Yttrande över betänkandet Månadsuppgifter - snabbt och enkelt (SOU 2011:40)

1 (8) Art4113 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Månadsuppgifter - snabbt och enkelt (SOU 2011:40) Försäkringskassan tar med glädje emot lagstiftning som gör det enklare för våra kunder och som gör det möjligt att snabbare betala ut den ersättning kunden har rätt till. Utredningens förslag innebär att det ska bli snabbt och enkelt för de kunder som kommer i kontakt med olika myndigheter. Detta är något Försäkringskassan håller med om. De effekter vi ser av förslagen är att handläggningen av ärenden kan gå snabbare, eftersom Försäkringskassan redan har uppgifterna som vi behöver. Det blir enklare för exempelvis arbetsgivare som inte behöver lämna samma uppgifter till flera myndigheter. Försäkringskassan arbetar med att förbättra kvalitet, effektivitet, rättssäkerhet, bemötande och service. Förslagen som utredningen kommer med är helt i linje med detta arbete. Korrekta inkomstuppgifter ger i förlängningen färre beslut om återkrav vilket är bra för våra kunder. Förslagen innebär också att det, av många hårt kritiserade, så kallade dagisintyget kan tas bort. Detta kan bli verklighet eftersom Försäkringskassan genom uppgifterna från Skatteverket, på ett annat sätt kan kontrollera om en förälder varit frånvarande från arbetet eller inte. Om detta blir verklighet innebär det att Försäkringskassan för alltid kan skrota devisen Anmäl alltid ändrad inkomst till Försäkringskassan. Sammanfattning Försäkringskassan är positiv till de allra flesta av utredningens slutsatser och är övertygad om att förslagen innebär att fler personer skulle få den ersättning de har rätt till i rätt tid, med mindre krångel. Detta skulle också öka förtroendet för försäkringarna och för Försäkringskassan som myndighet. Det finns också administrativa vinster med att genomföra förslagen och det skulle ha positiva effekter, som exempelvis en snabbare handläggning av ärenden på samma gång som kvalitén i ärendena ökar. Detta gagnar Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521

2 (8) Försäkringskassans kunder. Om förslagen kombineras med ändringar i socialförsäkringens regelverk kan de positiva effekterna förstärkas betydligt. I scenariot med oförändrade regler anser Försäkringskassan att utredningen har överskattat både de administrativa besparingarna och omfattningen av minskningen av felaktiga utbetalningar. För att man ska kunna nå dessa effekter fullt ut måste regelverket ändras så att sjukpenninggrundande inkomst beräknas på faktiska inkomstuppgifter, ett så kallat historiskt inkomstunderlag. Då blir månadsuppgifterna mycket mer fördelaktiga. Om regelverket inte ändras finns det en stor risk för att det inte blir så mycket av dessa effekter. För Försäkringskassan som en modern och kundorienterad myndighet är förslagen en viktig del i statsförvaltningens utveckling i medborgarens och företagens tjänst. I syfte att öka servicen per skattekrona och minska administrationen för företag vill Försäkringskassan understryka vikten av att ett förändrat regelverk realiseras. 8.2.4. Månadsuppgiften Utredningen föreslår att en lämnad månadsuppgift ska kunna ändras eller rättas fram till den tidpunkt då arbetsgivardeklarationen för månaden har kommit till Skatteverket. I dag har Försäkringskassan möjlighet att korrigera innevarande års kontrolluppgiftsunderlag med återkrävda betalningar under innevarande inkomstår. Försäkringskassan ställer återkravet på nettobelopp och inkomstuppgiften myndigheten lämnar till Skatteverket i januari, taxeringsåret, är då reducerad med återkravets skattebelopp. En inbetalning från en förmånsmottagare reducerar skatteuppgiften på samma sätt om den kommer in och bokförs under innevarande inkomstår. Återkrav som beslutas efter januari, taxeringsåret, avseende en utbetalning gjord föregående inkomstår ställs på bruttobelopp och inkomstuppgiften för aktuellt inkomstår lämnas orörd. Om utredningens förslag innebär att Försäkringskassan bara kan ställa återkrav på nettobelopp i de fall återkravet beslutas under samma månad som den felaktiga utbetalningen gjordes, dvs. innan skattedeklarationen för månaden är inlämnad, innebär det i praktiken att alla beslut om återkrav som Försäkringskassan fattar enligt den nya ordningen kommer att ställas på bruttobelopp. Det medför att gäldenären kan komma att få betala tillbaka ett bruttobelopp till Försäkringskassan och sedan vänta i ett och ett halvt år, tills Skatteverket har fastställt taxeringen, innan denne får tillgodogöra sig skattebeloppet. Detta strider mot ambitionen om ökad service och enkelhet för den enskilde. Rimligen bör det i återkravssituationen vara möjligt med en senare korrigering av den lämnade månadsuppgiften och att behålla dagens ordning gällande återkrav för innevarande år. Ett alternativ skulle kunna vara att Skatteverket prövar inkomstuppgiften månadsvis och löpande återbetalar för mycket inbetald skatt till enskilda, med exempelvis dennes återkravsbeslut som grund. Då det inte längre blir fråga om ett inkomstårs ackumulerade uppgifter för en ersättningstyp utan varje kalendermånad redovisas isolerat uppkommer också

3 (8) frågan kring hur exempelvis en inbetalning ska redovisas om den kommer in efter det att aktuell månads arbetsgivardeklaration är inlämnad. För att hantera en sådan situation skulle en negativ inkomstuppgift behöva lämnas. Utredningen föreslår också en avvikelserapportering för ersättning som avser annan period än aktuell månad. Man utgår återigen från normalfallet lön, en ersättning som oftast betalas ut för period om en kalendermånad. Samtidigt sägs det att andra ersättningar, såsom vissa av Försäkringskassans förmåner, ska hanteras på detta sätt och att avvikelser ska markeras genom att perioden ersättningen avser anges tillsammans med inkomstuppgiften. Försäkringskassans betalningar av dagersättning (exempelvis sjukpenning och föräldrapenning) avser inte sällan en period som sträcker sig över ett kalendermånadsskifte vilket innebär att många av Försäkringskassans utbetalningar kommer att markeras. 9 Uppgift om frånvaro Utredningen talar om att uppgifter om frånvaro skulle vara en komplex och dyr uppgift att inrapportera. Den kostnaden ska dock ställas mot de vinster som skulle kunna göras om uppgiften lämnades. Om uppgiften om frånvaro fanns skulle till exempel det på många olika sätt kostsamma frånvarointyget från förskola/skola kunna avskaffas i sin helhet. Även om uppgift om frånvaro inte lämnas skulle införandet av månadsuppgiften innebära att Försäkringskassan kan designa riktade kontroller mot försäkrade som inte fått löneavdrag men samtidigt ändå uppgett att de varit hemma med sjuka barn och begärt tillfällig föräldrapenning. Försäkringskassan föreslår därför att kravet på frånvarointyg avskaffas om förslagen i betänkandet genomförs. Intyget kan ersättas med riktade kontroller av frånvaro hos de arbetsgivare som inte gjort något löneavdrag för en person som begärt ersättning om tillfällig föräldrapenning en viss månad. Denna kontroll skulle med all sannolikhet vara mer effektiv än frånvarointyget eftersom den skulle leda till att flera försök till missbruk upptäcks än med dagens intyg. Ett avskaffande av intyget skulle också leda till att det blir möjligt med en mer automatiserad och effektivare ärendehandläggning både för föräldrarna och för Försäkringskassan som myndighet. Den minskade administrationen skulle innebära en besparing för både kommunerna och staten samt föräldrarnas tid. 10. Försäkringskassan som mottagare av månadsuppgifter Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Om regelverket förändras så att SGI beräknas på faktiska inkomstuppgifter, ett så kallat historiskt inkomstunderlag, skulle månadsuppgifterna vara mycket fördelaktiga.

4 (8) Med nuvarande regelverk innebär en månadsvis överföring av inkomstuppgifter från Skatteverket endast marginella möjligheter till effektivisering. Underlagen som inkommer kan dock vara ett stöd för handläggarna vid beslut om SGI vilket innebär att kvalitén i besluten ökar och de försäkrade i större utsträckning får rätt ersättning vilket i sin tur leder till om inte färre återkrav så i alla fall lägre återbetalningsbelopp. För att en inkomst ska ligga till grund för SGI med dagens regler krävs att inkomsten kan antas vara stadigvarande minst sex månader i en följd eller årligen återkommande. Genom utveckling i praxis kan även en tillfällig anställning ligga till grund för en SGI om det handlar om ny- eller återinträde i förvärvslivet. Kravet för att få en SGI i en sådan situation är att den försäkrade har för avsikt att fortsätta arbeta i samma omfattning när den tillfälliga anställningen upphör. I betänkandet föreslås bland annat att om det i den ersättning som har betalats ut ingår sjuklön eller kompletterande ersättningar vid föräldraledighet eller sjukdom ska dessa uppgifter anges särskilt i månadsuppgiften vilket är bra. För att Försäkringskassan ska kunna använda uppgiften som underlag för beslut om SGI behöver emellertid även olika tillägg eller avdrag kunna urskiljas. Exempel på detta är övertidsersättning, Ob-ersättning, semesterersättning, bilförmån. Eller olika former av bruttolöneavdrag, till exempel för dator eller pensionssparande. Om dessa uppgifter inte finns särskilt redovisade i månadsuppgiften måste Försäkringskassan ändå kontakta arbetsgivaren när SGI ska bestämmas. Antalet speciella fall som beskrivs i betänkandet blir alltså betydligt fler än vad utredningen bedömer. I betänkandet skrivs att inga uppgifter om frånvaro eller arbetad tid ska innefattas i uppgiften som lämnas till Skatteverket. Om inga uppgifter om arbetad tid eller någon annan uppgift om hur stor årsarbetstiden är ingår så kommer Försäkringskassan också av den anledningen att bli tvungen att kontakta arbetsgivaren. När det gäller ersättningar som är arbetstidsberäknade till skillnad från kalenderdagsberäknade är uppgiften om årsarbetstid mycket viktig. För sjukpenning bedöms även partiell ersättning i relation till årsarbetstiden. Bostadsbidrag Systemet med preliminärt och slutligt bostadsbidrag kan möjligen ses som bristfälligt i skenet av att det kan vara svårt för den enskilde att överblicka sin ekonomi. För staten är det en effektiv hantering då bostadsbidrag i princip alltid betalas ut med rätt belopp efter den så kallade avstämningen (när beslut om slutligt bostadsbidrag fattas). Denna sker till cirka 95 procent helt maskinellt. Det preliminära bidraget bygger på den enskildes egna uppskattningar om sina inkomster för en lång tid framöver. Bidraget söks för 12 månader i taget men om ansökan sträcker sig över ett årsskifte behöver Försäkringskassan inkomstuppgifter för hela innevarande år och för ett helt

5 (8) kommande kalenderår. Detta eftersom den bidragsgrundande inkomsten per månad utgörs av en tolftedel av kalenderårsinkomsten. Månadsvisa inkomstuppgifter från arbetsgivarna skulle enbart handla om inkomst av tjänst. Den bidragsgrundande inkomsten består dock av fler inkomster än så. Det är inkomster av kapital för såväl vuxna som barn, inkomst av näringsverksamhet, viss del av studiebidraget, etableringsersättning samt vissa utlandsinkomster. Även viss del av ett hushålls tillgångar utgör bidragsgrundande inkomst. Tillgång till månadsuppgifter skulle vara till hjälp för Försäkringskassans handläggare vid rimlighetsbedömningen av den bidragsgrundande inkomsten vid ansökningstillfället. Uppgifterna skulle också kunna ligga till grund för utökade kontroller under det år bidrag betalas ut. Det i sin tur skulle underlätta för den sökande att få ett mer riktigt preliminärt bostadsbidrag och därmed undgå ett krav på återbetalning i samband med avstämningen. En helautomatisering av bostadsbidraget skulle kunna innebära en ytterligare användning av månadsuppgifter. Det kräver i så fall nya bestämmelser om preliminärt och slutligt bostadsbidrag samt hur inkomster ska beräknas. Det är inte enbart uppgifter från Skatteverket som ligger till grund för det slutliga bostadsbidraget utan även uppgifter om utbetalt studiebidrag från CSN (samt den sökandes egna uppgifter om utlandsinkomster och tillgångar). Även om inkomst av tjänst hämtas in löpande av Försäkringskassan, måste den sökande själv ändå uppskatta övriga bidragsgrundande inkomster. Sjuklönekostnader Försäkringskassan fastställer årligen en procentsats om genomsnittlig sjuklönekostnad (kvoten av alla arbetsgivares totala sjuklönekostnad och totala lönekostnad under ett kalenderår) för att få ett underlag för beräkning av ersättning för sjuklönekostnader till arbetsgivare. Förslaget i betänkandet om att det i månadsuppgiften även ska ingå utbetald sjuklön skulle när det gäller att få underlag för att fastställa procentsatsen vara till stor nytta för Försäkringskassan. Försäkringskassan får idag uppgift om procentsatsen från SCB. Det finns dock en del brister i underlaget. En brist är att sjuklönekostnaden inte är den renodlat lagstadgade. Ersättning för sjukdom och föräldraledighet enligt avtal ingår nämligen också i kostnaden. Eftersom det kräver en del tid och innebär en viss kostnad att varje år vara beroende av SCB för uppgifterna, med de brister dessa har, skulle det innebära en stor effektiviseringsvinst för Försäkringskassan om förslaget om uppgift om utbetald sjuklön i kontrolluppgiften realiseras. I sammanhanget är det även viktigt att betona att det är viktigt att utbetald sjuklön redovisas enligt lagen (1991:1047) om sjuklön i kontrolluppgiften och inte ihop med de enligt avtal utbetalda ersättningarna vid sjukdom och föräldraledighet. Uppgifterna om sjuklön blir annars inte användbara för

6 (8) fastställande av procentsatsen för beräkning av ersättning för sjuklönekostnader. Förslagen skulle alltså kunna innebära en effektivisering vad gäller Försäkringskassans uppgift att fastställa procentsatsen. Så som reglerna för ersättning för sjuklönekostnader är utformade idag ger förslagen i betänkandet dock inte så stor nytta för den hanteringen. I dag beräknar Försäkringskassan ersättningen för sjuklönekostnader utifrån arbetsgivarnas ansökan, som görs en gång per år, i vilken de anger totalt utbetald sjuklön och total lönekostnad för det aktuella året. Försäkringskassan får alltså uppgift direkt från arbetsgivarna om kostnaderna för sjuklön och löner. Om Försäkringskassan skulle kunna hämtar uppgiften själv eller om Försäkringskassan inte ens behöver hämta uppgifterna utan de går med automatik från beskattningsdatabasen, blir nyttan med månadsuppgifterna en helt annan. Statistik I och med att uppgift om utbetald sjuklön enligt förslaget ska rapporteras av arbetsgivarna ges det också möjlighet att inom statistikverksamheten ta fram mått som indikerar utvecklingen av sjukfrånvaron inom sjuklöneperioden. Detta är också användbart som indikation inom ramen för prognosverksamheten, samt kan även ligga till grund för riktade kontroller inom andra försäkringslag. Aktuella uppgifter om arbetsinkomster för hela befolkningen ger också stora möjligheter till fördjupade analyser och forskning inom socialförsäkringen och välfärdsområdet i stort. Exempelvis kan mer detaljerade studier göras över hur individers arbetsinkomster utvecklas efter att de lämnar sjukförsäkringen. Detsamma gäller individer som i olika grad använder föräldraförsäkringen. 13. Tillgång till uppgifter Användningen av månadsuppgifterna via direktåtkomst är begränsade till handläggning av SGI och bostadsbidrag vilket överensstämmer med Försäkringskassans behov. Försäkringskassan uppfattar utredningens förslag så att det inte finns hinder för Försäkringskassan att med stöd av 110 kap. 31 SFB begära att Skatteverket lämnar månadsuppgifter som Försäkringskassan behöver för tillämpningen beträffande namngiven person. De uppgifterna kan lämnas via filöverföring eller på annat sätt och ger stora möjligheter till effektiva och träffsäkra kontroller. Fler användningsområden Inkomstuppgifterna kan fungera som ett stöd vid utredningar om uppehållsrätt och ge indikationer på om en person arbetar i Sverige eller inte. Uppgifterna

7 (8) inhämtas normalt från den enskilde och behovet av detta minskar troligen inte. Dock ger uppgifterna indikationer på i vilka ärenden ytterligare kontroller kan behöva göras. Även i handläggningen av ärenden om tillämplig lagstiftning i förhållande till förordning 883/2004 kan inkomstuppgifterna ge indikationer om huruvida en person arbetar i Sverige. Detsamma gäller i ärenden rörande förordning 1408/71, dvs. i ärenden rörande EES-länderna. Detta får betydelse i situationer när en person blir utsänd av sin arbetsgivare för att utföra arbete i ett annat EUland. Det har även betydelse för bedömningen av om en person regelbundet arbetar i Sverige och i ett annat eller flera andra EU-länder. I samband med utredningar om tillämplig lagstiftning i förhållande till förordningarna 883/2004 och 1408/71 skulle även information om ett företags inbetalningar av socialförsäkringsavgifter kunna ge en indikation på att ett anställningsförhållande mellan en utsänd arbetstagare och dennes arbetsgivare kvarstår under utlandsvistelsen. 21. Ikraftträdande Om de överväganden som görs i det fortsatta beredningsarbetet mynnar ut i att beslut om införande av månadsuppgifter fattas anser Försäkringskassan att ikraftträdandetidpunkten bör flyttas till den 1 januari 2014. Försäkringskassan bedömer ledtiden för IT-utvecklingen till 12 månader och för att påbörja utvecklingsarbete att lämna uppgifter måste gränssnittet till Skatteverkets utveckling var klargjort. Dessa positiva förändringar är angelägna men för att användningen av månadsuppgifter ska få avsedd effekt är det viktigt att den nödvändiga utvecklingen genomförs med omsorg. Ett tidigare genomförande skulle också försvåra det pågående strategiarbetet inom Försäkringskassan som präglas av ambitionen att kraftigt utveckla servicen till våra kunder för flera förmåner. 22. Ekonomiska konsekvenser Hur utredningen kommit fram till investeringskostnaderna och besparingarna för Försäkringskassan anges inte i detalj, varför dessa är svåra att kommentera. Försäkringskassans bedömning är dock att investeringskostnaderna tycks vara lågt räknade medan besparingarna räknats högt. Aktuella uppgifter om individers arbetsinkomster innebär att Försäkringskassan mer korrekt kan beräkna SGI och därmed också vilka som är berättigade till inkomstrelaterad ersättning inom sjuk- och föräldraförsäkringarna. Det är dock inte givet att en mer korrekt SGI-uppgift innebär en stor besparing av försäkringskostnaderna då en tidigare riktad kontroll (dnr 099293-2009) utförd av Försäkringskassan visade att det var lika vanligt att de försäkrade underskattade sina inkomster som tvärt om.

8 (8) Förtroendet för försäkringen och för Försäkringskassan som myndighet skulle dock öka om en mer korrekt och aktuell SGI kunde fastställas. Kring finansieringen av den nödvändiga IT-utvecklingen resonerar utredningen bl.a. som följande: Genom rationaliseringsmöjligheter får Försäkringskassan ett minskat resursbehov. I särskilt hög grad förverkligas dessa mot slutet av 2010-talet. Utredningen föreslår att de myndigheter där reformen genererar besparingar, inte minst vid Försäkringskassan, finansierar Skatteverkets ökade kostnader. Försäkringskassan bedömer att dessa rationaliseringsvinster inom administrationen inte kommer att bli så stora som utredningen tror. På grund av detta kan inte resurser tas från myndigheten för att finansiera en annan myndighets merkostnader till följd av förslaget. Utvecklingskostnaden för Skatteverket är inledningsvis stor och pågår under en tid då rationaliseringsvinsterna för Försäkringskassan är små. Förhållandet mellan minskat resursbehov och ökade kostnader kan först klargöras i ett senare skede. Kostnaden för IT-utveckling för att lämna månadsuppgifter till Skatteverket och utveckla tillgång för att hämta månadsuppgifter uppskattas vara cirka fem miljoner kronor. Vid införandet av historiska inkomster i socialförsäkringen kan den så kallade omräkningsfaktorn som infördes den första juli 2007 tas bort igen. Den är ju ämnad som en reduceringsfaktor som ska anpassa utbetalningarna till en historisk SGI. Hur detta kommer att slå på intäkter och kostnader har inte beaktats. Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektör Dan Eliasson i närvaro av försäkringsdirektören Birgitta Målsäter, chefsjuristen Eva Nordqvist, försäkringsdirektören Bengt Stjärnsten, IT-chefen Stefan Olowsson, enhetschefen Tommy Alexandersson och verksamhetsansvarig Magnus Liefvendahl, den senare som föredragande. Dan Eliasson Magnus Liefvendahl