HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN

INLEDNING Flickor i strängt patriarkala familjer vars fri- och rättigheter är hotade har under det sista decenniet uppmärksammats inom socialtjänsten. Länsstyrelsen i Dalarna fick under 2004 uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera behovet av insatser för flickor och kvinnor som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld. Denna handlingsplan ska vara ett verktyg för i första hand socialsekreterare som i sitt arbete möter människor som utsatts för våld i nära relationer. Ett smidigt samarbete mellan myndigheter och kvinnojourer är en förutsättning för att kunna ge ett gott stöd till den utsatta flickan. Det hedersrelaterade våldet riktar sig i första hand mot enskildas mänskliga rättigheter rätten till en egen åsikt, rätten till frihet, rätten att bestämma över sitt eget liv, rätten att fritt välja äktenskapspartner och därmed rätten till sin egen kärlek. Genom detta står det hedersrelaterade våldet i direkt motsättning mot demokrati och jämställdhet. Det kan bestå av psykiska, sociala eller fysiska kränkningar. Våldet ses, stöds och uttalas av ett kollektiv som en för dem legitim handling. Det hedersrelaterade våldet drabbar i första hand familjemedlemmar av kvinnligt kön och påbörjas från det att de kommit in i puberteten och kan sedan pågå resten av livet. Våldet kan dock även drabba pojkar och män vilka genom relationer till icke acceptabla partners eller genom stöd till normbrytande flickor anses skada kollektivets heder. Helt oskyldiga flickor kan bli utsatta. Ett rykte om brott mot kollektivets regler och normer kan vara fullt tillräckligt för allvarlig bestraffning och flickan skuldbeläggs totalt. ATT ARBETA FÖREBYGGANDE - Se till att alla inom individ och familjeomsorgen har god kunskap om hederskulturens mekanismer och kunskap att kunna skilja hedersförtryck från tonårsproblem. - Utveckla samverkan med elevvården på grundskolor och gymnasiet i Avesta. - Utveckla särskild samverkan med i frågan kunniga poliser på orten. - Utveckla samverkan med kvinnojouren runt frågor om hedersproblematik. - Skapa nätverk av personer som kan medverka vid påverkansarbete bland föräldrar från hederskulturellt känsliga etniska grupper. - Utveckla förebyggande arbete bl.a. för att informera föräldrar om adekvat lagstiftning och andra aspekter som gäller föräldrars, barns och ungdomars rättigheter. DEN AKUTA SITUATIONEN Att tänka på vid en anmälningssituation Ta först reda på om anonym konsultation kan ske utan att utredning öppnas. Vid anmälan finns en skyldighet att inleda en utredning om förhandsbedömning visar att behov föreligger enligt Socialtjänstlagen 11 kap 1 och 2. Överväg om polisanmälan skall göras. Vid behov kontakta personer med specialkompetens. - Ta det flickan säger på allvar. Låt hennes berättelse ta den tid hon behöver och ta reda på vad som begränsar henne vad som är hennes problem. - Flickan kan behöva kvinnlig tolk. - Ge det stöd som krävs.

- Gå inte längre än vad flickan själv vill, men hjälp henne med det hon behöver. Kom ihåg att situationen är allvarlig. - Behöver flickan omedelbart skydd? - Fråga flickan vad hon är mest rädd för just nu och vad hon tror kommer att hända den närmaste framtiden? - Hur ser flickans nätverk ut? Finns det kamrater hon kan vända sig till? - Om några kontakter ska tas, låt flickan vara med och bestämma. - Socialsekreteraren bör konsultera med någon som har kulturkompetens. Praktisk hjälp vid den akuta situationen Stöd Socialtjänstens utredning Den sociala insatsen måste börja på flickans villkor Inled utredning jämlik 11 kap 1 och 2 Socialtjänstlagen när flickan är under 18 år. Föreligger skäl för LVU eller ej? Vid behov kan flickan ges skydd innan föräldrarna informerats. Socialtjänstens insatser vid LVU åtgärd för omyndig flicka och vid stöd för myndig flickas flykt: Om flickan är omyndig Om flickan är myndig Dokumentation Skyddat boende Ekonomi Föräldrar Nätverk Information Vanlig handläggning som vid annan LVU åtgärd - beakta problemet och kom ihåg identitetsskyddande åtgärder. Organisera ett skyddat boende. Ha en handlingsplan för en meningsfull fortsättning, tag vid behov hjälp av polis. Företa identitetsskyddande åtgärder. Beakta vid kommunikation med föräldrarna att den myndiga flickan själv avgör om och hur information med dem ska ske. Önskar flickan informationshjälp låt det ske vid besöken på socialtjänsten. Om flickan inte vill att föräldrarna ska informeras hänvisas de till polisen. Skriv noggranna och detaljerade journalanteckningar En placering skall ske med vuxna i omedelbar närhet. Lämna aldrig flickan själv under natten. Ta hänsyn till att en placering där det finns pojkar kan leda till att familjen förskjuter flickan. Jourhem, kanske på en skyddad vistelseort. Se till att flickan har ekonomi för omedelbara behov Informera om socialtjänstens myndighetsbeslut. Informationen bör ges av chef i närheten av polis. Kontakt med utomstående tas inte under den akuta situationen Se till att flickan har information om var hon kan vända sig om krissituation uppstår Tänk på att fysiska och psykiska skador behöver dokumenteras av läkare.

LÅNGSIKTIGA BEHOV Efter att flickan har fått hjälp i den akuta fasen kan hon erbjudas olika insatser. Viktigt att ta reda på i denna fas är: - Vilket stöd behöver flickan fortsättningsvis? - Hur ser flickans boendesituation, skola/förskola och fritid ut? - Har vårdnadshavaren förmåga att skydda barnet? - Hur ska flickans umgänge med föräldrarna arrangeras? - Behöver föräldrarna stöd för att flickan ska få sitt behov tillgodosett? Stöd Bedöm vilka stödinsatser flickan behöver och initiera dessa. Dessa kan vara allt från samtal till skyddad identitet. Vad gäller samtal kan det vara gruppverksamhet eller individuella samtal med någon kurator eller socialsekreterare. Insatser utanför kommunen är BUP-mottagningen som bedriver behandlingsarbete för personer som utsatts för våld. Tala med flickan om hennes framtidsplaner, både kort- och långsiktiga. Tala med flickan om vad som händer med henne själv om hon helt bryter med sin familj. Tala med flickan om hennes inställning till olika former av skyddat boende. Om något personskydd är aktuellt, tala med flickan om möjligheter och problem med detta. Se till att flickan har information om var hon kan vända sig om krissituationer uppstår. Ge henne ett kort med viktiga telefonnummer, exempelvis socialjouren, BRIS etc. Berätta för flickan vad som händer nu och vad som planeras för en tid framåt. Boende, förskola/skola och fritid Boendet ska ordnas så att flickans bästa tas tillvara. Beakta särskilt behovet av skydd. Detsamma gäller även förskola/skola samt fritid. Ekonomi Se till att flickan har ekonomiska förutsättningar för att klara sig. Umgänge med föräldrar och övrigt nätverk Flickans behov av umgänge med föräldrarna får prövas i varje enskild situation utifrån flickans bästa. Beakta säkerhetsaspekter vid umgänge. Kartlägg flickans nätverk och bedöm om det finns resurser som skulle vara positiva för henne. Beakta säkerhetsaspekter. Socialtjänstens utredning Utredningen skall slutföras och långsiktiga överenskommelser ska upprättas. Föräldrarnas delaktighet i detta prövas från fall till fall utifrån flickans bästa och hennes säkerhet.

DEN RÄTTSLIGA PROCESSEN Polisanmälan kan göras av flickan, men även av anhörig, granne eller polisman. Ibland skirvs anmälan när polisen kallats till bostaden. Flickan behöver vid anmälningstillfället inte säga mer än i korthet vad det gäller, vid senare förhör kan hon berätta mera. Hon kan ha någon som följer med vid detta förhör, en vän eller en kontakt från kvinnojouren. Även tidigare misshandelstillfällen kan anmälas. Preskriptionstiden för grov misshandel är tio år, misshandel fem år och ringa misshandel två år. Gripande I samband med anmälan gör polisen en bedömning av det inträffade. Finns misstanke om brott kan polisman gripa den misstänkte. Anhållan Polisen startar en förundersökning där bl.a. förhör med flickan, eventuella vittnen samt mannen ingår för att åklagare skall kunna fatta beslut om mannen ska anhållas för misshandel. Häktning Åklagaren har tre dygn på sig från gripandet att göra framställan till tingsrätten om att mannen ska begäras häktad. Häktning sker om man bedömer det sannolikt; att mannen är skyldig, det finns risk för fortsatt misshandel, att han avviker eller försvårar utredningen. Häktningsförhandlingen ska ske senast fyra dagar efter gripandet. Åtal Om förundersökning med förhör, tekniska undersökningar, rättsintyg, foton mm, visar att det finns tillräckligt med material för att påstå att mannen har begått brott, beslutar åklagaren att väcka åtal och lämnar en stämningsansökan till Tingsrätten. I annat fall avskrivs ärendet. Misshandel faller under allmänt åtal, vilket innebär att åklagaren kan föra ärendet vidare även om flickan inte önskar medverka. Då krävs det att övrig bevisning är tillräcklig. Rättegången Under huvudförhandlingen i Tingsrätten har mannen (den tilltalade) en försvarsadvokat. Sedan 1988 har flickan (målsägande) rätt att begära ett målsägandebiträde, en jurist/advokat. Det sker framförallt vid grov eller upprepad misshandel. Även i skadeståndsfrågor biträder målsägandebiträdet flickan. Om flickan inte får något målsägandebiträde är det åklagaren som för hennes talan. Förundersökning och rättegång kan vara mycket påfrestande för kvinnan så hon behöver allt stöd hon kan få. Flickan har därför möjlighet att ha med sig en stödperson. Påföljd Blir domen fällande kan mannen dömas till fängelse (lägst fjorton dagar och högst två år), skyddstillsyn, villkorlig dom, böter, överlämnas till rättspsykiatrisk vård eller en kombination av villkorlig dom och kontraktsvård. Därutöver kan han dömas till att betala skadestånd till kvinnan för t.ex. vårdkostnader, inkomstförlust, sveda och värk, lyte och men samt kränkning. I vissa fall kan flickan istället få skadestånd från hemförsäkringen eller från Brottsskadenämnden.

ÖVRIGT Rådgivning Flickan har rätt till detta hos en advokat under högst en timme till reducerad kostnad. För ytterligare besök hos advokat kan kostnader delvis täckas av hemförsäkring. Flickan har rätt till råd och stöd hos socialtjänsten enligt Socialtjänstlagen 5 kap 11. Målsägande biträde Målsägande biträde hjälper brottsoffret att ta tillvara sina rättigheter av socialt, ekonomiskt, psykologiskt och kurativt slag. Rätt till målsägarbiträde har alltid den som blivit utsatt för sexuellt övergrepp, men det kan också gälla till exempel misshandel, olaga hot, frihetsberövande, rån eller annat brott som enligt brottsbalken på vilket fängelse kan följa. Om målsägaren vill ha målsägarbiträde ska han/hon kontakta polis eller åklagare. Det går även bra att göra en framställan direkt till tingsrätten. Rättshjälp Om flickan inte får målsägandebiträde finns möjlighet till rättshjälp. Domstolen beslutar om kvinnan skall betala för advokat eller få hjälp med dessa kostnader. Främst ska rättsskyddet i personens försäkring gälla. Statlig rättshjälp kan den få som har dålig ekonomi eller om rättshjälpen inte kan täckas genom försäkring. Ansökan om rättsskydd sänds till rättshjälpsmyndigheten eller till den domstol som handlägger tvisten. PERSONSKYDD Besöksförbud Besöksförbud ansöks hos åklagarmyndigheten: 1. Besöksförbud 2. Utvidgat besöksförbud 3. Besöksförbud avseende gemensam bostad För besöksförbud 1 och 2 gäller högst 1 år och för 3 gäller högst 30 dygn. I detta ingår alla kontakter med kvinnan i hemmet men det kan utvidgas och gälla även andra platser, såsom arbetsplatsen och via telefon. Skyddad identitet (skyddad adress) En spärrmarkering i folkbokföringsregistret görs hos det lokala skattekontoret och ges ett år i taget. Personuppgifterna lämnas ut av skattemyndigheten efter särskild prövning. Innan man lämnar ut några uppgifter måste man undersöka att personen i fråga inte kommer att lida några men av att uppgifterna lämnas ut. Observera att ansökan bör göras innan man anmäler flyttning för att skydda den nya adressen. Kvarskrivning Person som i samband med flytt till hemlig ort begär att få fortsätta vara folkbokförd på den gamla orten. Ansökan sker hos det lokala skattekontoret. Man står kvar som boende på sin första adress. All post kommer att levereras till en post restante adress. Post restante adressen bör vara på annan ort än där man bor, det blir då svårare att spåra upp personen. Det kommer att läggas ett stort ansvar på den personen som begär kvarskrivning, man måste ordna med allt själv. T.ex. daghemsplats, skola då man enligt folkbokföringen tillhör en annan kommun och i

och med detta kan problem uppstå genom att man inte vet vem som ska betala daghemsplatsen. Fingerad identitet (ny identitet) Innebär att man byter personnummer och ens gamla liv raderas ut. Detta är väldigt svårt att få igenom. Man ansöker hos Rikspolisstyrelsen om identitetsbyte med hjälp av Skattemyndigheten. Möjligheten finns endast då hotbilden är extrem och en förutsättning är också att kvarskrivningsskyddet ej fungerat att t.ex. boendeadressen flera gånger blivit röjd. Den förföljda kontaktar polisen. Rikspolisstyrelsen ansöker hos tingsrätten om skälen är tillräckliga. Trygghetspaket Kontakta polisen. De kan t.ex. erbjuda paketet som innehåller bandspelare till telefonen i hemmet, trygghetstelefon med förprogrammerat nummer ansluten till telefonjacket, armbandslarm sam akustiskt larm. Detta förutsätter att det finns ett fast telefonabonnemang. I extrema fall livvaktsskydd då flickan vaktas dygnet runt. Skyddat boende Exempel Kruton, telefon 08-508 445 58/10 Vid frågor om personskydd kontakta Margareta Wallinder på Skatteverket i Gävle, telefon 026-63 16 46 Ytterligare information om skydd av personuppgifter kan lämnas av grunddataenheten vid Skatteverkets huvudkontor i Solna, tele 08-764 81 60

Kvinnojouren 0226-129 72 Brottsofferjouren 0225-77 45 77 Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Avesta lasarett 0226-49 62 79 Akuta ärenden efter klockan 15.00, ring 023-49 20 70 Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Avesta 0226-49 63 31 Helger & vardagar efter klockan 16.00, Säters sjukhus 0225-49 40 00 Rädda Barnen 08-698 90 00 e-post: info@rb.se För flickor som lever i två kulturer; 08-698 90 19 e-post: flicka@rb.se www.rb.se www.flicka.nu Terrafem www.terrafem.org 020-52 10 10 (nationell jourtelefon med 20 olika språk) e-post: info@terrafem.org BRIS Barnens hjälptelefon www.bris.se Vuxentelefon om barn 0200-23 02 30 077-150 50 50 Orient hälsan St. Göransgatan 78, 1 tr 112 38 STOCKHOLM 08-653 53 51 Kruton (Kris och utredningscenter för tonårsflickor - ett skyddat boende) 08-508 445 58/10 Stöd- och rådgivningscenter för flickor/unga kvinnor med utländsk härkomst som utsätts eller riskerar att utsättas för hot, våld och förtryck från nära anhöriga.