Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld



Relevanta dokument
In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Diagram 6 In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 267. Tusental 100. Invandrare.

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Svensk författningssamling

Wholesaleprislista - IQ Telecom

Utlandstraktamenten för 2016

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

0nQJDERVDWWHVLJSnJUXQGDYIDPLOMHVNlO 6WRUGHODV\OV NDQGHXQGHUYDUDVLDWLVNDHOOHU HXURSHLVNDPHGERUJDUH

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring

Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m

Organisation. Globaliseringsrådet. Advisory Board. Kansli. Konferenser, workshops, mötesplatser. RK Underlag

Invandring. Invandring efter bakgrund

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad?

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Omflyttningens demografi

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. April 2015

Utrikes födda i Linköping

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Svensk författningssamling

Skatteverkets allmänna råd

Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Finländska dotterbolag utomlands 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2015, totalt

Finländska dotterbolag utomlands 2012

PIRLS 2011 & TIMSS 2011

Antalet som flyttar från Sverige ökar. Familjeskäl den största orsaken till uppehållstillstånd. Minskning av antalet asylsökande

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Global förekomst av övervikt och fetma hos vuxna per region

Svensk författningssamling

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

Varför migrerar människor?

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Stockholms besöksnäring. December 2014

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma

Stockholms besöksnäring. September 2014

Fler betalande studenter hösten 2012

Svensk författningssamling

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens

Ungdomsutbyte. Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader

Svensk författningssamling

Andelen sysselsatta av hela befolkningen större bland flera medborgarskapsgrupper än bland finländare

14 Internationella uppgifter om jordbruk

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

Asylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist

Svensk författningssamling

Hotell- och restaurangbranschen

Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet

Net1 prislista för internationella samtal Öppningsavgift 0,69kr/samtal Land Land

Den utrikes födda befolkningen ökar

Prislista företagsabonnemang Samtal och SMS i utlandet

De flesta invandrade kom till Sverige av familjeskäl. Antalet asylsökande ökade kraftigt

Perspektiv. nr2. Befolkningsutveckling Statistik om Helsingborg och dess omvärld

Högutbildade utvandrare återvänder. Utvandrade sjuksköterskor har återvänt. Många utrikes födda invandrare har hög utbildning

Transnationell migration

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2015 (fr.o.m ).

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2016

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg

Svensk författningssamling

Swedavias resvanebarometer

Transkript:

Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld Charlotta Hedberg och Bo Malmberg Underlagsrapport nr 18 till Globaliseringsrådet

UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET GLOBALISERINGSRÅDET 2008 FÖRFATTARE Charlotta Hedberg och Bo Malmberg GRAFISK FORM Nina Rosenkvist TRYCK Edita, Västerås 2008 ISBN 978-91-85-935-17-8 ISSN 1654-6245 BESTÄLLNING Globaliseringsrådet TFN 08-405 10 00 E-POST globaliseringsradet@education.ministry.se www.regeringen.se/globaliseringsradet

Förord Den globala rörligheten av människor antas i framtiden öka betydligt. Internationell migration präglas inte bara av att omfattningen ökar utan också på det sätt den sker. Gränsöverskridande nätverk och kontakter mellan nationalstater, organisationer och individer gör att flyttningsströmmar vidmakthålls. Migration påverkar i sin tur återflyttning, internationella kapitaltransaktioner och innovationsspridning och spelar därmed en viktig roll för överföring av teknologi och nya idéer mellan länder. Men det finns också avigsidor. Migranter kan hamna i händerna på människosmugglare eller utnyttjas av hänsynslösa arbetsgivare. Länder med svag ekonomi kan även förlora nyckelkompetenser när högutbildade människor söker sig utomlands och inflyttningsländer riskerar en ökande social segregation. För att ta tillvara de positiva möjligheter som migrationen ger krävs det att migrationsflöden åtföljs av internationella överenskommelser som skyddar migranter och som ser till att migrationen sker i välordnade former. Författarna levererar rekommendationer till policyöverenskommelser både på internationell som på nationell nivå. Rapporten har författats av fil. dr. Charlotta Hedberg, Stockholms universitet, och professor Bo Malmberg, Institutet för Framtidsstudier och Stockholms universitet. Författarna svarar helt och hållet för de analyser och rekommendationer som lämnas i rapporten. Stockholm i juli 2008 Pontus Braunerhjelm Huvudsekreterare i Globaliseringsrådet

Globaliseringsrådets ledamöter I januari 2007 kom arbetet i regeringens Globaliseringsråd igång. Rådets målsättning är att utforma en strategi som leder till att Sverige ska kunna tillgodogöra sig de potentiellt stora välfärdsvinsterna som globaliseringen innebär. Vidare är Globaliseringsrådet en arena för dialog med syfte att fördjupa kunskaperna och bredda det offentliga samtalet kring globaliseringens effekter. Rådets arbete, som ska vara avslutat i god tid före valet 2010, kommer att sammanfattas i en slutrapport med rekommendationer främst avseende den ekonomiska politiken. Som ett led i rådets arbete har en rad rapporter beställts huvudsakligen från forskare men också från myndigheter och andra aktörer med djuplodande kunskaper kring globaliseringen, dess drivkrafter och effekter. Dessa rapporter kommer att utgöra underlag till slutrapporten. Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg är Globaliseringsrådets ordförande och professor Pontus Braunerhjelm, som leder rådets kansli, är huvudsekreterare. Övriga ledamöter är: Kristina Alsér, Mercatus Engineering AB och landshövding i Kronobergs län Hans Bergström, kolumnist, docent statsvetenskap Carl Bildt, utrikesminister Urban Bäckström, VD Svenskt Näringsliv Lars Calmfors, professor internationell ekonomi Per Carstedt, koncernchef SEKAB-gruppen Dilsa Demirbag-Sten, journalist, författare Anna Ekström, ordförande Saco Sven Otto Littorin, arbetsmarknadsminister Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO Karin Markides, rektor Chalmers tekniska högskola Elisabeth Nilsson, VD Jernkontoret Aina Nilsson Ström, designchef Volvo AB Sture Nordh, ordförande TCO Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister Maud Olofsson, näringsminister, vice statsminister Carl-Henric Svanberg, VD Ericsson Lena Treschow Torell, VD IVA Harriet Wallberg-Henriksson, rektor Karolinska Institutet Marcus Wallenberg, ordförande Internationella Handelskammaren (ICC) Olle Wästberg, GD Svenska Institutet

Innehåll 1. Inledning 6 2. Migration: mönster och mekanismer 8 2.1 Migration och livsbanan 8 2.2 Push och pull 11 2.3 Transnationalism och kedjemigration 12 2.4 Netto- och bruttomigration 14 3. Mönster i den internationella migrationen 19 3.1 Globala mönster 19 3.2 Internationella migranter 2005 23 3.3 Europeisk migration 29 3.4 Svensk in- och utvandring 35 4. Effekter av migration på utvandringsländer 48 4.1 Brain drain eller brain gain? 50 4.2 Remitteringar 53 4.3 Migration och handel 55 5. Effekter av migration på mottagarländer 57 5.1 Ekonomiska effekter av invandring 57 6. Internationell och nationell migrationspolitik 61 6.1 Internationell politik 62 6.2 Nationell politik 66 6.3 EU:s migrationspolitik 68 6.4 EU-utvidgningen 70 6.5 Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden 71 7. Framtida migrationsströmmar 73 7.1 Globala migrationstrender 73 8. Politiska utmaningar och policy-rekommendationer 76 Referenser 80

1. Inledning Under de senaste tio åren har inflyttningen till de 22 OECD-länder som har erforderlig statistik ökat med 3.1 procent per år. Om denna trend håller i sig är det möjligt att antalet årliga invandrare till dessa länder om tre decennier närmar sig 10 miljoner personer. Det motsvarar 20 utrikes inflyttare per tusen innevånare och kan jämföras med FN:s prognos om att det i dessa länder kommer att födas tio barn per tusen innevånare. Dagens utveckling pekar alltså mot en situation då den internationella rörligheten av människor kommer att ligga på en mycket hög nivå och få stora konsekvenser för världens befolkning. Vad ligger bakom denna trend mot ökad rörlighet? Är rörligheten bra eller dålig för den ekonomiska utvecklingen? Hur kommer världen och Sverige att förändras som ett resultat av den höga rörligheten? Och hur kan vi på ett konstruktivt sätt agera kring detta politiskt? Detta är frågor som vi vill belysa i denna rapport. Syftet är att bidra till en diskussion om Sveriges plats i världen och hur vi på bästa sätt kan möta de utmaningar som ändrade internationella rörelsemönster kan leda till. Internationell migration är inte bara präglad av stor omfattning, utan sker till stor del inom varaktiga nätverk av länkar och kontakter mellan länder. Utarbetade kanaler genom exempelvis multinationella företag, tidigare migranter och global spridning av idéer för medlar både kunskap och resurser mellan platser. Sådana gränsöver skridande kontakter mellan nationalstater, organisationer och individer bildar trans natio nella nätverk som gör att flyttnings strömmar tenderar att vidmakthållas. Inte bara går omfattande migrationsflöden från en region till en annan, utan återkopplande flöden finns i form av återflyttning, internationella kapital transaktioner (remitteringar) och innovationsspridning. Ett sådant synsätt på globala flyttningar påverkar även den politiska agendan. Frågan kan formuleras: kan migration bidra till utveckling och därmed i slutändan dämpa migrationsflödet? Och hur kan inflytt nings länder ta tillvara på inflyttaren, och dennes utbredda internationella nätverk, på ett bättre sätt och se dem som agenter för utvecklingen i det nya hemlandet? 6 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET D

Utgångspunkten för rapporten är att vi i dag har god kunskap om både migra tionens orsaker och konsekvenser. Redan i slutet av 1800-talet gjordes det viktiga genombrott i migrationsforskningen och under de senaste decennierna har migration varit en av de mest uppmärksammade frågorna inom samhällsforsk ningen. Tanken med rapporten är därför att förmedla de viktigaste resultaten från denna forskning och att diskutera hur denna kunskap kan användas för att formulera politiska strategier. Eftersom migrationsforskningen är ett så brett fält blir det dock svårt att ge en mer ingående behandling av de olika frågeställningarna. Syftet är istället att ge en sammanfattning som kan fungera som en introduktion så att den intresserade läsaren sedan kan gå vidare på egen hand. En huvudpunkt i rapporten är att migration fyller en viktig roll både i individens liv och för samhällets utveckling. Flyttningar ger individen en chans att pröva lyckan i ett nytt sammanhang. Utflyttning kan bidra till att lätta på trycket när trängseln blir stor på bostadseller arbetsmarknader. Inflyttning stimulerar den lokala efterfrågan och ger ett tillflöde av ny kompetens och nya erfarenheter. Vi framhåller också att migration fyller en viktig roll i den ekonomiska utvecklings processen. Det finns en koppling mellan migrationsströmmar och handelsutbyte. Migrationen bygger upp transnationella nätverk som kopplar samman länder ekonomiskt och kulturellt. Genom att skicka pengar till anhöriga bidrar migranter till ekonomin i sina ursprungsländer. Migration spelar en viktig roll för överföring av teknologi och nya idéer mellan länder. Men det finns också avigsidor. Många migranter hamnar i händerna på människo smugglare och utsätts för livsfara på väg till sitt hägrande mål. Migranter kan utnyttjas av hänsynslösa arbetsgivare och bli utsatta för diskriminering. Länder med svag ekonomi kan förlora nyckelkompetenser när högutbildade människor söker sig utomlands. Höginkomsttagare tenderar att gynnas mer än låginkomsttagare av stor invandring. Större etnisk mångfald kan leda till en ökande social segregation. För att man ska kunna ta tillvara de positiva möjligheter som migrationen ger krävs det därför, som vi ser det, att migrationsflöden ackompanjeras av internatio nella överenskommelser som skyddar migranter och som ser till att migrationen sker i välordnade former. Utmaningen på nationell nivå är att se till att de fördelar som en öppenhet för migration innebär verkligen kommer alla till del. Misslyckas man med detta finns det risk att en positiv syn på öppenhet kan vändas i sin motsats. Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld 7

2. Migration: mönster och mekanismer Berättelser om migration är en integrerad del av de flesta människors och ibland hela folkgruppers identitet: Abrahams och Moses vandringar till det heliga landet, Afro-Amerikanernas Middle Passage från Afrika till bomullsplantagerna i USA, flykten över Östersjön från Estland till Sverige, flykten undan Chiles säkerhetspolis, farfars flyttning från bondbyn till staden, eller den egna flyttningen från landsorten till storstaden. I dessa berättelser är varje migration unik. Men ställer man samman uppgifter om olika människors flyttningar visar det sig att det finns många likheter. I detta kapitel ska vi redovisa dessa mönster och vad de kan lära oss om vad migration är. 2.1 Migration och livsbanan Människor flyttar framförallt när de är unga. Detta är något som alltid har kännetecknat flyttare. Under 1800 var 70 80 procent av de som invandrade till USA mellan 15 och 39 år. Människor i åldern 15 24 år stod under 1990-talet för 70 procent av nettoinvandringen till Storbritannien (Hatton, 2005). 69 procent av de som utvandrade från Finland 2006 var mellan 15 och 44 år (Statistics Finland, 2007). Och 69 procent av de som invandrade till Sverige 2007 tillhörde samma åldersgrupp. Samma mönster återkommer i de flyttningar från Öst- till Västtyskland som ägde rum efter återföreningen. I åldern 18 21 flyttade 26 procent till väst. Men av dem som var mellan 46 och 53 år var det bara 7 procent som valde Västtyskland (Hunt, 2000). Den typiska migranten är alltså en man eller kvinna i tjugoårsåldern. Trots att samma omständigheter drabbar alla i en region är det för det mesta den yngre delen av befolkningen som flyttar från platsen. Samhälle liga omständigheter, exempelvis politiska, ekonomiska och sociala förändringar, och den individuella livsbanan verkar vara 8 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET D

Figur 1: Schematisk bild av det åldersrelaterade flyttningsmönstret. Frekvens 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Ålder starkt sammanbundna och samspelar inför beslut om flyttning (Boyle et al 1998). Att de unga dominerar migrationsflödena beror på att de befinner sig i en livsfas då de lämnar föräldrahemmet, söker efter en egen försörjning och så småningom etablerar en egen familj (Figur 1). Jakten på en givande utbildning eller ett bra arbete ökar individers benägenhet att byta ut en invand miljö mot en plats som erbjuder annorlunda möjligheter. Detsamma kan hända vid en relation med en person med rötter på en annan ort. Ändrade bostads behov p.g.a. ändrad familjesammansättning är ett annat vanligt flyttmotiv som i stor utsträckning påverkar unga vuxna. Den höga flyttbenägenheten hos unga är också en självförstärkande process. Den som nyligen flyttat har ofta en begränsad anknytning till den nya plats man kommit till. Och denna begränsade anknytning gör det lätt att fatta ett nytt flyttbeslut. Men den höga migrationen hos den unga befolkningen sker inte bara av praktiska skäl. Global mobilitet ingår också som en allt viktigare beståndsdel i unga människors identitet. Att flytta utomlands är en del av en mobil livsstil, tillsammans med långa utlandsresor och utlandsstudier, där man söker efter spänning, det annorlunda och en kontrast till det invanda. När man blir äldre blir motiven till att flytta färre. Så småningom hittar man ett jobb som passar bra ihop med ens kompetens och som erbjuder goda villkor. Man har också hittat en bostad som motsvarar ens behov och ekonomiska förutsättningar. När barnen Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld 9 Procent

är i skolåldern vill man helst inte utsätta dem för många uppbrott. Och har man väl bott några år på samma plats har man etablerat ett socialt nätverk som man helst inte vill bryta upp ifrån. Flyttbenägenheten minskar därför. Att flyttare är unga har betydelse för hur migrationen påverkar inflyttnings- och utflyttningsorter (Malmberg, 2001). Utflyttningsregioner töms på unga vuxna och får i stället en övervikt av äldre människor och ibland även av barn. I inflyttningsregionerna däremot strömmar det in unga människor medan inslaget av äldre och barn blir litet. I en inflyttningsregion blir därför ofta livspulsen lite högre och rörligheten stor. Men även rotlösheten kan vara mer utbredd, liksom kriminalitet, drogproblem och utanförskap. I utflyttningsregioner blir tempot lägre och den sociala stabiliteten högre. Att unga vuxna har en högre flyttningsbenägenhet än andra innebär också att migrationens omfattning påverkas av åldersstrukturen. När en stor generation närmar sig 20-årsåldern ökar migrationstrycket medan det faller när antalet 20-åringar är litet. Detta är bakgrunden till att inflyttningen till Stockholm var stor under 1960-talet när 40-talisterna var i den mest flyttningsbenägna åldern. 1980-talets flyttboom kan kopplas till att 60-taliserna var en stor födelsekohort. Nästa flyttboom kan vi förvänta oss de närmaste åren när den stora Ingvar Carlsson -generationen (1986 1991) kommer upp i 20-årsåldern. 2.1.1 Kompetenta flyttare Inte bara ålder utan också andra individuella egenskaper brukar vara utmärkande för migranter. Till skillnad från åldersmönstret är resultaten här mer varierande, men stöd finns ändå för att de som flyttar brukar ha hög kompetens (Chiswick 2000). Detta kan förstås genom att själva flytten är en krävande händelse, och att driftighet ofta krävs för att genomföra den. Det kan handla om allt från att få information om en destination, och ha tillräckliga resurser för att genomföra själva flytten, till att klara sitt uppehälle på den nya platsen. Den som flyttar till ett nytt land ställs inför en mängd svåra frågor där kunskap om ett nytt språk, förmåga att anpassa sig genom att skaffa utbildning och arbete, samt tillgång till bostad är några av de konkreta frågor varje internationell migrant måste lösa. 10 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET D

2.2 Push och pull Grovt sett har varje plats på jorden ett antal egenskaper som framstår som positiva eller negativa för individen (Lee 1966). Det kan exempelvis bestå av arbetsplats- och studieutbud, släkt och vänner med flera faktorer. Vad som upplevs som positivt och negativt är emellertid ofta beroende av individens uppfattning. En plats kan upplevas som attraktiv av någon, medan andra upplever den som något negativt. Möjligheten att få ett arbete kan vara begränsad på en plats för vissa, medan det för andra personer finns gott om arbetstillfällen. En situation kan upplevas som hotfull av en individ som exempelvis tillhör en viss etnisk grupp. För en annan individ kan den vara möjlig att uthärda. På det här sättet fungerar platsers egenskaper som push- och pull-faktorer för flyttningsbeslutet På flyttningens plussida finns möjligheten för individen att komma till en plats som erbjuder större möjligheter än den plats man flyttar från. Här finns kanske bättre försörj ningsmöjligheter, släkt och vänner, eller en stabilare politisk situation. På minussidan står det faktum att vi lämnar ett socialt nätverk bakom oss när vi flyttar och att vi kommer till en ort där språk, levnadsvanor, regelverk och varuutbud skiljer sig från det vi är välbekanta med. Ofta är det också så att ju längre vi flyttar, desto svårare är det att upprätthålla kontakten med ursprung och desto mer främmande är den värld man hamnar i. Ett av de geografiska mönster som framträder inom migration är därför att avståndet minskar rörligheten. Inte bara push- och pull-faktorer, utan även en räcka mellanliggande hinder påverkar emellertid flyttningsbeslutet. Ett av dessa hinder är det mellanliggande avståndet. Flyttningens minussida tenderar att växa för långväga flyttningar och det är inte säkert att plussidan växer lika snabbt. Detta brukar man anse är förklaringen till att de allra flesta flyttningar sker över relativt korta avstånd. Därför återfinner man människor från våra grannländer högt på listan över de största invandrings- och utvandringsströmmarna i Sverige. Och på samma sätt spelar grannländerna en viktig roll när svenskar flyttar utomlands. Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld 11

2.3 Transnationalism och kedjemigration Även om man ofta tänker på flyttare som individer sker många flyttningar i ett tydligt socialt sammanhang. Inte minst gäller detta internationell migration. Platser i olika länder ingår i en mängd olika nätverk och är sammanbundna av otaliga länkar. Länkarna finns mellan olika aktörer; länder, masskultur och kommunikationer, familj och vänner eller migrantförmedlande aktiviteter. Tabell 1 föreslår ett antal olika länkar som verkar mellan länder där migration förekommer. De har ofta en påtagligt konkret karaktär, som exempelvis massmedia eller remitteringar mellan migranter, de består av en mängd lagar som reglerar förhållandet mellan aktörerna, och de består av sociala relationer och andra länkar mellan individer och/ eller institutioner. En av de relationer som oftast poängteras när man talar om migration är de sociala nätverken. Dina möjligheter att etablera dig på en ny ort förbättras ofta radikalt om du på den nya platsen redan har vänner eller släktingar som kan hjälpa dig tillrätta. Att ha vänner och släkt på plats innebär också att du redan innan du flyttar är mer Tabell 1: Transnationella länkar i ett migrationssystem. MELLANSTATLIGA MASSKULTURELLA FAMILJE- OCH MIGRATIONSAKTÖRERS RELATIONER LÄNKAR PERSONLIGA NÄTVERK AKTIVITETER KONKRETA Handel och finansiella Internationell medie- Remitteringar Arbetskraftsrekrytering LÄNKAR flöden spridning (TV, press, film) Kontakter mellan Officiellt förmedlade migranter och kvarvarande remitteringar REGLERANDE Immigrations- och Normer kring utflyttning Förväntningar från familjen Regler som styr LÄNKAR emigrationslagar migrationsprocessen Acceptans av invandring Solidaritet med gruppen Temporära arbetskraftslagar Arbetskraftskontrakt RELATIONELLA Kompletterande utbud av och Kulturell samhörighet Relativ social status Kompletterande aktiviteter LÄNKAR efterfrågan på arbetskraft mellan migranter och i sändar- och Kompletterande icke-migranter mottagarländer Ekonomiskt beroende värdesystem Källa: Fawcett 1989. (Fritt översatt till svenska.) 12 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET D

välinformerad om de möjligheter som erbjuds på den nya platsen. Många gånger har den som flyttar redan varit på besök upprepade gånger på inflyttningsorten för att hälsa på tidigare migranter. Den osäkerhet som är förknippad med en flyttning blir därför mindre om det finns närstående som redan har genomfört migration till en speciell ort. Detta innebär att när en migrant etablerar sig i ett nytt land så skapas det en förbindelse mellan inflyttnings- och utflyttningsorterna där det kommer att strömma information, ofta finansiella resurser, men också nya migranter som inte har direkt kontakt med den första migranten. Sociala nätverk skapar alltså både praktisk nytta på platsen, exempelvis kan man få hjälp att hitta ett arbete eller en bostad, men de utgör också en psykologisk säkerhet för att ta steget att flytta om vi vet att andra har flyttat före oss. Vid sidan av de sociala nätverken är en migrationsström nära förbunden med en mängd internationella kontaktflöden. Ett av de mest typiska exemplen är de kontakter som uppstår mellan länder genom transnationella företag (Vertovec 2003). I deras kölvatten följer ofta migration i båda riktningarna mellan företagets huvudkontor till filialer i utvecklingsländerna. Migration från utvecklingsländer till industrialiserade länder underlättas i detta fall av att företaget sprider information om landet i fråga, samt ökad kännedom om värderingar och språk. När en migrationsström en gång har inletts tenderar den att vidmakthållas över tid. Sociala och andra nätverk utgör en grundbult i tanken om migration som täta flöden mellan olika platser. Sådana gränsöverskridande kanaler, bestående av individer, nätverk och organisationer, utgör grunden för olika transnationella formationer eller sociala rum (Faist 2000). Ordet transnationell betonar just att kontaktvävarna går utöver national staterna och kan utgöras av fristående, mellanmänskliga relationer där en typ av relation ofta följs av fler kontakter. I tabell 1 kan exempelvis ekonomiska aktiviteter, kontakter mellan migranter och global spridning av information samverka till att en dynamik uppstår mellan två platser där ett flöde skapas, utvidgas och består mellan länder. Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld 13

2.3.1 Effekter av transnationella nätverk Kunskapen att migration ofta sker i form av täta flöden mellan platser och att migration är nära sammanlänkad med andra flöden liksom med återflyttning är av stort värde. För det första kan den få oss att förstå att en migrant sällan släpper taget om sitt hemland. På ett eller flera plan är en internationell flyttare oftast förankrad vid sitt hemland, även om engage manget ibland avtar med tiden. Man brukar säga att internationella migranter som har en fot i det nya landet och en kvar i sitt hemland har en transnationell identitet. Konkreta effekter av transnationalism blir exempelvis ett dubbelt medborgarskap, samt blandad kulturell tillhörighet (Faist 2000). Ur en annan synvinkel får transnationella formationer betydelsefulla effekter på migration och utveckling (Faist 2007). Den internationella migrationens återkoppling till hemlandet i form av åter flyttning, kapitalöverföringar (remitteringar) och idéspridning kan därmed innebära att migration utgör någonting positivt för utflyttningslandet. Den traditionella synen på brain drain kan därmed få en omprövad betydelse (Skeldon 2005). Istället för att se utflyttning av högutbildade från utvecklings länder som någonting negativt skulle det istället kunna ses som en investering för landet. Det är inte säkert att den högutbildade skulle ha kunnat få användning för sin kunskap i hemlandet, men som internationell migrant kan personen istället skicka tillbaka pengar till hemlandet som investeras i familjen, exempelvis för utbildning, eller som används för ekonomiska invester ingar. 2.4 Netto- och bruttomigration 2.4.1 Återflyttning En aspekt av migration som ofta glöms bort är att många flyttströmmar är dubbelriktade. Varje flyttningsström innehåller en motström av flyttare som återvänder till sitt hemland. Bakgrunden till återflyttning beror på vad motivet till den ursprungliga migrationen var, i synnerhet om flyttningsbeslutet upplevdes som frivilligt, samt 14 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET D

vilka förändringar som har skett på in- och utflyttningsorten. Internationella flyttningsbeslut upplevs ytterst sällan som permanenta. Planen på att återvända till hemlandet finns nästan alltid hos individen, antingen i form av en avlägsen dröm eller som en konkret plan att återvända efter en viss tid. Social förankring, identitet och andra faktorer som förknippas med hemlandet spelar stor roll för dessa planer. Återflyttning utgör också en viktig del av det transnationella flödet. Personer som flyttar tillbaka överför på ett mycket konkret sätt information och resurser mellan länderna. Kanske startar man en ekonomisk verksamhet med förankring i hem- och immigrationslandet, som bygger på kontakter mellan länderna. Kanske inspirerar man andra att flytta till det tidigare immigrationslandet. För att få den fullständiga bilden av en migrationsprocess krävs därmed att såväl ut- som återflyttning tas med i beräkningen. Ofta inbegrips endast nettomigration, vilket är den sammantagna effekten av in- och utflyttning. Ett land som har negativ nettomigration är exempelvis det land som har större ut- än inflyttning. Eftersom befolkningens sammansättning kan variera mycket mellan in- och utflyttare, och inverka starkt på den transnationella processen, är det av stor vikt att också ta bruttodynamiken i beaktande. När därmed de totala in- och utflyttningsströmmarna beaktas får vi reda på den fullständiga förändringen i ett land. Det gör det möjligt att ta hänsyn till förändringar i exempelvis ålders- samt utbildningsstruktur vid slutsatser om migration. Poängen med att migrationsflöden ofta är dubbelriktade är att vi inte ska förvänta oss att migrationen kommer att minska bara för att de specifika faktorer som driver fram enkelriktade migrationsströmmar försvinner. Det finns situationer som framkallar sådana flöden, men även när levnadsförhållandena är likvärdiga kommer det att finnas migration. År 2007 flyttade det t.ex. in 2 494 personer födda i Finland till Sverige. Samtidigt flyttade 2 456 personer födda i Finland ut från Sverige (SCB 2008). En liknade balans mellan invandrare till och utvandrare från Sverige kan studeras för många folkgrupper. Det gäller t.ex. personer från Island, Japan, USA, Australien, Grekland, Chile, Nya Zeeland, Spanien, och Norge. Även när det gäller svenskfödda finns det en ungefärlig balans. Bakgrunden till de dubbelriktade flödena är att flyttningar sällan på något enkelt sätt styrs av skillnader i lönenivå eller arbetslöshet. Istället är det frågan om individer som bedömer på vilken plats de helst vill befinna sig. Det är därför inget konstigt att tusentals amerikaner bestämmer sig för Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld 15

att bosätta sig i Sverige samtidigt som nästan lika många väljer att flytta härifrån. För andra nationaliteter är obalansen mellan in- och utflyttning större. Det gäller inte minst personer från länder som är krigsdrabbade, t.ex. Afghanistan, Irak, Kongo, Palestina, men också EU-länder med låg inkomst: Polen, Rumänien, Bulgarien. 2.4.2 Nettomigrationens upp- och nedgång Ser man till hur nettomigrationen utvecklas när ett land utvecklas ekonomiskt är det typiska mönstret att man först upplever en period med nettoutvandring men att denna sedan vänds till nettoinvandring. I Sverige varade nettoutvandringen fram till 1930. Mellan 1875 och 1930 lämnade 1,2 miljoner svenskar Sverige men bara 350 000 flyttade in. Netto förlorade Sverige 850 000 innevånare. Efter 1930 har Sverige istället gynnats av nettoinvandring. 2,4 miljoner människor har flyttat in medan 1,4 miljoner har flyttat ut. Netto har Sverige vunnit cirka en miljon människor. Ett liknande mönster gäller för många länder i Europa (Hatton, 2005). Tyskland var ett utvandringsland under 1800-talet och blev ett stort invandringsland först under efterkrigstiden. I Italien var nettoutvandringen omfattande fram till början av 1970-talet och först under de senaste decennierna har man blivit ett stort invandringsland (Karras and Chiswick, 1999). Samma sak gäller Spanien. I början av 1900-talet och fram till mitten av 1960-talet var Spanien ett viktigt utvandrarland. Först från 1980 och framåt har Spanien blivit ett invandringsland (United Nations, 2007). Även Grekland har ett liknande mönster. Den kanske mest anmärkningsvärda omsvängningen i Europa står Irland för. Från 1850 till 1970 var Irland ett av de stora utvandringsländerna (Guinnane, 1997). Men 2005 var Irland det land i Europa som vid sidan av Italien och Spanien hade den största nettoinvandringen (United Nations, 2007). I Asien har Japan följt ett liknande mönster (Statistics Bureau and the Director-General for Policy Planning of Japan, 2008). Fram till 1945 hade Japan tappat nästan sju miljoner människor som en följd av utvandringsöverskott. Efter förlusten i samband med Andra Världskriget skedde det en återflyttning, men under 1950-, 1960 och 1970-talet fortsatte nettoinvandringen. Från 1980-talet 16 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET D

har sedan Japan blivit ett invandringsland. I Latinamerika är Chile ett land som gått från att vara ett utvandringsland till att bli ett invandringsland. Ett annat land som upplevt ett omslag är Turkiet. Även i Tunisien har nettomigrationen minskat kraftigt även om den inte ännu har blivit positiv. Omslaget från nettoutvandring till nettoinvandring kommer först när ett land har kommit relativt långt i sin ekonomiska utveckling (Hatton and Williamson, 1998). När den ekonomiska tillväxten sätter igång från en låg nivå har den istället en tendens att leda till högre nettoutvandring. Detta är det mönster vi har sett i Europa, där den stora utvandringen kom samtidigt som industrialiseringen sköt fart under 1800-talet. Ett liknande mönster ser vi i dag när nettoutvandringen från t.ex. Indien, Pakistan, Filipinerna och Vietnam ökar samtidigt som den ekonomiska tillväxten är god. I Latinamerika är Peru och Mexiko exempel på länder där nettoutvandringen har accelererat efter att per capita-inkomsten ökat. Förklaringen till detta mönster anses vara att det kostar pengar att utvandra. Emigration är därför ofta inte ett alternativ för de allra fattigaste länderna. När penninginkomsterna stiger blir det emellertid lättare att finansi era emigration och det leder till en ökning. Vi kan därför förvänta oss att migrationen från Afrika söder om Sahara kommer att öka i framtiden om inkomsten i dessa länder ökar som en följd av stigande efterfrågan på råvaror och mat. I dag svarar denna region för en relativt liten del av migrationen globalt sett, men mycket talar för att Afrikas andel av migrationen kommer att växa (Hatton and Williamson, 2003). En viktig orsak till att nettoutvandringen först ökar för att sedan minska och övergå i nettoinvandring är de demografiska förändringar som är nära kopplade till den ekonomiska utvecklingen. Ser man på de länder som har upplevt en stark ekonomisk utveck ling så kännetecknas de i allmänhet av att de, ett antal decennier före den ekonomiska tillväxten tog fart, redan hade upplevt en expanderande befolkning. Exempel från Europa på denna utveckling är bl.a. Frankrike, Sverige, Finland, Norge, Tyskland, Spanien, och Irland. I Asien har vi sett samma mönster i Japan, Taiwan, Korea, Kina, Indonesien, och Indien. I Latinamerika kan man peka på Chile, Peru, och Brasilien (Lindh and Malmberg, 2007, Malmberg and Sommestad, 2000). Det som ligger bakom befolkningstillväxten under denna tidiga fas är som regel en sjunkande dödlighet, inte minst bland barn. Samtidigt tenderar fertiliteten att ligga kvar på en hög nivå. Detta Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld 17

ger en kraftig tillväxt i antalet barn utan att det samtidigt blir så många fler vuxna. De vuxna blir ju fler först när det växande antalet barn som överlevt når vuxen ålder. Statistiskt avspeglas detta i att den s.k. beroendekvoten stiger. Beroende kvoten är ett mått på hur många barn (och gamla) det går på varje person i arbetsför ålder. I länder med en hög beroendekvot är tillväxten i BNP per capita i allmänhet mycket låg eller till och med obefintlig. Med några decenniers fördröjning leder dock expansionen i barngruppen till att även antalet unga vuxna börjar öka. Jämfört med en ökning av mängden barn har en ökning av den unga vuxna befolkningen mer positiva effekter på ekonomin eftersom utbudet av arbetskraft ökar. Samtidigt är de unga vuxna en grupp med hög flyttbenägenhet. Därför brukar en växande grupp unga visa sig i form av ökad migration, framförallt från stad till land men ofta också i form av ökad utvandring. Exempelvis sammanföll den stora emigrationen från Europa till Nordamerika med en period då den unga vuxna befolkningen växte snabbt (Hatton and Williamson, 1998). Nästa steg i de demografiska förändringar som följer på fallande dödlighet är att fertiliteten sjunker. Detta leder till att beroendekvoten går ned och att den ekonomiska tillväxten stimuleras ytterligare. Även detta driver initialt på emigrationen eftersom det blir lättare att finansiera långväga flyttningar. Efter några decennier med låga födelsetal bromsas emellertid ökningen av att antalet unga vuxna går upp och detta medför en minskad migration. Färre unga vuxna kan också leda till arbetskraftsbrist vilket kan leda till att nettoutvandringen skiftar över i en nettoinvandring (Malmberg, 2006). Studier av nettomigrationen för olika länder under efterkrigstiden har visat att denna demografiska mekanism har en stor betydelse för migrationen. Det typiska mönstret av först stigande, och sedan minskande nettoutvandring, följt av nettoinvandring kan alltså förklaras som ett resultat av de långsiktiga demografiska förändringar som orsakas av sjunkande dödlighet följt av sjunkande fertilitet. 18 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET D

3. Mönster i den internationella migrationen Det sägs ibland att vi befinner oss i migrationens tidsålder (The Age of Migration) (Castles och Miller 1998). Den globala sammanlänkningen blir allt intensivare, ekono miska, politiska och kulturella projekt sammanflätar världen och lämnar få eller inga platser orörda. Ökade kontakter, bättre transportmedel och ökad kunskap om omvärlden har gjort att omfattningen av den internationella migrationen har ökat. Samtidigt vet vi att människan har flyttat ända sedan folkvandringarnas tid. 3.1 Globala mönster 3.1.1 Internationell migration före 1940 Dagens omfattande internationella migration kan ses som en fortsättning på globala migrationsströmmar som tog sin början under 1700-talet. Från 1700 till 1820 beräknas 8,7 miljoner människor ha anlänt till Nord- och Sydamerika från Afrika och Europa. 7,2 miljoner av dessa var afrikanska slavar. Efter 1820 blev invandringen till Nord- och Sydamerika ännu mer omfattande. Fram till 1880 tog man emot ytterligare 16 miljoner migranter samtidigt som antalet slavar bland migranterna minskade till 2,3 miljoner (Eltis, 2002). Invandringen till Amerika nådde sedan sin topp i början av 1900-talet då antalet migranter steg upp till nästan 1,5 miljoner per år (Hatton and Williamson, Global Migration and the World Economy). Sammanlagt under perioden 1846 1940 beräknas mellan 55 och 58 miljoner människor ha invandrat till Syd- och Nordamerika, huvuddelen från Europa. Under motsvarande period berördes också Asien Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld 19

av stora migrationsrörelser. Omkring 50 miljoner människor flyttade till Sibirien, Central-Asien och Manchuriet från Ryssland, Nordöstra Kina och Japan. Ungefär lika många flyttade till Sydost-Asien och kustområden runt den Indiska Oceanen från huvudsakligen Indien och södra Kina (Mckeown, 2004). Även Afrika var ett viktigt invandringsområde. Tre miljoner fransmän och italienare flyttade till Nordafrika. En miljon människor flyttade till Nordafrika från övriga Europa och även från Indien, Kina, Syrien, och Libanon flyttade många människor till olika delar av Afrika (Mckeown, 2004). Andra stora migrationsrörelser ägde rum inom de viktigaste sändar- och mottagar regionerna för de ovan nämnda migrationsflödena. Tio miljoner människor flyttade under perioden till de västra delarna av Nordamerika. En miljon svarta från den amerikanska södern och 2,5 miljoner från Kanada flyttade till nordöstra USA. Liknande flyttningar ägde också rum i Europa till de industrialiserade delarna av Tyskland, Frankrike, och Brittiska öarna. Miljontals människor deltog också i en omfattande arbetsmigration mellan olika delar av Afrika (Mckeown, 2004). Ser man till migrationens omfattning är det därför klart att globaliseringen som fenomen etablerades redan under 1700- och 1800- talen. Tre faktorer kan pekas ut som drivande. För det första; transportteknologiska genombrott med oceangående fartyg, järnvägar och ångdrivna fartyg, som sänker kostnaderna för både handel och passagerartrafik. För det andra; en växande världsbefolkning som ökade utbudet av arbetskraft. För det tredje; en ekonomisk tillväxt som ökade efterfrågan på både jordbruksvaror, råvaror och industriprodukter. Storskaliga migrationsrörelser kan därför ses som något typiskt för de senaste 300 åren. De möjliggörs och stimuleras av den ekonomiska och demografiska utvecklingen samtidigt som de stora migrationsflödena är en del av själva utvecklingen. Det är migration som möjliggör den snabba urbaniseringen och den explosionsartade tillväxten i nya ekonomiska centra. Migrationen är också en viktig faktor i framväxten av en värld där människor inte längre är bundna till en bestämd plats. 20 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET D

3.1.2 Internationell migration 1945 2000 Tiden efter andra världskriget förde med sig nya typer av migrationsflöden. De tre största var arbetskraftsinvandringen från den europeiska periferin till centrum, migration från koloniländer till före detta kolonialmakter och slutligen migration från Europa, Asien och Syd amerika till Nordamerika och Australien. I efterkrigstidens Europa fanns stor efterfrågan på varor och brist på arbetskraft uppstod i länder som Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Schweitz och även i Sverige (Castles & Miller 1998). Ett system av arbetskraftsimport utarbetades från de krigshärjade och ekonomiskt drabbade länderna i den europeiska periferin. Stora mängder arbetskraft sändes från Sydeuropa till västra Europa. Till Frankrike hade exempelvis 2,5 miljoner migranter ankommit 1970, varav huvudparten från Portugal och Spanien. 2,6 miljoner s.k. gästarbetare hade fram till 1976 flyttat från Turkiet till Tyskland. Migration från före detta koloniländer till kolonialmakter utgjorde en andra viktig företeelse efter andra världskriget. Även i detta fall handlade det om import av arbets kraft, men med den stora skillnaden att flödena gick i redan utarbetade spår och etablerade maktrelationer mellan länder. Till Storbritannien hade 1971 1,2 miljoner migranter flyttat från de forna kolonierna i Karibien, Indien och Afrika. Till Frankrike ankom stora vågor av migranter från Nord- och Västafrika, varav 600 000 från Algeriet. Till Nederlän derna anlände hundratusentals migranter från Indonesien och från Surinam. I samband med liberalisering av invandringslagar kom också omfattande immigration att ske till Nordamerika och Austra lien. I USA upphävdes kvotering av migration från särskilda länder 1965, vilket fick en världs omfattande invandring till följd inte minst från Latinamerika och Asien. Dessutom importerades arbetskraft från Mexico och Karibien. Antalet migranter till USA var dock betydligt lägre än vid 1900-talets början. I Australien fruktade man en befolkningsminskning efter andra världskriget och för att råda bot på detta öppnades landet för permanent invandring. Inledningsvis prioriterades brittiska och senare slaviska migranter, men efter hand blev man tvungen att utvidga till övriga Europa och Italien, Grekland och Malta kom att bli dominanta utvandringsländer till Australien. Såväl europeisk arbetskraftsutvandring och kolonial migration, som migration till Nordamerika och Australien var således processer Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld 21

drivna av ekonomiska skäl (Castles & Miller 1998). Arbetskraften var ofta lågutbildad och kom för att arbeta på lågbetalda arbetsplatser under påfrestande arbets för hållanden. Medan invandringen från kolonier ofta var spontan och kom från personer med medborgarskap och språkkunskaper, var övrig arbetskraftsinvandring ofta reglerad och sågs mestadels som en tillfällig lösning på problemen på den inhemska arbets marknaden. För det allra mesta var lösningarna i mottagar länderna för migranterna bristfälliga, med dåligt utarbetade sociala system och bostäder. Tvärtemot mottagarländernas planer kom migrationsflödena att permanentas och utvidgas. Det visade sig med tiden att migranterna hade kommit för att stanna och att deras anhöriga anslöt sig till dem i det nya landet. I Schweiz utgjorde till exempel importerad arbetskraft från främst Italien en tredjedel av arbetskraften. Inledningsvis var importen starkt reglerad och anhöriginvandring otillåten, men för att fortsätta rekryteringen tvingades man ändra lagstiftningen och acceptera medföljande. Migrant grupper skapades i inflyttnings länder na, som än i dag utgör ett betydande inslag av migrantstocken. I många fall har kedjor av anhörig-, student och arbetskrafts invandring bildats som fortsätter att fyllas på. När 1970-talets oljekriser drabbade världsekonomin avtog både europeisk arbets krafts- och kolonial invandring och migration till Nordamerika och Australien kraftigt. Efter frågan på lågutbildad arbetskraft avtog i de traditionella invandrings länderna, som införde ökade restrik tioner mot inflyttning. Istället för ekonomisk migration kom inflyttningen till dessa länder alltmer att domineras av anhörig- och flyktinginvandring. Vid sidan av dessa flöden har också ett flöde av högutbildad arbetskraft etablerats från utvecklings- till industrialiserade länder. Ett geografiskt skift har inträffat, där den huvudsakliga utflyttningen inte längre sker från Europa utan från Asien och Sydamerika. De sydeuropeiska sändarländerna har istället omvand lats till att bli de största mottagarländerna i Europa. Dessutom har nya länder seglat upp som viktiga aktörer i världsekonomin. Olje länderna i Mellanöstern är ofta starkt präglade av invandring och utgör sedan 1970-talet särskilt viktiga magneter för internationell arbetskrafts migration. Under 1980-talet har det ekonomiska uppsvinget i många asiatiska länder, de s.k. tigerekonomierna, medfört allt starkare import av arbetskraft. I såväl Mellanöstern som Asien upprepar sig historien om den europeiska arbetskraftsmigrationen, med strävan mot temporär invandring och outvecklade sociala förhållanden för arbetskraften. 22 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET D

3.2 Internationella migranter 2005 3.2.1 Emigration och immigration Storskalig global migration har således förekommit åtminstone 300 år tillbaka i tiden. Det som har skett under den senaste tiden är emellertid att den internationella migra tionen har blivit än mer omfattande, och att flödena berör fler länder (Ratha & Xu 2008). År 2005 fanns 190 miljoner migranter i världen, vilket utgjorde 3 procent av befolk ningen. Hälften av världens migranter var kvinnor. 47 procent av migrationsströmmarna gick mellan utvecklingsländer. De flesta migranter kommer från medelinkomstländer. Det största antalet migranter bor i OECD-länder, men den största andelen befin ner sig i höginkomstländer utanför OECD. De största migrationsflödena går från medelinkomstländer (Ratha & Xu 2008). År 2005 hade 101,5 miljoner personer lämnat ett medelinkomstland, vilket utgjorde 3,3 procent av befolkningen. De största sändarländerna från denna grupp var Mexico och Ryssland, varifrån drygt tio miljoner hade flyttat. Även Kina, Ukraina, Turkiet och Kazak stan hade haft hög utflytt ning. Rent andelsmässigt skedde emellertid den största utflyttningen från höginkomst länder utanför OECD. Härifrån flyttade 8,2 procent av befolk ningen (5,3 miljoner), där de högsta andelarna utgick från Israel, Trinidad och Tobago, Singapore och Kuwait. Den lägsta utflyttningen andelsmässigt gick från låginkomst länderna. Härifrån flyttade bara 1,8 procent av befolkningen. De dominerande länderna i denna grupp var Indien, Bangladesh och Pakistan. Från dessa tre länder var utflytt ningen emellertid bland de högsta i världen, och från Indien hade 2005 hela tio miljoner flyttat. OECD-länderna hade 3,2 procent emigranter 2005, varav de flesta flyttade från Storbritannien, Tyskland och Italien. I absoluta tal är det givetvis de större länderna som har störst utflyttning, men den största effekten har migration på länder med hög andel utflyttare. Även när den procentuella utflyttningen betraktas kommer främst länder i medelinkomstgruppen i fokus (Tabell 2). Två länder utmärkte sig med särskilt hög utflyttning, Jamaica och Bosnien-Hercegovina, från vilka hela 40 procent av befolkningen hade flyttat fram till 2005. Endast ett land, det konfliktdrabbade Eritrea, återfinns bland låginkomstländer med hög utflytt ning. Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld 23

Tabell 2: Globala migrantstockar 2005 - Topp 15. Emigrationsländer Födelseland för den Födelseland för den utlandsfödda utlandsfödda befolkningen, befolkningen jämfört med miljoner med ursprungslandets storlek, % 1 Mexiko 11,5 1 Jamaica 39 2 Ryssland 11,5 2 Bosnien och Hercegovina 38 3 Indien 10 3 Trinidad och Tobago 28 4 Kina 7,3 4 Albanien 27 5 Ukraina 6,1 5 Armenien 27 6 Bangladesh 4,9 6 Västbanken och Gaza 26 7 Turkiet 4,4 7 Kazakstan 25 8 Storbritannien 4,2 8 Georgien 23 9 Tyskland 4,1 9 Irland 22 10 Kazakstan 3,7 10 Serbien och Montenegro 22 11 Filippinerna 3,6 11 Eritrea 19 12 Italien 3,5 12 Portugal 19 13 Pakistan 3,4 13 Vitryssland 18 14 Marocko 2,7 14 Makedonien 17 15 Egypten 2,4 15 Moldavien 17 Immigrationsländer Antal utlandsfödda i befolkningen, Andel utlandsfödd befolkning, miljoner % 1 USA 38,4 1 Qatar 78 2 Ryssland 12,1 2 Andorra 78 3 Tyskland 10,1 3 Förenade Arabemiraten 71 4 Ukraina 6,8 4 Monaco 70 5 Frankrike 6,5 5 Kuwait 62 6 Saudiarabien 6,4 6 Isle of Man 48 7 Kanada 6,1 7 Channel Islands 46 8 Indien 5,7 8 Västbanken och Gaza 45 9 Storbritannien 5,4 9 Singapore 43 10 Spanien 4,8 10 Bahrain 41 11 Australien 4,1 11 Israel 40 12 Pakistan 3,3 12 Jordanien 39 13 Förenade Arabemiraten 3,2 13 Luxemburg 37 14 Israel 2,7 14 Cayman Islands 36 15 Italien 2,5 15 Liechtenstein 34 16 Kazakstan 2,5 24 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET D

Migrationskorridorer Antal migranter med ett födelseland som är boende i ett annat land, miljoner 1 Mexiko USA 10,3 2 Ryssland Ukraina 4,8 3 Ukraina Ryssland 3,6 4 Bangladesh Indien 3,5 5 Turkiet Tyskland 2,7 6 Kazakstan Ryssland 2,6 7 Indien Förenade Arabemiraten 2,2 8 Ryssland Kazakstan 1,8 9 Filippinerna USA 1,6 10 Afghanistan Iran 1,6 11 Tyskland USA 1,4 12 Algeriet Frankrike 1,4 13 Indien Saudiarabien 1,3 14 Egypten Saudiarabien 1,2 15 Pakistan Indien 1,2 Immigrationsländer för flyktingar Antal flyktingar i befolkningen, Andel flyktingar inom den miljoner utlandsfödda befolkningen 1 Jordanien 1,8 1 Västbanken och Gaza 100 2 Västbanken och Gaza 1,7 2 Armenien 99 3 Iran 1,1 3 Irak 95 4 Pakistan 0,9 4 Jordanien 81 5 Tyskland 0,8 5 Tchad 79 6 Tanzania 0,6 6 Tanzania 73 7 Syrien 0,4 7 Djibouti 73 8 USA 0,4 8 Kenya 70 9 Libanon 0,4 9 Algeriet 70 10 Tchad 0,3 10 Libanon 61 11 Kina 0,3 11 Sierra Leone 57 12 Storbritannien 0,3 12 Zambia 55 13 Serbien och Montenegro 0,3 13 Iran 55 14 Uganda 0,3 14 Egypten 55 15 Bosnien-Hercegovina 54 Källa: Ratha, D och Xu, Z. (2008). Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld 25

Den stora blandningen av emigrationsländer avspeglar den migrationshistoria som präglat 1900- och 2000-talen (Ratha & Xu 2008). Efterkrigs tidens arbetskrafts- och kolo niala migration återfinns åtminstone delvis bakom de stora flödena från länder som Mexico, Turkiet och Jamaica. Den stora utflyttningen från Indien och Kina reflekterar bl.a. globaliseringen och handelsströmmar. Återflyttning av tidigare migranter ligger bakom en stor del av migrationen från EU15-länder. Vidare kan migrations strömmar mellan Ryssland och tidigare republiker i Sovjetunionen urskiljas, liksom tillfälliga flykting ström mar som blossar upp i samband med natur- och politiska katastrofer, såsom kriserna på Balkan och Västbanken-Gaza. Om vi istället betraktar världen ur inflyttningsländernas perspektiv blir bilden en annan (UN Population Division 2006). OECDländer har det största antalet utlands födda invånare, 90,9 miljoner 2005 (9,8 procent). Drygt hälften av dem kom från medel inkomstländer, 28 procent från andra OECD-länder men bara 12 procent från låginkomstländer. Allra flest migranter har USA, som år 2005 hade hela 40 miljoner invånare som var födda i ett annat land (Tabell 2). Mellan 2000 och 2005 hade landet ett årligt tillskott på 1,16 miljoner (nettomigration). Bland OECD-länderna hade även Tyskland, Frankrike och Storbritannien ett stort antal immi granter. I Tyskland bodde tio miljoner utlandsfödda personer, med en årlig nettoinvand ring 2000 2005 på 220 000 personer. I USA räknar man med att ytterligare tio miljoner vistas i landet som s.k. irreguljära mig ran ter och att 500 000 anländer okontrollerat över gränserna varje år, trots strikt gräns kon troll (GCIM 2005). Rent andelsmässigt överskuggade höginkomst länderna utanför OECD all annan inflyttning (Ratha & Xu 2008). Oljeländerna Saudiarabien och Förenade Arab emiraten hade särskilt hög inflyttning, vilket avspeglar den nya arbetskrafts migrationen till Mellanöstern. Även Israel hade hög immigration. I genomsnitt hade hela 40 procent av befolkningen ett annat födelseland år 2005, och i länder som Qatar, Förenade Arabemiraten och Kuwait fanns 78 62 procent utlandsfödd befolkning. Knappt hälften av migranterna kom från medelin komst länder. En tredjedel av migranterna kom från låginkomstländer, vilket var en betydligt högre andel än i OECDländerna. Både låg- och medel inkomstländerna hade låg inflytt ning (1,1 1,6 procent). Bland medel inkomst länderna utgör emellertid Ryssland och Ukraina undantag med stora inflöden. Trots att det största antalet migranter bodde i höginkomstländer beräknas ändå 47 26 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET D