Ett modernt studiestöd

Ett modernt studiestöd - Förslag till förändringar i studiestödssystemet oktober 2008 Centerpartiets framtidsdialog för frihet, medmänsklighet och framtidstro

Förord Många människor har fått det bättre under den senaste tidens högkonjunktur, bl.a. genom ökade disponibla inkomster. Men studenterna har inte på samma sätt fått ta del av dessa goda tider i Sverige. Det behövs bättre förutsättningar, både ekonomiskt och socialt, för att studenterna ska kunna genomföra sina studier. Detta är särskilt viktigt då det finns en stor efterfrågan på personer med högskoleutbildning på arbetsmarknaden. Det bör vara möjligt att kunna satsa på studier under flera skeden i livet och även för dem som har barn eller skaffar barn under studietiden. Det är även viktigt att de studenter som vill och har möjlighet inte hindras från att arbeta eller starta eget företag vid sidan av sina studier. Kontakter med arbetslivet ger viktiga erfarenheter och kontakter inför kommande yrkesliv. Regeringen genomför nu en rad åtgärder för att underlätta för fler att få och behålla ett arbete. Det ska på ett smidigt sätt gå att varva studier med förvärvsarbete. Det jobbskatteavdrag som har införts gynnar de studenter som vill arbeta vid sidan om. Arbetsgivaravgifterna har sänkts för unga och mer flexibla anställningsregler för visstids- och säsongsanställda har införts. Detta gynnar studenter som vill arbeta extra under studietiden eller som nyligen tagit examen. Och regeringen har tillsatt en studiesocial utredning som kommer att se över stora delar av studiestödssystemet och de studiesociala villkoren för studenter. En höjning av studiebidraget och förändring av fribeloppet skulle underlätta för många att på ett smidigt sätt kunna genomföra sina studier och även påbörja studier under senare skeden i livet. Det skulle även ge ökade skatteintäkter till ekonomin. Och tidiga kontakter med arbetslivet gör att de som vill ges möjlighet att arbeta parallellt med sina studier. Centerpartiet anser nu att det är hög tid att förbättra studenternas studiesociala villkor! Centerpartiets Framtidsdialog för frihet, medmänsklighet och framtidstro, Processgrupp Välfärd Anders Flanking, partisekreterare Sofia Larsen, ordförande i riksdagens utbildningsutskott Ulrika Carlsson, ledamot i riksdagens utbildningsutskott 2

Inledning Studentkorridor, nationsliv, vårbaler, nudlar och sena pluggnätter!- Detta är en inte helt ovanlig beskrivning av ett studentliv. Men studenterna är idag ingen homogen grupp. Systemen bygger fortfarande på en relativt föråldrad syn på studenter och studentliv. Oavsett ålder och hur du bedriver dina studier ska de ekonomiska villkoren inte utgöra ett hinder. Det senaste decenniet har studenter förlorat i reell köpkraft, vilket har lett till att studenterna idag har sämre förutsättningar att klara sin ekonomi än tidigare. Detta riskerar att förlänga deras studietid och senarelägga etableringen på arbetsmarknaden. Syftet med denna rapport är att visa på några förslag till förändringar inom delar av studiestödssystemet. Bakgrundsmaterial och faktauppgifter har vi hämtat bl.a från CSN, Försäkringskassan, Statistiska Centralbyrån, Högskoleverket samt från Riksdagens Utredningstjänst (RUT). Centerpartiets förslag Höj studiebidraget med 500 kr per månad under mandatperioden. Höj fribeloppsgränsen till 150 000 kr/år i ett första steg. Fribeloppet bör på sikt tas bort. Underlätta för dem som vill starta eget företag under studietiden. Lägg ner CSN, Centrala studiestödsnämnden, och låt istället banker sköta utlåningen till studenter. Lärosäten och studentkårer har ett viktigt ansvar i att aktivt arbeta med att underlätta för studenter med barn. Detta bör vara en viktig del av lärosätenas kvalitetsarbete. En översyn av grundnivån i föräldraförsäkringen är önskvärd. Många studenter har ingen tidigare arbetslivserfarenhet och får den lägsta SGI-nivån vid föräldraledighet. Denna nivå är under studiemedelsbeloppet. 3

Höj studiebidraget! Studiemedlets totalbelopp ska ge en rimlig levnadsnivå. För att inte riskera att urholkas måste studiemedlet följa den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället. Enligt en analys från Swedbank (mars 2008) framgår det att studiemedlet sedan 1989 har stigit i takt med inflationen, med undantag för krisåren på 90-talet. Tar man däremot hänsyn till studenternas utgifter under samma period är denna höjning högre än konsumentprisindex (KPI). Enligt Swedbank beror det på att studenterna har ett något annat konsumentmönster än övriga. Idag är studiemedelsbeloppet (generellt bidrag) per termin (20 veckor) 37 460 kr. 1998 var motsvarande belopp 31 941 kr. Vi anser därför att det är välmotiverat att under mandatperioden höja studiebidraget med 500 kr/månad (4 veckor). Vi anser även att den studiesociala utredningen bör överväga en översyn av möjligheten att knyta studiemedlen till annan uppräkning än KPI. Faktaruta Under året fick drygt 412 000 studerande studiemedel. Av dessa studerade ungefär 300 000 på eftergymnasial nivå, varav 60 procent kvinnor och 30 procent män. Runt 94 000 fick studiemedel på gymnasienivå och drygt 23 000 på grundskolenivå. Av de studerande på eftergymnasial nivå studerade knappt 28 000 utomlands. Andelen studerande som tar ut både bidrag och lån har minskat sedan studiestödsreformen 2001. Under 2007 var det nästan 130 000 studerande som endast tog ut bidragsdelen, vilket är en ökning med cirka 10 000 studerande. Drygt 280 000 studerande hade både bidrag och lån. Fribeloppet motverkar arbetslinjen Är det rimligt att den som klarar sina studier ska hindras att arbeta eller starta ett företag vid sidan om sina studier? Centerpartiet anser att det är hög tid att se över fribeloppsregeln. Dagens fribeloppsnivåer utgör ett hinder för studenter att arbeta vid sidan om sina studier och motverkar tidiga kontakter med arbetslivet. Studenter ska klara sina studier och hur de i övrigt disponerar sin tid bör inte påverka studiemedlet. De uppskattningar CSN har gjort är att ett helt avskaffande av fribeloppet skulle kosta staten nära 1,5-2 md kr. Det handlar främst om att nya grupper skulle söka studiebidraget. Samtidigt har, enligt statistik från CSN, andelen som studerat på högskolan och som fått reducerat studiestöd pga. inkomster över fribeloppet legat på i genomsnitt runt 2,0 procent. I dag ligger fribeloppsgränsen på ca 100 000 kr/år. Centerpartiet föreslår att en rimlig höjning i ett första steg är till 150 000 kr. På sikt bör dock fribeloppet helt avskaffas. 4

Studenter hindras även från att starta eget företag. Svenskt näringsliv har uppmärksammat detta problem. En person som under sin studietid t.ex. vill starta ett eget aktiebolag måste ha ett aktiekapital på 100 000 kr 1. Ett intjänande av detta kapital räknas in i den studerandes inkomst under terminen och kan motverka möjligheten till att starta företaget. Det är dags att skrota CSN! Centerpartiet vill lägga ner CSN, Centrala studiestödsnämnden, och istället låta vanliga banker sköta utlåningen till studenter. Men villkoren för ränta, återbetalning mm ska garanteras av staten. Statsgaranti ska gälla för dem som lånar till studielån via bank. Sverige skulle här kunna lära av andra länder som har liknande system, t ex Finland. Denna förändring skulle inte påverka mer ekonomiskt utsatta studenter, eftersom ungefär samma regler som i dag skulle gälla. Studielåneräntan skulle till exempel inte sättas efter marknadsräntan. Bidraget ska kunna administreras av någon myndighet. Ge plats för studenter med barn! Enligt Högskolverkets Studentspegel 2007 uppger närmare 20 procent av studenterna att de har hemmavarande barn under 18 år. Statistiken över antalet som blev beviljad tilläggsbidrag via CSN visar på liknande siffror. 2006 fick 71 851 bidrag jämfört med 78 055 personer 2007. Under år 2007 hade knappt 20 procent tilläggsbidraget av totalt antal studiebidragstagare. Över 80 procent av bidragstagarna är kvinnor och närmare 60 procent avser studier på eftergymnasial nivå. 1 Frågan kring aktiekapitalets storlek utreds för tillfället 5

Faktaruta I samband med studiestödsreformen 1989 togs bl.a. möjligheten till extra barntillägg för studenter bort. Inom de tidigare studiestöden för vuxna (Svux och Svuxa) fanns ett barntillägg att tillgå. Detta togs bort genom den senaste studiestödsreformen då ett sammanhållet studiestöd infördes 2001. Vårterminen infördes ett nytt barntillägg, det s.k. tilläggsbidraget. I korthet innebär bidraget att den som har barn och studerar kan få tilläggsbidrag som är knutet till prisbasbeloppet och fås genom motsvarande meritprövning som görs för studiebidrag och lån. Tilläggsbidragets storlek beror på hur många barn man har. Idag får man 492 kr för 4 veckors heltidsstudier. För att bli beviljad tilläggsbidrag, krävs det att den sökande är vårdnadshavare för det eller de barn han/hon söker tilläggsbidrag för. Bidraget ges t.o.m. det kalenderhalvår barnet fyller 18 år. Om båda föräldrarna (vårdnadshavarna) studerar kan bara en få bidraget under samma tid. Den förälder som först får ett beslut om studiemedel får tilläggsbidraget. Om föräldrarna är folkbokförda på olika adresser lämnas tilläggsbidraget till den förälder där barnet är folkbokfört. En undersökning visar på att 47 procent av studerande föräldrar skulle behöva mer än 2000 kr ytterligare i månaden för att klara sina studier, jämfört med övriga studenter 2. Det är heller inte helt ovanligt att föräldrar med barn tar studieuppehåll för att klara sin ekonomi inför fortsatta studier. Detta motverkar snabbare genomströmning och senarelägger etableringen på arbetsmarknaden. Högskoleverkets Studentspegel 2007 visar vidare att föräldraskap hänger samman med kön och ålder och detta gör att andelen som har barn mellan olika utbildningsområden varierar. På civilingenjörsutbildning uppger 2 procent att de har hemmavarande barn, jämfört med nära var tredje student inom lärarutbildning och vård- och receptarieutbildning. Studerande med barn är generellt sett registrerade för färre poäng än de utan barn. Även SCB 3 har gjort en enkätundersökning om högskolestudenters levnadsvillkor våren 2007. Undersökningen visar bl.a. att knappt 40 procent av alla studenter bedömde att de hade svårt att kombinera studierna med privatlivet och där fanns stora skillnader beroende på familjesituation. 60 procent av studenterna som bodde ensamma med barn hade svårt att kombinera studierna med privatlivet. Motsvarande siffra bland studenterna som hade barn och make/maka/sambo/partner var 50 procent. Det framkommer även att synen på studentlivet många gånger inte är anpassade till 2 3 SOU 2006:102 Unga med högskoleutbildning behövs på arbetsmarknaden SCB Högskolestuderandes levnadsvillkor 2007 6

studenter med barn. Det handlar bl.a. om att schemaläggningen och tentamina ibland hamnar på tider som blir svårt för föräldrar att delta i. Studenter med barn är dock ingen homogen grupp. Det är skillnader i ålder, bostadssituation, civilstånd mm. Det är också viktigt att uppmärksamma skillnaderna i villkor för studenter som redan har barn innan studierna och de studenter som får barn och tar föräldraledigt under studietiden. Låg grundnivå i föräldraförsäkringen Studenter som under studietiden får barn har rätt till föräldrapenning under sin föräldraledighet. Många studenter kommer direkt från gymnasieskolan och har därav ingen inkomst att basera den sjukpenninggrundade inkomsten (SGI) på. Men den som tidigare inte haft ett förvärvsarbete innan studierna har dock rätt till lägsta beloppet som motsvarar 180 kr per dag. En höjning gjordes nyligen från 60 till 180 kr. Men detta är fortfarande under det dagbelopp fullt studielån ger. Detta kan påverka genomströmningen av studenter och etableringen på arbetsmarknaden på ett negativt sätt. Faktaruta Föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och sjukpenning är alla baserade på den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). SGI:n fastställs av Försäkringskassan utifrån beräknad årlig arbetsinkomst. Den högsta sjukpenninggrundande inkomsten är idag 307 500 kronor och den lägsta 9 900 kronor. En person som väljer att studera finansierade med studiemedel får behålla sin SGI som blir vilande under studietiden. Den som studerar med studiestöd och samtidigt arbetar vid sidan av studierna, eller under lov, kan få en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som baseras på den nya inkomsten. Det kallas för studietids-sgi Är studenter med barn mer benägna hoppa av sina studier? Centerpartiet har låtit Riksdagens utredningstjänst (RUT) genomföra en kartläggning av dels avbrott och studieuppehåll bland studenter med barn, dels om gruppen studenter med barn är särskilt överrepresenterad i statistiken över studieavbrott och dels hur lärosätena aktivt arbetar för att underlätta för studenter med barn att klara av studierna. 7

Inget av de lärosäten som Utredningstjänsten har varit i kontakt med har genomfört någon större utvärdering av studieavbrott för gruppen studerande med barn. Göteborgs universitet har däremot genomfört en studie som bl.a. omfattade frågan om orsakerna bakom studieuppehåll. Enligt studien hade 17 procent av de studenter som avbrutit studierna uppgett barnledighet som orsak till uppehållet. Även Lunds universitets studentkårer (LUS) har publicerat en studie om föräldraskap och högre studier samt en rapport om ofrivilliga studieavhopp. Ett flertal lärosäten uppger dock att de på senare tid har vidtagit vissa åtgärder för att underlätta för gruppen studerande med barn, bl.a. genom policydokument och jämställdhetsplaner. Flera av dessa universitet och högskolor har uppgett att man försöker undvika att förlägga undervisning på kvällar och helger av hänsyn till gruppens särskilda barntillsynsbehov. Två studentkårer, i Lund och i Karlstad, tillhandahåller förskoleverksamhet med förtur för barn till studerande, och ett antal lärosäten har särskilda informationssidor till gruppen studenter med barn på sina webbplatser. Utöver det ovan beskrivna, har tre lärosäten uppgett att det för närvarande pågår utvecklingsarbeten inom området. Högskolan i Dalarna undersöker under våren 2008 hur högskolans studenter upplever sin situation, däribland möjligheterna att förena studierna med föräldraskap och familjeliv. På Institutionen för utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet ska man framöver arbeta vidare med en uppföljning av studieavhopp och orsakerna bakom. Sammantaget visar olika undersökningar, och lärosätenas egna arbete med dessa frågor, att studenter med barn är en grupp som har en särskilt utsatt situation och har många gånger svårigheter att kombinera sina studier med föräldraskap. Att som förälder gå från att ha en inkomst till att leva på studiemedel blir naturligtvis kännbart rent ekonomiskt. Samtidigt är studier något som du själv tar initiativ till och ansvar för och de flesta är som regel medvetna om de ekonomiska förutsättningarna. Men för att underlätta för studenter med barn att ta steget till att börja studera behöver systemen och attityderna till studenter med barn förbättras och ses över. 8

Avslutande diskussion Studenters sociala och ekonomiska villkor påverkas och är beroende av ett flertal faktorer. Centerpartiet genomför tillsammans med övriga allianspartiet en rad nödvändiga reformer för att underlätta för studenter att påbörja studier men även att genomföra sina studier. Genom den studiesocial utredning kommer en ordentlig översyn av dessa frågor att göras. Och detta behövs! Det är på tiden att vi inför villkor som möjliggör studier utifrån olika studentgruppers livssituationer och behov. En höjning av studiebidraget och fribeloppet kommer att skapa en stabilare ekonomisk situation för studenterna och öka genomströmningen och etableringen på arbetsmarknaden. För svensk ekonomi är det gynnsamt då sysselsättning och skatteintäkter ökar eftersom studietiden generellt förkortas. Det behövs både utbildning för arbetsmarknaden och en arbetsmarknad för studenterna. Systemen måste vara så pass flexibla att det går att anpassa till framtida efterfrågan och behov. Viktigt är också att studier ska ses som en attraktiv investering för den enskilde både ur ett individ-, kunskaps- och arbetsmarknadsperspektiv. Jag vill leva för att studera, inte studera för att leva (Francis Bacon 1561-1626) 9