Utkomststöd 07.09.2017
Innehåll 1 Förmånsanvisning... 1 1.1 God förvaltning... 1 1.2 Syfte... 1 1.3 Vad består förmånen av?... 1 1.3.1 Grundläggande utkomststöd... 2 1.3.1.1 Grunddel... 2 1.3.1.2 Övriga grundutgifter... 2 1.3.2 Kompletterande utkomststöd... 2 1.3.3 Förebyggande utkomststöd... 3 1.3.4 Sysselsättningspenning och reseersättning... 3 1.4 Rätt och villkor... 3 1.4.1 Rätt... 3 1.4.2 Villkor... 5 1.4.2.1 Familj... 5 1.4.2.1.1 Minderårig... 6 1.4.2.2 Värnpliktiga... 7 1.4.2.3 Eftervård... 7 1.4.2.4 Studerande... 7 1.4.2.4.1 Beviljande av grundläggande utkomststöd för studerande... 10 1.4.2.5 Utlänningar... 14 1.4.2.5.1 Rätt till nödvändigt och brådskande utkomststöd för personer som vistas tillfälligt i Finland... 16 1.4.2.5.2 Asylsökande... 16 1.4.2.5.3 Medborgare i tredjeländer... 18 1.4.2.5.4 Kvotflyktingar... 18 1.4.2.5.5 EU- och EES-medborgare... 19 1.4.2.5.6 Nordiska medborgare... 21 1.4.2.6 Fångar... 22 1.4.2.6.1 Ansökan och avgörande... 26 1.4.2.7 Företagare... 28 1.4.2.7.1 Vem är företagare... 28 1.4.2.7.2 Företagares rätt till arbetslöshetsförmåner... 29 1.4.2.7.3 Företagsformer... 29 1.4.2.7.4 Företagarens ekonomiska situation och rätt till utkomststöd... 31 1.5 Förhållande till andra förmåner... 33 1.6 Ansökan... 35 1.6.1 Hur ett ärende inleds... 36 1.6.1.1 Avsändarens ansvar... 37 1.6.1.2 Överföring av handlingar... 37 1.6.2 Vem kan söka förmåner?... 37 1.6.2.1 Personen själv... 38 1.6.2.2 Intressebevakare... 38 i
1.6.2.3 Intressebevakningsfullmäktig... 39 1.6.2.4 Ombud, dvs. befullmäktigad... 39 1.6.2.5 Nära anhörig eller annan person... 40 1.6.2.6 Kommunen... 40 1.6.2.7 Dödsboförvaltare... 40 1.6.2.8 Andra sökande... 40 1.6.3 Ansökningstid... 41 1.6.4 Begäran om tilläggsutredningar... 41 1.6.4.1 Tilläggsutredningar i samband med utkomststödet... 43 1.6.5 Återtagande av ansökan... 45 1.6.6 Inlämnande till kommunen av ansökan som hör till kommunens behörighet... 45 1.6.6.1 Ansökan som hör till kommunens behörighet... 46 1.6.7 Övrigt samarbete med kommunen... 48 1.7 Belopp... 48 1.7.1 Beloppet av det grundläggande utkomststödets grunddel... 48 1.7.1.1 Familjer och boende i gemensamt hushåll... 49 1.7.1.2 Grunddelen för ensamstående och ensamförsörjare... 50 1.7.1.3 Grunddelen för en person över 18 år som bor i gemensamt hushåll... 50 1.7.1.4 Grunddelen för en person över 18 år som bor hos sina föräldrar... 51 1.7.1.5 Grunddelen för barn... 51 1.7.2 Minsta belopp som betalas ut... 52 1.7.3 Sänkning av grunddelen... 52 1.7.3.1 Handlingsplan för att hjälpa kunden att klara sig på egen hand... 54 1.7.3.2 Sänkning av grunddelen med högst 20 %... 54 1.7.3.3 Sänkning av grunddelen med högst 40 %... 55 1.8 Bestämningsgrunder... 56 1.8.1 Tiden... 56 1.8.1.1 Ändring av skatteprocenten... 57 1.8.1.2 Tiden för vilken inkomsten fastställs och uppdelning av inkomsten... 57 1.8.1.2.1 Uppdelning av inkomsten... 58 1.8.1.2.2 Överföring... 58 1.8.1.2.3 Periodisering... 59 1.8.2 Inkomster som ska beaktas... 59 1.8.2.1 Sociala förmåner... 59 1.8.2.2 Löneinkomster... 61 1.8.2.3 Företagares inkomster... 62 1.8.2.3.1 Näringsidkares inkomster... 64 1.8.2.3.2 Inkomster för bolagsmän i öppet bolag eller kommanditbolag (personbolag)... 64 1.8.2.3.3 Inkomster för delägare i aktiebolag... 64 1.8.2.3.4 Inkomster av annan företagsverksamhet... 65 1.8.2.3.5 Annat som bör beaktas vid uppgörande av företagarens kalkyl... 65 1.8.2.3.6 Företagarens utgifter... 66 1.8.2.3.7 Beaktande av företagares tillgångar... 67 1.8.2.4 Lantbruksföretagares inkomster... 68 1.8.2.5 Renhushållningsidkares inkomster... 68 1.8.2.6 Skogsägares inkomster... 68 1.8.2.7 Kapitalinkomster... 69 ii
1.8.2.8 Övriga inkomster... 69 1.8.2.9 Inkomster för personer under 18 år... 70 1.8.2.10 Uppgifter från penninginstitut... 70 1.8.3 Inkomster som inte beaktas... 71 1.8.4 Avdrag på inkomsterna... 73 1.8.5 Utsökning... 74 1.8.6 Skuldsanering... 74 1.8.7 Kvittning mot förmån och indrivning av barnförhöjning... 75 1.8.8 Tillgångar... 75 1.8.9 Utgifter... 78 1.8.9.1 Utgifter som täcks med grunddelen... 78 1.8.9.2 Övriga grundutgifter... 79 1.8.9.3 Boendeutgifter... 79 1.8.9.3.1 Utgifter för hyresbostad... 80 1.8.9.3.2 Utgifter för bostadsrättsbostad och delägarbostad... 81 1.8.9.3.3 Utgifter för ägarbostad... 81 1.8.9.3.4 Andra boendeformer... 82 1.8.9.3.5 Särskilda behov i anslutning till boendet och andra omständigheter... 83 1.8.9.3.6 Utgifter i samband med flyttning... 83 1.8.9.3.7 Hyresgarantier... 85 1.8.9.3.8 Hushållselektricitet... 89 1.8.9.3.9 Garanti för hushålls- eller uppvärmningselektricitet och fjärrvärme... 90 1.8.9.3.10 Hemförsäkring... 91 1.8.9.3.11 Skäliga boendeutgifter... 92 1.8.9.4 Andra hälso- och sjukvårdsutgifter än de som ingår i grunddelen... 95 1.8.9.4.1 Klientavgifter inom den offentliga hälso- och sjukvården... 95 1.8.9.4.2 Kostnadena inom den privata hälso- och sjukvården... 96 1.8.9.4.3 Utgifter i anslutning till mun- och tandvård... 96 1.8.9.4.4 Beviljande av glasögon och kontaktlinser... 97 1.8.9.4.5 Resekostnader i anslutning till offentlig hälso- och sjukvård... 98 1.8.9.4.6 Hur behandlar du en kostnad som har uppkommit till följd av en kunds resa till offentlig hälso- och sjukvård?... 101 1.8.9.4.7 Läkemedel och andra preparat som köps på apoteket... 102 1.8.9.4.8 Betalningsförbindelse för inköp på apotek... 102 1.8.9.4.9 Medicinskt syre... 107 1.8.9.4.10 Läkemedelskostnader som kunden betalat själv... 108 1.8.9.4.11 Läkemedelshandläggaren meddelar utkomststödet ifall kundens årssjälvrisk överskrids (under arbete)... 108 1.8.9.5 Utgifter för barndagvård samt utgifter för morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever... 109 1.8.9.6 Utgifter för umgänge med barn... 110 1.8.9.7 Utgifter för anskaffning av en nödvändig identitetshandling, uppehållshandling eller resehandling.... 112 1.8.9.8 Särskilda utgifter i anslutning till studier... 113 1.8.9.9 Utgifter som inte beaktas... 113 1.8.10 Utgifter som omfattas av kompletterande och förebyggande utkomststöd... 114 1.9 Avgörande... 114 1.9.1 Handläggningsställe... 115 iii
1.9.2 Jäv... 117 1.9.2.1 Handläggnings- och avgörandeförbud... 117 1.9.2.2 Konstaterande av jäv... 117 1.9.3 Handläggningstid... 117 1.9.3.1 Handläggningstid 7 vardagar... 117 1.9.3.2 Handläggningstid för ansökan som avser följande månad eller ännu senare period... 118 1.9.3.3 Brådskande ansökan, handläggningstid 0 1 vardag... 118 1.9.4 Kalkyl... 119 1.9.5 Begäran om sakkunnigutlåtande... 120 1.9.6 Tilläggsutredningar... 120 1.9.7 Hörande... 121 1.9.7.1 När ska kunden höras?... 121 1.9.7.2 Hur går hörandet till?... 121 1.9.8 Meddelande av beslut... 121 1.9.8.1 Meddelande av beslut om utkomststöd... 122 1.9.8.2 Hänförande av kostnader till kommunen... 122 1.9.8.3 Tid för vilken förmånen beviljas... 125 1.9.8.4 Avslag på ansökan om grundläggande utkomststöd... 127 1.9.8.5 Mottagare av beslutet... 127 1.9.8.6 Bedömning av behovet av socialvård samt kontakt med kommunen... 127 1.10 Utbetalning... 130 1.10.1 Egentlig betalningsdag... 130 1.10.2 Utbetalning i flera poster... 130 1.10.3 Betalningsförbindelser... 131 1.10.4 Betalningsadress... 132 1.10.5 Övriga betalningsmottagare... 133 1.10.5.1 Intressebevakare och intressebevakningsfullmäktig... 133 1.10.5.2 Hyresvärd... 133 1.10.5.3 Betalning till socialförvaltningens förmedlingskonto... 134 1.10.5.4 Betalning till bostadsaktiebolaget... 134 1.10.6 Betala räkningar... 134 1.10.6.1 Fakturor utifrån betalningsförbindelser... 135 1.10.7 Förskottsinnehållning... 135 1.11 Skyldighet att lämna uppgifter och anmälningsskyldighet... 136 1.12 Rättelse och undanröjande av beslut (rättelse av ett sakfel, ett fel i förfarandet eller ett skrivfel)... 137 1.12.1 Allmänt... 137 1.12.2 Rättelse av sakfel eller fel i förfarandet... 137 1.12.3 Rättelse av ett skrivfel... 139 1.12.4 Återbrytande av beslut om utkomststöd... 139 1.13 Justering... 139 1.13.1 Justering då kunden får andra inkomster än förvärvsinkomster efter att beslutet meddelats (s.k. justering av förmånsinkomst)... 140 1.13.2 Att beakta förvärvsinkomster i efterhand... 141 1.13.3 Justering på grund av annan förändring i förhållandena än ändrade inkomster... 141 iv
1.14 Återkrav... 142 1.14.1 Huvudregeln är förbud mot återkrav... 142 1.14.2 Grunderna för återkrav... 142 1.14.2.1 Att bestämma om återkrav i samband med beslutet om beviljande... 143 1.14.2.2 Återkrav på grund av vilseledande uppgifter som lämnats uppsåtligen eller på uppsåtlig försummelse av anmälningsskyldigheten... 144 1.14.3 Förutsättningar och hinder för återkrav... 145 1.14.4 Ansöka om återkrav hos förvaltningsdomstolen... 146 1.14.5 Uttagande och kvittning ur emotsedd förmån... 146 1.15 Sökande av ändring... 147 1.15.1 Hur man söker ändring... 147 1.15.2 Vem kan göra en begäran om omprövning eller anföra besvär?... 148 1.15.2.1 En parts besvärsrätt... 148 1.15.2.2 FPA:s rätt att söka ändring... 149 1.15.3 Upprättande av begäran om omprövning och besvärsskrift... 149 1.15.4 Tidsfrist för begäran om omprövning och besvärstid... 150 1.15.4.1 Begäran om omprövning eller besvär lämnas in för sent... 151 1.15.4.2 Anvisning om hur man begär omprövning eller söker ändring saknas... 151 1.15.4.3 Kompletteringar... 152 1.15.4.4 Återtagande av begäran om omprövning eller besvär... 152 1.15.5 Omprövningsförfarandet är inte självrättelse... 152 1.15.6 Rättelse av fel... 152 1.15.6.1 Rättelse av sakfel... 152 1.15.6.2 Rättelse av ett skrivfel... 153 1.15.7 FPA:s center för omprövning av utkomststödsärenden... 153 1.15.8 Ta emot en begäran om omprövning eller en besvärsskrift... 153 1.15.8.1 Begäran om omprövning... 154 1.15.8.2 Behandling av en begäran om omprövning vid FPA:s center för omprövning av utkomststödsärenden... 154 1.15.8.3 Hur man överklagar ett beslut gällande en begäran om omprövning... 154 1.15.8.4 Behandling av besvär hos förvaltningsdomstolen... 155 1.15.8.5 Överklagande av förvaltningsdomstolens beslut... 155 1.15.9 Ny ansökan eller tilläggsutredning... 156 1.15.9.1 Begäran om omprövning behandlas alltjämt vid centret för omprövning... 156 1.15.9.2 Besvären har redan skickats till förvaltningsdomstolen... 156 1.15.10 Utlåtande... 156 1.15.10.1 Uppgörande och delgivning av utlåtande... 157 1.15.10.2 Genmäle av den ändringssökande... 157 1.15.11 Besvär skickas till förvaltningsdomstolen... 157 1.15.12 Tilläggsutredningar... 157 1.15.12.1 Ny ansökan om utkomststöd... 157 1.15.12.2 Ny ansökan som gäller en annan förmån... 158 1.15.12.3 Tilläggsutredningar som inkommit för sent... 158 1.15.13 Muntlig behandling... 158 v
1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt utifrån de webbsidor på FPA:s intranät där förmånsanvisningen finns. 1.1. God förvaltning 1.2. Syfte Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagen tillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, interna förvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper. Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpas speciallagen. Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Syftet med utkomststödet är att trygga individens och familjens försörjning och att främja deras möjligheter att klara sig på egen hand. Med hjälp av utkomststödet tryggas minst den nödvändiga försörjning som en person och familj behöver för ett människovärdigt liv. Utkomststödet är i regel avsett att vara en kortvarig förmån och syftet är att hjälpa mottagaren att komma över tillfälliga svårigheter eller att förhindra att sådana svårigheter uppkommer. FPA ansvarar för det grundläggande utkomststödet som består av en grundddel och en del som täcker övriga grundutgifter. Med det grundläggande utkomststödet ordnas bland annat nödvändig kost och boende. Kommunerna ansvarar för det kompletterande och det förebyggande utkomststödet. Då kompletterande utkomststöd beviljas beaktas i behövlig utsträckning utgifter för boende som inte omfattas av det grundläggande utkomststödet. Därtill beaktas särskilda utgifter som på grund av en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden ansetts behövliga för tryggande av försörjningen eller främjande av förmågan att klara sig på egen hand. Avsikten med det förebyggande utkomststödet är att främja en persons och familjs sociala trygghet och förmåga att klara sig på egen hand samt att förebygga marginalisering och långvarigt beroende av utkomststöd. 1.3. Vad består förmånen av? Utkomststödet består av grundläggande utkomststöd, kompletterande utkomststöd och förebyggande utkomststöd. FPA avgör ärenden som gäller grundläggande utkomststöd. Det består av en grunddel och en del som täcker övriga grundutgifter. Kommunen beviljar enligt behovsprövning kompletterande utkomststöd och förebyggande utkomststöd. 1
1.3.1. Grundläggande utkomststöd Det grundläggande utkomststödet består av en grunddel och en del som täcker övriga grundutgifter. FPA avgör ärenden som gäller grundläggande utkomststöd. Det grundläggande utkomststödets belopp är skillnaden mellan de utgifter som bestäms i lagen om utkomststöd och de disponibla inkomsterna. 1.3.1.1. Grunddel Med grunddelen täcks utgifter för kost utgifter för kläder mindre hälso- och sjukvårdsutgifter utgifter för personlig hygien och renlighet i hemmet utgifter för användning av lokaltrafik utgifter för prenumeration på en dagstidning utgifter för användning av telefon och datakommunikation utgifter för hobby- och rekreationsverksamhet motsvarande utgifter för en persons och familjs dagliga uppehälle (t.ex. dröjsmåls- och indrivningskostnader samt amorteringar på lån och krediter). Kunden kan själv avgöra vad hen använder grunddelen till. Ingen utredning behöver lämnas in om det. 1.3.1.2. Övriga grundutgifter Utöver de utgifter som täcks med grunddelen beaktas följande utgifter till behövligt belopp som övriga grundutgifter: 1. boendeutgifter, nödvändiga underhållsutgifter för andra ägarbostäder än ägarbostäder i bolagsform samt nödvändiga utgifter som hänför sig till inflyttning i en bostad 2. utgifter för användning av hushållselektricitet 3. hemförsäkringspremier 4. andra hälso- och sjukvårdsutgifter än de som ingår i grunddelen 5. utgifter för barndagvård samt utgifter för morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever 6. utgifter för en förälder, som bor i ett annat hushåll än barnet, för umgänget med barnet till den del utgifterna grundar sig på ett avtal som det kommunala organ som ansvarar för socialvården fastställt eller på ett domstolsbeslut; 7. utgifter för anskaffning av en nödvändig identitetshandling, uppehållshandling eller resehandling. 1.3.2. Kompletterande utkomststöd Det kompletterande utkomststödet handläggs av kommunen. Om en ansökan inkommer till FPA styrs den till kommunen. Då kompletterande utkomststöd beviljas beaktas i behövlig utsträckning särskilda utgifter som omfattar 1. andra utgifter för boende än de som ingår i övriga grundutgifter (ABoBL 938/2014 9 ) 2
2. särskilda utgifter som på grund av en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden ansetts behövliga för tryggande av försörjningen eller främjande av förmågan att klara sig på egen hand. Som en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden kan anses till exempel långvarigt utkomststöd, en långvarig eller svår sjukdom samt särskilda behov i anslutning till barns hobbyverksamhet. Då kompletterande utkomststöd beviljas kan också sådana utgifter beaktas som primärt hör till utgifter som täcks med grundläggande utkomststöd, men som på grund av en persons eller familjs särskilda situation är så stora att det grundläggande utkomststödet inte räcker till. 1.3.3. Förebyggande utkomststöd Det förebyggande utkomststödet handläggs av kommunen. Om en ansökan inkommer till FPA styrs den till kommunen. Förebyggande utkomststöd är en form av utkomststöd som beviljas av kommunen och som också används som ett redskap i socialarbetet. Kommunen beviljar förebyggande utkomststöd enligt grunder som den fastställt. Förebyggande utkomststöd kan beviljas bland annat för åtgärder som vidtas för att aktivera stödtagaren, trygga dennes boende, lindra svårigheter till följd av överskuldsättning eller en plötsligt försämrad ekonomisk ställning samt för andra syften som främjar stödtagarens förmåga att klara sig på egen hand. 1.3.4. Sysselsättningspenning och reseersättning Sysselsättningspenning och reseersättning som betalas till den som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte hör inte till det grundläggande utkomststödet. Ansökningar om sysselsättningspenning och reseersättning överförs till kommunen med stöd av förvaltningslagen. 1.4. Rätt och villkor Beviljande av utkomststöd förutsätter en ansökan. Ansökan kan göras via FPA:s e-tjänst, med FPA:s pappersblankett eller muntligt. Ansökan När man bedömer behovet av grundläggande utkomststöd är utgångspunkten att var och en är skyldig att enligt bästa förmåga ta hand om sig själv och sköta sin försörjning. Rätt till grundläggande utkomststöd har var och en som är i behov av stöd och inte kan få sin försörjning på något annat sätt. Det grundläggande utkomtstödet är ett stöd som beviljas i sista hand och innan det beviljas ska man utreda personens och familjens möjligheter att klara sig med sina egna inkomster och tillgångar eller andra inkomstkällor. 1.4.1. Rätt Var och en har rätt till grundläggande utkomststöd om villkoren för beviljande enligt lagen om utkomststöd uppfylls. Ingen persongrupp kan lämnas utanför utkomststödet utan behovet av stöd ska bedömas separat för varje sökande individ eller familj. Rätten till grundläggande utkomststöd faststställs enligt vistelse i Finland. Det grundläggande utkomststödet gäller var och en som är i behov av stöd och inte kan få sin försörjning genom förvärvsarbete, verksamhet som företagare, med hjälp av andra förmåner 3
som tryggar försörjningen, genom andra inkomster eller tillgångar, genom omsorg från en sådan persons sida som är försörjningspliktig gentemot hen eller på något annat sätt. Utkomststödet är en förmån som beviljas i sista hand. Den som ansöker om utkomststöd och dennes familj ska aktivt hänvisas att söka primära socialskyddsförmåner eller andra förmåner. Kunden ska få råd om hur man söker förmåner. Kunden hänvisas till kommunen om hen ytterligare behöver socialvårdstjänster. Läs mer om Behov av socialvård. En person i åldern 17 64 år som söker grundläggande utkomststöd är skyldig att anmäla sig som arbetslös arbetssökande hos arbets- och näringsbyrån om inte hen: 1. är löntagare eller företagare 2. studerar på heltid 3. är arbetsoförmögen enligt definitionen i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, pensionerad, föräldraledig eller har slutat bedriva jordbruk och får avträdelsestöd, eller får rehabiliteringspenning eller ersättning för inkomstbortfall på grund av rehabilitering 4. på grund av institutionsvård eller sjukdom som konstaterats av läkare är förhindrad att ta emot arbete 5. av någon annan godtagbar orsak som motsvarar de ovanstående är förhindrad att ta emot arbete. Godtagbara orsaker är t.ex. att den sökande minst fyra timmar om dagen är familjevårdare enligt familjevårdarlagen minst fyra timmar om dagen är närståendevårdare enligt lagen om stöd för närståendevård för en äldre person, en person med funktionsnedsättning eller en sjuk person fullgör beväringstjänst eller civiltjänst sköter ett barn under tre år hemma. Skyldig att anmäla sig som arbetslös arbetssökande är inte heller den som hemma sköter ett barn som fyllt 3 år men ännu är under skolåldern om en bedömning visar att barnets behov av hemvård är sådant att det kan betraktas som en godtagbar orsak (hemvård är förenligt med barnets intresse). Om den sökande hänvisar till avvikande omständigheter enligt vilka hen eventuellt hör till en persongrupp som inte behöver anmäla sig som arbetslös arbetssökande ska du först utreda om det går att försäkra sig om saken utifrån uppgifter som FPA har. Du kan också be kunden lämna in ett beslut, där hen har beviljats en förmån, i anslutning till vilken saken framgår. Ett sådant är t.ex. ett beslut om stöd för närståendevård eller ett avtal om närståendevård. Om saken inte kan utredas ska du ändå hänvisa den sökande till arbets- och näringsbyrån och uppmana hen att utreda det som är oklart. Om den som söker grundläggande utkomststöd inte anmäler sig som arbetslös arbetssökande hos arbets- och näringsbyrån kan det grundläggande utkomststödets grunddel sänkas. Sänkningen kan göras bara om det inte äventyrar den nödvändiga försörjning som krävs för ett människovärdigt liv och om sänkningen inte annars heller kan anses oskälig. Sänkning av grunddelen Exempel Den sökande berättar att hen inte är arbetsför, men hen har inte något utlåtande, där detta framgår. Bedöm behovet av tjänster som FPA kan tillhandahålla. Utred situationen med den lokala samarbetsparten inom socialarbetet i kommunen. Hänvisa kunden till tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården för bedömning av arbetsförmågan och rehabiliteringsbehovet. Fatta ett beslut om utkomststöd för 1 2 månader. Enligt behov kan du också boka en individuell tid för kunden hos FPA. Du behöver inte fundera på att sänka grunddelen innan situationen har utretts med hjälp av de ovan nämnda åtgärderna. Berätta för kunden att stödet kan sänkas om utredningarna inte görs. 4
Enligt äktenskapslagen ska makar bidra till varandras försörjning. Motsvarande skyldighet gäller parterna i ett registrerat partnerskap. Underhållsskyldigheten kvarstår tills en eventuell äktenskapsskillnad träder i kraft. En ansökan om utkomststöd kan ändå inte avslås på den grunden att den underhållsskyldiga har försummat sin skyldighet. I en sådan situation ska man utreda möjligheterna att driva in ett beviljat utkomststöd eller en del av det hos den underhållsskyldiga. Läs mer om Grunderna för återkrav. Föräldrarna ansvarar i regel för sina barns försörjning tills barnen fyller 18. Föräldrarnas underhållsskyldighet kvarstår också då ett minderårigt barn lever i samboförhållande. Ett undantag är emellertid äktenskap som ingåtts av en minderårig, varvid föräldrarnas underhållsskyldighet upphör och underhållsskyldigheten övergår på den äkta maken. En person i vars enskilda hem ett barn placerats är inte underhållsskyldig gentemot barnet. 1.4.2. Villkor Det grundläggande utkomststödets belopp är skillnaden mellan de godkända utgifterna och de disponibla inkomsterna och tillgångarna. När en ansökan om stöd beviljas eller avslås kräver det i regel att en kalkyl görs upp. Om rätt till grundläggande utkomststöd inte enligt kalkylen uppkommer för den sökande kan personen eller familjen, beroende på situationen, ha rätt till kompletterande eller förebyggande utkomststöd eller till både och. Den sökande ska informeras om möjligheten att söka kompletterande eller förebyggande stöd hos kommunen. Grundläggande utkomststöd kan på ansökan beviljas en person eller familj som vistas i Finland. Om den som söker utkomststöd vistas delvis i Finland och delvis utomlands begränsas rätten till utkomststöd till de kostnader som har uppkommit under vistelsen i Finland. Om den sökande under den månad ansökan gäller vistas utomlands utan avbrott i mer än 3 veckors tid, prövas rätten till grundläggande utkomststöd utifrån utredningar som den sökande lämnar in. För kostnader som uppkommit utomlands (t.ex. kostnader på grund av rån eller olycksfall) beviljas inte utkomststöd. Den sökande ska informeras om möjligheten att söka kompletterande eller förebyggande stöd hos kommunen. 1.4.2.1. Familj Det grundläggande utkomststödet är en familjespecifik förmån. Med familj avses enligt lagen om utkomststöd i gemensamt hushåll boende föräldrar, en förälders minderåriga barn och adoptivbarn, äkta makar samt en man och en kvinna som lever i äktenskapsliknande förhållanden. Från och med 1.3.2017 kan också parter av samma kön ingå äktenskap eller leva i samboförhållande. Registrerat partnerskap jämställs med äktenskap. Möjligheten till registrerat partnerskap upphörde 1.3.2017, men tidigare registrerade partnerskap fortsätter att gälla. Ett barn som placerats i enskilt hem utgör med avseende på lagen om utkomststöd en familj för sig. Därmed påverkas beloppet av utkomststödet för ett barn som placerats i enskilt hem inte av barnets vårdares inkomster och tillgångar eller av inkomsterna och tillgångarna i den familj till vilken vårdaren enligt definitionen i lagen om utkomststöd hör. Kalkylen över inkomsterna och tillgångarna samt utgifterna görs upp per familj. Alla familjemedlemmar är mottagare av grundläggande utkomststöd från den dag utbetalningen görs. Det grundläggande utkomststödet anses fördelas mellan mottagarna i lika stora andelar om inte förhållandena visar på annat. Ett exempel på situationer där utkomststödet anses fördelas på annat sätt än i lika stora andelar är en familj, där en av medlemmarna har stora hälso- och sjukvårdsutgifter eller andra motsvarande kostnader som beaktas i samband med det 5
grundläggande utkomststödet. Den här bestämmelsen är av betydelse bland annat då stödet återkrävs. Myndiga barn anses inte med avseende på utkomststöd ingå i samma familj som föräldrarna, även om de bor i samma bostad. Myndiga barn ska lämna in en egen ansökan och får ett eget beslut utifrån ansökan. Se även Grunddelen för en person över 18 år som bor hos sina föräldrar. Om en mor- eller farförälder eller mor- eller farföräldrarna bor i samma hushåll som en familj enligt definitionen i lagen om utkomststöd anses hen eller de utgöra en familj för sig. Mor- eller farföräldern eller mor- eller farföräldrarna lämnar in en egen ansökan och får ett eget beslut. Moreller farföräldrarnas inkomster, förmögenhet och utgifter utgör en helhet för sig och den tidigare beskrivna familjens en helhet för sig. Utgifterna för boende och bostadsbidraget fördelas på de familjer som uppkommer på detta sätt. Läs mer om bestämningsgrunderna. Grunddelen för varje stödtagare fastställs skilt för sig. Se även Beloppet av det grundläggande utkomststödets grunddel. 1.4.2.1.1. Minderårig Föräldrarna ansvarar i regel för sina barns försörjning tills barnen fyller 18. Ett minderårigt barn som inte bor med sina föräldrar kan beviljas grundläggande utkomststöd om det av ansökan framgår att barnet de facto är i behov av utkomststöd (de primära förmånerna räcker inte till, och det ekonomiska stödet från föräldrarna räcker inte till för att trygga försörjningen). Innan det första beslutet fattas utreder man av den sökande och föräldrarna om föräldrarna bistår den sökande. Om de bistår den sökande utreder man med hur stort penningbelopp. I det här sammanhanget ska också de underhållsskyldiga föräldrarna höras. Om det av ansökan eller på annat sätt vid handläggningen framgår att barnet är klient hos barnskyddet, ska du kontakta socialväsendet i kommunen innan du kontaktar barnets föräldrar. Om man utifrån utredningarna bedömer att föräldrarna med tanke på sina inkomster och tillgångar kunde försörja barnet och att de kan anses avsiktligt ha försummat sin försörjningsplikt, konstaterar man i beslutet om grundläggande utkomststöd att det utkomststöd som beviljats den minderåriga eller en del av det kommer att återkrävas av föräldrarna. Försummelsen av försörjningsplikten gentemot en minderårig kan anses avsiktlig t.ex. i situationer där den försörjningspliktiga trots sin goda ekonomiska situation eller sina goda förtjänstmöjligheter medvetet har underlåtit att sköta sin försörjningsplikt. Ett fömånsbeslut, där man informerar om återkravet, skickas för kännedom till föräldrarna. Om föräldrarna har skiljt sig skickas beslutet till båda om de har gemensam vårdnad om barnet. Underhållsbidrag som en förälder har ålagts att betala definierar förälderns försörjningsansvar och anger den största möjliga summa som kan återkrävas. Ett samboförhållande mellan minderåriga är inte en familj i relation till grundläggande utkomststöd. Separata kalkyler görs upp för parterna i samboförhållandet och de får separata beslut om utkomststöd, där utgifterna för boende har delats på hälft. Beloppet av grunddelen räknas på samma sätt som för personer som bor i gemensamt hushåll. Ett eventuellt återkrav görs separat hos bådas föräldrar. De sökande ska beredas tillfälle att lämna in en utredning över om det är fråga om gemensamt hushåll och samboförhållande. Om minderåriga som bor tillsammans har ett gemensamt barn, behandlas de emellertid vid ansökan som en familj, dvs. de ska lämna in en gemensam ansökan om utkomststöd. 6
1.4.2.2. Värnpliktiga Den primära förmånen för värnpliktiga, beväringar eller civiltjänstgörare är i regel militärunderstödet, vars syfte är att trygga beväringens eller civiltjänstgörarens och hans anhörigas försörjning under tjänstgöringstiden. Som anhöriga betraktas på vissa villkor bland annat äkta make, sambo eller barn som den värnpliktiga har att försörja. Vid behov kan en beväring eller civiltjänstgörare och hens familj ha rätt till grundläggande utkomststöd. Militärunderstödet, som betalas i form av grundunderstöd, bostadsunderstöd och särskilt understöd, täcker den andel som motsvaras av det grundläggande utkomststödets grunddel. Därtill får en beväring eller civiltjänstgörare dagpenning och har bland annat rätt till avgiftsfria tjänstgörings- och permissionsresor. Beväringar eller civiltjänstgörare har inte rätt till det grundläggande utkomststödets grunddel, eftersom de får inkvartering, mat och kläder avgiftsfritt på sitt tjänstgöringsställe. Under permissionstid har de inte heller rätt till det grundläggande utkomststödets grunddel. Om en beväring eller civiltjänstgörare har sådana utgifter som normalt täcks med utkomststöd för övriga grundutgifter, såsom glasögonkostnader, hemförsäkringspremier eller utgifter för att träffa sitt barn, kan hen ha rätt till grundläggande utkomststöd. Om en beväring eller civiltjänstgörare ansöker om utkomststöd för glasögon, ska den sökande i första hand hänvisas att utreda möjligheten att få glasögonen under tjänstgöringstiden av försvarsmakten. Den sökande kan vid behov också ansöka hos kommunen om kompletterande eller förebyggande utkomststöd. 1.4.2.3. Eftervård Barn och unga har rätt till eftervård enligt 75 i barnskyddslagen då ett omhändertagande och fostervård upphört. De har rätt till eftervård också efter en placering som stödåtgärd inom öppenvården som varat i minst ett halvt år. Eftervård kan också ordnas för en annan ung person som varit klient inom barnskyddet, liksom även efter integration utan att personen har varit klient inom barnskyddet. Eftervård är ekonomiskt och annat stöd som ges i enlighet med barnskyddslagen. Ansvaret för att ordna eftervård vilar på kommunen. Skyldigheten att ordna eftervård upphör då den unga fyller 21 år, eller 5 år efter att barnet, efter avslutad placering utom hemmet, senast har varit klient hos barnskyddet. Den som får eftervård har rätt till grundläggande utkomststöd då villkoren för beviljande uppfylls. Följande är dock undantagsfall: Medel för eget hushåll eller annat ekonomiskt stöd enligt 36 i barnskyddslagen beaktas inte som inkomster. Den som får eftervård behöver inte lyfta studielån. 1.4.2.4. Studerande Den primära förmånen för heltidsstuderande är studiestöd. Studiestödet består av studiepenning, bostadstillägg och studielån. Läs mer om studiepenning. Läs mer om bostadstillägg för studerande. I anslutning till grundläggande utkomststöd avses med heltidsstuderande en studerande som har rätt till studiestöd under den månad som ansökan om grundläggande utkomtstöd avser. 7
Studiestöd Om en studerande ansöker om grundläggande utkomststöd måste hen utreda sina möjligheter att få de primära förmånerna för studerande: studiepenning, bostadstillägg och studielån. En studerande kan ha rätt till utkomststöd om de primära förmånerna inte räcker till för att trygga försörjningen. Under sommartiden är en studerandes primära inkomster studiestöd eller lön för arbete. Den primära förmånen för heltidsstuderande är studiestöd. Också en minderårig kan på vissa villkor få studiestöd (den som fyllt 17 år kan få alla delar av studiestödet och den som är under 17 år kan få studielån och bostadstillägg). Läs mer om barnbidragets inverkan. Om en sökande som uppger sig vara studerande inte har ansökt om studiestöd, ska du utreda hens möjligheter att få studiestöd. Om den sökande verkar ha rätt till studiestöd ska du uppmana hen att söka stöd. Om hen inte ansöker om de primära förmånerna ska du utreda orsaken. Om kunden inte har rätt till studiestöd ska du närmare utreda hens situation och vilka FPA-förmåner som kommer i fråga (t.ex. rehabiliteringspenning, arbetsmarknadsstöd eller sjukdagpenning). Boka vid behov tid för kunden hos FPA. Hänvisa hen vid behov exempelvis till arbets- och näringsbyråns tjänster. Om den studerande har en sjukdom eller funktionsnedsättning som försämrar studieförmågan kan hen under studietiden ha rätt till yrkesinriktad rehabilitering och rehabiliteringspenning. Läs mer om rehabilitering. Läs mer om rehabiliteringspenning. Berätta att situationen kontrolleras i samband med handläggningen av följande ansökan om utkomststöd. Den sökande ska utreda om hen har rätt till arbetslöshetsförmån som betalas ut på grundval av arbetslöshet eller frivilliga studier. Ansöka om studielån Studielånet är en del av studiestödet. Utkomststödet är inte avsett för långvarig finansiering av studier. Därför krävs i allmänhet att personer som fyllt 18 ansöker om studielån. På personer under 18 år ställs inget sådant krav. Ansökan om lån krävs både av yrkesstuderande och av gymnasiestuderande. En myndig person förutsätts emellertid inte ansöka om studielån om hen får eftervård inom barnskyddet eller om hen befinner sig i en sådan situation att en svår sjukdom eller någon annan motsvarande orsak medför att hen på grund av svag arbetsförmåga eller av någon annan orsak inte klarar av att försörja sig själv. Ifall kommunen inte har förutsatt att studielån ska lyftas, förutsätter inte heller FPA det av kunder av det här slaget. Kunden behöver inte ta studielån om studierna på grundval av kundens exceptionella tidigare svårigheter också har syften som stöder rehabilitering eller förebygger marginalisering. Till exempel när det gäller tidigare fångar och missbrukarrehabiliterings- eller mentalvårdsklienter kan man frångå skyldigheten att lyfta studielån efter övervägande från fall till fall. Statsgaranti för studielån beviljas i regel studerande som får studiepenning eller vuxenutbildningsstöd. Man måste ansöka om statsgaranti. Ett undantag utgörs av högskolestudier, där statsgaranti alltid beviljas den som får studiepenning. Om en studerande inte har ansökt om statsgaranti för studielån och om studielån trots att hen hade kunnat få lån och garanti, kan ett kalkylerat belopp av studielån beaktas som inkomst då utkomststöd beviljas. Ett undantag utgörs av fall där den sökandes livssituation (t.ex. svår sjukdom) gör att det kan anses oskäligt att ta lån. Ett studielån kan i utkomststödskalkylen beaktas 8
som inkomst först för den månad, då lånet kan eller skulle ha kunnat lyftas på banken. Studielånet beaktas till det belopp som det kan lyftas. Beloppet periodiseras till månatliga poster. Exempel Högskolestuderande Ellen studerar vid en högskola och får studiepenning. Hon ansöker om utkomststöd för april maj. Eftersom hon inte har lyft sitt studielån trots att hon automatiskt har fått garanti för lånet, beaktas studielånet för hela vårterminen, 2 000 euro, som inkomst i april. Lånet periodiseras som inkomst i april och maj (1 000 euro/månad). Exempel Studier på andra stadiet Martin studerar vid en yrkesläroanstalt och får studiepenning, men har inte ansökt om lånegaranti. Han ansöker om utkomststöd för april maj. Eftersom det inte finns någon orsak till att Martin inte skulle kunna få lånegaranti, beaktas studielånet på 400 euro/ månad som inkomst i april och maj. Martin har alltså inte någon möjlighet att i april få lånegaranti för lån för en längre tid än två månader, dvs. för 800 euro i april maj. Om en studerande har sökt men inte fått statsgaranti för studielån, kan studielånet inte beaktas som inkomst för den studerande. Om en studerande har fått statsgaranti för studielån men inte på grund av betalningsstörning eller av någon annan orsak får något banklån ska hen uppmanas att utreda sina möjligheter att få studielån hos minst två banker. Om den studerande inte får lån, räknas lånet inte som inkomst. Om en kund har betalningsstörningar kan hen uppmanas att vända sig till kommunen (t.ex. för att utreda sina möjligheter att få social kredit). Studielånet kan vara avslaget som automatiskt uppgjort avgörande på grund av betalningsstörning. I sådana situationer uppmanas den studerande att först på nytt utreda möjligheten till exceptionellt beviljande av lånegaranti, eftersom lånegaranti kan beviljas trots betalningsanmärkning. Ifall den sökande inte samtycker till att utreda möjligheterna att få lån, beaktas studielånet som inkomst. Om en studerande inte har sökt eller inte vill ansöka om statsgaranti eller studielån som på den grunden beviljas av banken, uppmanas hen att göra ansökan. Ett beslut om utkomststöd fattas först t.ex. för 1 2 veckor och under den tiden ska den studerande ansöka om lånegaranti eller om studielån hos banken, om hen redan har ett beslut om lånegaranti. Därtill ska den sökande redan i samband med det första beslutet informeras om att utkomststödet är en förmån som beviljas i sista hand och att studielånet kan beaktas som inkomst om hen inte ansöker om studielån. Den sökande uppmanas vid behov att redogöra för orsaken till att hen inte ansöker om studielån. Om hen fortfarande inte ansöker om studielån beaktas lånet som inkomst (undantag t.ex. eftervård och svår sjukdom). Arbetslöshetsförmåner Om en person inte studerar på heltid ska hen enligt 2a i lagen om utkomststöd anmäla sig som arbetslös arbetssökande på arbets- och näringsbyrån. Studier som bisyssla utgör inget hinder för arbetslöshetsförmåner. Å andra sidan kan också heltidsstudier i vissa situationer stödas med en arbetslöshetsförmån som är primär i förhållande till utkomststödet. Beslut om att stöda studier med arbetslöshetsförmån fattas av arbets- och näringsbyrån. Mer information om arbetslöshetsförmåner. 9
Också invandrares studier kan stödas med arbetslöshetsförmåner (lag om främjande av integration 22 24 ) Rehabiliteringspenning Om en kund har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som avsevärt försämrar arbets- eller studieförmågan kan FPA betala ut rehabiliteringspenning för den tid ett beslut om rehabilitering i form av yrkesinriktad utbildning gäller eller för tid i läroavtalsutbildning. En person under 20 år kan få rehabiliteringspenning för unga för studietid då hen utöver en avsevärd försämring av arbets- eller studieförmågan har behov av särskilda stödåtgärder och då man i hemkommunen har utarbetat en individuell studie- och rehabiliteringsplan som stöd. Läs mer om yrkesinriktad rehabilitering, läroavtalsutbildning och rehabiliteringspenning för unga. Föräldrarnas och makens försörjningsplikt Föräldrarna ansvarar i regel för sina barns försörjning tills barnen fyller 18. Ett minderårigt barn kan ansöka om utkomststöd om hen studerar och inte bor med sina föräldrar och om föräldrarna försummar sin försörjningsplikt. Grundläggande utkomststöd som beviljas kan i vissa situationer återkrävas av föräldrarna. Mer information om återkrav. Man utgår ifrån att föräldrarna inte är försörjningspliktiga gentemot sina myndiga barn. Om en myndig person får pengar av sina föräldrar beaktas summor som inte är alldeles små som inkomst i kalkylen över det grundläggande utkomststödet. Se även minderårig. 1.4.2.4.1. Beviljande av grundläggande utkomststöd för studerande Om de övriga villkoren uppfylls kan grundläggande utkomststöd beviljas då en person studerar på heltid på andra stadiet (gymnasium, yrkesläroanstalt) eller för högskoleexamen. Vid behov kan utkomststöd beviljas mot emotsedd förmån och den primära förmånen kan då kvittas mot utkomststödet. Läs mer om återkrav. Följande situationer utgör undantag från huvudregeln: Studier för vilka studiestöd inte beviljas Om en person studerar och inte har rätt till studieförmåner förutsätts hen i första hand trygga sin försörjning på annat sätt än med grundläggande utkomststöd. För studier som man inte kan få studiestöd för (t.ex. vuxengymnasium, studier vid öppen högskola, en del av studierna vid privata läroanstalter) kan, om de övriga villkoren uppfylls, beviljas grundläggande utkomststöd, i allmänhet för en kort tid. Som kortvarigt stöd betraktas i allmänhet stöd som beviljas för en månad och under den tiden har kunden möjlighet att söka arbete eller ansöka om primära förmåner. I sådana fall beviljas stödet också för en månad åt gången. Personen ska anmäla sig som arbetslös arbetssökande och stå till förfogande för arbetsmarknaden, söka sig till studier som stöds med studiestöd eller försörja sig med förvärvsarbete eller på annat sätt. Den sökande ska i beslutet tydligt informeras om möjligheten att utkomststödets grunddel i framtiden betalas ut med sänkt belopp. Om personen i situationerna ovan fortfarande, trots de anvisningar hen fått, ansöker om grundläggande utkomststöd kan grunddelen sänkas. Läs mer om sänkning av grunddelen och om studier som berättigar till studiestöd. 10
Exempel Birgit fick inte den studieplats hon önskade och därför började hon studera vid öppna universitetet. Hon har inte rätt till studiestöd och hon arbetar inte. Hon får allmänt bostadsbidrag. På grund av sin ekonomiska situation söker Birgit grundläggande utkomststöd hos FPA. Birgit ska i första hand uppmanas att anmäla sig som arbetslös arbetssökande och hon ska stå till arbetsmarknadens förfogande eller i mån av möjlighet börja arbeta eller övergå till studier som berättigar till studiestöd. Om de övriga villkoren uppfylls kan Birgit beviljas grundläggande utkomststöd för högst en månad. I det beslut som meddelas Birgit ska också stå att grunddelen kan sänkas om hon efter månaden i fråga ansöker om grundläggande utkomststöd utan att hon anmält sig som arbetslös arbetssökande som står till arbetsmarknadens förfogande. Ny examen efter yrkesexamen eller högskoleexamen Om en person studerar för en ny examen efter en yrkesexamen eller en högskoleexamen och inte har tillgång till studerandes primära förmåner, förutsetts hen i första hand trygga sin försörjning på något annat sätt än genom grundläggande utkomststöd. Personen ska i sådana situationer i samband med det första beslutet uppmanas att utreda möjligheten att studera med arbetslöshetsförmåner eller att försörja sig genom förvärvsarbete eller på något annat sätt. Hen ska i det här sammanhanget också tydligt informeras om möjligheten att grunddelen i framtiden sänks om hen försummar att uppfylla sina skyldigheter. Mer information om sänkning av grunddelen. Med beaktande av att utkomststödet är en förmån som beviljas i sista hand kan grunddelen för en person sänkas om personen på grund av att hen avlägger en andra examen inte söker sig till förvärvsarbete eller tyr sig till arbetskraftspolitiska åtgärder. Då man överväger en sänkning av grunddelen måste man emellertid beakta också personens åtgärder för att få arbete, hens möjligheter att få arbete och huruvida avläggande av en annan examen enligt förhandsbedömning kan förbättra möjligheterna att få arbete i framtiden och trygga försörjningen bättre än den tidigare examen i en annan bransch. Om man efter övervägande utifrån den sökandes utredning kommer fram till att den andra examen t.ex. kan förbättra utsikterna för en person som varit arbetslös en längre tid att få sysselsättning med hjälp av den nya examen, kan man utifrån en skälighetsbedömning avstå från att sänka grunddelen. Exempel Kalle inleder studier vid en yrkeshögskola. Kalle har emellertid redan tidigare utnyttjat sin studiestödsrätt i samband med universitetsstudier. Mellan studierna har Kalle inte sökt arbete, eftersom han i slutskedet av studierna insåg att den examen han avlade inte var den rätta för honom. Ett byte av bransch kändes som ett motiverat alternativ. Nu hör sig Kalle för om möjligheterna att finansiera de kommande studierna med utkomststöd. Utkomststöd är en stödform som beviljas i sista hand och avsikten är inte att stöda försörjningen för en längre tid under studier. Att söka sig till studier för en annan examen utan att ha någon avsikt att söka arbete som motsvarar den tidigare examen kan betraktas som försummelse av skyldigheten att försörja sig själv. Grunddelen i Kalles utkomststöd kan sänkas om han inte söker sig till förvärvsarbete eller arbetskraftspolitiska åtgärder. Då man överväger en sänkning av grunddelen måste man emellertid alltid beakta personens åtgärder för att få arbete och också huruvida avläggande av en annan examen enligt förhandsbedömning kan förbättra möjligheterna 11
att få arbete i framtiden och trygga försörjningen bättre än den tidigare examen i en annan bransch. Om det visar sig att behovet att avlägga en andra examen beror på den sökandes sjukdom eller funktionsnedsättning ska du uppmana hen att utreda möjligheterna till rehabilitering. Läs mer om rehabilitering Om en person i situationen ovan fortfarande, trots de anvisningar hen fått, ansöker om grundläggande utkomststöd och det inte kan anses finnas en sådan motivering som nämns ovan till att avlägga en annan examen, kan utkomststödets grunddel sänkas. Situationen ska emellertid alltid bedömas från fall till fall och sänkningen av grunddelen får inte leda till ett slutresultat som är oskäligt för den sökande eller äventyra den nödvändiga försörjning som krävs för ett människovärdigt liv. Se även Vem kan få studiestöd? Om studierna drar ut på tiden Studiestödstiden i högskolestudier och studier på andra stadiet kan enligt lagen om studiestöd i vissa situationer förlängas. En förlängning av studiestödstiden ska utredas först. Kunden ska uppmanas att via Kontaktcentret kontakta en sakkunnig i studiestödsfrågor. Vid behov kan kunden boka tid till en sakkunnig i studiestödsfrågor. En förlängning av studiestödstiden hör till prövningen gällande studiestöd, inte till prövning gällande utkomststöd. Mer information om studiestödstider. Om det visar sig att studierna drar ut på tiden på grund av den sökandes sjukdom eller funktionsnedsättning ska du uppmana hen att utreda möjligheterna till rehabilitering. De första studierna som leder till examen i situationer där studiestödstiden inte förlängs Om en persons studiestödstid inte har förlängts eller om en utredning visar att rätt till förlängd studiestödstid inte föreligger ska man utreda personens rätt till andra primära förmåner. I första hand är sådana t.ex. allmänt bostadsbidrag och arbetslöshetsförmåner. Om en person inte har rätt till studieförmåner kan FPA, om de övriga villkoren uppfylls, bevilja grundläggande utkomststöd utan prövning gällande sänkning av grunddelen. FPA ska i så fall bedöma om det är möjligt för personen att avlägga examen inom en rimlig tid. Bedömningen kan göras t.ex. utifrån studiehandledarens utredning eller utifrån uppgifter från läroanstalten om studieframgången, t.ex. i form av ett studieregisterutdrag. Som rimlig tid kan man i allmänhet betrakta några månader, dock högst ett läsår. Om det enligt utredningen är möjligt för den studerande att slutföra de studier som leder till examen inom en tidsfrist på högst ungefär ett läsår, kan hen, om de övriga villkoren uppfylls, beviljas grundläggande utkomststöd för den här tiden utan prövning gällande sänkning av grunddelen. Detta på den grunden att studierna dragit ut på tiden. Beslutet fattas för högst två månader åt gången. I samband med följande beviljande ska studieframgången kontrolleras. Om man utifrån kundens helhetssituation kan bedöma att hen eventuellt har behov av socialvårdstjänster ska hen hänvisas till kommunen eller alternativt ska man med kundens samtycke kontakta kommunen. Om det visar sig att studierna framskrider långsamt på grund av den sökandes sjukdom eller funktionsnedsättning ska du uppmana hen att utreda möjligheterna till rehabilitering. Exempel Peters studier är på hälft och han har inte rätt till förlängd studiestödstid. Han har lämnat in sin studiehandledares utredning över att det är möjligt att slutföra studierna med 6 månaders studerande. Peter kan beviljas grundläggande utkomststöd utan 12
prövning gällande sänkning av grunddelen i perioder om högst två månader under totalt sex månader. I beslutet informeras Peter om möjligheten att bli hänvisad till primära förmåner om studierna inte framskrider enligt planerna och att försummelse av den här uppmaningen kan leda till att grunddelen sänks. Om Peters studier inte har framskridit och efter sex månader fortfarande är på hälft, fattas ett beslut om grundläggande utkomststöd för högst två månader (tid för att ordna upp situationen). Under den tiden ska Peter söka arbete eller primära förmåner. I samband med handläggningen av ansökan utreds också varför studierna fortfarande inte har framskridit. För den här perioden om två månader görs inte ännu någon prövning av sänkning av grunddelen. Om Peter fortfarande efter den här tiden ansöker om grundläggande utkomststöd sänker FPA grunddelen. Om man bedömer att det inte är möjligt att slutföra examen ens inom ungefär ett år ska personen i första hand uppmanas att söka sig till arbete eller vid behov t.ex. till rehabilitering (bedömning av rehabiliteringsbehov som en del av kartläggningen av servicebehovet). Personen kan i den här situationen beviljas grundläggande utkomststöd för högst två månader utan prövning gällande sänkning av grunddelen för att hen under den här tiden ska kunna ordna med att få primära förmåner eller trygga sin försörjning på något annat sätt. Beslutet görs upp för en månad i sänder. I beslutet informeras den sökande om att utkomststödets grunddel kan sänkas efter två månader. Dessutom informeras personen om kommunens socialvårdstjänster och om möjligheten till ett personligt samtal med en sakkunnig inom socialvården. Om personen fortsätter sina studier och ansöker om grundläggande utkomststöd kan grunddelen sänkas på den grunden att hen genom sin försummelse har orsakat en situation där arbete eller offentliga arbetskraftstjänster inte har kunnat erbjudas. Rätten till grundläggande utkomststöd kan emellertid inte helt förvägras på den här grunden. Personen anses ändå inte ha försummat sin skyldighet att försörja sig själv då det är fråga om den studerandes egen sjukdom en anhörigs svåra sjukdom om den studerande varit tvungen att delta i vården av den anhöriga en i övrigt svår livssituation som väsentligt fördröjt studierna en förändring i familjesituationen som orsakats av ett barns födelse. Indragning av studiestöd på grund av otillräcklig studieframgång Ett villkor för fortsatt utbetalning av studiestöd är framgång i studierna. Om den studerande inte svarar på brevet om uppföljning av studieframgången och inte anger godtagbara skäl eller studiestödsnämnden inte godkänner de andra orsaker som framförs, dras studiestödet in. Om den studerandes stöd har dragits in på grund av otillräcklig studieframgång och hen inte har tillgång till primära förmåner för studerande, förutsätts hen slutföra de studier som berörs av beslutet om indragning av studiestöd för att åter kunna omfattas av studiestödet. Grundläggande utkomststöd kan, om de övriga villkoren uppfylls, beviljas för en kort tid. Stödet beviljas för högst två månader i sänder (dock högst till slutet av läsåret) och under den tiden förutsätts den sökande förbättra sina studieprestationer. Den sökandes möjlighet att åter komma att omfattas av studiestödet utreds i samband med besluten. Den sökande informeras om att stödet kan sänkas efter tiden på två månader som är avsedd för att hen ska hinna ordna upp situationen. Om personen fortsätter sina studier och ansöker om grundläggande utkomststöd kan grunddelen sänkas på den grunden att hen genom sin försummelse har orsakat en situation där arbete eller offentliga arbetskraftstjänster inte har kunnat erbjudas. 13