Bättre förutsättningar för landsbygden, jobben och företagen i Gävleborg

Bättre förutsättningar för landsbygden, jobben och företagen i Gävleborg

Inledning Sverige står inför stora utmaningar framöver. En ökande andel svenskar lever numera i städer och det mesta tyder på att denna utveckling inte kommer avstanna. Landsbygdens och stadens förutsättningar skiljer sig väsentligt på många plan. För Nya Moderaterna är det centralt att hela Sverige ska leva och då måste man ta hänsyn just till detta. Entreprenörer och innovativa personer är på många sätt de som får vårt land att gå runt. Fyra av fem nya jobb växer fram i små företag med mindre än 20 anställda. Vi i Nya Moderaterna har under de senaste åtta åren gjort en rad reformer som starkt bidragit till att vi idag har 300 000 fler i arbete än 2006. Tack vare detta har de gemensamma resurserna till välfärden aldrig varit större trots att vi även sänkt skattetrycket under denna period. Det ska vara enkelt och lätt att starta företag. Flera av de reformer vi genomfört under våra åtta år vid makten har åstadkommit precis detta och det är på den inslagna vägen som vi vill fortsätta arbetet. Extra betydelsefullt är det att ge goda möjligheter för våra unga att kunna starta och driva egna företag, det är så vi investerar i framtiden. Gävleborgs kommuner präglas tyvärr av att företagsklimatet är alldeles för dåligt. Det krävs en mer aktiv och näringslivsinriktad politik på lokal nivå för att öka våra kommuners attraktivitet och på så sätt skapa fler jobb i länet. Nya Moderaterna är starka motståndare till att exempelvis höja arbetsgivaravgifterna, snabbavveckla kärnkraften, höja momsen på mat på restaurang och att införa en kilometerskatt. Den röda linjen som sammanlänkar samtliga av dessa förslag är att de skulle vara direkt skadliga mot jobben i Gävleborg. Arbetslinjen genomsyrar alla våra politiska förslag för oss är det en självklarhet att alla som kan och vill ska ha ett arbete att gå till. Alla behövs i bygget av ett starkt Gävleborg och Sverige. Tomas Tobé (M) Talesperson i utbildningsfrågor Riksdagsledamot Gävleborg Margareta B Kjellin (M) Talesperson i äldrefrågor Riksdagsledamot Gävleborg Lars Beckman (M) Riksdagsledamot Gävleborg

Landsbygden Bo och leva Nya Moderaterna arbetar för att människor ska kunna bo och arbeta i hela landet. Stad och landsbygd har olika förutsättningar och därför måste vi föra en politik som tar hänsyn till de olika förutsättningarna. Vi ska verka för att välfärdsfrågor kopplade till gles- och landsbygden skall ha hög prioritet. Vi vill verka för att samband mellan intäkter i kommunen och naturtillgångar tydliggörs. Delar av till exempel vattenkraftens tillgångar kan återinvesteras lokalt Vi vill verka föra att det kommunala självstyret stärks gentemot länsstyrelsen. Vi vill ta tag i problem med kommersiell bärplockning och nyttjande av annans mark. Vi vill göra en översyn av regelverket för att undersöka huruvida det kan göras billigare och enklare sätt för markägarna utan att rättssäkerheten äventyras att avhysa, med hjälp av Kronofogden, den som olovligen nyttjar och har upprättat ett läger på annans mark. Vi vill verka för att samhällsinstitutioner såsom Försvarsmakten, polisväsendet och andra viktiga myndigheter tillsammans säkerställer trygghet och säkerhet för boende på landsbygden Detta bör ske i samarbete med räddningstjänsten och civilsamhället. Vi vill att målet att hushåll och företag ska ha tillgång till bredband bör höjas till 99 procent och utbyggnadstakten öka. Vi vill verka för skatteförmåner som gynnar egen el och fler självförsörjande alternativ. Nej till skatt på småskalig vedeldning. Vi vill utreda möjligheterna till fjärr- och distansundervisning. Vi vill utreda och se över möjligheterna för avskrivning av studieskulden beroende på var i landet man bor och arbetar enligt den norska modellen. Vi vill verka för ett gemensamt nationellt biljettsystem i tåg- och kollektivtrafiken som underlättar för till exempel arbetspendling och resor mellan länen. Vi vill att frågor om jakt ska beslutas regionalt av länsstyrelserna tillsammans med jägare och boende på landsbygden. De människor som berörs måste vara med och kunna påverka besluten. Vi vill att svensk jakt ska bestämmas i Sverige. I dag styrs för mycket av svensk viltförvaltning av EU:s art- och habitatdirektiv. Därför vill vi se en översyn av art- och habitatdirektivet. Vapenlagstiftningen ska vara modern och motsvara jaktens behov.

Vi vill införa licensjakt på varg, dock under förutsättning att vi kan garantera en livskraftig vargstam med god genetisk status, vilket omfattande forskning visar att den har. Vi vill att statlig mark som upplåts för jakt ska ha rimliga arrendepriser för dem som bor på landsbygden. Alla jaktfrågor ska samordnas under ett enda departement, förslagsvis Landsbygdsdepartementet. Regelverk om förvaltning av våra rovdjur skall beslutas av Sveriges riksdag. Jobb Landsbygden överlevnad och utveckling beror på jobben. Arbetslinjen tryggar fler jobb så att fler kan bo kvar på landet och fler flytta till landet. Fler invånare innebär kunder till matbutiken, patienter till vårdcentralen och elever till skolan. Vi är garanten för att det inte blir dyrare att bo, arbeta och driva företag på Landsbygden genom höjda bensinpriser, arbetsgivaravgifter och införande av kilometerskatt. Åtgärder som om de införs direkt slår mot jobben. Vi vill se över möjligheten att införa diversifierade arbetsgivaravgifter i olika delar av landet. Syftet med detta är att skapa bättre förutsättningar för småföretagare som vill verka på mindre orter och på landsbygden. Det nya högkostnadsskyddet ska gälla redan från de första dagarna när medarbetarna är sjuka och ersättningen betalas ut automatiskt. Det gynnar småföretagen och gör att de vågar anställa fler. Vi vill underlätta generationsskiften i familjeföretag. Familjeföretag och ägarledda företag bidrar till långsiktighet. Många gånger erbjuder de ett engagemang i staden eller bygden och ger därför stora värden utöver de jobb de skapar. För att stärka svenskt företagsklimat har vi som ambition att under nästa mandatperiodförbättra förutsättningarna för generationsskiften, så att den som säljer sitt företag till sina barn inte missgynnas jämfört med dem som säljer till en extern köpare. Vi vill minska regelkrånglet för de gröna näringarna och bönderna. LOV (Lagen om Valfrihetssystem) har ökat valfriheten och underlättat för bland annat pensionärer bosatta i glesbygden som har ett behov av hemtjänst. Reformen har gjort det möjligt för personer att starta sina egna företag, vidareutvecklas och skapa nya arbetstillfällen. Vi vill verka för en förbättrad konkurrenssituation för svenska lantbrukare eftersom svensk mat har många mervärden, såsom högt djurskydd, låg miljö- och klimatpåverkan och EU:s lägsta antibiotikaanvändning. Genom att ursprungsmärka kött kan konsumenten göra ett informerat val, därför vill vi att EU ska införa en gemensam ursprungsmärkning. Vi vill arbeta för att fler kommuner och landsting gör smarta upphandlingar vad gäller livsmedel och offentliga måltider. Det är viktigt att offentliga upphandlingar inte bara fokuserar på pris utan även ställer krav på djurskydd och miljö- och klimatpåverkan.

Vi vill skapa bättre möjligheter för landsbygdsföretag att delta vid upphandlingar. Priset är inte det enda som ska styra vid upphandlingar. Vi vill underlätta för företagande i livsmedelssektorn. Flera kommuner har utarbetat modeller för sina livsmedelskontroller som bygger på att undvika förelägganden genom en mer aktiv dialog med företagen. Utan att livsmedelssäkerheten minskar skapas enklare regeltillämpning. Statskontoret får i uppdrag att undersöka hur denna dialogmodell kan tillämpas mer generellt. Vi tycker också att Livsmedelsverkets uppdrag behöver breddas till att även inkludera uppgiften att underlätta för företagande inom livsmedelssektorn. Vi vill införa en livsmedelsstrategi som fokuserar på att förbättra konkurrenssituationen för svenska livsmedelsproducenter och på att öka exporten av svensk mat. Inom Landsbygdsprogrammet satsar vi stort på svenska bönder. Fokus är lönsamma och livskraftiga företag, aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande djur och en modern landsbygd. Sammanlagt satsar vi ca 26,5 miljarder kronor på bönderna i landsbygdsprogrammet. I det ingår bland annat 1,3 miljarder kronor till förbättrad djurvälfärd, det vill säga till djurvälfärd som går utöver det lagstiftningen säger. Det är de aktiva bönderna som påverkas av den hårdnande prispressarkonkurrensen och genom att fokusera på dem och ersättningar för djurvälfärd tar vi ett steg på vägen för att förbättra deras konkurrenskraft. Vi vill se över möjligheterna för särskilda näringslivs- och utbildningsråd i vilka företagare, företagsorganisationer, arbetsförmedling, representanter från skolor och ledande politiker skall ingå. Vi vill ge fortsatt stöd av forskningen kring skogen. Service I det nya landsbygdsprogrammet satsar Alliansen stort på landsbygden. 700 miljoner kronor till kommersiell service såsom lanthandlare, 500 miljoner kronor till icke-kommersiell verksamhet som till exempel fritids- och idrottsanläggningar, fördubblar pengarna till bredbandsutbyggnad till sammantaget 3,25 miljarder kronor och vi gör stora satsningar på infrastruktur. Vi vill anpassa regelverk som möjliggör för exempelvis lanthandlare att erbjuda olika servicefunktioner. Vi vill att statlig service kan förstärkas med polisiära insatser på landsbygden. Verka för att förstärka den lokala polisen även i glest befolkade delar av landet. Skapa regionala resurser som är lätta att flytta vid olika polisiära arbetsuppgifter så att det inom rimliga tider skall finnas resurser som kan förstärka den lokala polisen i glest befolkade delar av landet. Vi vill verka för att försvarets helikoptrar i högre utsträckning kan användas för exempelvis sjuktransporter.

Vi vill verka för att PTS (Post och Telestyrelsen) har ett ovillkorligt uppdrag, det uppdraget skall hållas. Vårt mål är att man ska ha tillgång till internet i hela Gävleborg. Vi vill att väghållarens ansvar vad gäller belysning och snöröjning ska säkerställas.

Jobb och företagande Gävleborgs län har under många år toppat arbetslöshetsstatistiken i Sverige beroende på att vi har brist på arbetsgivare och företag. Det räcker med att åka till Uppsala, 10 mil söder om Gävle, så ligger man i topp när det gäller sysselsättning och låg arbetslöshet. I Svenskt näringslivs ranking över företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner 2014 rankades Gävleborgs kommuner på följande sätt: Bollnäs - 252 Ljusdal - 257 Nordanstig - 277 Ovanåker - 205 Hofors - 281 Hudiksvall 225 Gävle 235 Ockelbo 217 Söderhamn - 198 Sandviken - 268 Detta är tyvärr allt annat än smickrande läsning för alla som brinner för ett gott företagsklimat i länet. Här är det av avgörande betydelse att varje kommun gör en plan för att förbättra sin position på företagens egen rankinglista. Företagen klarar sig alltid. De kan välja att inte etablera sig i Gävleborg, eller att flytta från länet. När företagen upplever ett gott företagsklimat så sjunker arbetslösheten och tillväxten ökar. Fler jobb börjar med fler som vill anställa. Sverige tillhör världstoppen vad det gäller innovationsförmåga och starka statsfinanser det lägger grunden för ett företagsklimat och vi moderater verkar för att Sverige ska kunna bli ett ännu bättre land att starta, driva och bygga företag i. Det är viktigt att den utvecklingen tar fart även i Gävleborg. Vi vet att fyra av fem nya jobb skapas i företag med mindre än 20 anställda, därför är det extra viktigt att dessa företag får fortsätta utvecklas och växa. Nya Moderaternas politik för fler jobbskapare bygger på: Lätt och snabbt att starta företag. Därför behöver vi till exempel kortare handläggningstider hos flera myndigheter. Alliansregeringen har nu gett Bolagsverket i uppdrag att säkerställa att i de fall ärendet inte behöver kompletteras så ska registrering av aktiebolag ske inom fem arbetsdagar. Det ska vara attraktivt att få företag att växa och anställa. Svenska företag behöver snabbt kunna ta sig ut på andra marknader, utan för många hinder, samtidigt som skattevillkoren för anställningar och tillväxt ska vara goda. För att snabbväxande företag inte ska stanna i utvecklingen behöver de snabbt kunna anställa. Alliansen vill korta handläggningstiden av arbetstillstånd. För att åstadkomma detta ska Migrationsverket bland annat utveckla det elektroniska ärendehanteringssystemet och förbättra möjligheten till webbansökan. Vi behöver fler entreprenörer. Vi vill höja och permanenta anslagen till Ung Företagsamhet och Stiftelsen Drivhuset, så att fler elever, högskolestudenter och studenter på yrkeshögskola

kan testa på entreprenörskap och företagande. Vi vill också sänka åldern för starta-egetbidraget, som i dag gäller för unga mellan 20-25 år, så att även unga under 20 år ska kunna ta del av det. Vi har gjort det billigare och enklare att vara företagare. De viktigaste reformerna har varit införandet av jobbskatteavdraget, RUT och ROT-avdragen, slopad revisionsplikt, sänkt restaurangmoms och bolagsskatt samt halverade arbetsgivaravgifter för unga. Tack vare detta har näringslivsklimatet i Sverige förbättrats steg för steg. Trots en global ekonomisk kris går över 250 000 fler människor till jobbet i dag jämfört med 2006. Ett annat konkret förslag är att utvidga den frivilliga revisionsplikten. Alliansen har genomfört en frivillig revisionsplikt för de minsta företagen. Denna reform bidrog till att sänka de minsta företagens kostnader till följd av regelkrångel med närmare tre miljarder kronor. I samband med den utvärdering som ska äga rum vill vi pröva förutsättningarna för att fler företag ska undantas från kravet på revisionsplikt, för att på så sätt ytterligare sänka företagens kostnader till följd av regelkrångel. Under 2014 fortsätter vi att sänka företagens administrativa kostnader genom minskade krav på uppgiftslämnande och förenklade myndighetskontakter. Det nya investeringsavdraget, sänkta egenavgifter, tillsammans med avdraget för forskning och utveckling kommer också att bidra till att företagens fortsatta tillväxt och konkurrenskraft stärks. Vi vill nu höja gränsen för förenklad faktura från dagens 2 000 kronor till 4 000 kronor. Det minskar de administrativa kostnaderna, framför allt för de minsta företagen. Skatteverket får också i uppdrag att mäta tiden företagare lägger på detta och hitta åtgärder som kan minska bördan ytterligare. Skatteverket får också uppdraget att årligen rapportera hur genomförda regelförenklingar bidrar till att minska den tid företag ägnar åt skatteadministration. För att förbättra förutsättningarna för entreprenörskap och innovativt företagande har vi tillsatt en entreprenörskapskommitté som får i uppdrag att göra en bred översyn av förutsättningarna för att starta, driva, utveckla och äga företag. Samtidigt har vi gett Världsbanken i uppdrag att gå igenom det svenska företagsklimatet och föreslår fortsatta förbättringar. Vi vill sänka sjuklönekostnaderna genom nytt högkostnadsskydd anpassat för småföretagare. För många företag, särskilt de små, är kostnaden för sjuklön en stor börda och en risk vid anställning. Vi föreslår därför ett nytt högkostnadsskydd mot höga sjuklönekostnader. För 80 procent av företagen, de minsta, träder skyddet in redan efter motsvarande två sjuklönedagar per år och anställd. Det blir en avsevärd förbättring som både sänker kostnaderna och skapar lägre risker att anställa en person med sjukdomshistoria. För att få fler företag och jobb på landsbygden och för att utveckla svensk mat vill Alliansen underlätta för företagande i livsmedelssektorn. Flera kommuner har utarbetat modeller för sina livsmedelskontroller som bygger på att undvika förelägganden genom en mer aktiv dialog med företagen. Utan att livsmedelssäkerheten minskar skapas enklare regeltillämpning. Statskontoret får i uppdrag att undersöka hur denna dialogmodell kan tillämpas mer generellt. Vi tycker också att Livsmedelsverkets uppdrag behöver breddas till att även inkludera uppgiften att underlätta för företagande inom livsmedelssektorn.

Vi vill sänka kostnader för att anställa unga. Vårt mål är att fler unga ska kunna ha ett jobb att gå till. Därför föreslår vi nu en ytterligare fokusering av den sänkta arbetsgivaravgiften för att anställa unga. För ungdomar som ännu inte fyllt 23 sänker vi arbetsgivaravgiften ytterligare, till 10,21 procent. Detta finansieras genom att ta bort sänkningen för dem mellan 25 och 26 år, som många gånger har både erfarenhet och utbildning och därmed inte är i samma behov av stöd. Vi avsätter också ytterligare 270 miljoner kronor för att finansiera sänkningen. Vi vill förbättra möjligheten till personaloptioner. Vi vet också att det kan vara svårt för entreprenörer i tidiga stadier att attrahera nödvändig kompetens. I många andra länder löser man detta genom olika incitamentsprogram där personer med nyckelkompetens kan erbjudas optioner, det vill säga rätt att köpa aktier i företaget för ett i förhand bestämt pris. För att Sverige ska vara en fortsatt konkurrenskraftig ekonomi vill vi också se över hur reglerna kan förbättras för personaloptioner, för att skapa fler ägarledda företag och ge fler företag möjlighet att locka rätt kompetens.