsvatten vara av sådan kvalitet, avseende ämnen som har negativ inverkan på människors hälsa och miljön, att spridning av avloppsslam på åkermark är möjlig. Öka andelen miljövänligare bränsle i båtar med 50 % till 2012 jämfört med år 2006. Öka andelen försåld miljövänlig tvåtaktsolja till 100 % år 2012. Försäljningen av bekämpningsmedel skall ha minskat från år 2000 med 50 % till 2010. Inrätta mack för alkylatbensin vid sjön Sommen senast 2008. Informera såväl hushåll som verksamhetsutövare om kemikalieanvändning både via almanacka men också via andra kanaler (t ex informationsträffar) under 2007 och framåt. Bil som åker runt och samlar in farligt avfall 1-2 ggr/år Fortsätta provta dricksvatten enligt livsmedelsverkets rekommendationer.

Sidan 4 av 6 5. Skyddande ozonskikt Kommunen skall alltid välja produkter som har bästa miljöklass vid inköp av nya varor med köldbärare. Inga kylskåp skall avyttras (säljas eller skänkas) på sådant sätt att miljöproblemen exporteras. Informera inköpsavdelningen om målet. Bevaka avyttrande av kylskåp så miljöproblemen inte exporteras, d v s inte sälja/skänka begagnade kylskåp utomlands. 6. Säker strålmiljö 2010 skall alla fastigheter ha gjort en mätning avseende radon. Alla enskilda dricksvattenbrunnar skall ha mätt radonhalt 2012. Information till hushållen om radonmätning senast 2008. Fortsatt upphandling av radonmätning som ger ett reducerat pris. 7. Ingen övergödning Sänka nivån av fosfor till 1991 års nivå i sjöar och vattendrag. Sänka nivån av kväve till 1991 års nivå i sjöar och vattendrag. Arbeta för att skapa mer förutsättningar för meandring ( kringelkrokar ) av vattendrag som skapar förutsättningar för retention (att näringsämnena skall bindas fast). Utökat andelen randzoner med ytterligare 10 % till 2010 jämfört med läget 2006. Alla enskilda avlopp skall vara godkända 2020. Fortsatt dialog med bönder. Informera hushållen via almanackan om hur de kan bidra till en minskad belastning av näringsämnen under 2007 genom val av produkter. I samband med nyprojektering förorda kretsloppsbefrämjande teknik som t ex urinseparering. Nyttja K(Ö)BYTA för att uppnå större effekter av vidtagna åtgärder. 8. Levande sjöar och vattendrag Alla större sjöar skall ha bevarandeprogram 2008. Det skall finnas skyltar eller på annat sätt informeras om var man lägger skräp, var och hur man eldar och var man lägger till med båten. Fler mål som berör detta miljömål finns under Ingen övergödning. Inventera sjöar som inte ligger i Motala ströms åtgärdsprogram (sjöar i det systemet sköts av vattenvårdsförbundet). Vid sjöar med höga naturvärden skall det finnas tydlig information om vad besökare särskilt skall beakta då de vistas vid/på sjön. Information skall finnas vid uppläggningsplatser och hamnar om vikten av att tvätta båten innan man flyttar den till annan sjö för att reducera risken för smittspridning.

Sidan 5 av 6 9. Grundvatten av god kvalitet Lokala/privata vattenskyddsområden skall bevakas i yttrande avseende att skydda brunnar från påverkan av t ex gödselstackar, värmepumpar etc. Relaterade mål även under Säker strålmiljö Utskick med information om möjligheten och vinsten med att prova sitt brunnsvatten även avseende radon under 2007. 11. Myllrande våtmarker Skydda o bevara befintliga våtmarker, 2020 skall vi inte ha reducerat ytan med våtmarker, möjligen utökat Inventera Östanåparken till 2010 Bevaka i yttrande över planer 12. Levande skogar Ny skog som planteras skall så långt som möjligt bidra till mångfald genom val av trädsorter. Bevara de områden som idag är skyddade (Natura 2000 och dylikt). Skydda ädelträlövskog så att mängden sådan inte minskar utan snarast ökar Inventera våra skogar till 2012. Bevaka i yttranden (såväl plan som byggyttranden) 13. Ett rikt odlingslandskap Bevara eller öka nivån med jordbruk som inte använder kemikalier (typ KRAV), i dagsläget ligger nivån på 40 % av brukad odlingsmark. Bevara ängs och hagmarker på samma nivå som år 2007. Informera om fördelen med att köpa närproducerad mat Öka kommunens andel av inköp av ekologiska och/eller närproducerade varor

Sidan 6 av 6 15. God bebyggd miljö Att utgå ifrån överskiktplanen vid planering av ny verksamhet Värna sentida arkitektur och industrimiljöer Alltid utgå ifrån översiktsplanen när nya planer görs Att inte öka andelen hårdgjorda ytor Att skydda de grönytor som finns (och hellre öka dem än minska) Mängden avfall i kommunen som helhet skall minska med 15 % från dagens nivå (2007) till år 2012 Öka andelen producerad förnyelsebar el i det kommunalt ägda bolaget med 5 % från 2006 till 2020 Säkra en grön korridor genom staden Båttrafiken skall ske på ett sådant sätt att varken djur eller människor störs. Läsa och bearbeta avfallsplanen i partigrupperna minst en gång per mandatperiod. Bevaka grönytorna vid yttrande så att den relativa mängden inte minskar. Kommunen som arbetsplats byter till lågenergilampor. Information om vinsten för enskilda att byta till lågenergilampor i almanackan 2008 Information om hur enskilda kan bidra till att minska avfallsmängden under 2007 Information om båtvett via almanackan 2008, även till skolor. 16. Ett rikt djur och växtliv Bevara det varierade landskapet som skapar förutsättningar för en rik biologisk mångfald Skydda biotoper som innehåller en rik biologisk mångfald även om de inte är rödlistade. Handla lokalproducerade varor, kommunen skall vara en god förebild Beakta biologisk mångfald i yttranden över planer Information om vinsten av att inte skräpa ner via t ex almanackan Utvärdera effekten av fisktrapporna senast 2012.