mmm.fi 20.3.2017 MMMO 18:00/2016 BEGÄRAN OM UTLÄTANDE 1(2) Enligt sändlista BEGÄRAN OM UTLÄTANDE OM UTKAST TILL STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV 6 OCH 13 I STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ETT KVOTSYSTEM FÖR DET KOMMERSIELLA FISKET Jord- och skogsbruksministeriet begär ert utlätande om det bilagda utkastet tili statsrädets förordning om ändring av 6 och 13 i statsrädets förordning om ett kvotsystem för det kommersiella fisket. Utlätandena ska inlämnas senast 31 mars 2017 i första hand per e-post tili adressen kiriaamo@mmm.fi eller per brev tili Jord- och skogsbruksministeriet, PB 30, 00023 STATSRÄ- DET. Utlätanden i elektronisk form ska sparas i pdf, Word eller rtf format. Denna begäran om utlätande bar sänts endast elektroniskt. Utlätanden kan ges även av andra instanser än de som nämns i sändlistan. Ministeriets begäran om utlätande och tili det hörande material finns tillgängligt pä ministeriets webbplats under rubriken http://mmm.fi/sv/paremiss. Ytterligare information ges av konsultativ tjänsteman Orian Bondestam (tfn: 0295 16 2494), e- post: förnamn.efternamn@mmm.fi. Avdelningschef Konsultativ tjänsteman Orian Bondestam BILAGOR: Statsrädets förordning om ändring av 6 och 13 i statsrädets förordning om ett kvotsystem för det kommersiella fisket Promemoria A MAA- JA METSÄTALOUSMINISTERIÖ. PL 30,00023 VALTIONEUVOSTO (Helsinki). puh. 0295 16 001 - faksi (09) 160 54202 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET PB 30, 00023 STATSRÄDET (Helsingfors) - tfn 0295 1 6 001 - fax (09) 1 60 54202 A MINISTRY OF AGRICULTURE AND FORESTRY. PO Box 30, FI-00023 GOVERNMENT, Finland (Helsinki) - tel. +358 295 16 001 - fax +358 9 160 54202
2(2) SÄNDLISTA Justitieministeriet Miljöministeriet Älands landskapsregering Närings-, trafik- och miljöcentralen för Egentliga-Finland Forststyrelsen Naturresursinstitutet Centralförbundet för Fiskerihushällning Finlands Yrkesfiskarförbund Finlands fiskhandlarförbund Finlands naturskyddsförbund Finlands pälsdjursuppfödares förbund Landskapsförbunden vid kusten Livsmedelsindustriförbundet Maa-ja metsätaloustuottajain keskusliitto MTK ry Natur och Miljö rf WWF Finland Svenska Lantbruksproducentemas centralförbund SLC r.f. Den undertecknade begäran om utlätande finns i jord- och skogsbruksministeriets arkiv.
Statsrädets förordning om ändring av 6 och 13 i statsrädets förordning om ett kvotsystem för det kommersiella fisket I enlighet med statsrädets beslut ändras i statsrädets förordning om ett kvotsystem för det kommersiella fisket (1050/2016) 6 och 13 som följer: 6 Särskilda fiskekvoter För de kommersiella fiskare som inte innehar överlätbara eller icke överlätbara nyttjanderät ter eller aktörsspecifika fiskekvoter inom Finlands ifrägavarande fiskekvot för strömming, vassbuk eller lax reserveras Aav Finlands fiskekvoter reserveras för kommersiella fiskare sädana särskilda fiskekvoter som avses i 18 i genomförandelagen enligt följande: 1) för fiske med nät efter strömming och sädant smäskaligt träl- och ryssiefiske efter strömming som avses i 13 samt för bifängster av strömming i kommersiellt fiske efter andra fiskarter än strömming eller vassbuk en särskild fiskekvot pä 700 800 ton av strömmingskvoten för Finska viken och centrala Östersjön, samt en särskild fiskekvot pä 1 600 700 ton av strömmingskvoten för Bottniska viken, 2) för fiske med nät och ryssja och i 13 avsett smäskaligt trälfiske efter vassbuk samt för bifängster av vassbuk i kommersiellt fiske efter andra fiskarter än strömming eller vassbuk en särskild fiskekvot pä 150 50 ton av vassbukskvoten, 3) för fangster av lax vid fiske efter andra fiskarter en särskild fiskekvot pä 300 laxar av laxkvoten för centrala Östersjön och Bottniska viken samt en särskild fiskekvot pä 150 laxar av laxkvoten för Finska viken. Qvan i 1 mom. avsedd bifängst av strömming. vassbuk eller lax far utgöra högst 50 procent av den totalfängst som lossas frän fiskefartyget. 13 Smäskaligt träl- och ryssiefiske efter strömming och vassbuk En kommersiell fiskare far utan en aktörsspecifik fiskekvot för-^-yssjefiske efter strömming fiska inom ramen för de särskilda fiskekvoter för strömming som avses i 6 fiska högst 20 ton 2 000 kilogram strömming per är med ryssja. Den strömmingsfängst som överskrider 20 ton registreras i den kommersiella fiskarens aktörsspecifika fiskekvot för ryssiefiske. En kommersiell fiskare far pä ett fiskefartyg med en total längd pä mindre än 12 meter med träl fiska högst 20 ton strömming per är och 10 ton vassbuk per är inom ramen för de särskilda fiskekvoter för strömming och vassbuk som avses i 6, Den strömmingsfängst som överskrider 20 ton och den vassbuksfängst som överskrider 10 ton registreras i den kommersiella fiskarens aktörsspecifika fiskekvot för trälfiske. Denna förordning träder i kraft den mars 2017. Helsingfors den 2017
JORD- OCH SKOGSBRUKSMIN1STERIET Promemoria Konsultativ tjänsteman 20.3.2017 Orian Bondestam STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV 6 OCH 13 I STATSRÄDETS FÖR- ORDNING OM ETT KVOTSYSTEM FÖR DET KOMMERSIELLA FISKET HUVUDSAKLIGT INNEHÄLL MOTIVERING 1. Förslag Det föresläs att statsrädet utfärdar en förordning genom vilken 6 och 13 i statsrädets förordning om ett kvotsystem för det kommersiella fisket (1050/2016) ändras. Ändringen gäller omfattningen av och ändamälet med de särskilda fiskekvotema samt dimensioneringen av det smäskaliga ryssje- och trälfisket efter strömming och vassbuk. Förordningen avses gälla tills vidare. Lagen om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik (1048/2016, nedan genomförandelagen) trädde i kraft den 12 december 2016. Med stöd av lagen utfardades statsrädets förordning om ett kvotsystem för det kommersiella fisket (1050/2016). I genomförandelagen ingär fullmakter att utfärda förordning av statsrädet hl.a. om särskilda fiskekvoter och begränsningar av det kommersiella fisket. Jord- och skogsbrukministeriet fattade den 30 december 2016 beslut om tilldelning av överlätbara nyttjanderätter i fräga om fiskekvotema för strömming och vassbuk tili kommersiella fiskare. I samband med detta framgick det att mänga kommersiella fiskare endast tilldelades mycket smä nyttjanderätter framför allt för ryssjefiske, och att Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral pä hasis av dessa endast kunde tilldela fiskama mycket smä aktörsspecifika fiskekvoter. Det är dock oändamälsenligt att begränsa det smäskaliga ryssjefisket efter strömming pä hasis av mycket smä nyttjanderätter. Ryssjefiske efter strömming är ofta den fiskeform inom vilken det kommer in nya kommersiella fiskare pä marknaden. Typiskt för ryssjefiske är ocksä att fängsten kan variera kraftigt och att storleken pä fängsten inte kan förutses. Därför kan väldigt begränsade aktörsspecifika fiskekvoter för ryssjefiske efter strömming försvära det smäskaliga fisket, och kan trots kvotinnehavarens bästa strävanden leda tili att smä aktörsspecifika fiskekvoter överskrids. Att överskrida kvotema är enligt bestämmelsema i EU:s gemensamma fiskeripolitik en allvarlig överträdelse, för vilken det päförs en sanktionsavgift pä minst 2 000 euro. Pä grund av detta föresläs det att alla kommersiella fiskare ska fä fiska 20 ton strömming per är med ryssja. Med träl fär man fiska samma mängd strömming och högst 10 ton vassbuk per är, men endast med fiskefartyg vars totala längd är mindre än 12 meter (kustfartyg). Detta gäller bäde sädana kommersiella fiskare som har nyttjanderätt och/eller aktörsspecifika fiskekvoter och sädana som inte har det. Detta skulle möjliggöra smäskaligt ryssjefiske efter strömming och trälfiske efter strömming och vassbuk utan större risk för att smä aktörsspecifika fiskekvoter överskrids.
2 2. Detaljmotivering När en kommersiell fiskare har fiskat 20 eller 10 ton, ska Askaren ha en aktörsspecifik fiskekvot för strömming eller vassbuk för att kunna fortsätta fiska. Eftersom alla kommersiella fiskare fär fiska ovannämnda fängst pä 20 eller 10 ton, mäste ocksä de särskilda fiskekvotema för strömming och vassbuk för detta syfte utökas. 6 Särskilda fiskekvoter I paragrafen föreskrivs om särskilda fiskekvoter. I 18 i genomförandelagen konstateras det att de särskilda fiskekvotema fastställs pä hasis av de olika fiskeformemas fängststatistik frän tidigare är och i sä smä mängder som möjligt sä att de inte onödigt begränsar det fiske som bedrivs genom överlätbara eller icke-överlätbara nyttjanderätter och genom de aktörsspecifika fiskekvoter som fördelas enligt dem. Det föresläs att de särskilda fiskekvotema för strömming och vassbuk utökas sä att de räcker tili att omfatta de 20 ton som föresläs för träl- och ryssjefiske efter strömming och de 10 ton som föresläs för trälfiske efter vassbuk. Utgäende frän antalet ryssjefiskare och fängstema bedöms det att en förstoring av den särskilda fiskekvot som hör tili Bottniska viken tili 1 600 ton (nu 700 ton), strömmingskvoten för det andra omrädet tili 700 ton (nu 500 ton) samt en förstoring av den särskilda fiskekvoten som hör tili vassbukskvoten tili 150 ton (nu 50 ton) skulle räcka att täcka de tilläggsfängster som förorsakas av förändringen samt de strömmings- och vassbuksfängster som fäs i skötfisket. Paragrafen ändras ocksä sä att en kommersiell fiskares fängst kan registreras i de särskilda fiskekvotema, även om den kommersiella Askaren har aktörsspecifika fiskekvoter för dessa. Detta skulle ge flexibilitet särskilt i bedrivandet av ryssjefisket vid kusten. 13 Smäskaligt träl- och ryssjefiske efter strömming och vassbuk I paragrafens 1 mom. föreskrivs enligt förslaget att en kommersiell fiskare med ryssja fär fiska högst 20 ton strömming, som registreras i de särskilda fiskekvotema enligt 7. Fängster som överskrider detta ska registreras i de aktörsspecifika fiskekvotema för ryssjefiske. Pä sä sätt utgör denna fängstmängd en gräns för det smäskaliga ryssjefisket efter strömming. I paragrafens 2 mom. föreskrivs enligt förslaget att en kommersiell fiskare pä ett fiskefartyg med en total längd pä mindre än 12 meter med träl fär fiska högst 20 ton strömming per är och 10 ton vassbuk per är. Fängsten ska registreras i de särskilda fiskekvotema enligt 7. Fängster som överskrider detta ska registreras i de aktörsspecifika fiskekvotema för trälfiske. Pä sä sätt utgör denna fängstmängd en gräns för det smäskaliga trälfisket efter strömming och vassbuk. I paragrafen stryks kravet pä att fiske inom ramen för de särskilda fiskekvotema kräver att den kommersiella Askaren inte har nägon aktörsspecifik fiskekvot. Denna bestämmelse är onödig och är tili hinder för den flexibilitet som förutsätts i det smäskaliga kustfisket.
3 3. Förslagets konsekvenser Förordningen föresläs träda i kraft den april 2017. Förslaget tili förordning har ekonomiska konsekvenser för flskenäringen som föranleds av införandet av de fängster som avses ovan och av utvidgandet av de särskilda fiskekvotema. Verksamhetsförutsättningama för kommersiella fiskare med smä överlätbara nyttjanderätter och/eller aktörsspecifika fiskekvoter förbättras i och med förslaget, eftersom de kan fiska en viss fängst inom ramen för de särskilda fiskekvotema innan fängsten ska registreras i de aktörsspecifika fiskekvotema. Pä hela Finlands kustomräde finns det 40 kommersiella fiskare vars aktörsspecifika fiskekvot för ryssjefiske är mindre än 20 ton och 30 kommersiella fiskare vars aktörsspecifika fiskekvot för ryssjefiske är mindre än 10 ton. Dessutom finns det sädana kommersiella fiskare som pä gmnd av de smä fängstema inte kunnat beviljas överlätbara nyttjanderätter. Majoriteten av dessa fiskare som bedriver smäskaligt ryssjefiske verkar i Bottniska viken. Sammanlagt 19 kommersiella fiskare har aktörsspecifika fiskekvoter för trälfiske som underskrider 20 ton strömming jämnt fördelat pä bäda kvotomrädena. Av dessa har dock en avsevärd del fiskats med över 12 meter länga fiskefartyg. Alla fiskare som bedriver ryssjefiske efter strömming och som har aktörsspecifika fiskekvoter ska enligt förslaget fä fiska de avsedda fängstmängdema inom ramen för de särskilda fiskekvotema innan deras fängster ska registreras i de aktörsspecifika fiskekvotema. Säledes fär alla som bedriver ryssjefiske efter strömming ökade fiskemöjligheter även om dessa proportionellt sett förbättras mest i ffäga om innehavare av smä aktörsspecifika fiskekvoter. Sammantaget kan det bedömas att de fängstmängder som fäs vid ryssjefiske trots de nya arrangemangen inte kommer att överskrida tidigare ärs fängstmängder. Antalet kommersiella fiskare kommer inte att öka avsevärt och fängstmängdema beror i huvudsak pä milj öförhällandena och hur mycket fisk som leker. När det gäller trälfisket leder de föreslagna ändringama tili minskning av de kvotdelar för strömming och vassbuk som tilldelas pä hasis av överlätbara nyttjanderätter. Säledes leder detta tili nägot mindre aktörsspecifika fiskekvoter för trälfiske. Det föresläs att den särskilda fiskekvoten för strömming i Bottniska viken höjs med 900 ton tili 1 600 ton. Det föresläs att den särskilda fiskekvoten för strömming i Finska viken och centrala Östersjön höjs med 200 ton tili 700 ton och fiskekvoten för vassbuk med 100 ton tili 150 ton. Är 2017 tilldelas totalt ca 121 274 ton (108 117 ton + 13 157 ton i form av kvot som överförs frän 2016) pä hasis av överlätbara nyttjanderätter inom ramen för strömmingskvoten för Bottniska viken. I och med att denna mängd i enlighet med förslaget minskar med 700 ton, motsvarar det en minskning pä ca 0,6 procent i de slutliga aktörsspecifika fiskekvoter som tilldelas pä hasis av överlätbara nyttjanderätter 2017. Motsvarande minskningar i strömmingskvoten för Finska viken och centrala Ostersjön är ca 0,5 procent (200 ton av 39 155 ton (35 064 ton + 4 090 ton i kvoter som överförs frän 2016)) och i vassbukskvoten ca 0,8 procent (100 ton av 12 268 ton). Dessa ändringar är smä med beaktande av det Stora antalet kommersiella fiskare som bedriver smäskaligt fiske och som drar nytta av förslaget. Dessutom ska minskningar
4 inte göras i redan beviljade aktörsspecifika fiskekvoter för ryssje- och trälfisket, utan de slutliga kvotema är lite mindre än annars. Förslaget skulle även minska pä beviljandet av icke överlätbara nyttjanderätter eftersom de kommersiella fiskare som är nybörjare och som fätt endast smä överlätbara nyttjanderätter eller inte bar sädana inte nödvändigtvis skulle behöva söka ickeöverlätbara nyttjanderätter för utvecklandet av sin verksamhet. De icke-överlätbara nyttjanderättema kan totalt utgöra högst fyra procent av de kvotmängder som fördelas och kan sälunda tillsammans vara betydligt större än förstoringen av de särskilda fiskekvoter som föresläs i denna ändring. Jord- och skogsbruksministeriet skulle efter ryssjefiskesäsongen 2017 och tom. slutet av är 2017 utreda utnyttjandegraden av de särskilda fiskekvotema och de olika fiskeformemas (nät, ryssja och träl) andel av utnyttjandet. Utgäende frän detta skulle man föra diskussioner med de berörda intressentema om behovet att ändra de arrangemang som avses i denna förordningsändring och storleken pä de särskilda fiskekvotema sä att de inte för fisket är 2018 skulle vara onödigt stora. Utgäende frän en gemensam bedömning skulle man göra möjliga ändringar sä att de kvotmängder som fördelas utgäende frän de överlätbara nyttjanderättema skulle är 2018 vara sä stora som möjligt och att de särskilda fiskekvotema skulle räcka för de definierade ändamälen.