RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND. Innehållsförteckning

RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND Innehållsförteckning 1 Allmänt om försörjningsstöd och annat bistånd SoL 4 kap 1.1 Barnperspektiv 1.2 Individuell prövning 1.3 Biståndsparagrafen (4 kap 1 sol) 1.4 Skälig levnadsnivå 1.5 Försörjningsstöd (4 kap 3 SoL) 1.6 Villkor om praktik (4 kap 4 SoL) 1.7 Vägran eller nedsättning (4 kap 5 SoL) 1.8 Praktik ej lika med anställd (4 kap 6 SoL) 2 Behovet kan tillgodoses på annat sätt genom 2.1 Arbete 2.1.1 Arbetslösa 2.1.2 Arbetslös ungdom 2.1.3 Företagare 2.2 Egna tillgångar 2.3 Nedsättning av avgifter m m 2.3.1 Barnomsorgsavgifter 2.3.2 Skattejämkning 2.3.3 Förbehållsbelopp 2.4 Socialförsäkringsförmåner m m 2.5 Andra personers inkomster mm 2.5.1 Gemensam vårdnad 2.5.2 Umgängesrätt 2.6 Studiemedel 3 Personliga och hushållsgemensamma kostnader 3.1 Samboende 4 Försörjningsstöd 4.1 Riksnorm 4.2 Kontroll av handlingar 4.3 Nedsatt försörjningsstöd 4.4 Matnorm 4.5 Handläggning 4.6 Dokumentation 4.7 Underrättelse 4.8 Överklagande 5 Särskilda kostnader utanför riksnormen 5.1 Beräkning av försörjningsstöd 5.2 Boendekostnad 5.2.1 Räntekostnader för boende 5.2.2 Bostadskostnader för villa och bostadsrätt 5.3 Hushållsel 5.4 Arbetsresor 5.5 Läkarvård 5.6 Tandvård 5.7 Glasögon 5.8 Hemförsäkring 5.9 Fackföreningsavgift 5.10 Barnomsorgskostnader

6 Hushållets inkomster 6.1 Retroaktiva ersättningar 6.2 Avdragsregler 6.3 Överskott vid beräkning av försörjningsstöd 7 Riktlinjer för bistånd till livsföring i övrigt 7.1 Begravningskostnader 7.2 Bilkostnader 7.3 Busskort 7.4 Fickpengar 7.5 Flyttkostnader 7.6 Färdtjänst 7.7 Genomresa 7.8 Hemutrustning 7.9 Hushållsekonomisk rådgivning 7.10 Hyresskuld 7.11 Kläder 7.12 Kriminalvårdens ansvar 7.13 Lån 7.14 Matnorm 7.15 Rättshjälp 7.16 Semester/rekreation 7.17 Skulder 7.18 Skuldsanering 7.19 Specialkost 7.20 Spädbarnsutrustning 7.21 Tandvård 7.22 Telefon 7.23 Terapikostnader 7.24 Tvätt och rengöring 7.25 Utlandsvistelse 7.26 Utländska medborgare 1. ALLMÄNT OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH ANNAT BISTÅND Socialtjänstlagens 4 kapitel reglerar den enskildes rätt till stöd och hjälp i olika situationer. Regeringen förtydligar i proposition 2000/01:80 "Ny socialtjänstlag" (sid 90 ff.) sin utgångspunkt bakom ändringen i 2002 års lag så här: "Utgångspunkten för den föreslagna ändringen är att alla personer skall ha rätt till insats efter behov. Ingen grupps behov skall vara starkare skyddat än andras. Socialtjänstlagen skall säkra att de medborgare som har behov av socialt stöd, men även vård- och behandlingsinsatser, får det stöd och den behandling som de behöver". Begreppet "för sin livsföring" sammanfattar en lång rad olika behov av stöd och hjälp, service, behandling, vård och omsorg. Behoven kan tillgodoses med olika insatser, som i vissa fall varierar utifrån såväl individuella förhållanden som tillgängliga resurser". Det kan enligt regeringens mening inte finnas en obegränsad frihet för den enskilde att välja sociala tjänster oberoende av kostnad", "att kommunen när likvärdiga insatser finns att tillgå, ges möjlighet att välja det billigaste alternativet". Begreppet försörjningsstöd i lagen renodlas till att enbart omfatta sådana kostnader som är regelbundet återkommande. Begreppet "livsföring i övrigt" avser alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet. Det kan vara fråga om bistånd till läkarvård eller tandvård, glasögon, möbler, husgeråd, vinterkläder m m (prop 2000/01:80 sid 92). Ytterligare anvisningar finns i socialstyrelsens Allmänna Råd SOSFS 1998:11 (S).

1.1 Barnperspektiv "När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år" (1 kap 2 SoL). Barnen bästa skall beaktas vid allt socialt arbete. 1.2 Individuell prövning Behovet av bistånd prövas alltid individuellt. Det gäller att fastställa den enskildde sökande och hans familjs eventuella behov för att kunna göra en prövning av rätten till bistånd i enlighet med reglerna i 4 kap 1. 1.3 Biståndsparagrafen (4 kap 1 SoL) "Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. De allmänna förutsättningarna för rätt till bistånd är att man har behov av insatser som man inte kan tillgodose själv eller få tillgodosedda på annat sätt. Den enskilde har i första hand ett eget ansvar för sitt liv och sina förhållanden i övrigt. 1.4 Skälig levnadsnivå (4 kap 1 SoL) " Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes resurser att leva ett självständigt liv." Den enskilde skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Det individuella behovet skall vara vägledande, men framförallt utformas så att de egna resurserna stärks så att den enskilde snarast kan leva ett självständigt liv, och klara den egna försörjningen. 1.5 Försörjningsstöd (4 kap 3 SoL) "Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för l. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och tv-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1, skall i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar rörande olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta." Kostnaderna under punkt 1 bestäms av regeringen för varje år. Kostnaderna under punkt 2 bestäms av kommunen. Bistånd kan beviljas med faktisk godkänd kostnad som bedöms skälig. Högsta godtagbara boendekostnad bestäms av kommunen. 1.6 Villkor om praktik (4 kap 4 SoL) "Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och 1. inte har fyllt 25 år, eller 2. har fyllt 25 år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller 3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.

Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden skall samråda med länsarbetsnämnden innan beslut fattas enligt första stycket." Nämnden skall här samarbeta med Arbetsförmedling och övriga arbetsmarknadsinstanser samt kommunens egen arbetsmarknadsenhet. 1.7 Vägran eller nedsättning (4 kap 5 SoL) " Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4 får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten." Exempel på icke godtagbara skäl är om någon som ej fullgjort svenska för invandrare slutar, avböjer eller ej vill delta i sådan utbildning. 1.8 Praktik ej lika med anställd (4 kap 6 SoL) "Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 skall därvid inte anses som arbetstagare...." (Hela texten ej citerad) 2. BEHOVET KAN TILLGODOSES PÅ ANNAT SÄTT Allmänna Råd sid 5-9. 2.1 ARBETE 2.1.1 Arbetslösa Frågan om ekonomiskt bistånd till arbetslösa måste i första hand lösas genom arbetslöshetsförsäkring (A-kassa) eller ALFA-kassa. Om den arbetslöse inte är berättigad till A-kassa eller ALFA-kassa eller om ersättningen inte räcker till för försörjningen, kan försörjningsstöd beviljas om sökande inte själv kan tillgodose sina behov eller på annat sätt få dem tillgodosedda. Innan hjälp beviljas skall den hjälpsökande kunna styrka att han sökt men inte kunnat få arbete genom arbetsförmedlingen. Personer som på grund av medicinska skäl, levnadssätt etc. inte anses "stå till arbetsmarknadens förfogande" bör beredas möjlighet att konsultera läkare och anmälas till arbetsvården. Bistånd kan beviljas efter prövning i varje enskilt fall. Regeringsrätten har i en dom 29 juli 1991, mål nr 4343-1989, bedömt vad det innebär att stå till arbetsmarknadens förfogande. "Ansvaret för den egna försörjningen är det primära medan önskat arbete är sekundärt." Detta innebär att den sökande ska rekommenderas att söka alla typer av arbete och att den sökande själv ska vara aktiv i att hitta ett arbete. Nämnden får enligt 4 4 SoL kräva att den som söker försörjningsstöd under viss tid ska delta i anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Nämnden får enligt 4 kap 5 SoL vägra eller nedsätta fortsatt försörjningsstöd om den enskilde utan godtagbart skäl vägrar delta i anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Samhället kan också erbjuda den arbetslöse hjälp genom arbetsmarknadsåtgärder. Härvid jämställs insatser från kommunens egen arbetsmarknadsenhet (AME). Den som är arbetslös kan inte anses ha rätt till bistånd enligt 4 kap SoL om hans behov kan tillgodoses genom de åtgärder i övrigt som samhället ställer till förfogande för arbetslösa. En

person som vägrat ta anvisat lämpligt arbete och därför inte heller får A-kassa eller ALFA-kassa har inte heller rätt till ekonomiskt bistånd enligt 4 kap SoL. Om den arbetslöse kan erbjudas arbete på annan ort men vägrar ta detta skall det tolkas som att han ej är aktivt arbetssökande och föranleda avslag på ansökan om försörjningsstöd, om det inte visar sig att det av sociala skäl är ofördelaktigt för den enskilde eller hans familj att flytta. Kontakt med handläggare vid arbetsförmedlingen skall i samråd med den enskilde tas i sådana ärenden innan beslut fattas. En längre avstängningstid kan tillämpas av arbetslöshetskassan beroende på personens handlingssätt. Den avstängningstid som beslutas av arbetslöshetskassan skall även vara vägledande vid beslut om från vilken tidpunkt försörjningsstöd skall beviljas. Om den hjälpsökande av behandlingsmässiga skäl ändå bedöms vara i behov av försörjningsstöd, skall ärendet prövas enligt gällande delegationer. 2.1.2 Arbetslös ungdom Föräldrars underhållsskyldighet mot barn fastslås i Föräldrabalkens 7 kapitel. Underhållsskyldighet upphör då barnet fyller 18 år eller vid den senare tidpunkt då barnet slutar gymnasiet, dock senast när den unge fyller 21 år. Detta innebär att föräldrarnas förmåga och vilja att försörja den unge ska utrönas. Det kan också bli aktuellt att hjälpa den unge att utkräva underhållsbidrag genom rättslig process. Nämnden får, enligt 4 kap 4 SoL kräva att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid ska delta i anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den unge inte fyllt 25 år. Ansöker hemmavarande barn som ej fyllt 18 år om försörjningsstöd skall innan prövning sker alltid föräldrarna, efter samråd med den sökande, kontaktas. Vid bedömning av hjälpbehovet för arbetslösa ungdomar upp till 18 år som bor i föräldrahemmet skall hänsyn tas till föräldrarnas inkomst. Undantag från ovannämnda regel skall göras för de ungdomar som inte kan bo i hemmet p.g.a. den sociala situationen eller när ett självständigt boende är lämpligare för den unge av andra skäl. Bidragsregler får inte tvinga en ungdom som redan frigjort sig från föräldrahemmet att flytta tillbaka av rent ekonomiska skäl. Försörjningsstöd till eget boende för ungdomar beviljas endast då den unge själv har betalat hyran under minst 6 månader eller då socialtjänsten har medverkat till att den unge flyttat till eget boende. Föräldraansvaret bör framhållas. 2.1.3 Företagare Försörjningsstöd skall inte beviljas för att finansiera affärsverksamhet eller till att reglera skulder som uppkommit i sådan verksamhet. Det kan trots detta uppstå behov för företagaren att erhålla försörjningsstöd till sin försörjning och livsföring i övrigt i akuta situationer eller om han måste få skälig tid att avyttra företaget. Föreligger andra särskilda skäl att bevilja bistånd skall samråd ske med resultatenhetschefen. Driver företagaren en rörelse som inte lönar sig och ansöker om bistånd för sin försörjning eller livsföring i övrigt, kan nämnden avslå ansökan genom att hänvisa till att den enskilde antingen kan ta ut avtalsmässig lön eller ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. Med avtalsmässig lön avses inkomst som vid varje tillfälle minst motsvarar Alfa-kassa. 2.2 EGNA TILLGÅNGAR Allmänna Råd sidan 5-7. Bil, fastighet, kapital och andra tillgångar. Som grundregel gäller att alla kapitaltillgångar ska avyttras innan rätt till bistånd föreligger.

Bedömningen grundar sig på kronofogdemyndighetens regler. Detta betyder att kapitaltillgångar som har ett inte obetydligt andrahandsvärde ska försäljas och inkomsten ska användas till att täcka kostnad för uppehälle. Som kapitaltillgång räknas t.ex. bil, båt, fastighet, husvagn, motorcykel, pensionsförsäkring, sommarstuga, häst m.m. Om en person har kontanter, banktillgodohavanden eller lätt realiserbara tillgångar, som exempelvis aktier och obligationer eller annan kapitalvara enligt ovan, skall de i första hand användas till dennes försörjning och livsföring i övrigt. Även fastighet ska räknas som realiserbar tillgång om boendekostnaden avsevärt överstiger hyran för en tillräckligt stor hyreslägenhet och om ett byte av bostad inte medför påtagliga sociala problem. Nämnden kan avslå ekonomiskt bistånd därför att den sökande har en bostad som representerar ett ekonomiskt värde för honom, men det måste vara helt klart att det går att få tag på annan bostad. Skälig tid för avyttring skall även ges, som regel 4 månader. Bil bedöms som sådan kapitalvara som lätt kan avyttras för att tillgodose det uppkomna behovet. Ansökan om bistånd skall vid innehav av bil avslås i sin helhet med motivering att behovet kan tillgodoses med egna medel genom försäljning av kapitalvara. Om bilens värde är ringa kan rätt till bistånd föreligga utan krav att bilen ska försäljas. Ringa värde ska anses vara ett värde ej överstigande tio tusen (10 000) kronor. Följande tillämpningsföreskrifter skall beaktas vid bedömning av bils värde. - En strikt kontroll via Bilregistret av bilinnehav skall göras vid ansökningstillfället. - Hjälp vid värdering kan hämtas i "prislista begagnade personbilar" från Motormännens riksförbund. Intyg om försäljningspris kan krävas för att rätt till bistånd skall föreligga. - Försäljningen kan komma att betraktas som icke trovärdig med avslag på biståndsansökan som följd, om bilens uppgivna försäljningspris, utan godtagbar orsak, alltför mycket avviker från den prislista som används. Godtagbar avvikelse kan betraktas vara 15% av i prislistan angivet pris. 2.3 NEDSÄTTNING AV AVGIFTER MM Allmänna Råd sid 7. 2.3.1 Barnomsorgsavgifter Utgiftsposten barnomsorg ingår i begreppet Livsföring i övrigt. Barnomsorgsavgift skall därför godkännas som godtagbar utgift vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Vid bedömt biståndsbehov över 6 månader bör avgiften nedsättas i stället för att bidrag betalas ut. 2.3.2 Skattejämkning Den enskildes möjligheter att få skattejämkning skall beaktas. Skattejämkning kan sökas för resekostnader till och från arbetet, räntekostnader för fastighet eller andra kapitalräntor, vid ojämn inkomst eller vid inkomst endast del av året. Vidare bör observeras möjligheten att erhålla skattebefrielse för t.ex. feriearbetande ungdomar. Ansökan om skattebefrielse sker på fastställd blankett till lokala skattemyndigheten. 2.3.3 Förbehållsbelopp vid utmätning Försörjningsstöd beviljas inte vid utmätning i lön hos Kronofogde- myndigheten. Den sökandes rätt till individuell beräkning av Kronofogdemyndighetens förbehållsbelopp ska beaktas.

2.4 SOCIALFÖRSÄKRINGSSYSTEMET MM Allmänna Råd sid 7. Bostadsbidrag Handläggaren ska medverka till att den enskilde söker det bostadsbidrag han kan vara berättigad till. 2.5 ANDRA PERSONERS INKOMSTER Allmänna Råd sid 7. 2.5.1 Gemensam vårdnad i delad praktisk vård I de fall då föräldrar vid en separation har gemensam vårdnad om barnet / barnen, beviljas inget underhållsstöd till någon av dem. Barnbidraget måste dock utbetalas till en av föräldrarna och räknas då som inkomst för denna. Vid normberäkning fördelas sedan kostnaden för barnet / barnen utifrån hur lång tid det / de vistas hos båda föräldrarna. 2.5.2 Umgängesrätt Förälder skall tillförsäkras möjlighet att utöva umgängesrätt med barn. Detta innebär att bistånd till matkostnad för umgängesbarnet kan beviljas. Resekostnader som är nödvändiga för utövande av umgängesrätten skall tas med som godkänd kostnad vid beräkning av försörjningsstöd. Inom en radie av 10 mil kan i skälig levnadsnivå inräknas kostnad för två resor per månad. Utanför denna radie räknas 1-3 resor per kvartal beroende på avstånd. Alla kostnader beräknas enligt billigaste alternativet med allmänna kommunikationer och inom Sveriges gränser. Resor skall verifieras genom biljett eller kvitto. I bedömning av behovet skall hänsyn tas till barnets ålder och behov av umgänge. 2.6 STUDIEMEDEL Allmänna Råd sid 8 Studerande Huvudregel när det gäller vuxna studerande är att de skall kunna försörja sig själva genom de stödformer som finns inom studiemedelssystemet och vuxenstudiest&oumg;nr s ouml;religger ej. Försörjningsstöd enligt fastställda riktlinjer och normer kan beviljas till barn och ungdom som behöver det för att kunna fullfölja grund- och gymnasieskola. Studerande i gymnasieskola (även över 18 år) som bor hos föräldrarna räknas in i familjen vid försörjningsstödsprövningen. (se även under punkten Arbetslös ungdom) För studier på eftergymnasial nivå skall försörjningsstöd normalt inte beviljas, om sökanden är arbetsför. Studiemedlen är avsedda att täcka levnadskostnaderna och studiematerialet för den studerande under nio månader. Studiemedel är avsedda för den studerande och inte för sammanboende. Från huvudregeln kan undantag göras för vissa akuta situationer och då särskilda skäl föreligger. Här avses exempelvis då studierna har ett rehabiliterande syfte och studiemedel sökts men inte beviljats, personer med partiella studiehinder p.g.a. sjukdom eller handikapp. Samma regel gäller för studerande där studierna klassas som arbetsmarknadsåtgärd och utbildningsbidrag eller motsvarande beviljas. För de akuta situationer som kan uppstå under sommarferier då studiemedel inte beviljas gäller reglerna i 4 kap 4 SoL att nämnden har rätt att kräva deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet för studerande som under studieuppehåll behöver

försörjningsstöd. Även denna hjälp är individuellt behovsprövad. Den studerande skall själv under terminen planera för sommaruppehållet, vara aktivt arbetssökande och i god tid anmäla sig till arbetsförmedlingen. Observera möjligheten att erhålla skattebefrielse för feriearbetande ungdomar. Ansökan om skattebefrielse sker på fastställd blankett till lokala skattemyndigheten. Studerande, som har att fullgöra underhållsskyldighet mot minderårigt barn som ej varaktigt bor tillsammans med den sökande, skall hänvisas till möjligheten att hos Försäkringskassan söka anstånd med betalning av underhållsstöd. Ungdomar som studerar, och är berättigade till underhållsstöd, har möjlighet att få fortsatt underhållsstöd från 18 år till fyllda 20 år. Ett motsvarande särskilt bidrag finns för barn till ensamstående adoptivföräldrar. Ansökan om förlängt underhållsstöd eller särskilt bidrag för barn till ensamstående adoptivföräldrar görs hos försäkringskassan. För nyanlända invandrare över 16 år gäller särskilda regler om rätt till grundläggande svenskundervisning för invandrare (grund-sfi) enligt regler i SFS 1986:159. 3 PERSONLIGA OCH HUSHÅLLSGEMENSAMMA KOSTNADER Allmänna Råd sid 7+9. 3.1 Sammanboende Personer som bor i ett gemensamt hushåll får i första hand också anses ha gemensamma inkomster och utgifter. De som bor tillsammans beräknas leva billigare än två personer med skilda hushåll. Därför är riksnormen beräknad utifrån att makar och sammanboende inte behöver lika stora bidrag tillsammans som två ensamstående. Ett ogift par, som bor tillsammans, förutsätts bistå varandra ekonomiskt även om det inte föreligger någon civilrättslig underhållsskyldighet. Detta har Regeringsrätten fastslagit i flera domar. Detta gäller även om samboförhållandet varat endast under kortare tid. 4 FÖRSÖRJNINGSSTÖD Behovet av försörjningsstöd prövas alltid individuellt. Det gäller att fastställa den enskilde sökande och hans familjs eventuella behov för att kunna göra en prövning av rätten till bistånd i enlighet med reglerna i 4 kap SoL. 4.1 RIKSNORM I riksnormen gäller att: - Posten livsmedel förutsätter att all mat tillreds hemma. - Posten hygien består av tvål, tandkräm, blöjor, mensskydd, hårklippning mm. - Posten förbrukningsvaror består av tvättmedel, rengöringsmedel papper mm. - Kostnaden för bil, tobak eller alkohol ingår inte i beräkningarna. Följande poster ingår ej i riksnormen utan ersätts med faktisk godkänd kostnad eller efter individuell behovsprövning. Skälighetsprövning skall göras. Se kapitel 5. - Boende - Hushållsel - Arbetsresor - Hemförsäkring - Medlemskap i fackförening och a-kassa

- Barnomsorgsavgift 4.2 HANDLINGAR SOM SKA KONTROLLERAS Inkomst- och utgiftsspecifikation för samtliga familjemedlemmar för de senaste 2 månaderna. T.ex. - Lön efter skatt - Ersättningar från Försäkringskassa - Pension eller livränta som utbetalas av annan - Bostadsbidrag - Skatteåterbäring - Studiebidrag, studiemedel - Underhållsstöd - Senaste kontoutdrag från bank - Räntor av sparmedel - Hyreskontrakt och kvitto på senaste inbetald hyra. - Verifikationer på belåning av fastighet - Slutskattesedel - specificerade delen - Uppehållstillstånd - Eventuella avbetalningskontrakt, lånehandlingar samt kvitto på betalda skulder - Uppgift på eventuella kapitaltillgångar: bil, mc, husvagn, båt, sommarstuga, kontanter; sparade medel, obligationer, aktier m.m. Vid sjukdom: Läkarintyg och försäkringsbesked. Vid arbetslöshet: Besökskort eller annan rapportering från arbetsförmedlingen och beslut om ALFA-kassa eller A-kassa. 4.3 NEDSATT FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som utan godtagbart skäl ej står till arbetsmarknadens förfogande eller avstår från att delta i praktik eller kompetenshöjande verksamhet kan få sitt försörjningsstöd nedsatt eller indraget. 4.4 MATNORM Denna norm används vid mycket kortvarigt behov av ekonomiskt bistånd, t.ex. tillfällig nödsituation, där den hjälpsökande saknar medel till sin dagliga livsföring och ej kan lösa det på annat sätt. Kan också användas under en kort utredningstid innan rätt bidragsform klarlagts. 4.5 HANDLÄGGNING AV ÄRENDE (11 kap 1 SoL) " Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd från nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt." Innan personligt besök av den bidragssökande skall en ansökan om försörjningsstöd upprättas och undertecknas med sökandens namnteckning. Sökandes underskrift intygar att lämnade uppgifter är korrekta och att inget utelämnats. Därefter görs en ekonomisk utredning utifrån kommunens riktlinjer för beräkning av försörjningsstöd. En bedömning sker därefter om ekonomiskt bistånd skall beviljas eller ej. 4.6 DOKUMENTATION (11 kap 5 SoL) " Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande och beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentation skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildes personliga förhållanden skall förvaras så att den som är obehörig inte får tillgång till dem."

Följande blanketter skall användas: - Ansökan försörjningsstöd: fastställd blankett lämnas eller upprättas vid varje ansökningstillfälle. - Ärendeblad A: noggrann ekonomisk och social utredning som görs vid varje nybesök samt i löpande ärenden minst en gång per år. Görs i dokumentationsprogrammet. - Ekonomisk journal: ekonomisk beräkning görs i dataprogrammet. - Journalanteckning: löpande journalanteckning görs i dataprogrammet. - Beräkning av boendekostnad för egnahemsägare: beräkning kan göras i dataprogrammet. Följande skall beaktas för att uppnå syftet med dokumentationen: Ansökan skall finnas och vara undertecknad (båda sökande om ansökan är gemensam) - Ekonomisk utredning / beräkning skall finnas - Anteckningar om gjorda inkomst- och utgiftskontroller skall göras - Beslut skall överensstämma med ansökan - Beslut skall antecknas med egen rubrik Alla beslut skall motiveras. Gäller särskilt vid avslag eller då del av ansökan avslås. Utbetalt bistånd skall överensstämma med beviljat bistånd. Beslut skall fattas av behörig delegat. Delegationsbeslut skall anmälas till nämnden. Rubriker vid dokumentation genom löpande journalanteckning: - Ansökan - Aktuellt - Barnens situation - Planering/uppföljning planering - Beslut 4.7 UNDERRÄTTELSE AV BESLUT För beslut som kan överklagas med förvaltningsbesvär gäller förvaltningslagens 21. Paragrafen anger att nämnden bestämmer själv om underrättelse ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på annat sätt. Oavsett hur underrättelse av beslut har skett är det viktigt att en anteckning görs om när och hur detta skett samt att en besvärshänvisning lämnats i de fall beslutet går sökanden emot. Det är också viktigt att förvissa sig om att den som berörs av beslutet har förstått dess innehåll. I de allra flesta fall innebär det ovan sagda att ett beslut kan skickas i ett vanligt brev eller att beslutet meddelas muntligt vid besök. Den sökande har rätt att få ett skriftligt beslut om han så begär. Om ett beslut på grund av dess art eller på grund av annan omständighet i det enskilda fallet behöver delges med iakttagande av reglerna i delgivningslagen kan detta ske genom att brevet sänds rekommenderat med mottagningsbevis. Detta kallas för ordinär delgivning. Beslut kan även delges genom stämningsman som utses av polismyndighet, (stämningsmannadelgivning). 4.8 ÖVERKLAGANDE Förvaltningsbesvär 16 kap 3 SoL reglerar rätten att överklaga vissa beslut med förvaltningsbesvär. Det gäller beslut enligt 4 kap 1 och 4 kap 5 SoL.

När ett överklagande med förvaltningsbesvär kommer in har nämnden att pröva om det kommit in i rätt tid eller ej, d.v.s. inom tre (3) veckor från det att beslutet meddelats/delgivits klienten. Viktigt för beräkning av tidsfrist är att anteckning finns om när beslutet meddelades eller delgavs. I de fall prövningen utfaller så att överklagandet bedöms ha inkommit för sent skall det avvisas. Men även detta är ett beslut som kan överklagas. Det innebär att beslutet om avvisning måste meddelas klienten som även skall erhålla en besvärshänvisning. Nästa steg kring ett överklagande är att delegaten prövar om beslutet ska omprövas eller ej. Om det omprövas fattar delegaten ett nytt beslut som tillställs den sökande (med ny besvärshänvisning). Om det ej omprövas skickas överklagandet till länsrätten. 5 SÄRSKILDA KOSTNADER UTANFÖR RIKSNORMEN Allmänna Råd sid 10-16.. 5.1 BERÄKNING AV FÖRSÖRJNINGSSTÖD Vid bedömning av biståndsbehovet skall, förutom grundbeloppen i riksnormen, som generella utgifter även räknas: - boendekostnad - hushållsel - arbetsresor - hemförsäkring - fackföreningsavgift - barnomsorgsavgift Observera att vissa belopp som tidigare preciserats i lagen numera ingår i begreppet livsföring i övrigt (t ex glasögon, läkarvård). För andra utgifter kan bidrag beviljas efter individuell prövning. Beräkningsgrunder och tillämpningsanvisningar finns i riktlinjerna under kapitel 7. 5.2 BOENDEKOSTNAD Vid beräkning av bidrag till bostadskostnaden gäller som huvudregel att bidraget beräknas enligt den faktiska kostnaden för bostaden, d.v.s. hyra och i de fall uppvärmning inte ingår i hyran, även uppvärmningskostnad. Bidrag lämnas dock endast till skälig bostadskostnad. Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är skälig bostadsstandard skall vara "vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig" (prop. 1996/1997:124 Ändring av socialtjänstlagen). Vid avvikelse från detta är det rimligt att ställa krav på bostadsbyte. Skälig boendekostnad bedöms utifrån hyreskostnadsläget inom Kustbostäder. Bistånd till boendekostnad över sådan genomsnittskostnad beviljas maximalt 4 månader. Därefter sker beräkning efter genomsnittskostnad. För umgängesberättigad förälder måste hänsyn tas till behovet av större lägenhet om umgänget med barnet / barnen är regelbundet. Om den sökandes bostadskostnad överstiger högsta godtagbara nivå måste skäligt rådrum för att byta eller sälja bostaden medges. Även annan åtgärd som ex. uthyrning kan bli aktuell. Under denna tid kan det bli aktuellt att bevilja den faktiska bostadskostnaden. Vad som menas med skäligt rådrum beräknas i Oxelösund till max. 4 månader.

Gäller ansökan en bostad sökanden skall flytta till, måste vid prövningen beaktas sökandens möjligheter att i framtiden klara bostadskostnaden när hushållet blir självförsörjande. En sådan prövning kan ibland innebära att bistånd ej bör beviljas till den aktuella bostaden även om kostnaden understiger den högsta godtagbara. Är sökandens biståndsbehov långvarigt och bostadskostnaden, även sedan ett skäligt rådrum givits, överstiger högsta godtagbara kostnad skall normalt inte bistånd beviljas till den överskjutande delen av bostadskostnaden. Vid prövningen måste dock hänsyn tas till den enskildes möjligheter att få en ny billigare bostad, samt de konsekvenser byte av bostad kan få med hänsyn till sökandens ålder och sociala situation. Hyreskostnaden skall i förekommande fall vid beräkning av försörjningsstöd delas på antalet boende i lägenheten. Hemmavarande barn med egna inkomster skall bidra till bostadskostnaden med ett belopp som är skäligt med hänsyn till barnets inkomster och bostadens storlek. Ett hemmaboende vuxet barn som uppbär försörjningsstöd bör genom det stödet betala sin del av boendekostnaden under vissa förutsättningar. Se Allmänna råd sid. 11. Innan försörjningsstöd beviljas för hyreskostnad, skall den sökande visa upp kvitto på föregående månads hyresbetalning eller på annat sätt styrka att hyran är betald. 5.2.1 RÄNTEKOSTNADER FÖR BOENDE I de fall den enskilde äger sin bostad och upptagit räntebärande lån för densamma, kan räntekostnaden komma att räknas in i boendekostnaden upp till nivå för skälig bostadskostnad. I akuta situationer och vid kortvariga hjälpbehov kan i förebyggande syfte högre belopp beviljas. Räntekostnad skall alltid verifieras. En ägd bostad skall vid biståndsprövningen betraktas som en ekonomisk tillgång som kan försäljas eller belånas. Är hjälpbehovet mer långvarigt och den enskilde på sikt inte kan klara bostadskostnaden, skall - om inte särskilda skäl talar emot det - bidrag till räntekostnader endast beviljas i avvaktan på att bostaden kan avyttras. Vid bedömningen måste hänsyn tas till den enskildes ålder, nätverk, eventuella handikapp och möjligheterna att anskaffa en billigare bostad. Möjlighet till skattejämkning för räntekostnader skall alltid beaktas. 5.2.2 BOSTADSKOSTNADER FÖR VILLA OCH BOSTADSRÄTT Särskild ekonomisk utredning upprättas. Observera att fastighetens drift skall inräknas i boendekostnaden varför särskilt bistånd till drift och underhåll ej beviljas. Vid redovisning av fastighetens skuldbelopp får inteckningslån vid s.k. bottenlåneinstitut och eventuellt topplån vid erkänt låneinstitut räknas med. Det skall uppmärksammas om överhypotek finns (skillnaden mellan inteckningsbeloppet och den faktiska skulden) eller om omplacering av lån kan ordnas. Med dessa åtgärder skall den sökande själv under gynnsamt kreditläge kunna avhjälpa tillfälligt uppkomna hjälpbehov. Det kan i vissa fall vara motiverat att hjälpa den enskilde ur tillfälliga svårigheter. Bistånd kan då beviljas till räntekostnader. För amorteringsdelen bör i regel uppskov begäras hos vederbörande bank. Räntekostnad skall alltid verifieras. Vid stadigvarande hjälpbehov skall vad som ovan sagts om hyreslägenheter äga motsvarande tillämpning för egnahemsägare. Här avses kravet på byte av bostad. Möjlighet att erhålla skattejämkning för räntekostnader skall beaktas och skall vara ett villkor vid stadigvarande hjälp. 5.3 HUSHÅLLSEL Bistånd kan beviljas med faktisk godkänd kostnad som bedöms skälig. Som ledning kan följande normalbelopp användas. 1 person ca 350 kr / månad vid förbrukning av ca 2500 kwh / år. Barnfamiljer ca 500:- / månad, vid en förbrukning av ca 4000 kwh / år. (Observera att detta ej är

några max. belopp) Storleken på lägenheten är i detta sammanhang ej väsentlig, däremot kan antalet maskiner (torkskåp, tvättmaskin, mm ) påverka elförbrukningen mycket. Vid boende med eluppvärmning kan elkostnad utöver dessa normalbelopp läggas in i boendekostnaden upp till högsta godtagbara boendekostnad. 5.4 ARBETSRESOR Skälig kostnad för arbetsresor är i regel kostnaden för ett månadskort för lokala resor. Om en sökande behöver bil för att komma fram och åter till sitt arbete därför att det inte finns allmänna kommunikationer kan utgift för bil ingå i vad som räknas som skälig levnadsnivå. Bistånd för bil beviljas i sådan situation till närmaste allmänna kommunikation om avståndet överstiger 6 km. Är biståndsbehovet långvarigt bör nämnden föreslå den sökande att byta arbete eller bostad eller samåka. Finns det allmänna kommunikationer bör bilresor till och från arbetet accepteras endast om den enskilde måste använda bil på grund av sjukdom, handikapp, oregelbundna arbetstider eller därför att daghem / familjedaghem ligger så illa till att de allmänna kommunikationerna inte kan utnyttjas. I de fall försörjningsstöd beviljas till bilkostnader skall dess beviljas med högst 0.025% av basbeloppet per mil. Försörjningsstöd lämnas i allmänhet inte till bilkostnader i övrigt. Möjligheten att få skattejämkning för resor till och från arbetet skall uppmärksammas. Vid bedömning av hjälpbehovet till bilkostnader bör uppmärksammas att rätt till handikappersättning eller invaliditetstillägg som täcker sådan kostnad kan föreligga. Hjälp som beviljas i avvaktan på sådan ersättning bör beviljas som förskott på social förmån. 5.5 LÄKARVÅRD Kostnad för läkarvård och medicin ingår ej i riksnormen. Bistånd kan beviljas med faktisk godkänd kostnad, som bedöms skälig, upp till max. högkostnadsskyddet. Bistånd beviljas för besök vid vårdinrättning som omfattas av försäkringskassans regler. Bistånd beviljas endast efter uppvisande av korrekt stämplat högkostnadskort. Detta gäller både läkarvård och medicinkostnad. Finns möjlighet till avbetalning, enligt de statliga reglerna hos apoteksbolaget, ska den biståndssökande hänvisas till att utnyttja den möjligheten. Hälsokost och naturpreparat ersätts inte. Kostnad för sådan vara får anses kunna bestridas inom livsmedelsposten. Kostnad för ej receptbelagd apoteksvara ersätts inte. Kostnad för sådan vara anses ingå i posten "hälsa och hygien", t.ex. hostmedicin, näsdroppar och värktabletter. 5.6 TANDVÅRD Utgångspunkt vid bedömning av tandvårdskostnader skall vara att få nödvändig tandvård till en skälig kostnad. Bistånd beviljas för att den sökande ska bli besvärsfri. Bistånd till tandvård bedöms enligt begreppet "livsföring i övrigt" enligt 4 kap 1 SoL. 5.7 GLASÖGON Bistånd till glasögon kan beviljas om behovet är styrkt av legitimerad optiker eller ögonläkare. Vid tillfälligt biståndsbehov skall den sökande hänvisas till planering av den egna ekonomin. Bistånd kan beviljas i form av budgetrådgivning. Hjälp till anskaffande av glasögonbågar kan beviljas med belopp beräknat som 2 % av gällande

basbelopp. Hjälp till glas beviljas oberoende av kostnad enligt ordination. Kostnad för färgade glas eller annat tillägg som inte ur medicinsk synpunkt kan anses nödvändig beviljas inte. Bidrag till kontaktlinser beviljas endast efter läkarutlåtande där det framgår att de är medicinskt motiverade. Möjlighet till hjälp via landstingets glasögonreform skall alltid först undersökas. I biståndsbehovet medräknas även kostnad för synundersökning. 5.8 HEMFÖRSÄKRING Bistånd kan beviljas med faktisk godkänd kostnad som bedöms skälig. Bistånd beviljas endast för grundskydd ca 600 kr / år oavsett familjestorlek eller storlek på bostad. Observera behovet av hemförsäkring för att vara tillförsäkrad ett rättsskydd. Många fackföreningar har kollektiv hemförsäkring i medlemsavgiften. 5.9 FACKFÖRENINGSAVGIFT Oftast är avgiften borträknad från lönespecifikationen. Om så icke är fallet är kostnaden en godtagbar utgift. 5.10 BARNOMSORGSAVGIFTER Barnomsorgsavgift skall godkännas som godtagbar utgift vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Vid bedömt biståndsbehov över 6 månader bör avgiften nedsättas i stället för att bidrag betalas ut. 6 HUSHÅLLETS INKOMSTER 6.1 RETROAKTIVA ERSÄTTNINGAR I de fall en biståndssökande uppbär retroaktiv ersättning, t.ex. bostadsbidrag, Alfa-kassa eller liknade och den sökande för samma period uppburit försörjningsstöd, skall möjligheten att återfå utgivet bistånd kontrolleras. Kan fullmakt ställas för direkt utbetalning till nämnden ska så ske. Kan fullmakt inte ställas eller nämnden på annat sätt kan återfå det utgivna biståndet ska den retroaktiva ersättningen föras med som ett överskott framåt. Har klienten inte för samma period uppburit bistånd behandlas överskottet enligt gängse rutin. 6.2 AVDRAGSREGLER Försörjningsstödet beräknas genom att normens grundbelopp och eventuella tilläggsbelopp läggs samman, varvid hushållets bruttobehov framkommer. Från bruttobehovet avräknas sedan följande inkomster: - arbetsinkomst efter skatt - arbetslöshetsunderstöd - underhållsstöd - bostadsbidrag - barnbidrag, flerbarnstillägg - familjebidrag - familjehemsersättning (arvodesdelen) - folkpension - frivilliga pensioner ex. pension från tidigare arbetsgivare - föräldrapenning - hyresinkomster - inkomsträntor - livränta - sjukpenning - skatteåterbäring

- studiebidrag, studiemedel, studielån - tilläggspension - traktamenten - underhållsbidrag - utbildningsbidrag - vårdbidrag för barn under 16 år, endast arvodesdelen ej merkostnadsdel. Avdragsreglerna omfattar däremot inte tillfälliga bidrag från stiftelser och fonder. Då skadestånd utbetalas kan den del som omfattar ersättning för förlorad inkomst räknas som giltigt avdrag, medan den del som omfattar det ideella skadeståndet inte skall räknas som inkomst. Eftersom försörjningsstödet ytterst bygger på en individuell behovsprövning måste vid fastställandet av det belopp som skall beviljas hänsyn tas till vederbörande individs speciella förhållande. Vad gäller stimulansbidrag från arbetsmarknadsverket eller AME till enskild person skall detta göras till föremål för särskild prövning. 6.3 ÖVERSKOTT VID BERÄKNING AV FÖRSÖRJNINGS- STÖD Grundtanken är, att om en person vid beräkning har inkomst som överstiger beloppen för försörjningsstöd enligt riksnormen och de individuellt beräknade posterna enligt 4 kap 3 SoL får överskottet sparas för att täcka en del av behovet för nästkommande månad. Den sökande skall informeras om hur beräkning sker. 7 RIKTLINJER FÖR BISTÅND TILL LIVSFÖRING I ÖVRIGT Ekonomiskt bistånd skall i alla lägen bli föremål för en individuell bedömning. Det är omöjligt att använda schabloner för försörjningsstöd i förebyggande eller rehabiliterande syfte. Om rätt till sådant bistånd skall anses föreligga beror helt och hållet på förhållandena i det enskilda fallet. 7.1 BEGRAVNINGSKOSTNADER Dödsboets rätt till bistånd ska bedömas enbart utifrån dödsboets ekonomiska situation. Tillgångarna i boet skall i första hand täcka begravningskostnaderna. En förutsättning för att försörjningsstöd skall beviljas till begravningskostnader är att upprättad bouppteckning eller dödsboanmälan visar att tillgångar saknas i boet för detta ändamål. Observera gällande delegationsgräns. 7.2 BILKOSTNADER Bil bedöms som sådan kapitalvara som lätt kan avyttras för att tillgodose det uppkomna behovet. Ansökan om bistånd skall vid innehav av bil avslås i sin helhet med motivering att behovet kan tillgodoses med egna medel genom försäljning av kapitalvara. Om bilens värde är ringa kan rätt till bistånd föreligga utan krav att bilen ska försäljas. Ringa värde ska anses vara ett värde ej överstigande tio tusen (10 000) kronor. Följande tillämpningsföreskrifter skall beaktas vid bedömning av bilens värde. - En strikt kontroll via Bilregistret av bilinnehav skall göras vid ansökningstillfället. - Hjälp vid värdering kan hämtas i "prislista begagnade personbilar" från Motormännens riksförbund. Intyg om försäljningspris kan krävas för att rätt till bistånd skall föreligga. - Försäljningen kan komma att betraktas som icke trovärdig med avslag på biståndsansökan som följd, om bilens uppgivna försäljningspris, utan godtagbar orsak, alltför mycket avviker från den

prislista som används. Godtagbar avvikelse kan betraktas vara 15% av i prislistan angivet pris. 7.3 BUSSKORT Kostnaden för busskort ingår generellt inte i riksnormen utan prövas individuellt. Vid bedömning om bistånd till busskort skall beviljas eller ej ska hänsyn tas till den sökandes ålder, fysiska hälsa och andra eventuella omständigheter som kan påverka rätten till bistånd. Vid arbetsresor ska avståndet vara minst 6 km mellan bostad och arbetsplats för att bistånd skall beviljas. 7.4 FICKPENGAR Fickpengar kan beviljas för personer över 18 år som vårdas på sjukhus eller institutioner. Beräkning sker enligt särskild rutin. Se gällande delegationsgräns. Det bör observeras att anhållna, häktade och intagna på rättspsykiatrisk klinik erhåller fickpengar genom kriminalvårdsstyrelsen och respektive klinik. 7.5 FLYTTKOSTNADER Vid flyttning av arbetsmarknadsskäl skall möjligheten att få bidrag från arbetsförmedlingen undersökas. Om sådant bidrag ej beviljas eller flyttningen är nödvändig av andra skäl- även inom kommunen - som innebär rätt till bistånd, kan bistånd till flyttkostnader beviljas. Bistånd utges efter en mycket strikt individuell prövning. Observera gällande delegation. Innan hjälp till flyttning sker till annan kommun bör kontakt och samråd ske med inflyttningskommunen i enlighet med SoL 16 kap 1. Man hjälper inte den enskilde eller hans familj genom att medverka till en flyttning om man inte dessförinnan förvissar sig om hur möjligheterna är att leva och försörja sig i inflyttningskommunen. Den enskilde skall dock samtycka till att sådan kontakt sker. Omvänt bör inte ett övertagande av ärende från annan kommun ske utan att formell ansökan enligt SoL 16 kap 1 skett och prövats. Bistånd till "följdkostnader" vid inflyttning utgår inte. Således ersätts inte kostnader som t ex adressändring, flytt av telefonabonnemang eller dubbla hyreskostnader. 7.6 FÄRDTJÄNST Kostnaden för egenavgift inom färdtjänst ingår generellt inte i normen utan prövas individuellt. Begreppet skälig levnadsnivå tillämpas mycket restriktiva. Bistånd kan beviljas med kostnad upp till motsvarande busskort. Kvitto skall alltid uppvisas! Kostnad för sjukresor med färdtjänst bör alltid beaktas. Observera möjligheten att söka handikappersättning som då täcker bland annat reskostnader. 7.7 GENOMRESA ELLER BESÖK "Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Ifråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. finns särskilda bestämmelser i den lagen. I 3 och 16 kap 2 finns föreskrifter om ansvar i vissa fall för annan kommun än den i vilken den enskilde vistas." (2 kap 1 SoL). Kommunen har alltid det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får den hjälp som behövs. För de personer som endast tillfälligt befinner sig i kommunen är dock ansvaret begränsat till att ge personen försörjningsstöd till kostnaderna för hemresan om hans behov tillgodoses genom att han reser hem. Generellt gäller att vistelsekommunens skyldighet att ge bistånd vid genomresa eller besök är begränsad till sådant som den enskilde behöver under sin vistelse i kommunen eller under hemresan.

Ansvar för placeringskommun och folkbokföringskommun, då ett vårdansvar föreligger, regleras i 16 kap 2 SoL. 7.8 HEMUTRUSTNING Kostnad för möbler, husgeråd, TV och radio ingår ej i riksnormen utan prövas i varje enskilt fall. Bistånd kan beviljas efter en individuell behovsprövning med belopp som bedöms skäligt. Observera gällande delegationsgränser. Huvudregler: Kortvarigt försörjningsstödsbehov: I princip skall inget bistånd till hemutrustning beviljas. Gör en bedömning av den sökandes ålder och framtida möjlighet att själv tillgodose sitt behov. Långvarigt försörjningsstödsbehov: Individuell restriktiv behovsprövning. Försök gör en prognos framåt av den sökandes möjlighet att tillgodose sitt behov. Hembesök skall ingå som en rutin vid ansökan om möbelutrustning. Avbetalning av konto / banklån för möbelutrustning: Skuld av nämnda slag utgör privat skuld för vilken bistånd ej beviljas. CSN-lån till flyktingar för hemutrustning: Om låntagaren uppbär försörjningsstöd ska anstånd begäras hos CSN. Försörjningsstöd skall inte beviljas för avbetalning av dylika lån. Dammsugare: Bistånd till dammsugare kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Bistånd kan beviljas efter en restriktiv prövning med max. 800 kronor. Hyr-TV: Hyreskontrakt eller liknande avtal skall uppvisas. Försörjningsstöd skall inte beviljas för att bestrida hyresavtalets kostnad. I stället kan bistånd beviljas för inköp av begagnad TV. Kyl / Frys: Kontrollera först om den biståndssökande är betalningsansvarig för återanskaffningen. Finns pengar i den interna reparationsfonden för lägenheten? Har reparationer räknats med i boendekostnaden? Kan hemförsäkringens regler användas? Kan reparation utföras? Har klienten haft överskott? Individuell mycket restriktiv prövning. Symaskin: Bistånd beviljas ej för inköp av symaskin. TV: Bistånd kan beviljas till inköp av begagnad TV. Tvättmaskin: Bistånd till tvättmaskin beviljas ej, då den sökande normalt skall anses ha tillgång till gemensam tvättstuga. För villaägare skall drift och underhåll medräknas i boendekostnaden. Endast mycket särskilda skäl skall föreligga för att bistånd ska beviljas. UNGDOMAR Ungdomar som flyttar hemifrån har i normalfallet ej rätt att erhålla bistånd till hemutrustning. SEPARATION - GIFTA Vid separation: Om paret är gifta och har begärt skilsmässa skall bodelning ske. Bodelning mellan makar regleras i 9-13 kap. giftermålsbalken och huvudregeln är att vardera maken har rätt till hälften av egendomen i boet, det så kallade giftorättsgodset. Det åligger således makarna att bevaka sina lagliga rättigheter vid äktenskapets upplösning för att bland annat tillgodose sina behov av hemutrustning. SEPARATION - SAMBO Vid separation av sammanboende ska i princip samma bedömning göras som vid äktenskapsskillnad. Sambolagens regler kan här följas om de sammanboende saknar eget avtal som reglerar deras mellanhavanden.

Det är först efter att nämnda rättighet utnyttjas eller i avvaktan på att bodelning lagligen ska genomföras som ett eventuellt biståndsbehov kan komma ifråga. Då rör det sig endast om sådan hemutrustning som en enskild oundgängligen måste ha för att vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå. NÖDVÄNDIG UTRUSTNING Säng, köksmöbler och viss köksutrustning får anses utgöra sådan basutrustning som en enskild oundgängligen måste ha för att vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå. I de fall den sökande helt eller delvis saknar grundutrustning skall behovet prövas med hänsyn till exempelvis den sökandes ålder och framtida förmåga att själv skaffa den nödvändiga utrustningen samt naturligtvis med hänsyn till de möbler som den enskilde redan har. I första hand skall endast den omedelbart nödvändiga utrustningen beviljas. Möjlighet att tillgodose inköp av begagnad utrustning skall beaktas. Ansökan om bistånd för hemutrustning som har karaktären av förnyelse och reparation bedöms efter grundregeln individuell restriktiv prövning. 7.9 HUSHÅLLSEKONOMISK RÅDGIVNING Hushållsekonomisk rådgivning ska ges som ett steg i det sociala informationsarbete som SoL omfattar. Rådgivningen ingår då som en del i handläggarens arbete med enskild klient. Budgetrådgivning kan i vissa lägen utgöra bistånd enligt 4 kap 1 SoL. 7.10 HYRESSKULD När någon ansöker om försörjningsstöd till reglering av hyresskuld skall ett sådant ärende handläggas skyndsamt. Prövning görs enligt 4 kap SoL och rätten till bistånd avgörs av det behov den sökande har vid tidpunkten för ansökan. Orsaken till att skulden uppstått kan påverka formen för eller rätten till biståndet och vilka eventuella krav som knyts till biståndet. Handläggare måste i varje ärenden där barn finns med i familjen alltid beakta barnets bästa i enlighet med FN:s barnkonvention. 7.11 KLÄDER Kläder ingår i riksnormen. Föreligger starka medicinska, sociala eller andra starkt vägande skäl till klädutrustning, kan hjälp beviljas utöver normbeloppet. Mycket restriktiv individuell prövning. 7.12 KRIMINALVÅRDENS ANSVAR För person som är intagen på kriminalvårdsanstalt svarar staten för alla kostnader som är förenade med vården. Däremot kan nämnden komma att ansvara för den intagnes personliga kostnader. Den vars strafftid understiger sex (6) månader kan ha rätt till bistånd till hyra. Placerande kommun eller folkbokföringskommunens ansvar bör utredas enligt 16 kap 2 SoL. 7.13 LÅN Avbetalningar på handlån, banklån, kontokort eller andra likvärdiga konsumentkrediter räknas inte som godtagbar utgift vid beräkning av försörjningsstöd. Med avbetalningar avses här både ränteoch amorteringskostnader. 7.14 MATNORM Matnorm används när speciella omständigheter i det enskilda fallet motiverar detta. Matnormen är beräknad på enbart livsmedelskostnaden enligt riksnormen. Den sökande ska informeras om sitt ansvar enligt Föräldrabalken och Giftermålsbalken. I stället för matpengar kan bistånd i förekommande fall erbjudas i form av ex. hembesök, budgetrådgivning eller tätt återkommande besökstider för att på så sätt utreda den sökandes egna möjligheter att lösa situationen.

Den som utan godtagbart skäl avstår från att delta i praktik eller kompetenshöjande verksamhet kan få sitt försörjningsstöd nedsatt eller indraget enligt 4 kap 5 SoL. 7.15 RÄTTSHJÄLP Huvudregeln är att den enskilde i första hand skall utnyttja rättsskyddet i sina egna försäkringar. Rättsskyddsförsäkring ingår automatiskt i alla svenska hem- och villaförsäkringar. Om den sökande inte har någon försäkring med rättsskydd utan giltigt skäl kan allmän rättshjälp inte erhållas med statliga medel. Kostnad för hemförsäkring bedöms enligt 4 kap 1 SoL varför kostnad för rättshjälp inte bestrids med försörjningsstöd. 7.16 SEMESTER / REKREATION Huvudregel är att inget bistånd beviljas för semesterresa. Nämnden måste göra en noggrann individuell behovsprövning för att ta reda på om det för den enskilde skall anses ingå i skälig levnadsnivå att bistånd till semesterresa eller rekreationsresa beviljas. Här skall särskilt barnens behov beaktas. Grundtanken i lagen om vilka kostnader en låginkomsttagare på orten kan klara blir extra viktig under denna punkt. 7.17 SKULDER Försörjningsstöd till betalning av skulder (kapitalskuld, konsumtionskredit, avbetalning, kontokort) beviljas endast i undantagsfall och efter noggrann prövning. För att ekonomisk hjälp till skuld skall lämnas gäller att betalningen av skulden har avgörande betydelse för den hjälpsökandes fortsatta livsföring och att det på ett avsevärt sätt skulle försvåra om skulden inte betalades. Efter särskild prövning kan nämnd eller utskott eller annan delegat, besluta om en total ekonomisk skuldsanering för den hjälpsökande. Huvudregel är då att det skall föreligga mycket starka sociala, medicinska eller övriga ur behandlingssynpunkt motiverade skäl. Möjlighet att ansöka om skuldsanering enligt skuldsaneringslagen skall alltid beaktas. 7.18 SKULDSANERING Kommunen skall inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar till särskilt skuldsatta personer som kan behöva få prövat rätten till skuldsanering enligt skuldsaneringslagen. 7.19 SPECIALKOST Kosttillägg kan beviljas, om behovet är styrkt genom läkarintyg eller på annat sätt som bedöms likvärdigt. Läkarintyg skall infordras i de fall handläggaren ej känner till den hjälpsökandes sjukdom och således ej kan bedöma behovet av specialkost. Kosttillägg som utges beräknas med utgångspunkt i Konsumentverkets rekommendationer beträffande merkostnader för diabeteskost, glutenfri kost, fettreducerad kost och proteinreducerad kost med belopp som redovisas i särskild bilaga. Annan dietkost kan förekomma, exempelvis laktoskost, men dessa har av konsumentverket inte bedömts föranleda några större merkostnader. Bistånd till specialkost beviljas ej om sökande är bosatt i serviceboende eller annat särskilt boende där kostavgift uttages. Specialkost medför här ingen ökad avgift för den sökande. 7.20 SPÄDBARNSUTRUSTNING Bidrag till spädbarnsutrustning kan beviljas om familjen har inkomster som understiger biståndsnormen och inte heller kunnat spara för att skaffa utrustning.

Bidrag till spädbarnsutrustning vid första barnets födelse kan beviljas med högst 3000 kr, varav kostnad för barnvagn ca 800-1000 kronor. Biståndet utbetalas med 50% före och 50% efter barnets födelse. Beloppet skall täcka de extra anskaffningskostnaderna för t.ex. barnvagn, barnsäng med tillbehör, möbel för förvaring och för barnets skötsel samt utrustning för bad och matning under de första 2-3 åren. En basutrustning av kläder är också inräknat i beloppet ovan. Riksnormens grundbelopp för barn innefattar utrymme för successiv anskaffning av vad som behövs i övrigt. Bistånd till inköp av sittkärra kan beviljas efter en mycket restriktiv individuell prövning. Möjlighet till inköp av begagnad sittkärra bör beaktas. Bistånd kan beviljas med max. belopp 800-1000 kronor. 7.21 TANDVÅRD Bistånd kan beviljas för faktisk godkänd kostnad som bedöms skälig. Rätten till bistånd skall bedömas utifrån kostnaden vid varje behandlingstillfälle. Bistånd till mer omfattande tandvård beviljas endast i de fall biståndsbehovet bedöms som långvarigt. Ekonomisk prövning görs enligt ordinarie rutiner. Om biståndsbehov bedöms föreligga inhämtas ett kostnadsförslag från tandläkare. Kostnadsförslaget ersätts enligt normaltaxa. Om handläggaren känner sig osäker om nödvändigheten av föreslagen åtgärd översänds kostnadsförslaget till konsulttandläkare för bedömning. Observera att konsulttandläkaren enbart bedömer den odontologiska sidan, inte rätten till bistånd för den föreslagna åtgärden. Ersättning för arbeten i guld eller porslin / keramik ersätts inte. Innan ärende rörande tandvård under narkos tas upp till prövning i nämnd eller beredning skall yttrande från läkare inhämtas. 7.22 TELEFONABONNEMANG Kostnad för nytt telefonabonnemang beviljas om mycket särskilda skäl föreligger. Kostnad för telefon, fast avgift och en viss rörlig del ingår i riksnormen. Hjälp därutöver skall endast beviljas i sådana fall då sociala, medicinska eller andra godtagbara skäl föreligger. Individuell restriktiv prövning. 7.23 TERAPIKOSTNADER Bistånd till terapikostnader beviljas ej enligt SoL. Behovet av måste anses vara en fråga för hälso- och sjukvårdande instanser och bistånd för sådana kostander skall ej beviljas. Vikten av samverkan runt personer som kräver insatser från flera huvudmän måste betonas. 7.24 TVÄTT OCH RENGÖRING Kostnad för tvätt och rengöring ingår i riksnormen. Avsteg från denna regel kan göras under förutsättning att sökanden p g a särskilda omständigheter inte har möjlighet att själv utföra detta. En viss kostnad för kemtvätt finns även inräknad i riksnormen.