Vägledarkonferens i Stockholm 28/10 Marwin Nilsson, analysavdelningen
Index 50 Sentiment indikator n i USA j an u ari 2003 - sep temb er 2011 25 0-25 -50 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Säs ongrens ad s erie Källa: Ec ow in
Index 120 Hushållens förv äntningar för den ekonomiska situationen i USA (Michigan index) j an u ari 1978 - au g u sti 2011 100 80 60 40 20 0 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 Källa: Ec ow in
Procent 12 Arbetslöshet, USA h el d rag en l i n j e = h i sto ri skt g en o msn i tt j an u ari 1948 - sep temb er 2011 10 8 6 4 2 0 1948 1954 1960 1966 1972 1978 1984 1990 1996 2002 2008 1951 1957 1963 1969 1975 1981 1987 1993 1999 2005 2011 Källa: Ec ow in
Shillerindex = januari 2000=100 250 Huspriser, USA j an u ari 1987 - j u l i 2011 200 150 100 50 0 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Säs ongrens ad Källa: Ec ow in
Sentiment indikator n för eur ozonen j an u ari 1985 - sep temb er 2011 Index 120 Låg tillväxt Normal tillväxt Hög tillväxt 110 100 90 80 70 60 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Säs ongrens ad s erie Källa: Ec ow in
Procent 25 Den relativ a arbetslösheten i ett urv al av länder kv 1 2006 - kv 2 2011 European Union Germany Greece Spain Sweden 20 15 10 5 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Euros tat, EU :s harmonis erade arbets lös hets mått, s äs ongrens ade v ärden
Bar ometer indikator n Sv er ige j u l i 1996 - sep temb er 2011 Index 120 Låg tillväxt Normal tillväxt Hög tillväxt 110 100 90 80 70 60 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Källa: Konjunk turins titutet
Nettotal 40 Hushållens för tr oendeindikator (CCI) j an u ari 1993 - sep temb er 2011 20 0-20 -40-60 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Källa: Konjunk turins titutet
Nettotal 50 Konfidensindikator, byggindustrin Hel d rag en l i n j e = h i sto ri skt g en o msn i tt feb ru ari 1996 - sep temb er 2011 25 0-25 -50-75 -100 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Säs ongrens ad oc h trendad s erie Källa: Konjunk turins titutet
Nettotal 20 Konfidensindikator, tillv er kningsindustr i feb ru ari 1996 - sep temb er 2011 10 0-10 -20-30 -40 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Säs ongrens ad oc h trendad s erie Källa: Konjunk turins titutet
Procent 12 Arbetslösa j an u ari 1987 - sep temb er 2011 10 8 6 4 2 0 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Källa: SC B, s äs ongrens ad oc h utjämnade v ärden
Ar betslösa för delat efter kön j an u ari 1987 - sep temb er 2011 Procent 14 Kvinnor Män 12 10 8 6 4 2 0 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Källa: SC B, s äs ongrens ad oc h utjämnade v ärden
Sysselsättningsgr ad för män och kv innor j an u ari 1987 - sep temb er 2011 Procent av befolkningen 90 Män Kvinnor 85 80 75 70 65 60 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Källa: SC B, s äs ongrens ad oc h trendad s erie
Tusental 5000 Ar betskr aft och sysselsättning j an u ari 1987 - sep temb er 2011 Sysselsatta Arbetskraft 4750 4500 4250 4000 3750 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Källa: SC B, s äs ongrens ade oc h utjämnade v ärden
Tusental 75 Rekryteringar till fast resp tidsbegränsade anställning, förändring jämfört med motsvarande kvartal året innan Fast anställda Tidsbegränsad anställda 50 25 0-25 -50 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: SC B
Tusental 80 Nyanmälda lediga platser j an u ari 1992 - sep temb er 2011 70 60 50 40 30 20 10 0 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Med mer än 10 dagars v arak tighet. Säs ongrens ad oc h trendad s erie Källa: Arbets förmedlingen
Tusental 250 Totalt antal inskrivna arbetslösa i utsatta respektive ej utsatta grupper januari 2004 - september 2011 Ej utsatta Utsatta grupper 200 150 100 50 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Säs ongrens ad oc h trendad s erie Källa: Arbets förmedlingen
12-24 mån Antal personer 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Sammanlagd tid utan arbete under en tioårsperiod 24-36 mån Över 36 mån Våren 2006 Våren 2007 Våren 2008 Våren 2009 Våren 2010 Våren 2011 Hösten 2006 Hösten 2007 Hösten 2008 Hösten 2009 Hösten 2010 Källa: Arbetsförmedlingen
Stockholm Kronoberg Uppsala Jönköping Skåne Halland Kalmar Jämtland Västerbotten Västra Götaland Blekinge Västmanland Dalarna Värmland Södermanland Västernorrland Gotland Örebro Östergötland Gävleborg Norrbotten Andel av dem som var inskrivna som arbetslösa eller i aktivitetsstöd våren 2011 som varit kund hos Af tre år eller mer under den senaste 10 årsperioden 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Procent Källa: Arbets förmedlingen
Invandrat före 2000 Förvärvsfrekvens för högskoleutbildade utomeuropei skt födda fördel at efter i nvandri ngsår (2009) Invandrat 2000 Invandrat 2001 Invandrat 2002 Invandrat 2003 Invandrat 2004 Invandrat 2005 Utomeuropeiskt födda Svenskfödda 0 25 50 75 100 Källa: SC B
Inrikesfödda Procent 25 Ar betslösheten för delat efter födelser egion kv 2 2005 - kv 2 2011 Utrikesfödda Utomeuropeiskt födda 20 15 10 5 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Säsongrensad och trendad serie Källa: SCB
Ar betslösa för delat efter födelser egion och utbildning kv 2 2010 o ch kv 2 2011 Inrikesfödda Procent 40 35 30 25 20 15 10 5 Förgymnasial utbildning Utrikesfödda Gymnasial utbildning Utomeuropeiskt födda Lång eftergymnasial utbildning 0 Kv 2 2010 Kv 2 2011 Kv 2 2010 Kv 2 2011 Kv 2 2010 Kv 2 2011 Källa: SCB
Tusental 1500 Antal rekryteringar 1990-2010 1250 1000 750 500 250 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Källa: SC B, Arbets förmedlingen
Generationsväxlingen på svensk arbetsmarknad
Varför diskutera Generationsväxlingen? Stora födelsekullar under 1940-talet leder till stora åldersavgångar de kommande åren En stor utmaning men också ett gyllene tillfälle
6200000 Antal personer Befolkningen i åldrarna 16-64 år 6000000 5800000 5600000 5400000 1991 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 Källa: SCB
Utveckling av yrkesaktiv befolkning (16-64 år), 2011-2025 Utveckling_av_befolkning_16_64 2,8 till 13,5 (60) -4,6 till 2,8 (53) -9,6 till -4,6 (60) -13,3 till -9,6 (59) -30,9 till -13,3 (58)
Antal personer 115000 110000 105000 100000 95000 90000 85000 80000 75000 Tilltr ädande ungdomar och ålder sav gångar p eri o d en 1995-2025 Tillträdande Åldersavgångar 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen
Åldersavgångar ur ett regionalt perspektiv Gotland Norrbotten Dalarna Västernorrland Gävleborg Kalmar Värmland Blekinge Jämtland Södermanland Västerbotten Västmanland Östergötland Halland Kronoberg Örebro Skåne Jönköping Västra Götaland Uppsala Stockholm Åldersavgångar per län och andel av sysselsatta 2010-2025 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Procent Källa: SCB, Arbetsförmedlingen
Åldersavgångar ur ett lokalt perspektiv Övertorneå Överkalix Ljusnarsberg Gullspång Pajala Hagfors Malå Ovanåker Robertsfors Jokkmokk Jönköping Salem Knivsta Umeå Stockholm Malmö Håbo Göteborg Sundbyberg Solna Kommuner med högst resp lägst andelåldersav gångar 2010-2025 0 10 20 30 40 50 Procent Källa: SCB, Arbetsförmedlingen
Balanstal per län, år 2010-2025 h el d rag en l i n j e = ri ksg en o msn i tt Stockholm Uppsala Västra Götaland Skåne Östergötland Örebro Jönköping Västerbotten Kronoberg Västmanland Halland Södermanland Blekinge Värmland Kalmar Gävleborg Jämtland Västernorrland Dalarna Norrbotten Gotland 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen
Jord o Skogsbruk Vård o oms org Offentlig förv altning Utbildning Trans port o k ommunik ation Pers onliga, k ulturella tjäns ter, renhåll Indus trin By ggnadsindustri Uppdrag o finans iella tjäns ter Handel Hotell o res taurang Ål dersavgångar i nom oli ka sektorer i riket 2010-2025 0 10 20 30 40 50 Andel av sysselsatta Källa: Arbetsförmedlingen, SCB
Åldersavgångar inom ett urval av yrken i riket år 2010-2025 Yrken Andel Speciallärare 66,2 Distriktssköterskor 64,9 Tandsköterskor 61,0 Lokförare 59,2 Barnsjuksköterskor 58,2 Gymnasielärare, yrkesämnen 56,2 Barnmorskor 55,2 Biomedicinska analytiker 54,8 Sjuksköterska, psykvård 54,2 Tandläkare 54,1 Lantmästare, trädgårdsingenjör 53,6 Buss- och spårvagnsförare 52,1 Ingenjörer, gruv- och metall 51,5 Receptarier 51,3 Röntgensjuksköterskor 51,3 Psykologer 51,2 Administratörer i offentlig förvaltning 50,0 Driftmaskinister 48,8 Läkare 46,5
Generationsväxlingen hot eller möjligheter? Vad händer med den ekonomiska tillväxten Kan vi få generell brist på arbetskraft Vad kan de regionala/lokala skillnaderna innebära Har vi outnyttjade resurser i samhället Tänkbara insatser att vidta.
Konsekvenser Ökningen av sysselsättning och BNP riskerar att bli lägre än det historiska genomsnittet Inte generell arbetskraftsbrist, däremot risk för betydande brist i vissa yrken och kommuner. Sämre utveckling av skatteinkomsterna för stat och kommun, vilket påverkar möjligheterna att finansiera välfärdssystemen.
Vi har outnyttjade resurser i samhället Ca 340000 arbetslösa (16-64 år) i september 2011 Lägre arbetskraftsdeltagande hos utrikesfödda => betydande tillskott om AK-deltagandet höjs Många som är undersysselsatta
Vad kan göras Den utrikesfödda befolkningen utgör den största arbetskraftspotentialen, särskilt kvinnorna. Att få fler utrikesfödda i arbete är därför av central betydelse. Minska antalet ungdomar som misslyckas i gymnasieskolan. Minska strukturarbetslösheten. Utbildningssatsningar inom komvux är en del av lösningen. Arbetskraftsinvandring mot bristyrken.