Kommunövergripande handlingsplan

Kommunövergripande handlingsplan För kvinnofrid i Stenungsund Reviderad 2010-12-01 Individ- och familjeomsorgen

Innehållsförteckning 2 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning...4 Bakgrund...5 Stenungsunds kommun...5 Kvinnofridsamordnare...6 Aktuell lagstiftning...7 Våld mot kvinnor, vad är det?...8 Våldets omfattning...9 Våldsutsatta grupper...9 Hedersrelaterat hot och våld...10 Tonåringar och unga kvinnor...11 Samkönade relationer...11 Barn som bevittnat våld...11 Männen bakom våldet...11 Befintliga resurser...12 För den misshandlade kvinnan...12 För barn/ungdomar som bevittnat hot och våld...12 För familjen...12 För män...13 Funktionshindrade...13 Ansvarsområden...13 Socialtjänstlagen och FN s konvention om barns rättigheter...13 Individ- och familjeomsorgen...14 Vård och äldreomsorgen...15 Barnomsorg - grundskolan...15 Gymnasieskolan...15 Fritidsverksamheten...15 Hälso- och sjukvården/primärvården...16 Rättsväsendet...17 Polisen...17 Åklagare...17 Kriminalvård/frivård...17 Frivilliga organisationer...17 Kvinnojouren i Stenungsund...17 Brottsofferjouren (BOJ) i Kungälv...18 Pelikanen...18

3 Samverkan och förebyggande arbete...18 Samverkan inom kommunen och med andra kommuner och myndigheter...18 Förebyggande arbete...19 Information och utbildning...19 Information...19 Utbildning...19 Dokumentation...20 Telefonlista...21 Litteraturhänvisning...22 Internetreferenser...22 Aktivitetsplan 2010-2011...23

4 Sammanfattning För att åstadkomma ett samhälle fritt från det könsspecifika våldet krävs en helhetssyn och ett tvärsektoriellt arbetssätt. Svenska kvinnofridspropositionen 1997/98:55 hade tre centrala utgångspunkter; förbättring och skärpning av lagstiftning, förebyggande åtgärder samt ett bättre bemötande av våldsutsatta kvinnor. Inom Individ- och familjeomsorgen intensifierades 2003 arbetet med kvinnofridsfrågor. En handlingsplan för handläggande personal inom Individ- och familjeomsorgen upprättades 2004. Tillsammans med våra närmsta samverkanspartners har en samverkansplan upprättats. Uppdraget att utarbeta en kommunövergripande handlingsplan som ett hjälpmedel i samverkan mellan myndigheter som arbetar med våld i nära relationer, togs av Allmänna utskottet i augusti 2008. Handlingsplanen inleds med fakta och information om aktuell lagstiftning och vad som ingår i begreppet hot och våld i nära relationer. Handlingsplanen uppmärksammar även de grupper som är särskilt utsatta som kan påträffas inom kommunens olika verksamheter. Handlingsplanen visar även på olika myndigheters ansvarsområde och de insatser som finns inom kommunen dit de hjälpsökande kan vända sig för att få hjälp och stöd. Socialstyrelsen och Länsstyrelsen gjorde 2008-2009 en nationell tillsyn angående Våld i Nära Relationer och slutrapporten kom 2009-11-24. Tillsynen visade att det fanns stora variationer i hur kommunerna tar sitt ansvar när det gäller arbetet med våld i nära relationer. Punkter som de sett behöver utvecklas är bla information till våldsutsatta, samverkan mellan myndigheter och organisationer, samt den interna samverkan inom kommunen. Rapporten trycker också hårt på att Barnperspektivet uppmärksammas och att barnen får det stöd och hjälp de behöver. Utifrån rapport har Socialstyrelsen tagit fram ett Meddelandeblad och Allmänna råd gällande Våld i Nära Relationer. Under 2011 kommer det att komma en handlingsplan ang kommunernas arbete med Våld i Nära Relationer. från Socialstyrelsen. Handlingsplanen togs av Allmänna Utskottet 2010-03-29 och kommer årligen att revideras.

Bakgrund Våld i nära relationer är ett samhällsproblem och ett folkhälsoproblem men också ett komplext problem för den som blir utsatt. 5 Vid FN: s kvinnokonferens 1995 i Peking fastslogs att våld mot kvinnor är ett uttryck för ojämnlika maktrelationer mellan kvinnor och män. FN ställde sig då bakom ett handlingsprogram där det fastställdes att en helhetssyn och ett tvärsektoriellt arbetssätt måste utvecklas för att åstadkomma ett jämlikt samhälle utan det könsspecifika våldet. Åtgärder för att förebygga våld mot kvinnor och för att skydda kvinnor mot våld bör enligt handlingsplanen vidtas inom rättsväsendet, hälso- och sjukvård och inom socialtjänsten. Samverkan mellan alla myndigheter och verksamheter som träffar dessa kvinnor och barn är avgörande. Den svenska regeringen har beslutat att arbetet med att bekämpa våld mot kvinnor skall ges högsta prioritet och genomsyra olika myndigheters verksamhetsområden. Riksdagen fattade beslut om regeringens kvinnofridsproposition (1977/98:55) våren 1988 och beslutet har fyra centrala utgångspunkter vilka innebär: att lagstiftningen skall förbättras och i vissa fall skärpas att det förebyggande arbetet behöver utvecklas ett bättre bemötande från samhällets olika verksamheter av kvinnor som varit utsatta för våld att barnens/ungdomarnas situation i dessa familjer skall bättre uppmärksammas och deras behov bemötas på ett medvetet sätt Regeringens gav 2008 ut en Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, Skr. 2007/08:39. Syftet med handlingsplanen är att presentera regeringens arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer och beskriva hur arbetet skall bedrivas under deras mandatperiod. Handlingsplanen omfattar sex insatsområden: Ökat skydd och stöd till våldsutsatta Stärkt förebyggande arbete Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet Utveckling av insatser riktade till våldsutövare Ökad samverkan Ökade kunskaper Stenungsunds kommun Stenungsunds kommun började år 2002 att arbeta aktivt med kvinnofridsfrågor på uppdrag av ledningsgruppen vid Individ- och familjeomsorgen. En arbetsgrupp bildades, som 2003 tog fram ett handlingsprogram för Individ- och familjeomsorgens (IFO) interna arbete. All personal inom IFO skall ha en grundläggande kunskap gällande våld i nära relationer, och nyanställd personal skall genomgå en basutbildning. Avdelningen för Funktionshinder är också organiserat inom IFO. Där har all personal fått en basutbildning gällande dubbelt utsatta kvinnor genom Bräcke Diakoni. Funktionshinder kommer att ge personalen kontinuerlig uppföljning. Under 2009 har två kvinnofridsinstruktörer gällande funktionshinder utbildats genom Bräcke Diakoni. På varje enhet inom Individ- och familjeomsorgen finns en kontaktperson som har ansvar för kvinnofridsfrågorna. I uppdraget för kontaktpersonerna ingår det bl.a. att bevaka nyheter inom området, informera nyanställd personal och hålla kvinnofridsfrågan vid liv inom respektive enhet.

6 I kommunen finns sex personer som genomgått Länsstyrelsens specialutbildning gällande hedersrelaterat våld. För att förebygga och motverka våld och övergrepp och för att bemöta de kvinnor och barn som drabbas samt att bemöta och få männen att sluta misshandla krävs kunskap och en bred samverkan mellan olika aktörer, dels kommunala och regionala myndigheter inklusive rättsväsendet dels frivilliga organisationer. I Stenungsunds kommun startade 2006 en arbetsgrupp på uppdrag av IFO s ledningsgrupp att ta fram en samverkansplan tillsammans med våra närmsta samverkanspartners inom hälso- och sjukvården, rättsväsendet, frivilligorganisationer och individoch familjeomsorgen. Varje verksamhet har utsett en kontaktperson. Målet för samverkan syftar till att: bättre och tidigare upptäcka våld barnens situation uppmärksammas och ges adekvat hjälp den våldsutsatta vid behov ges skydd samt stöd och hjälp att komma vidare den som använder våld ges möjlighet att bearbeta problematiken så att återfallen upphör samhällets samlade resurser utnyttjas bättre ingen enskild person faller mellan stolarna För att på ett bra sätt bemöta de utsatta samt förövarna behövs kunskap om varandras verksamheter. Vi har under 2007 och 2008 haft tre utbildningsdagar då respektive verksamhet har fått berätta om sitt arbete med kvinnofridsfrågor. Under 2009 och 2010 har vi varje halvår haft ett seminarie med inriktning på våld i nära relationer. Frågeställningar som varit aktuella på seminarierna har varit, Tidigt förebyggande arbete, Hur tar vi hand om de som utsatts för sexuella övergrepp, Mannen som misshandlar och Genusperspektiv på hur skolan kan bemöta och skydda eleverna som lever i våld i nära relationer. Hösten 2010 ordnade Stenungsund, Tjörn och Orust en gemensam föreläsningsdag med Per Isdal ang männen som misshandlar.(se vidare under information och utbildning) I Stenungsunds kommun är Folkhälsosamordnaren organiserad inom IFO och det finns ett nära samarbete gällande våld i nära relationer som ju också är ett stort folkhälsoproblem. Kvinnofridsamordnare IFO i Stenungsunds kommun beviljades i december 2007 medel till en halvtids samordnartjänst gällande kvinnofrid och medel till att utveckla samverkan med Kvinnojouren i Stenungsund. Samordnaren för kvinnofrid skall koordinera kvinnofridsärenden, se till att den enskilda slussas rätt och får det stöd och hjälp som krävs, ansvarar för uppföljning av kvinnofridsärenden. Samordnaren har ansvar för att hålla handlingsplan och samverkansplan aktuella och att utveckla arbetet inom kontaktpersonsgruppen, samt ansvara för nätverksbyggande gällande Kvinnofridsfrågor. Vidare är det samordnarens ansvar att upprätta samt upprätthålla en nära samverkan med Kvinnojouren i Stenungsund. Uppdraget att utarbeta en kommunövergripande handlingsplan för att motverka hot och våld mot kvinnor beslutades det om i Allmänna utskottet i augusti 2008. En kommungemensam handlingsplan är ett hjälpmedel i samverkan mellan alla myndigheter som arbetar med våld i nära relationer och innebär också att alla inblandade vet vart man skall vända sig när kvinna, barn och man behöver stöd från någon annanstans. Kvinnofridsamordnaren är idag organiserad under Individ- och familjeomsorgen men eftersom Våld i Nära relationer är ett kommunövergripande ansvar pågår nu en diskussion om var och hur tjänsten som Kvinnofridssamordnare skall vara organiserad.

7 Aktuell lagstiftning Våld i nära relationer är ett allvarlig samhälls- och folkhälsoproblem. FN-deklarationen om mänskliga rättigheter från 1948 slår fast alla människors lika värde och samma rättigheter. Vid FN: s kvinnokonferens 1995 i Peking fastslogs att våld mot kvinnor är ett uttryck för historiskt ojämlika maktrelationer mellan män och kvinnor. Varje regering åtog sig att stärka befintlig lagstiftning som rör våld mot kvinnor. Europarådets medlämsländer uppmanades 2002 att upprätta nationella handlingsplaner mot våld inom familjen. I en av statens offentliga utredningar, Nationell handlingsplan mot våld i nära relationer, (SOU 2002:71), föreslås Sverige anta en sådan plan. I FN s fjärde kvinnokonferens i Peking utvidgades definitionen av våld till att omfatta bl.a. tvångsäktenskap, kränkande och förnedrande behandling. När det gäller flickor definieras även våldet som selektiv abortering av flickfoster, och incest. I Brottsbalken anges de lagar och straffsatser som bl.a. reglerar olika former av våldsbrott, brott mot frid- och frihetskränkning och sexualbrott. 1998 skärptes straffen för dessa brott och nya bestämmelser om grov kvinnofridskränkning och grov frihetskränkning infördes i brottsbalken. Andra sexualbrott är bl.a. sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande, sexuellt tvång och sexuellt utnyttjande av underårigt barn under 15 år. 2005 förtydligades lagen ytterligare genom förbud att utnyttja barn för sexuell posering, sexuellt övergrepp mot någon som befinner sig i hjälplöst tillstånd, gällande barn under 15 år och upp till 18 år. Grov kvinnofridskränkning kan den dömas till som begår brottsliga gärningar som ex. misshandel och olaga hot mot den person som han/hon är eller har varit gift med eller varit sammanboende med under äktenskapliga förhållanden. Gärningarna skall ha varit ett led i upprepad kränkning av personens integritet och ha varit ägnade att allvarligt skada hans/hennes självkänsla. Vid bedömningen av hur allvarlig gärningen är ska särskild hänsyn tas till det upprepade och systematiska i personens beteende. För grov fridskränkning kan den dömas till som begår samma typ av brott som kvinnofridskränkning mot barn, föräldrar, syskon eller annan närstående. En speciellt utsatt grupp är kvinnor som berörs av den så kallade tvåårsregeln i utlänningslagen. Ett permanent uppehållstillstånd beviljas först efter ett eller flera tidsbegränsade uppehållstillstånd baserade på anknytningen till i Sverige bosatt maka, make eller sambo. Om förhållandet upphör före tidsperiodens utgång, normalt två år, beviljas inte permanent uppehållstillstånd för kvinnan. Numera kan en kvinna beviljas fortsatt uppehållstillstånd enl. Utlänningslagen 2 kap. 4 p.2 trots att förhållandet upphört inom 2-års period om kvinnan eller hennes barn utsatts för våld eller allvarlig kränkning av frihet och frid. FN: s generalförsamling antog 2001 en resolution där man slår fast att det är statens ansvar att förhindra och utreda hedersrelaterade brott och hot. En underlåtenhet att skydda offren utgör en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Den 15 november, 2006 kom ytterligare en förändring i Socialtjänstlagen som innebär att barn som bevittnar våld skall få brottofferstatus, vilken innebär i korthet: att alla barn som bevittnar våld eller andra övergrepp, av eller mot närstående vuxna, är offer för brott att barn som bevittnar brott som är ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person ska ha rätt till brottskadeersättning från staten

att personer som utsatts för brott får idag information om vilka bestämmelser som gäller för meddelande av besöksförbud än tidigare 8 Från och med 1 juli, 2007 gjordes en förändring i Socialtjänstlagen där det framgår att socialtjänsten särskilt ska beakta kvinnor som utsatts för olika övergrepp av närstående. Samma ansvar avser barn som bevittnat våld och andra övergrepp mot vuxna närstående. Socialstyrelsen och Länsstyrelsen har gjort en nationell tillsyn ang. handläggning gällande Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld under 2008-2009 och gett ut en slutrapport (soc.styrelsen 2009-11-24) Tillsynen visar att det finns stora skillnader i hur kommunerna tar sitt ansvar när det gäller våld i nära relationer. Punkter som de sett behöver utvecklas är bla informationen till våldsutsatta kvinnor, samverkan med olika myndigheter och organisationer, samt den interna samverkan och kompetens om våld i nära relationer i tex Äldreomsorgen och Funktionshinder. De trycker också hårt på att Barnperspektivet uppmärksammas, att barnen får det stöd och hjälp de behöver. Viktigt är att kommunen har kunskap om Våld i nära relationer, och Socialstyrelsen har gett ut en rapport: Att uppfylla samhällsansvaret Förbättrat kunskapsstöd till socialtjänsten, Socialstyrelsen 2009-11-23 slutrapport. Utifrån denna granskning gav Socialstyrelsen i dec 2009 ut Allmänna Råd (SOSFS 2009:22(s) och ett Meddelandeblad, socialt arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. I dessa råd ges rekommendationer till stöd för socialnämndens verksamhet enl Socialtjänstlagen i arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Socialstyrelsen kommer 2011 att ge ut en handbok för arbetet med våld i nära relationer. Våld mot kvinnor, vad är det? FN: s deklaration om våld mot kvinnor antogs 1993 av FN s generalförsamling. Deklarationen definierar våld mot kvinnor mycket brett: våld som riktar sig mot kvinnor på grund av kön våld som förorsakar eller kan förorsaka fysiskt eller psykilskt lidande eller kroppslig skada våld som innebär hot, tvång eller godtyckligt frihetsberövande med våld mot kvinnor avses misshandel, våldtäkt och sexuellt utnyttjande Våld eller övergrepp mot kvinnor i nära relationer definieras som ett avsiktligt, upprepat våld eller psykiskt övergrepp utövat av en man mot en kvinna, som han har eller har haft ett emotionellt och/eller sexuellt förhållande med, i syfte att skada, skrämma, tvinga fram eller hindra särskilda handlingar och beteenden. I det psykiska våldet ingår mannens sätt att begränsa kvinnans livsrum. Barn som sett, hört eller upplevt verkningar av våld har upplevt våld. Våldet kan vara fysiskt, som är varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta. Psykiskt våld, kränkningar med ord eller handlingar som riktar sig mot den närståendes person, egendom eller människovärde. Psykiskt våld kan även vara ett direkt hot om fysiskt våld, begränsningar av den närståendes rörelsefrihet och underlåtenhet. Materiellt våld, att den närstående aggressivt angriper döda ting och därigenom framkallar rädsla hos den närstående. Latent våld, stark ilska och aggressivitet som visar sig i kroppshållning och

uttryck som skapar rädsla och oro. Ekonomiskt förtryck, skapar ett begränsat livsutrymme och nedvärdering. 9 Kvinnofridspropositionen 1998 fastslog att mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och omfattande folkhälsoproblem. Våldet är inte förenligt med strävan mot ett jämställt samhälle och måste bekämpas på alla sätt. I begreppet våld mot kvinnor beskrivs ett flertal handlingar som utifrån ett jämställdhetsperspektiv är könsspecifika och könsrelaterade och innefattar numera följande: våld inom äktenskapet eller annan samlevnad, hedersrelaterat våld, sexuella trakasserier i arbetslivet, prostitution, trafficking och könsstympning. Våldets omfattning Det relationsbetingade våldet mot kvinnor är ett stort problem i vårt samhälle och bedöms vara det mest dolda brottet som förekommer. Det finns ett stort mörkertal som är viktigt att ha i minnet då vi tittar på statistiken. Under år 2009 gjordes enligt Brottsförebyggande rådet ca 112 000 anmälningar om våldsbrott. Det gjordes dessutom ca 2 600 anmälningar om grov kvinnofridskränkning. (Slutlig statistik för år 2009 BRÅ) 44 % av alla fall av misshandel mot kvinna är misshandel av bekant, inomhus och av någon i nära relation. Polismyndigheten i Stenungsunds har mottagit 3 anmälningar gällande grov kvinnofridskränkning under 2009 På Kvinnojouren i Stenungsunds kommun har 9 kvinnor och 3 barn bott under 2009. Under samma tid har 11 kvinnor kommit till kvinnojouren för att söka hjälp och per telefon har de tagit emot 98 stödsamtal. Kvinnojouren har fått tacka nej till kvinnor på grund av platsbrist och har då hänvisat till socialtjänsten och/eller andra Kvinnojourer. Våldsutsatta grupper Misshandlade kvinnors situation Både kvinnor och män kan vara våldsutsatta och förövare, vi vet dock att det i högre grad är män som utsätter kvinnor. Oftast är det manliga våldet fysiskt och kvinnors hot och våld är oftast psykiskt. En kvinna som misshandlas har ofta tvingats leva med mannens krav på kontroll och dominans under lång tid. Att utsättas för psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt våld av en närstående person ger i de flesta fall psykiska problem. Att leva under lång tid i en familjesituation där kvinnans livsrum begränsas och där kränkningar hör till vardagen gör att kvinnans självbild förminskas. Hon känner sig ofta ensam och osäker på hur hon kommer att bli bemött och förväntar sig inte heller alltid att bli trodd av människor som vill hjälpa henne. Detta leder till att hon har svårt att själv be om hjälp. Att separera från mannen är i många fall komplicerat då paret kanske fortfarande är känslomässigt beroende av varandra, har gemensamt boende, gemensamma barn, delad livshistoria, vänner släkt och gemensam ekonomi. Vid en separation är kvinnan också rädd att mannen skall verkställa de hot han uttalat.

10 Kvinnor som blivit fysiskt och sexuellt utsatta visar ofta samma symtom som människor som lever med posttraumatiskt stressymtom, t.ex. minnesluckor, känslomässig förändring, passivitet och ångest. Enligt undersökningar som gjorts har erfarenheterna visat att kvinnofridskränkning drabbar kvinnor i alla samhällsklasser, i alla åldrar, kvinnor som är väl förankrade i yrkeslivet men också kvinnor som är särskilt utsatta av andra fysiska, psykiska eller sociala skäl. Kvinnan utvecklar en överlevnadsstrategi för att orka med situationen. I denna process normaliseringsprocessen är följande inslag viktiga kontroll, isolering, växling mellan våld och värme i relationen, kvinnan tar över mannens värdering av henne, liksom av att hon är våldets orsak, vilket ytterligare förminskar hennes självkänsla, båda partner minimerar våldet samt att makten och våldet erotiseras. Varje brottsoffer är en unik person men trots det unika finns generella mönster, olika inslag i normaliseringsprocessen som ständigt gör sig påminda. Funktionshindrade - dubbelt utsatta Våldsutsatta kvinnor med någon form av funktionshinder är särskilt utsatta, ju mer omfattande funktionshindret är desto mer ökar risken för olika typer av övergrepp. En kvinna med funktionshinder riskerar också att vara i en starkare beroendeställning än andra, ju större beroende desto större sårbarhet. En kvinna med kommunikationsproblem är beroende av sin make som ofta är med och tolkar. En blind eller synskadad kvinna är beroende av att allt är på sin plats i lägenheten så hon kan ta sig fram. Äldre kvinnor Det finns relativt få undersökningar om våld mot äldre, de som gjorts visar att kvinnorna är mer utsatta än männen. De äldre kvinnor som utsätts för våld befinner sig ofta i en större beroendesituation än andra kvinnor. Kvinnan kan vara beroende av mannen av praktiska och/eller ekonomiska skäl. Förövaren är oftast en manlig familjemedlem, make eller son. Äldre kvinnor som utsätts söker sällan hjälp eller anmäler övergreppen så i statistiken finns troligtvis ett stort mörkertal. Missbrukande kvinnor De problem som alla misshandlade kvinnor upplever förekommer även hos misshandlade kvinnor med missbruksproblem. Dessa kvinnor har en extra problematisk situation av flera orsaker och skillnaden i utsatthet är mer påtaglig. Risken för allvarliga skador är också större då både kvinnan och mannens kontroll av situationen försämras när alkohol eller andra droger finns med i bilden. En kvinna med missbruksproblem upplever att hon har en låg status både i sina egna och i andras ögon. Hennes självbild är ofta så kränkt att hon sällan anmäler övergrepp eller söker hjälp. Hennes rädsla för att inte bli tagen på allvar är mycket stor. Det finns också en rädsla hos kvinnan att andra tycker hon får skylla sig själv om hon missbrukar. Kvinnor av utländsk härkomst Våldsutsatta kvinnor av utländsk härkomst kan på grund av okunskap om rättigheter och möjligheter samt svårigheter i svenska språket göra dem isolerade och sårbara. En del misshandlade kvinnor avskärmas och isoleras från omvärlden av sin man. De kan vid flytten till Sverige ha förlorat sitt sociala nätverk med släkt och vänner. Hedersrelaterat hot och våld Det finns idag inga vedertagna och allmänt accepterade definitioner av hedersrelaterat förtryck eller våld. Hedersrelaterat våld kan sammanfattas som ett våld som uppmuntras av kollektivet, familjen i ett patriarkaliskt samhällssystem. Individen är underordnad gruppen som äger och tar ansvar för

11 heder och skam. Våldet ses, stöds och uttalas av kollektivet som en legitim och oundviklig handling för att straffa i första hand kvinnors olydnad och för att bevara familjens heder och värna om familjens/släktens sociala överlevnad. Bemötande och omhändertagande av flickor/unga kvinnor som blivit utsatta för hedersrelaterat våld ställer krav på särskild kunskap och väl utvecklade metoder och arbetsformer. Tonåringar och unga kvinnor Våld förekommer även i förhållanden mellan ungdomar. I dag är det språkliga klimatet mellan ungdomar ofta hårt och kvinnoförnedrande. Internet innebär många fördelar men skapar även nya risker särskilt för unga. Det kan bl.a. handla om sexuella ofredanden i chattmeddelanden eller att få unga att posera framför webbkameran. Grunden för ömsesidig respekt och jämbördiga relationer måste grundläggas tidigt hos barn och ungdomarna, både flickor och pojkar. Samkönade relationer Problematiken bland samkönade relationer ser i stort sett likadan ut som i heterosexuella relationer. Centrala begrepp är makt och kontroll. I dessa relationer kan det vara en man eller en kvinna som utövar hot och våld mot sin partner. Barn som bevittnat våld Barn och ungdomar som lever i familjer där våld förekommer har en mycket otrygg och utsatt livssituation. Att leva i en sådan otrygg miljö medför en ovisshet för barnen de vet aldrig när eller varför våldet utlöses. Barnen lever i ett förhöjt spänningstillstånd som innebär att barnet/ungdomen är på sin vakt och iakttar och anpassar sig. Hemmet som skall ge trygghet blir istället den plats som skapar rädsla och ångest, brottsplatsen är hemmet. Det talas mycket om barn som varit vittne till våld. Detta tolkas då som barnet är ett vittne till våldet och är utanför händelsen. Enl. Margareta Hydén (1995) är det är en psykologisk omöjlighet att inta en sådan position inför en händelse som är en del av ens livsmiljö. Hon vill därför beteckna barnen/ungdomen som delaktiga vittnen i en process som de inte själva har valt eller har ansvar för. Barnen måste dock på något sätt förhålla sig till situationen. Barnen hittar olika överlevnadsstrategier, försöker begränsa skadorna, blandar sig i processen eller distanserar sig, håller tyst om våldet, de håller ihop och tar på sig ansvaret för att skydda sina föräldrar. (Maria Ericsson, 2007, Barn som upplever våld) Forskning har visat att barn som lever i familjer där det förekommer våld kan få utvecklingsmässiga och sociala problem. Föräldrarna har kanske inte heller förmåga att hjälpa barnen. Barn som lever i våldssituationer kan uppleva psykiska traumatiska reaktioner, mardrömmar, relationssvårigheter, koncentrationssvårigheter och skolproblem. När det gäller kvinnofridsfrågorna måste vi ha barnperspektivet i centrum. Ur barnets perspektiv borde kvinnomisshandel bytas ut till mammamisshandel. Tänk också på att vuxna och barn uppfattar händelser på olika sätt. Våld beträffande en vuxen person som kanske av omgivningen inte uppfattas så farligt kan ur barnperspektivet vara mycket allvarlig. Vi får inte glömma att barn/ungdom har minst möjlighet att själva påverka sin situation. Barnperspektivet har stärkts genom de Allmänna råden som socialstyrelsen har gett ut.(sosf 2009:22(S)) Männen bakom våldet Nästan allt våld mot kvinnor utövas av närstående män. Forskning kring mäns våld är ett nytt område, det finns en del forskning men fortfarande stora kunskapsluckor. Både forskning och erfarenheter som finns i olika stödprogram för män visar att männen inte utgör en homogen grupp och att det oftast finns olika samverkansorsaker till våldsbeteende. Det går inte att hitta en gemensam orsaksteori som är giltig för alla.(per Isdal, 2008, Meningen med våld) Det har dock visat sig att det som de flesta män har gemensamt är att:

de har passerat en gräns av verbalt våld, materiellt våld och/eller fysiskt våld innan de kommit in i olika stöd- och behandlingsprogram. Ingen uppmärksammade våldet vid första tillfället och det har därför trappats upp. Våldet mörklades. de har haft en skev bild av relationsgränser, integritetsgränser och av sitt egenvärde. de har en bristande självkännedom, intar en passiv roll och anser sig inte kunna påverka sin situation Mäns våld är ett brott som samhället har ett ansvar att ingripa mot. Det tidigt förebyggande arbetet är nödvändigt då obalansen mellan könen lever kvar i samhället och förmedlas av medier till unga pojkar. 12 Befintliga resurser För den misshandlade kvinnan - Socialtjänstens individ- och familjeomsorg för råd och stöd, vid behov ekonomiskt bistånd, hjälp vid akut situation och information om lagrättsliga frågor. - Kvinnomottagningen, där missbrukande kvinnor ges stöd och krissamtal. - Kvinnojouren i Stenungsund ger samtalsstöd, hjälp till akut boende, stöd och hjälp under hela rättsprocessen och vid kontakt med olika myndigheter. - Ungdomshälsan, ungdomsteamet och ungdomsmottagningen, ger stöd till tonåringar och unga vuxna. - Krismottagningen för kvinnor erbjuder samtalsstöd. - Brottsofferjouren erbjuder stödsamtal, hjälp i kontakter med myndigheter och försäkringsbolag och stöd i samband med rättegång. - Svenska kyrkan finns tillgänglig för stödsamtal - Hälso- och sjukvården kan tidigt upptäcka tecken på ohälsa och ge råd, stöd och behandling. På vårdcentralen i Stenungsund finns tillgång till kurator och psykoterapeut. För barn/ungdomar som bevittnat hot och våld - Pelikanen, är en pedagogiskt utformad barnverksamhet som erbjuder stödsamtal i grupp - Socialnämnden kan enl. kap. 11 1 Socialtjänstlagen vid behov erbjuda insatser för barn och familjer i form av stödkontakt för barn och ungdomar, kontaktpersoner/kontaktfamilj, familjebehandling, familjehemsplacering, institution mm. När det gäller barn 0-15 år kontakta Barn- och Familjeenheten. Gällande ungdomar mellan 15-18 år kontakta Ungdomshälsan. - Gällande Hedersrelaterat Våld finns tre personal på Ungdomshälsan med specialkunskap i denna fråga. - BUP kan erbjuda samtal med barn/ungdom där våld förekommer eller förekommit i familjen. För familjen - Familjerådgivningen tar emot par eller familjer som har problem med sina inbördes relationer. - Familjehuset Hasselkärnan ger råd och stöd i föräldrarollen och riktar sig till familjer med barn i åldrarna 0-tonåringar - Familjerätten ger råd vid frågor om umgänge och boende.

13 För män - Krismottagningen för män i Stenungsund erbjuder samtalsstöd för män som har problem till en närstående, upplever svårigheter i samband med en skilsmässa eller separation, behöver hjälp med att kontrollera sina känslor och aggressivitet eller blivit utsatt för psykiskt och/eller fysisk misshandel i en nära relation - När det gäller unga män kan de få hjälp på Ungdomshälsan. Funktionshindrade - Det finns två kvinnofridsinstruktörer inom avd funktionshinder, som har specialkompetens gällande kvinnofridsfrågor. Ansvarsområden Kommunal förvaltning som i sin verksamhet arbetar med barn och ungdom och andra myndigheter inom hälso- och sjukvården har enligt Socialtjänstlagen, SoL, skyldighet att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om missförhållanden i hemmet som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till underårigs skydd. Allmänheten bör också anmäla till socialtjänsten om man uppfattar att barn far illa och som i sin situation är i behov av skydd och hjälp. Socialtjänsten har då anmälan inkommit att barn far illa i sin hemmiljö, skyldighet att skyndsamt utreda barnets situation. Den personal inom kommunen och socialtjänsten som kvinnan eller barnet/ungdomen kontaktar i det akuta skedet har ansvaret för att hjälpa kvinnan till rätt handläggare inom socialtjänsten, inom annan myndighet eller frivilligorganisation som kvinnan önskar och är i behov av. Den personal kvinnan, barnet eller ungdomen kontaktar först har ansvaret till dess att det är klart att någon annan tar över. Socialtjänstlagen och FN s konvention om barns rättigheter Kommunens ansvar styrs framförallt av bestämmelserna i socialtjänstlagen. Där fastställs kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och hjälp som de behöver. Socialtjänstens ansvar för misshandlade kvinnor förtydligades 1 juli, 1998 i Socialtjänstlagen Kap. 5 11 där det står: Socialnämnden skall verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden skall härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialtjänsten måste aktivt erbjuda information och hjälp till misshandlade kvinnor. Arbetet skall utgå från ett kvinnoperspektiv men också vara medveten om de olika former av maktutövning som kan förekomma i såväl heterosexuella som i samkönade relationer. I FN: s konvention om barns rättigheter fastslås att barnets bästa skall komma i första rummet. I socialtjänstlagen kap 5 1 stadgas bl.a. att socialnämnden skall: verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som visat tecken till en ogynnsam utveckling Barn och ungdomar som lever i en våldsmiljö och bevittnar hot och våld upplever ett stort lidande och visar inte sällan tecken på psykosocial ohälsa. Det är av yttersta vikt att barn och ungdomar som växer upp i familjer där våld förekommer uppmärksammas och att de får den hjälp och det stöd som

de behöver. Socialtjänstens arbete måste därför präglas av en helhetssyn på familjen där barn och ungdomars behov betonas. 14 För att få en bestående förändring till stånd, oavsett om kvinnan och mannen fortsätter att leva tillsammans eller om de väljer att separera, måste personen som utövar relationsvåld erbjudas någon form av hjälp och behandling. Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgen i Stenungsund är organiserad i två avdelningar, Sociala avdelningen och Funktionshinder. Sociala avdelningen består av: Barn och Familjeenheten som arbetar med barn 0-15 år och deras familjer. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att barn som behöver skydd, stöd och hjälp får det. När det förekommer våld inom familjen är barnen i ett särskilt utsatt läge. Sådana fall måste bli föremål för noggrann uppmärksamhet från barn- och familjeenhetens sida. En utredning görs för att se vilka behov barnet har och utifrån dessa behov sätta in stödinsatser. Inom Barn och familjeenheten ligger även Familjeförskolan, som arbetar med de mindre barnen och deras föräldrar samt förebyggande arbete med våra samverkanspartners. Nyborg (skola och behandling) där arbetar man mycket med familjen och deras relationer. Familjerätten arbetar med frågor rörande vårdnad, boende och umgänge. Ungdomshälsan är en samverkan mellan Ungdomsteamet (IFO) och Ungdomshälsan (Fritid) Ungdomshälsan arbetar med tonåringar och unga vuxna 16-25 år. Ungdomshälsan är också ute i skolorna och talar med alla ungdomar om bland annat relationer och våld. På ungdomshälsan finns barnmorska och kurator som kan hjälpa till och ge stöd i bl.a. våldssituationer. Socialmedicin arbetar med frågor gällande missbruk och psykisk ohälsa. Inom socialmedicin finns en Kvinnomottagning som träffar kvinnor med missbruksproblem och de träffar många av de våldsutsatta kvinnorna. Här kan kvinnorna få hjälp och stöd i både grupp och enskilt. Enheten för Arbetsmarknad och Försörjningsstöd, här handlägger man bl a ekonomiskt bistånd. I Stenungsunds kommun har Myndighetsnämnden antagit riktlinjer för att hjälpa till ekonomiskt i en akut krissituation. Familjerådgivningen erbjuder par eller familjer som har problem med sina inbördes relationer och kan ge stöd så att våld inte behöver uppstå. Krismottagningen för män erbjuder samtalsstöd för män som har problem till en närstående och ger stöd för mannen i att förändra sitt hanterande av våld. Krismottagningen för kvinnor erbjuder bl.a. våldsutsatta kvinnor stöd för att kunna förändra sin situation. Pelikanen som är ett resultat av samverkan mellan IFO, Svenska kyrka och Vuxenpsykiatrin, erbjuder baren gruppverksamhet. De kan ge barn som utsatts för våld möjlighet att bearbeta sin situation. Barnen kan också få en vuxen att tala med om alla sina känslor och hur det har varit att leva i en våldssituation. Avdelningen för Funktionshinder har ansvar för de dubbelt utsatta kvinnorna, all personal har gått grundutbildning gällande våld i nära relationer. På deras ungdomsboende finns Kill- och Tjejgrupper där man diskuterar bl.a. könsfrågor sexualitet och våldsfrågor.

15 Socialpsykiatrin arbetar med psykiskt sjuka personer och innefattar två boende för personer med psykisk ohälsa. Här finns ett boendestöd för målgruppen som kan ge de utsatta kvinnorna stöd och hjälp i sin situation. Socialpsykiatrin är sedan april 2010 organiserad under Funktionshinder. Kvinnofridssamordnaren skall se till att den enskilda våldsutsatta slussas till rätt instans och får det stöd och hjälp som krävs. Vård och äldreomsorgen Vård och äldreomsorg ansvarar för äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård i form av hemtjänst, särskilt boende och hemsjukvård. Verksamheten utgår från den enskildes möjlighet till en väl fungerande vardag och tar hänsyn till människors olika behov av trygghet och social gemenskap. Våld mot äldre kvinnor är ofta mycket svårt att få kännedom om eftersom det är en grupp som inte i första hand söker eller har svårt att uttrycka behov av hjälp hos myndigheten eller ens i familjen. Det finns inte mycket forskning kring våld i nära relationer gällande äldre kvinnor. Vård och äldreomsorgen planerar att ge sin personal basutbildning gällande Våld i nära relationer under 2011 och startar med hemtjänstpersonalen. Barnomsorg - grundskolan Skolan har en viktig roll i det tidigt förebyggande arbetet mot våld i nära relationer då de träffar alla barn och ungdomar. I Skollagen kap.1, 2 står att verksamheten i skolan skall utformas i övensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Personal verksam inom skolan skall främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. De politiskt prioriterade målen om jämställdhet, kränkande behandling och mångfald innebär en ökad medvetenhet och ett målmedvetet arbete. För att öka kunskapen om genusfrågor har all personal deltagit i utbildning gällande genusfrågor. I Stenungsund finns sedan januari 2008 två genuspedagoger, en riktad mot förskola och en mot grundskola. Stöd och utvecklingsteamet i Stenungsunds kommun är till för alla kommunens förskolor och grundskolor. Teamet består av två specialpedagoger och två legitimerade psykologer. Teamet samordnar sin specialkompetens för att skapa bra förutsättningar för barns och ungas lärande och utveckling. Skola och barnomsorg har handlingsplan och arbetar aktivt för att förebygga kränkande behandling och våld. Elevhälsoteamet har psykosocial beredskap dit elever och föräldrar kan vända sig vid behov av råd och stöd. Gymnasieskolan Skolans och lärandets roll är viktig i arbetet med att förebygga och förhindra att relations- och könsbetingat våld förekommer. Skolans roll är även viktig i arbetet med att sprida kunskap och information som motverkar våld mot kvinnor som speglar och förtydligar samhällets förhållningssätt gentemot allt psykiskt och fysiskt hot, misshandel eller våld. Gymnasieskolan har en jämställdhetsplan och två lärare med genuspedagogik har uppdraget att hjälpa kollegor och arbetslag att beakta genusperspektivet i undervisningen. Elevhälsoteamet på gymnasiet har en psykosocial beredskap dit elever och föräldrar kan vända sig vid behov av råd och stöd. Fritidsverksamheten Fritids verksamhet består bl. a. av fritidsgårdarna, sim och idrottsanläggningar, Ungdomsmottagningen, kontakter med föreningar inom Stenungsunds kommun, drogförebyggande arbete, föräldrastöd och brottsförebyggande arbete.

16 Inom Stenungsunds kommun finns två kommunalt drivna fritidsgårdar, Hasselgården och Stora Höga fritidsgård. Fritidsgårdarna skall vara en öppen och drogfri mötesplats för ungdomar i Stenungsunds och utgår ifrån FN s barnkonvention. Verksamheten bygger på frivillighet och är den arena där besökarnas egna erfarenheter, kunskaper och intressen tas tillvara på ett sådant sätt att de upplever meningsfullhet och utvecklar förmåga att hantera sina framtida liv. Verksamheten skall främja besökarnas personliga och gemensamma utveckling i en miljö där frivillighet och jämställdhet är ledstjärnor. Den primära målgruppen är ungdomar i åldern 13-18 år. Fritidsverksamheten är uppbyggd på att främja goda attityder, ett jämlikt förhållningssätt med tydligt avståndstagande från allt könsbetingat hot och våld. I verksamheterna pågår ett strukturerat arbete i syfte att påverka attityder och värderingar. Hälso- och sjukvården/primärvården Sjukvårdens ansvar styrs främst av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som i sin portalparagraf har samma helhetssyn som socialtjänstlagen. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Det innebär god kvalitet, trygghet i vården och respekt för patientens självbestämmande. I HSL 2b finns bestämmelser om förebyggande ohälsa och vikten att verka för att förebygga sjukdom eller skada. För att uppnå dessa mål betonas vikten av att beakta psykosociala faktorer och att ha en helhetssyn i omvårdnadsarbetet. Personal inom hälso- och sjukvården är nyckelpersoner då våldsutsatta kvinnor ofta söker till vårdcentralerna, akutmottagningar och specialistsjukvården och därmed blir de som träffar kvinnorna i ett tidigt stadium. I många fall är det också den enda kontakt med myndighet som de har. Det är vanligt att kvinnor kommer upprepade gånger utan att den bakomliggande orsaken avslöjas. Det är av största vikt att personalen är lyhörd och frågar om kvinnan blivit utsatt för misshandel. Sjukvården skall föra noggrann dokumentation vilket bl.a. är en förutsättning för rättsintyg vid misshandel av kvinnor skall bli korrekta. Kungälvs sjukhus har utarbetat en handlingsplan gällande våld i nära relationer. Vuxenpsykiatrin som tillhör specialistsjukvården har som rutin att vid nybesök fråga om personen varit utsatt för våld i sin historia. Vuxenpsykiatrin erbjuder rådgivning, behandling och samverkan med andra instanser. Fröja Gynekolog och Barnmorskemottagning, har en handlingsplan för omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor. Alla kvinnor som kommer till Fröja får frågan om de har varit utsatta för våld av sin partner. Om kvinnan varit våldsutsatt görs en riskbedömning. Finns det barn i familjen görs en anmälan till socialtjänsten. BVC, personal på Barnavårdscentralen träffar alla barn från att det föds fram tills det nått förskoleåldern. Personalen på BVC har särskild utbildning i frågor rörande barns hälsa och utveckling. Via BVC kan man få kontakt med såväl distriktsläkare som barnläkare, psykolog, kurator, sjukvård samt social service mm. BUP, Barn och ungdomspsykiatrin tar emot barn och ungdomar i åldrarna 0-18år och deras föräldrar. BUP: s målsättning är att igenkänna, lindra, bota och förebygga psykisk sjukdom och störning, som utgör hinder för personlig utveckling, tillväxt och mognad. BUP kan erbjuda samtal med barn/ungdom och deras föräldrar, om barnet/ungdomen har barnpsykiatriska symtom. Föräldrar och professionella kan också kontakta BUP för rådgivning i sådana situationer.

Rättsväsendet 17 Polisen I Rättegångsbalken framgår att när ett misshandelsbrott kommer till polisens kännedom ska anmälan upptas och förundersökning inledas. Polisanmälan kan göras av kvinnan själv men även av annan person. Polismyndigheten i Västra Götaland har antagit en handlingsplan för bekämpning av relationsbetingat våld mot kvinnor. Genom den aktuella handlingsplanen har förutsättningar för ett bättre omhändertagande och bemötande av misshandlade kvinnor skapats. Genom den överenskommelse som är gjord med socialtjänsten har Polismyndigheten skyldighet att rapportera till socialtjänsten då det vid personlig anmälan eller vid annan form av insats uppkommer oro för minderåriga barn i sin hemsituation eller då barn bevittnat våld inom familjen. Våld mot kvinnor faller under allmänt åtal. Brotten utreds av Polismyndigheten och Åklagaren är den som ansvarar för förundersökningen och beslutar om det skall finnas skäl att anhålla den som är misstänkt för brottet. Åklagare Våld mot kvinnor faller sedan 1982 under allmänt åtal. Åklagaren är den som leder förundersökningen och beslutar om olikas tvångsmedel, bl.a. om den misstänkte skall anhållas. Senast fyra dagar efter anhållandet måste häktningsframställan inges till Tingsrätten. Minst ett av följande kriterier skall vara uppfyllda: risk att mannen avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff risk för undanröjning av bevis eller på annat sätt försvårande av sakens utredning risk för fortsatt brottslighet När det gäller fall av relationsbetingat våld mot kvinnor är det oftast det andra kriteriet som används, exv. risk för att mannen försöker påverka kvinnan eller vittnen och därmed utredningen. Kriminalvård/frivård Kriminalvården i Sverige är sedan den 1 januari 2006 en myndighet. Myndigheten är indelad i verksamhetsområden. Stenungsunds kommun tillhör Verksamhetsområde Vänersborg. Mäns våld mot kvinnor är ett brott och Kriminalvårdens främsta uppgift är att minska risken för återfall. Kriminalvården utvecklar brott- och missbruksrelaterade program som har forskningsförankrade effekt på återfallsbenägenheten i brott. Frivården använder sig av riskbedömningsinstrument (SARA-modellen, spousal assault risk assesment guide) för att skatta hur hög risken är för framtida partnervåld. Programmet IDAP (integrerad domestic abuse program) bedrivs sedan hösten 2007 av Frivården i Vänersborg. Målgruppen är män som utövar våld eller andra former av kontrollerande beteende mot kvinnor i nära relation. De misshandlade kvinnorna erbjuds att parallellt ha en egen stödkontakt, för att öka kvinnans säkerhet. Frivilliga organisationer Kvinnojouren i Stenungsund Kvinnojouren är en ideell frivilligorganisation som funnits i kommunen sedan 1985. Till Kvinnojouren kan våldsutsatta kvinnor och deras barn komma när de behöver skyddat boende. Kvinnojourens främsta uppgift är att stödja dessa kvinnor och barn vilket görs genom samtalsstöd

18 och skyddat boende. Personalen på Kvinnojouren är kvinnan behjälplig och medverkar vid kontakter med polis, socialtjänst, sjukvård, advokat, åklagare mm. I mån av tid är Kvinnojouren ute på ex förskolor, föreningar och fackliga organisationer för att informera om, samt synliggöra våldsutsatta kvinnors och barns situation. Målsättningen med Kvinnojourens arbete är hjälp till självhjälp och att alla våldsutsatta kvinnor skall få tillbaks sitt livsrum. Detta kan ske genom att kvinnan får en gedigen kunskap om hur hon hamnade i en våldsutsatt relation. Personalen på Kvinnojouren håller sig ständigt uppdaterade om vad som sker i samhället när det gäller kvinnofrid och vilken lagstiftning som gäller. Kvinnojouren deltar i en samverkansgrupp i Stenungsunds kommun med olika myndigheter som träffar våldsutsatta kvinnor och deras barn. Brottsofferjouren (BOJ) i Kungälv Brottsofferjouren är en politiskt och religiös obunden organisation som hjälper och stöttar brottsoffer, anhöriga och vittnen. Brottsofferjouren finns i Kungälv och tar emot besök (utan tidsbeställning) måndagar 18.00 20.00 och torsdagar 11.00-13.00, telefon med telefonsvarare avlyssnas dagligen Pelikanen Pelikanen är en frivilligorganisation i samverkan mellan Svenska kyrkan, Individ- och familjeomsorgen och vuxenpsykiatrin, där IFO stöder verksamheten ekonomiskt. Pelikanen har gruppverksamhet för barn och ungdomar från sex år och uppåt, som lever i familjer med missbruk, psykisk ohälsa, eller där det förekommit eller förekommer våld. Pelikanen erbjuder stöd, råd och uppmuntran till barn som växer upp i en miljö präglad av missbruk, psykisk ohälsa eller våld. Samverkan och förebyggande arbete Samverkan inom kommunen och med andra kommuner och myndigheter Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat problem som berör många aktörer och detta ställer stora krav på att samhällets myndigheter samverkar. Myndigheter har en lagstadgad skyldighet att samverka med stöd av Förvaltningslagen 6. Det finns en särskild skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa och denna skyldighet regleras i lagstiftning för polis, förskola och skola, socialtjänst och hälso- och sjukvården. Socialtjänsten har fått ett ansvar att aktivt verka för att sådan samverkan kommer till stånd. Våld i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem med ansvar från många olika myndigheter. För att hjälpen och stödet som behövs skall bli så omfattande och mångfacetterat som möjligt är samverkan mellan socialtjänst och andra myndigheter en nödvändighet. I Stenungsunds kommun finns en etablerad samverkan mellan IFO, Kungälvs sjukhus, Vårdcentralen i Stenungsund, BVC, MVC, psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Stenungsund, BUP, Kriminalvården, polisen, åklagare, Pelikanen - samtalsmottagning för barn som bevittnat våld, Ungdomsmottagningen, Brottsofferjouren, Kvinnojouren i Stenungsund och Folkhälsorådet. En samverkansplan är framtagen mellan dessa. Under våren 2009 har en samverkan inletts mellan IFO, folkhälsosamordnare, skola och fritidsgårdarna för att kunna arbeta tidigt förebyggande mot våld i nära relationer. Målet är också att ta fram en gemensam handlingsplan och samverkansplan när det gäller bemötande och omhändertagande av barn och ungdomar som lever i våldssituationer. Denna grupp har utökats med

personal från Integration, vilket gjort att olika samverkansformer kommit tillstånd mellan Integration och Fritids. 19 Samverkan mellan IFO och skola pågår fortfarande och genom att träffas över förvaltningsgränserna har flera samverkansformer kommit till stånd. Ett positivt resultat var att två Genuspedagoger höll i Stenungsunds seminarie i april 2010 utifrån, Våld i nära relationer, Busiga pojkar och snälla flickorkönsskapande i förskola och skola. Samverkan sker inom STO-regionen med Orust och Tjörns kommuner och med Dialoga våldsrelationscentrum, GR, Göteborg. Personal ifrån Dialoga höll i Stenungsunds seminarie i oktober 2009 som handlade om Män med våldsproblematik. Dialoga har en pågående utbildning för socialtjänstpersonal Att möta pappor med våldsproblematik. Från socialtjänsten i Stenungsund deltar 6 handläggare. Dialoga kommer att starta en utbildning gällande Kvinnor i missbruk utsatta för våld, där 5 handläggare från Socialtjänsten i Stenungsund kommer att delta. Förebyggande arbete I Världshälsoorganisationens rapport World report on violence and health konstaterar man att det förebyggande arbetet behöver utvecklas. De nämner i rapporten olika typer av förebyggande insatser som kan delas in i lagstiftning och policy, information och opinionsbildning, attityd- och normpåverkan samt utbildning av socialtjänst och hälso- och sjukvårdspersonal. Av dessa menar WHO att lagstiftning och policy samt utbildning av socialtjänst och hälso- och sjukvårdspersonal är mest effektiva för att minska förekomsten av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Stenungsund fick 2008 medel från Länsstyrelsen för att utveckla det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer. Ett samarbete runt tidigt förebyggande arbete startades 2009, tillsammans med personal från förskola, grundskola, gymnasiet och fritidsgårdarna, folkhälsosamordnare och samordnare kvinnofrid, individ- och familjeomsorgen. Barnomsorg och skola kommer tidigt in i barnens/ungdomarnas och familjens liv. Ett gemensamt bemötande och kunskap om varandras verksamheter är enligt Världshälsoorganisationen ett effektivt medel för att minska våldet i nära relationer. Information och utbildning Information För att en kvinna som blir misshandlad ska söka hjälp måste hon vara medveten om att det finns hjälp att få. Det är därför viktigt att sprida information om vilken hjälp och vilket stöd kvinnor som utsatts för våld, barn, män som misshandlar och anhöriga kan få och vart de kan vända sig för att få hjälp. Folder med aktuella telefonnummer finns i väntrum hos offentliga myndigheter inom kommunen och på Stenungsunds hemsida under Individ- och familjeomsorgen finns information till allmänheten. Utbildning Utbildning och information gällande det relationsrelaterade våldet behövs för all personal som arbetar inom kommunens förvaltningar. Personal inom Individ- och familjeomsorgen har fått utbildning i cirkelform där kunskap uppnås om vilka lagar som styr vårt arbete, om bemötande av kvinnor som utsatts för våld deras barn och männen som slår. Denna utbildning är kontinuerlig och när ny personal anställs får dom gå denna utbildning. Personal från elevhälsan har även deltagit i studiecirklarna. Personal inom funktionshinder har fått grundutbildning genom Bräcke Diakoni och kommer att få kontinuerlig vidareutbildning.

IFO s kontaktpersoner gällande kvinnofrid har under 2009 tillsammans med Kvinnojourens jourkvinnor gått en specialutbildning i cirkelform gällande frågor kring kvinnofrid. Nyanställd personal inom Individ- och familjeomsorgen har deltagit i studiecirkel gällande Våld i nära relationer hösten 2010. Personalen som har specialutbildning gällande Hedersrelaterat Våld, har träffat och kommer att träffa rektorer både på grundskola samt gymnasiet för att sprida kunskap. 20 Dokumentation Individ- och familjeomsorgen i Stenungsunds kommun följer Socialtjänstlagen och Socialstyrelsens råd om dokumentationsrutiner vid handläggning av kvinnofrid. Uppföljning, utvärdering och revidering av handlingsplanen Förändringarna i samhället, både när det gäller synsätt, värderingar och lagstiftning sker idag i snabb takt och en handlingsplan behöver revideras med jämna mellanrum så att den ständigt är aktuell. Det är samordnaren för kvinnofrid som ansvar för att årligen se över och revidera handlingsplanen. Handlingsplanen reviderad 2010-12-01