Regler för energiklassning av fönster Dessa regler har fastställts vid klassningskommitténs möte 19.1.2010 Uppdaterad 18.6.2013 1
Innehåll: 1 Allmänt 3 2 Organisation och parter 3 2.1 Klassningssystemets ägare 3 2.2 Klassningskommittén 3 2.3 Klassningssystemets sekretariat 3 2.4 Testinstitut 4 2.5 Beräknare av värmetekniska värden 4 2.6 Fönstertillverkare 4 3 Tekniska klassningsgrunder 4 3.1 Fönster som klassas 4 3.2 Klassningsformel och klassningsgränser 5 3.3 Bestämning av fönstrets tekniska egenskaper 6 3.4 Utnyttjande av gemensamma mätresultat 7 4 Användning av produktmärket och klassningsmärkningen vid energiklassning av fönster 8 4.1 Produktmärket 8 4.2 Klassningsmärkningen 8 4.3 Klassning av fönster 9 4.4 Klassningsinformationen och användning av den 9 4.5 Klassningsinformationens giltighet 10 5 Prissättning 10 6 Konfidentialitet och offentlighet 10 7 Reklamation 11 7.1 Begäran om rättelse 11 7.2 Överklagande av klassningskommitténs beslut 11 7.3 Klagomål som gäller en annan fönstertillverkares agerande 11 7.4 Klassningskommitténs rättigheter 11 7.5 Missbruk och sanktioner 11 Bilaga 1 12 Bilaga 2 13 2
1 Allmänt Energiklassning av fönster är ett frivilligt system för att informera köpare om fönsters energitekniska egenskaper och om energieffektiva fönster. Alla inhemska och utländska fönstertillverkare kan ansluta sig till systemet. 2 Organisation och parter 2.1 Klassningssystemets ägare Systemet för energiklassning av fönster och produktmärket ägs av Träproduktindustrin rf. 2.2 Klassningskommittén En särskilt utsedd klassningskommitté beslutar om klassningsreglerna och klassningen av produkter. Träproduktindustrin rf utser på organisationernas egna förslag de organisationer som är representerade i klassningskommittén och de personer som representerar dessa i kommittén. Medlemmarna i klassningskommittén utses så att kommitténs opartiskhet garanteras. I kommittén ska åtminstone de viktigaste aktörerna som köper fönster och myndigheterna som övervakar byggbranschen vara representerade. Klassningskommittén fastställer reglerna för klassningssystemet och beviljar energiklassning av fönster på ansökan av fönstertillverkarna. Kommitténs övriga uppgifter är att utveckla systemet, utreda tvister som uppstått vid användningen av systemet och tolka reglerna. Därtill godkänner klassningskommittén standarderna, metoderna och dataprogrammen som används vid beräkning och mätning av värmetekniska egenskaper hos fönster samt personerna och testinstituten som utför beräkningar och mätningar (bilaga 1). 2.3 Klassningssystemets sekretariat Systemets ägare kan lägga ut skötseln av särskilt definierade praktiska uppgifter i anslutning till systemunderhållet på ett sekretariat som utses separat. Till sekretariatets uppgifter hör t.ex. att ge råd och handledning till fönstertillverkarna i frågor som rör klassningen, ta emot klassningsansökningar och förbereda behandlingen, kommunicera och marknadsföra klassningssystemet till köpare och tillverkare av fönster, sköta de praktiska uppgifterna i anslutning till utveckling av systemet samt ta ut klassningsavgifter av fönstertillverkarna och sköta systemets ekonomi i övrigt. 3
2.4 Testinstitut Testinstitut som godkänts av klassningskommittén bestämmer fönstrens tekniska egenskaper med hjälp av metoder som godkänts av klassningskommittén och rapporterar resultaten i en bestämd form till klassningskommittén. Testinstituten svarar för testresultatens riktighet. Testinstitutet ska vara ett anmält organ (eng. Notified Body). 2.5 Beräknare av värmetekniska värden Beräknare som godkänts av klassningskommittén bestämmer fönstrens värmegenomgångskoefficient med hjälp av metoder som godkänts av klassningskommittén och rapporterar resultaten i en bestämd form till klassningskommittén. Beräknarna ansvarar för beräkningsresultatens och den använda utgångsinformationens riktighet. 2.6 Fönstertillverkare Fönstertillverkarna ansluter sig till systemet när de ansöker om energiklassning för sina produkter. När en fönstertillverkare ansöker om energiklassning för sin produkt förbinder han sig samtidigt att följa klassningsreglerna. Med fönstertillverkare avses i dessa regler utöver de egentliga tillverkarna även importörer av och representanter för utländska fönsterprodukter. 3 Tekniska klassningsgrunder 3.1 Fönster som klassas För att göra det lättare att jämföra olika fönster och säkerställa systemets överskådlighet har energiklassningen av fönster bundits till en enda fönsterstorlek. Fönstren som klassas är enluftsfönster (dvs. de har bara en ljusöppning) utan några tillbehör eller extra delar som ger upphov till skugga. Vid klassningen används följande antaganden och förenklingar: fönstrets storlek är 1230 mm x 1480 mm fönstret är ett enluftsfönster fönstret har varken lösa eller fasta spröjsar fönstret har varken persienner, markiser, rullgardiner eller andra konstruktioner som ger upphov till skugga för materialens värmeledningsförmåga används värdena i europeiska standarder eller i Finlands byggbestämmelsesamling del C4, om exaktare värden inte finns att tillgå som argon- eller kryptonhalt i gasfyllda isolerrutor används det värde som tillverkaren av isolerrutan uppger, dock högst 90 % glasens tjocklek ska vara minst 4 mm 4
distanslist: distanslisten är rektangulär till formen, om annan information saknas distanslister av metall har en väggtjocklek på 0,5 mm, om annan information saknas en höjd på 6 mm om annan information saknas mellan distanslisten och glaset finns ett 0,5 mm tjockt lager PIB-massa distanslisten av PIB-massa är rektangulär och 6 mm hög och sitter fast i glaset sekundärkittningen är 4 mm hög och rektangulär till formen, om annan information saknas 3.2 Klassningsformel och klassningsgränser Den årliga energiförbrukningen som ligger till grund för fönstrens energiklassning beräknas med formeln: (1) E = 140 *U w - 160 g w + 20 *L där E är den årliga energiförbrukningen (kwh/m 2,a) U w fönstrets värmegenomgångskoefficient (W/m 2,K) g w fönstrets totala solenergitransmittans (-) L fönstrets luftgenomsläpplighet (m 3 /m 2 h) vid en tryckskillnad på 50 Pa Storheterna U, L och g sätts in i formel 1 avrundade till två decimaler. Heltalsdelen av det erhållna resultatet anges som den årliga energiförbrukningen E. Fönstrets totala solenergitransmittans beräknas med formeln: (2) g w = g g x (A g / A w ) där g w är fönstrets totala solenergitransmittans (-) g g ljusöppningens totala solenergitransmittans (-) A g ljusöppningens area (m 2 ) A w fönstrets area (m 2 ) beräknad enligt karmens yttermått Fönstrets energiklass bestäms på basis av den årliga energiförbrukningen E enligt tabell 1. 5
Tabell 1. Bestämning av fönstrets energiklass på basis av E-värdet. Klass A++ A+ A B C D E F G E-värde kwh/m², a 25<E<44 45<E<64 65<E<85 85 E<105 105 E<125 125 E<145 145 E<165 165 E<185 E 185 3.3 Bestämning av fönstrets tekniska egenskaper Fönstrets värmegenomgångskoefficient U w och den totala solenergitransmittansen g w kan bestämmas antingen empiriskt eller genom beräkningar. För träfönster och trä-aluminiumfönster används värden enligt tabell 2 som L-värde för lufttätheten, om fönstrets lufttäthet inte mätts separat. För andra fönster än träfönster och träaluminiumfönster ska lufttätheten alltid mätas. Som mätvärde för luftläckaget används värdet L ifall det öppnande fönstrets luftläckage är större än 0,30 m 3 /m 2,h och om det fasta fönstrets luftläckage är större än 0,10 m 3 /m 2,h. När mätvärdet är mindre än de tidigare nämnda gränsvärdena används som luftlägagets värde L de tidigare nämnda gränsvärdena. Fönstrets luftläckage bestäms vid en tryckskillnad på 50 Pa. Lufttätheten mäts enligt CE-märkningens krav: vid undertryck före mätning av vindtryck vid övertryck före mätning av vindtryck vid undertryck efter mätning av vindtryck vid övertryck efter mätning av vindtryck Som mätresultat används det sämsta (dvs. högsta) uppmätta värdet för lufttätheten. Vid bestämningen av U w, g w och L-värde ska standardiserade metoder enligt bilaga 1 användas. 6
Tabell 2. Antagna värden för olika fönstertypers lufttäthet. MSE MSK SK MS SE SEK MEK 0,3 m 3 /m 2 h 0,1 m 3 /m 2 h Förkortningar för olika fönsterkonstruktioner: MSE MSK SK MS SE SEK MEK inåtgående 3-glasfönster med två bågar inåtgående 3-glasfönster med tre bågar inåtgående kopplat fönster med två bågar inåtgående 2-glasfönster med två bågar inåtgående fönster med enkel båge, 2- eller 3-glas isolerruta i bågen inåtgående kopplat 3-glas fönster med två bågar (isolerruta i innerbågen, kopplad inner- och ytterbåge) fast fönster med 2- eller 3-glas isolerruta 3.4 Utnyttjande av gemensamma mätresultat Klassningsansökan görs alltid företagsspecifikt. Företag inom samma koncern och företag med samma ägare anses vara separata företag. I vissa fall kan samma mätresultat utnyttjas. Om fönstrens grundkonstruktion har testats kan samma mätresultat användas vid klassningsansökan. Luftgenomsläppligheten (L-värdet) anses inte påverkas om antalet glas ändras eller ökas. Den som beräknar fönstrets värmetekniska egenskaper bedömer om separata mätningar eller utredningar behövs. 7
4 Användning av produktmärket och klassningsmärkningen vid energiklassning av fönster 4.1 Produktmärket Energiklassningen av fönster kallas Energiaikkuna ( Energifönster ) och anger att klassningen följer de regler och metoder som fastställts i denna regelsamling. Produktmärket ägs av Träproduktindustrin rf, som även bestämmer om märkets användning. 4.2 Klassningsmärkningen Klassade fönster förses med märkning enligt bild 1. Fönstertillverkaren har rätt att använda märkningen i såväl fast som lös form vid märkning av produkten och använda märkningen i tryckt och elektroniskt marknadsföringsmaterial om det klassade fönstret. I märkningen anges: fönstertillverkaren fönstrets modell; karmdjupet ska framgå av modellmärkningen fönstrets energiklass heltalsdelen av E-värdet för den årliga energiförbrukningen samt följande värden som ligger till grund för bestämningen av E-värdet: fönstrets genomsnittliga värmegenomgångskoefficient U w fönstrets totala solenergitransmittans g w luftläckagevärdet L Värmegenomgångskoefficienten, den totala solenergitransmittansen och luftläckagevärdet anges med två decimaler. Klassningskommittén eller klassningssystemets sekretariat tillställer fönstertillverkarna klassningsmärkningen för samtliga klassade fönster i utskrivbar form. Fönstertillverkarna får inte tillverka klassningsmärkningarna själva utan har enbart rätt att skriva ut, trycka eller elektroniskt utnyttja de märkningar som tillställts dem. 8
Bild 1: Exempel på klassningsmärkning (uppdaterad). 4.3 Klassning av fönster Fönster får uteslutande klassas av klassningskommittén och organisationer och personer som klassningskommittén eventuellt separat utsett för ändamålet. 4.4 Klassningsinformationen och användning av den Fönstertillverkarna tillställs klassningsmärkningar och sammandragstabeller över de klassade fönstren. Klassningskommittén och sekretariatet för klassningssystemet kan ge ut sammandragstabeller både elektroniskt och i tryckt form. Fönstertillverkarna får använda klassningsmärkningarna och sammandragstabellerna för sina egna produkters del vid marknadsföring, kommunikation och övriga säljfrämjande åtgärder. Fönstertillverkarna får enbart använda den klassningsinformation som gäller deras egna produkter. 9
4.5 Klassningsinformationens giltighet Klassningsinformationen är i kraft 5 år räknat från dagen då klassningen beviljades, om inga ändringar görs i produkterna under den nämnda tiden. Om ändringar görs i klassade produkter ska detta anmälas till klassningskommittén, som bedömer hur ändringarna påverkar klassningsvärdena. Små ändringar kan godkännas utan att produkterna behöver klassas om. 5 Prissättning Kommittén bestämmer vilka avgifter som ska tas ut av fönstertillverkarna för medverkan i klassningssystemet och avgifternas storlek. Avgifterna fastställs för ett år i taget vid utgången av föregående kalenderår. Principen är att prissättningen ska täcka kostnaderna för underhåll och utveckling av systemet och för marknadskommunikation. Klassningskommitténs sekretariat fakturerar företagen vid utgången av varje kalenderår på fasta avgifter, eventuella ansökningsavgifter samt fönsterspecifika avgifter enligt den rådande situationen. Bestämningen av fönsters värmetekniska egenskaper är kommersiell serviceverksamhet och fönstertillverkarna och organisationerna som bestämmer värmetekniska egenskaper kommer överens om kostnaderna för verksamheten i varje enskilt fall. 6 Konfidentialitet och offentlighet Klassningskommittén har rätt att för de fönster som upptas i fönstertillverkarens klassningsansökan ge ut modellnamnen och de värmetekniska egenskaperna (U, g och L) samt tekniska data och konstruktionsmått som inverkar på dessa eller behövs vid specifikation av produkterna. I klassningsansökan ska fönstertillverkaren särskilt nämna vilken information som eventuellt är konfidentiell eller en affärshemlighet. Klassningskommittén kan låta bli att bevilja klassning för en produkt, om fönstertillverkaren försöker hemlighålla information som det är väsentligt att ge ut med tanke på systemets genomskinlighet och tillförlitlighet. 10
7 Reklamation 7.1 Begäran om rättelse En tillverkare som upptäcker ett fel i informationen om sina egna eller någon annan tillverkares fönster eller i klassningen av dem kan skriftligt begära rättelse hos klassningskommittén. Klassningskommittén behandlar alla begäranden om rättelse, beslutar om behövliga åtgärder och meddelar skriftligt sitt beslut jämte motiveringar till den som begärt rättelse. 7.2 Överklagande av klassningskommitténs beslut Klassningskommitténs beslut kan inte överklagas. 7.3 Klagomål som gäller en annan fönstertillverkares agerande Om en fönstertillverkare upptäcker att en annan fönstertillverkare som är med i systemet bryter mot klassningssystemets regler eller att en fönstertillverkare som inte är med i systemet använder systemet utan klassningskommitténs tillstånd, kan han framställa ett skriftligt klagomål över den andra fönstertillverkarens agerande hos klassningskommittén. Klassningskommittén behandlar klagomålet och framställer vid behov ett rättelseyrkande till den fönstertillverkare som agerat orätt. 7.4 Klassningskommitténs rättigheter Klassningskommittén och personer som den utsett har rätt att få information om klassade produkter och vid behov göra inspektionsbesök i fönstertillverkarnas verksamhetslokaler och arbetsplatser för att försäkra sig om att produkterna som tillverkas motsvarar den information som använts som grund för klassningen. 7.5 Missbruk och sanktioner Klassningskommittén övervakar användningen av märket och systemet och beslutar om påföljder för missbruk. 11
Bilaga 1: Metoder som används vid bestämmande av fönsters värmetekniska egenskaper I detta dokument uppräknas de standarder som ska följas vid bestämmandet av fönsters värmetekniska egenskaper, som ligger till grund för energiklassningen av fönster. Karmi- ja puiteosan lämmönläpäisykertoimen määrittäminen laskennallisesti SFS-EN ISO 10077-2 Thermal performance of windows, doors and shutters. Calculation of thermal transmittance. Part 2: Numerical method for frames (ISO 10077-2:2003)). confirmed 2003-12-22. 30 p. Valoaukon lämmönläpäisykertoimen määrittäminen laskennallisesti SFS-EN 673 Rakennuslasit. Lämmönläpäisevyyden määritys (U-arvo). Laskentamenetelmä Glass in building. Determination of thermal transmittance (U value). Calculation method. 18 p. Ikkunan keskimääräisen lämmönläpäisykertoimen määrittäminen laskennallisesti SFS-EN ISO 10077-1 Ikkunoiden, ovien ja luukkujen lämpötekniset ominaisuudet. Lämmönläpäisykertoimen laskenta. Osa 1: Yksinkertaistettu menetelmä. Thermal performance of windows, doors and shutters -Calculation of thermal transmittance. Part 1: Simplified method (ISO 10077-1:2006). 2006-11-06. 1 + 2 + 35 p. Auringonsäteilyn kokonaisläpäisyn määrittäminen laskennallisesti SFS-EN 410 Rakennuslasit. Valon läpäisyn, aurinkoenergian suoran läpäisyn, aurinkoenergian kokonaisläpäisyn, ultraviolettisäteilyn läpäisyn ja muiden ominaisuuksien määritys Glass in building. Determination of luminous and solar characteristics of glazing. Confirmed 1998-11-30. 39 p. Ikkunan keskimääräisen lämmönläpäisykertoimen määrittäminen mittaamalla SFS-EN ISO 12567-1 Ikkunoiden ja ovien lämpötekniset ominaisuudet. Lämmönläpäisykertoimen määritys hot box menetelmällä. Osa 1: Valmiit ikkunat ja ovet Thermal performance of windows and doors. Determination of thermal transmittance by hot box method. Part 1: Complete windows and doors (ISO 12567-1:2000). Confirmed 2000-12-22. 49 p. Ikkunan ilmanpitävyyden määrittäminen mittaamalla SFS-EN 1026 Ikkunat ja ovet. Ilmanläpäisevyys. Testimenetelmät Windows and doors. Air permeability. Test method. Confirmed 2000-12-22. 9 p. 12
Bilaga 2: Organisationer och personer som är auktoriserade att bestämma fönsters värmetekniska egenskaper Organisationer som är auktoriserade att mäta värmetekniska egenskaper Organisation Adress Kontaktperson VTT Expert Services Oy www.vtt.fi PB 1001 02044 VTT Pekka Sipari tfn: 020 722 6931 pekka.sipari@vtt.fi Kari Hemmilä +358 20 722 4741 kari.hemmila@vtt.fi SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energiteknik - Byggnadsfysik och Innemiljö www.sp.se Box 857 SE-501 15 Borås Sweden Bertil Jonsson tfn: +46(0)10 516 5160 bertil.jonsson@sp.se Personer som auktoriserats att beräkna värmetekniska egenskaper Namn Organisation Mer information Kari Hemmilä Kiia Miettunen Ismo Heimonen Bertil Jonsson Eva-Lotta Kurkinen VTT VTT VTT SP SP 13