Bilaga 1. Kartläggning av receptfria läkemedel: Allmänhetens användning och riskbedömning Rapport från Läkemedelsverket

Bilaga 1. Kartläggning av receptfria läkemedel: Allmänhetens användning och riskbedömning Rapport från Läkemedelsverket Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-25 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax: +46 (0)18 54 85 66 Internet: www.lakemedelsverket.se E-mail: registrator@mpa.se

Innehåll 1. Sammanfattning...3 2. Bakgrund...4 3. Syfte...5 3.1 Specifika frågeställningar...5 4. Metod...5 4.1 Enkätkonstruktion och variabler...5 4.2 Population och urval...6 Populationen av intresse för studien var Sveriges vuxna befolkning, d.v.s. personer folkbokförda i Sverige, 18 år och äldre. Vid studietillfället utgjorde de 7 630 573 personer, varifrån ett urval på 20 000 personer drogs. Urvalet var slumpmässigt men tog genom s.k. stratifiering hänsyn till familjetyp och födelseland/utländsk bakgrund, så att dessa skulle bli tillräckligt representerade. Studiepopulationens adressuppgifter fick SCB tillgång till genom RTB [19]. En detaljerad beskrivning av urvalet beskrivs i SCBs tekniska rapport (Bilaga 2), som kan erhållas från Läkemedelsverket på begäran...6 4.3 Datainsamling...7 4.4 Statistisk bearbetning...7 5. Resultat...8 5.1 Val av inköpsställe och motiv till valet...9 5.2 Läkemedel som allmänheten har hemma...10 5.3 Förvaring i hemmet...11 5.4 Kassation av receptfria läkemedel...11 5.5 Synen på risker...12 5.6 Val av informationskälla...13 5.7 Användning av läkemedel mot värk och feber, täppt näsa vid förkylning, allergi samt halsbränna och sura uppstötningar...15 5.7.1 Användning av läkemedel mot värk och feber...15 5.7.2 Användning av läkemedel mot täppt näsa vid förkylning...16 5.7.3 Användning av läkemedel mot allergi...16 5.7.4 Användning av läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar...17 6. Slutsatser...18 7. Referenser...18 Mallversion 2009-05-12 2(19)

1. Sammanfattning Delstudien har kartlagt hur användningen av receptfria läkemedel ser ut i en allmän befolkning. En enkät med frågor om riskbedömning, inköps- och informations-kanaler, användning och kassation av receptfria läkemedel skickades ut till ett statistiskt urval av alla folkbokförda i Sverige över 18 års ålder. Såvitt känt, är detta första gången en studie av detta slag genomförts i Sverige. Svarsfrekvensen var låg (47 %), vilket innebär att man bör vara restriktiv med att generalisera svaren till hela Sveriges befolkning. Läkemedelsverkets bedömning av resultatet är att en majoritet förefaller använda de receptfria läkemedlen enligt anvisning. Sammanfattningsvis visar det att apoteket fortfarande är det huvudsakliga inköpsstället, men yngre har även uppgivit livsmedelsbutiken och stormarknaden i större utsträckning än medelålders och äldre. Motiven för val av inköpsställe är desamma för merparten, dvs. i nämnd ordning gammal vana, rådgivningen, sortimentet och förtroendet för personalen, men barnfamiljerna angav även öppettiderna som ett skäl och ensamstående med barn markerade priserna som ett motiv för val av inköpsställe. Läkemedel mot värk och feber är den vanligaste typen av receptfritt läkemedel att ha hemma och även den terapigrupp av de fyra studerade som konsumeras mest. Att nästan hälften av de svarande i studien uppger badrumsskåpet som förvaringsplats, pekar på ett behov av att informera om olämpligheten med tanke på vissa läkemedels fuktkänslighet. Nästan var femte respondent slänger sina överblivna läkemedel i soporna eller spolar ner dem i toaletten, trots att det sedan decennier propagerats för inlämning på apoteket, dels med anledning av den allmänt ökade miljömedvetenheten i samhället. Merparten av deltagarna i studien har en balanserad syn på riskerna och anser inte receptfria läkemedel vara helt ofarliga oavsett hur de används. Å andra sidan tycker inte majoriteten att de bara skulle användas på läkares, sjuksköterskas eller apotekspersonals rekommendation. De som i större utsträckning angav att de ser receptfria läkemedel som mer ofarliga var män och födda i Afrika och Asien. De som anser att receptfria läkemedel inte bara ska användas på apoteks- eller sjukvårds-personals rekommendation är främst barnfamiljer, högutbildade och höginkomsttagare. Apoteket är den klart vanligaste informationskällan vid val av produkt om osäker, men yngre och låginkomsttagare nyttjar också närstående och hemsidor på internet mera än andra. Även läkare är en oftare angiven informationskälla hos dessa grupper, liksom hos födda utanför Norden. Praktiskt taget alla använder ibland receptfria läkemedel mot värk och feber, var femte minst en gång i veckan. Konsumtionen är enligt enkätresultatets svarsfördelningar störst hos kvinnor, äldre, lågutbildade och låginkomsttagare. Drygt hälften använder receptfria läkemedel mot nästäppa vid förkylning och merparten av dem håller sig till rekommenderad daglig dosering. Ungefär var fjärde tar läkemedel mot allergi, där det vanligaste skälet är pollenallergi. Nära fyra av tio använder läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar, men vanligtvis högst två gånger i månaden. Den mest frekventa användningen kan enligt svarsfördelningarna noteras hos lågutbildade och äldre. Mallversion 2009-05-12 3(19)

Läkemedelsverket drar av studien slutsatsen att en majoritet av allmänheten har en balanserad syn på receptfria läkemedels användning och säkerhet och att dessa läkemedel övervägande används ändamålsenligt. 2. Bakgrund Läkemedel är sjukvårdens vanligaste behandlingsåtgärd och de flesta kan själva ta ansvar för att ta sina läkemedel hemma. Med egenvård avses i den här rapporten: egenvård med receptfria läkemedel avsedda för att användas utan läkares överinseende av diagnos eller ordination eller övervakning av behandlingen. Under 2009 köpte två tredje delar av alla svenskar ut minst ett receptförskrivet läkemedel på apotek [1]. Information om användningen av receptbelagda läkemedel kan fås via Socialstyrelsens Läkemedelsregister [2]. När det gäller användningen av receptfria läkemedel, finns inte motsvarande register. I en studie i Västra Götaland 2011 uppgav hälften av de svarande att de använt receptfri smärtstillande medicin någon gång under de senaste tre månaderna, vilket var högre än den angivna användningen av receptbelagda analgetika [3]. Sedan ett antal år har tillgången av receptfria läkemedel dessutom ökat, eftersom flera receptbelagda läkemedel blivit receptfria. I Sveriges har receptfrihet beviljats för 42 produkter sedan 2003 för en tidigare receptbelagd styrka, beredningsform eller dos. Den internationella trenden av utökad receptfrihet har dock ibland ifrågasatts av säkerhetsskäl, bl.a. vid användning hos äldre personer med mindre marginaler för biverkningar [4]. Studier visar också att när vissa läkemedel blir receptfria, ökar även användningen av dessa på recept, vilket förklaras av att detta läkemedel då blir mer känt för en större grupp potentiella användare [5]. Tillgängligheten av receptfria läkemedel har ökat ytterligare sedan omregleringen av apoteksmarknaden 2009, som innebar att många receptfria läkemedel även kom att få tillhandahållas på andra försäljningsställen än apotek. Idag får 2167 olika förpackningar innehållande 122 olika läkemedelssubstanser säljas i dagligvaruhandeln och på bensinstationer. Hur den ökade tillgängligheten påverkar läkemedelsanvändningen vet vi ännu inte, men en studie som utfördes ett år efter omregleringen visade att försäljningen av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln inte åtföljts av erforderlig kontroll av kommunens inspektörer [6]. Läkemedelsverkets tillsynsrapport 2013 visade att få rapporter kom in till kommunerna och att de flesta gällde upptäckt av oanmäld butik. Apoteken var det huvudsakliga inköpsstället vid köp av receptfria läkemedel både före omregleringen 2009 och två år senare, men inköp på andra försäljningsställen än apotek ökar [7]. Den aspekt som flest intervjuade i Konsumentverkets undersökning ansåg vara viktig var om de receptfria produkterna hade bra kvalitet, följt av att apotekspersonalen kunde ge tips och råd om användning av olika receptfria läkemedel [7]. Användning av receptfria läkemedel har undersökts i flera svenska och utländska studier [8-16]. Studier i Sverige har bl.a. visat att många kunder behöver information och råd vid inköp av receptfria läkemedel och att det vanligaste problemet hos egenvårdskunder på apotek var osäkerhet om läkemedlets syfte, vilket ledde till felaktiga läkemedelsvalet [14, 16, 17]. Det framkom även andra medicineringsproblem vid användning av receptfria läkemedel, såsom terapisvikt och biverkningar, överdoseringar och dubbelmedicineringar, kontraindikationer och praktiska administreringsproblem [14, 16]. Studier både i Sverige och utomlands har även noterat Mallversion 2009-05-12 4(19)

kunskapsbrister hos allmänheten om receptfria läkemedel mot värk och förkylning [10, 17, 18]. Med anledning av den ökade tillgängligheten av receptfria läkemedel och den begränsade kännedomen om allmänhetens användning och riskbedömning av de receptfria läkemedlen, beslöt Läkemedelsverket genomföra en studie för att öka kunskapen. 3. Syfte Studiens syfte var att kartlägga den vuxna allmänhetens användning och riskbedömning av receptfria läkemedel. I begreppet användning inkluderades inköps- och informationskanaler, konsumtion, förvaring och kassation av receptfria läkemedel. Studien godkändes av Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala den 19 september 2012 med diarienumret 2012/331. 3.1 Specifika frågeställningar Användning: - Vilka inköpsställen väljer allmänhetens när det gäller receptfria läkemedel och vilka skäl uppger man för sitt val? - Vilka receptfria läkemedel har allmänheten hemma, hur förvaras och kasseras de? - Vilka informationskällor väljer allmänheten för information om receptfria läkemedel? - Hur används receptfria analgetika, medel mot täppt näsa vid förkylning, medel mot allergi samt medel mot halsbränna och sura uppstötningar? Riskbedömning: - Hur ser allmänheten på riskerna med användningen av receptfria läkemedel? 4. Metod Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde en enkätundersökning under perioden november 2012 februari 2013 på uppdrag av Läkemedelsverket, i huvudsak som en webbenkät men i samband med två påminnelser skickades även en pappersenkät ut. Urvalet och adressuppgifter baserades på SCBs register över totalbefolkningen (RTB) [19]. 4.1 Enkätkonstruktion och variabler Läkemedelsverket utformade frågorna i samarbete med SCB i såväl webb-version som pappersformat. Valideringar genom pilottester i olika grupper av allmänheten genomfördes Mallversion 2009-05-12 5(19)

och följdes av revideringar innan en slutversion förelåg. Enkäten bestod av 22 frågor, varav flera hade delfrågor vilket genererade totalt 34 frågor (Bilaga 1). Frågorna fokuserade på användning och riskbedömning av receptfria läkemedel. Förutom den information som samlades in via enkäten, kompletterades med registeruppgifter från SCB:s LISA-databas (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier) [20]. Kopplingen gjordes av SCB med hjälp av personnummer som finns både i Registret över totalbefolkningen (RTB) [19] och i LISA [20]. Ingen uppgift om personnummer angavs på enkäten. De demografiska variabler som hämtades in från LISA databasen var nedanstående: a. Kön och ålder b. Bostadskommun c. Eget födelseland (indelat i Sverige, Norden, Europa, Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien och Oceanien) d. Moderns födelseland e. Faderns födelseland f. Familjetyp (Familjeenheter enligt Meddelande i samordningsfrågor (MIS) 1999:1 [21]; i. Make-maka familj (inkl. partnerskap) 1. Utan hemmaboende barn 2. Med minst ett hemmaboende barn under 18 år 3. Yngsta hemmaboende son/dotter 18 år eller äldre, ii. Sambo-familj (med gemensamt barn) 1. Utan hemmaboende barn 2. Med minst ett hemmaboende barn under 18 år 3. Yngsta hemmaboende son/dotter 18 år eller äldre, iii. Ensamstående far 1. Med minst ett hemmaboende barn under 18 år 2. Yngsta hemmaboende son/dotter 18 år eller äldre, iv. Ensamstående mor 1. Med minst ett hemmaboende barn under 18 år 2. Yngsta hemmaboende son/dotter 18 år eller äldre, v. Ensamstående (övriga), vi. Personer med ofullständiga och/eller motstridiga uppgifter i folkbokföringen. g. Sammanräknad förvärvsinkomst under 2010 (indelat per kvartil) h. Högsta utbildning (grundskola, gymnasium, universitet/högskola eller annan utbildning). 4.2 Population och urval Populationen av intresse för studien var Sveriges vuxna befolkning, d.v.s. personer folkbokförda i Sverige, 18 år och äldre. Vid studietillfället utgjorde de 7 630 573 personer, varifrån ett urval på 20 000 personer drogs. Urvalet var slumpmässigt men tog genom s.k. Mallversion 2009-05-12 6(19)

stratifiering hänsyn till familjetyp och födelseland/utländsk bakgrund, så att dessa skulle bli tillräckligt representerade. Studiepopulationens adressuppgifter fick SCB tillgång till genom RTB [19]. En detaljerad beskrivning av urvalet beskrivs i SCBs tekniska rapport (Bilaga 2), som kan erhållas från Läkemedelsverket på begäran. 4.3 Datainsamling Ett informationsbrev om studien med inloggningsuppgifter till en webb-enkät skickades ut till studiepopulationen (n = 20 000) per post den 15 november 2012 med uppgift om att SCB gjorde studien på Läkemedelsverkets uppdrag (Bilaga 1). I brevet beskrevs undersökningens syften och mottagaren ombads att besvara webbenkäten. Tre påminnelser skickades ut, den första och sista med enkäten i pappersform. Datainsamlingen avslutades den 11 februari 2013. Informationsbrevet informerade också om vilka bakgrundsdata om personen, som skulle hämtas från SCB:s register. Dessutom uppgavs att en avidentifierad datafil med enkätsvar och bakgrunds-data som hämtats skulle levereras Läkemedelsverket, vilket innebar att ingen enskild person skulle kunna identifieras i några resultat. Informationsbrevet tog även upp att det var frivilligt att medverka i undersökningen. För att SCB ska kunna lämna ut data från LISA-databasen, krävs informerat samtycke av studiedeltagarna. Inget skriftligt samtycke användes dock i studien, utan genom att besvara enkäten på webben eller skicka in pappersversionen godkände respondenterna att deras svar kompletterades med bakgrundsdata från SCB och att dessa kopplat till enkätsvaren skickades avidentifierade till Läkemedelsverket. 4.4 Statistisk bearbetning Totalt 8 302 personer (42 %) besvarade enkäten, vilket innebar en vägd svarsfrekvens om 47 %. Strävan var att kunna generalisera resultaten till den allmänna befolkningen i Sverige. För att kunna göra detta, behövde de svarande ha samma fördelning på de demografiska variablerna av intresse (dvs. ålder, kön, födelseland m.fl.) som befolkningen och dessutom behövdes en tillräcklig svarsfrekvens. Vid bortfall, kan vissa grupper av urvalet ha svarat i större utsträckning än andra, t.ex. kvinnor i högre grad än män. Eftersom urvalet till de som tillfrågades om att besvara enkäten drogs från SCBs totalregister över befolkningen, var det möjligt att jämföra de som valde att besvara enkäten med de som valde att avstå. Detta visade att gruppen svarande skilde såg åt med avseende på vissa demografiska variabler i jämförelse med den allmänna befolkningen. För att justera för detta, beräknades en vikt för varje svarande person med syftet att kunna redovisa resultat för hela populationen och inte bara för de svarande. Den här typen av vikt kallas för ett uppräkningstal. Uppräkningstalen multiplicerades med varje persons variabelvärden för att skapa statistikvärden gällande för populationen. Om vikter inte används, kan resultaten bli missvisande. Materialet har analyserats med hjälp av statistikpaketet SAS. Frekvenser och korsfrekvenser har tagits fram. Statistiska hypotestester har inte genomförts. En anledning är att enkätundersökningen innehåller många frågor och att testa varje enskild fråga med en lämplig statistiskt test skulle kunna leda till en risk för falskt positiva resultat. Detta innebär att Mallversion 2009-05-12 7(19)

resultaten beskrivs enbart deskriptivt och inga statistiskt signifikant skillnader mellan olika grupper kan fastställas. Någon sensitivitets- eller känslighetsanalys utfördes ej, dvs. någon bedömning av hur stabila undersökningsresultaten var med tanke på bortfallet. Studievariablers resultat med avseende på kön och ålder redovisas i tabellform. Alla presenterade resultat utgör viktade procentsatser, utom de i och i anslutning till Tabell 1. Tabeller över samtliga viktade resultat kan erhållas från Läkemedelsverket på förfrågan (Bilaga 3 4). För att studera i vilken utsträckning urvalet var snedrekryterat avseende demografiska variabler, kan oviktade och viktade jämföras. Oviktade resultat finns som arbetsmaterial. Resultat utifrån övriga demografiska variabler presenteras i den löpande texten i de fall skillnader mellan gruppernas svarsfördelningar anses stora (> 25 %, oftast 50 100 % eller större). I ett par fall uppges för fullständighetens skull ytterligare svarsfördelningar utifrån en viss demografisk variabel i den löpande texten. Även om kalibrerade vikter använts bör resultaten tolkas med stor försiktighet, både p.g.a. det stora bortfallet (53 %) och att inga statistiska tester utfördes. Detta innebär att man bör vara restriktiv med att generalisera svaren till hela Sveriges befolkning. 5. Resultat Den vägda svarsfrekvensen var 47 %, dvs. när demografiska skillnader mellan urvalet och Sveriges befolkning kompenserats genom viktningsproceduren. Av de svarande (n = 8 302) valde 4 748 personer (57 %) att svara på pappersversionen och 3 554 personer (43 %) på webben. Kvinnor utgjorde 58 % och män 42 % av de svarande. Den största åldersgruppen var personer i åldern 60 69 år, den minsta bestod av svarande i åldersgruppen 30 39 år (Tabell 1). Tabell 1. De svarandes fördelning på kön och ålder. Oviktade procentsatser. Ålder Män Kvinnor Totalt Antal % Antal % Antal % 18 29 424 5.1 643 7.7 1 067 12.8 30 39 412 5.0 533 6.4 945 11.4 40 49 513 6.2 889 10.7 1 402 16.9 50 59 673 8.1 1 014 12.2 1 687 20.3 60 69 776 9.3 975 11.8 1 751 21.1 > 69 686 8.3 764 9.2 1 450 17.5 Totalt 3 484 42.0 4 818 58.0 8 302 100.0 Drygt 6 % av männen och drygt 1 % av kvinnorna uppgav att de inte använder receptfria läkemedel. De hade därför ingen anledning att svara på frågor om var de köper receptfria läkemedel, motiv för val av inköpsställe och liknande. Mallversion 2009-05-12 8(19)

5.1 Val av inköpsställe och motiv till valet Åttiotre procent (77 % män och 84 % kvinnor) köper oftast sina receptfria läkemedel på apotek, 8 % (11 % män och 7 % kvinnor) i livsmedelsbutik eller på stormarknad. Cirka 5 % handlar receptfria läkemedel på flera ställen. En mycket liten andel (< 1 %) köper receptfria läkemedel på bensinstation och på internet. Vid jämförelse mellan olika åldergrupper, visade det sig att över 75 % i samtliga åldersgrupper köper receptfria läkemedel på apotek. Mellan 5 % och 15 % angav att de handlar i livsmedelsbutik eller på stormarknad. En större andel unga män 18 39 år (15 %) uppgav sig göra sina läkemedelsinköp i livsmedelsbutik eller på stormarknad jämfört övriga åldersgrupper av båda könen. På frågan varför man oftast väljer det angivna försäljningsstället, svarade nästan hälften av såväl männen som kvinnorna (43 % respektive 47 %) att de väljer försäljningsställe av gammal vana. Ungefär en tredjedel av både männen och kvinnorna uppgav rådgivningen eller sortimentet som grund för valet, medan förtroendet för personalen är skälet för nästan 30 % av båda könen. Knappt 20 % väljer med avseende på avståndet till butiken och 14 % på grund av öppettiderna. För fyra procent utgör priset på produkterna skäl för val av inköpsställe. I jämförelsen mellan olika åldersgrupper, uppgav såväl män som kvinnor 60 år eller äldre färre motiv för val av inköpsställe, vilket innebar att de markerade samtliga svarsalternativ i mindre utsträckning än yngre och medelålders (Tabell 2). Det är även en större andel i den äldre åldersgruppen än i de två yngre som överhuvudtaget inte har besvarat frågan. Hos både kvinnor och män 60 år och uppåt är gammal vana det vanligaste motivet för val av inköpsställe, följt av rådgivningen och förtroende för personalen. Även hos yngre och medelålders var gammal vana det oftast markerade svarsalternativet, men i dessa åldrar tillmäts inte bara rådgivningen och förtroendet för personalen stor vikt, utan även sortimentet i hög grad. En större andel kvinnor än män i alla åldersgrupper uppgav rådgivningen som skäl till val av försäljningsställe. Unga kvinnor 18 39 år är den grupp som i störst utsträckning, 42 %, markerat rådgivning. I samtliga åldersgrupper av båda könen intog avståndet till butiken en femteplacering bland motiven för val av inköpsställe. Mallversion 2009-05-12 9(19)

Tabell 2. Motiv för val av inköpsställe fördelat på kön och ålder. Procent. Flera alternativ kunde anges. Män Kvinnor Alla 18 39 år 40 59 år 60 år 18 39 år 40 59 år 60- år Totalt Motiv för val av inköpsställe % % % % % % % Öppettiderna 15 15 11 15 16 10 14 Priserna 5 4 2 6 4 3 4 Avståndet till butiken 24 19 17 20 18 15 19 Rådgivningen 34 34 27 42 40 33 35 Sortimentet 38 37 21 47 38 17 34 Kvaliteten på produkterna 14 12 8 14 12 8 11 Gammal vana 47 46 36 53 45 40 45 Förtroende för personalen 25 28 26 29 29 27 27 Väntetiderna 2 1 1 1 2 1 1 Annat skäl 7 5 3 6 6 3 5 Ej svar 6 5 14 2 4 9 6 Även andra demografiska faktorer kan spela roll för val av inköpsställe. Svarsfördelningarna visade att för 18 % av par med barn och 15 % av ensamstående med barn är öppettiderna ett motiv för val av försäljningsställe. Motsvarande andelar för par utan barn och ensamstående utan barn var 10 % respektive 11 %. För 6 % av ensamstående föräldrar är priserna ett skäl för val av inköpsställe. För ensamstående utan barn, par med barn och par utan barn var andelarna något lägre (4 %, 4 % och 3 %). Svarande med lägre inkomst hade uppgivit priset som motiv i högre utsträckning än de med högre inkomst. Även sortimentet är ett vanligare svarsalternativ för val av inköpsställe för par eller ensamstående med barn än för de utan barn. 5.2 Läkemedel som allmänheten har hemma Receptfria läkemedel som är smärtstillande, inflammationshämmande eller febernedsättande är läkemedel som de flesta, nästan 90 %, i vår undersökning vanligtvis hade hemma (Tabell 3). Drygt 6 % angav att de inte har något receptfritt läkemedel alls hemma. Detta betyder att mer än 93 % vanligtvis har ett eller flera receptfria läkemedel hemma. Mallversion 2009-05-12 10(19)

Tabell 3. Läkemedel som vanligtvis finns hemma. Procent. Flera alternativ kunde anges. Läkemedel 1 % Läkemedel som är smärtstillande, inflammationsdämpande eller febernedsättande 90 Läkemedel mot täppt näsa 55 Läkemedel mot halsont eller hosta 42 Läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar 32 Vitaminer 28 Läkemedel mot hudbesvär 25 Läkemedel mot allergi 25 Kariesförebyggande medel/läkemedel mot muntorrhet 16 Läkemedel mot svampinfektion 14 Läkemedel mot diarré 14 Läkemedel mot förstoppning 10 Läkemedel mot ögonbesvär 7 Läkemedel mot artros eller andra ledbesvär 3 Rökavvänjningsmedel 2 Dagen-efter-piller 0,4 Andra receptfria läkemedel 4 5.3 Förvaring i hemmet På frågan var man förvarar sina receptfria läkemedel kunde mer än ett svarsalternativ markeras. Störst andel, 42 %, svarade att de förvarar dem i badrumsskåpet, 18 % i låst skåp, 10 % i kylskåp, 7 % på nattduksbord och 32 % på annan plats, såsom köksskåp, handväska, låda i garderoben etc. 5.4 Kassation av receptfria läkemedel Även denna fråga kunde besvaras med flera svarsalternativ. Drygt 50 % av respondenterna uppgav att de lämnar sina överblivna receptfria läkemedel till apotek. Nästan 16 % slänger läkemedlen i soporna. En procent svarade att de spolar ner läkemedlen i toaletten och en procent uppgav att de lämnar sina överblivna receptfria läkemedel till sjukvården. Totalt 21 % låter läkemedlen ligga om de skulle behövas senare. Nästan 18 % svarade att det aldrig blir något över av de receptfria läkemedlen. Totalt 54 % angav att de alltid eller oftast kontrollerar utgångsdatum på sina receptfria läkemedel, medan 12 % svarade att de aldrig gör det. 1 Vilka läkemedel som ingår i de olika grupperna har bedömts av de svarande själva då data insamlats via enkät. Mallversion 2009-05-12 11(19)

5.5 Synen på risker Hur man hanterar sin läkemedelsanvändning kan bero på hur man ser på risker i samband med användning av läkemedel. Resultaten visar att 7 % instämmer helt eller till stor del i påståendet att receptfria läkemedel är helt ofarliga oavsett hur de används, 71 % till liten del eller inte alls (Tabell 4). Motsvarande svarsfördelning hos männen var 10 respektive 68 %, hos kvinnorna 6 respektive 74 %. När det gäller påståendet att receptfria läkemedel är ofarliga så länge man följer anvisningarna på förpackningen uppgav 54 % (56 % män resp. 52 % kvinnor), att de instämmer helt eller till stor del, samtidigt som 31 % (29 % män resp. 33 % kvinnor) svarade att de instämmer till liten del eller inte alls. Resultatet visar vidare att 45 % (42 % män resp. 48 % kvinnor) instämmer helt eller till stor del i påståendet att det finns risker med receptfria läkemedel även då man följer anvisningarna på förpackningen, medan 34 % (35 % män resp. 32 % kvinnor) instämmer till liten del eller inte alls i detta påstående. I fråga om receptfria läkemedel bara ska användas på läkares, sjuksköterskas eller apotekspersonals rekommendation, instämmer 18 % (18 % män resp. 19 % kvinnor) helt eller till stor del. Sextio procent (59 % män och 62 % kvinnor) instämmer till liten del eller inte alls. Tabell 4. Synen på risken med att använda receptfria läkemedel. Procent-andel som antingen instämmer helt eller till stor del i påståendena, eller som instämmer till liten del eller inte alls. De som inte svarat på frågan och de som inte gett uttryck för någon åsikt saknas i tabellen. Påstående %-andel som instämmer helt eller till stor del %-andel som instämmer till liten del eller inte alls Receptfria läkemedel är helt ofarliga oavsett hur de används Ingen risk om man följer anvisningen på förpackningen Viss risk även om man följer anvisningen på förpackningen Ska endast användas på apoteks- eller sjukvårdspersonals rekommendation 7 71 54 31 45 34 18 60 Åldersgruppen 60 år eller äldre besvarade frågan om riskerna med att använda receptfria läkemedel i avsevärt mindre utsträckning än både yngre och medelålders, resulterande i ett bortfall hos de äldre på mellan 17 och drygt 24 % i de olika delfrågorna. Svarsalternativen ingen åsikt och vet ej hade dessutom genomgående markerats oftare av den äldre åldersgruppen. Därmed försvårades jämförelser mellan åldersgrupper, men svarsfördelningen inom respektive åldersgrupp var oftast likartad i de olika åldersgrupperna. I fråga om andra bakgrundsvariabler, uppgav par och ensamstående med barn i större utsträckning (68 resp. 64 %) än respondenter utan barn (48 resp. 57 %), att de inte alls instämmer i påståendet att receptfria läkemedel är helt ofarliga oavsett hur de används. Mallversion 2009-05-12 12(19)

Å andra sidan instämde inte alls en större andel par och ensamstående med barn (50 resp. 44 %) än de utan barn (33 resp. 39 %) i att receptfria läkemedel bara ska användas på apotekseller sjukvårdspersonals rekommendation. Även skillnader i svarsfördelning hos svarande med olika utbildningsnivå noterades i fråga om inställning till risker med receptfria läkemedel. Andelen som inte alls instämmer i påståendet att receptfria läkemedel är helt ofarliga oavsett hur de används var störst hos de med högskole/universitetsutbildning (75 %) och minst hos respondenter med enbart grundskoleutbildning (36 %), medan även en dubbelt så stor andel högskole/universitetsutbildade (50 %) som grundskoleutbildade (23 %) svarade att de inte alls instämmer i påståendet att receptfria läkemedel bara ska användas på läkares, sköterskas eller apotekspersonals rekommendation. Födelseland föreföll också vara av betydelse, bl. a. då andelen som uppgav sig inte alls instämma i påståendet att receptfria läkemedel är helt ofarliga oavsett hur de används var 40 % hos födda i Afrika och 42 % hos födda i Asien, medan de varierade mellan 48 och 57 % hos övriga utrikesfödda. Motsvarande andel hos födda i Sverige var 62 %. 5.6 Val av informationskälla I enkäten ställdes frågan Om du är osäker på vilket receptfritt läkemedel du ska köpa, hur gör du då?, som kunde besvaras med flera alternativ. Totalt 80 % svarade att de frågar personalen på apoteket (Tabell 5), med en något större andel kvinnor (85 %) än män (76 %). Näst vanligaste informationskällan är texten på förpackningarna, men betydligt fler kvinnor (31 %) än män (19 %) svarade att de läser på förpackningen. Den tredje vanligaste informationskällan är läkare/vården, som 18 % av kvinnorna och 17 % av männen uppgav sig fråga inför val av produkt om osäker. Kvinnor markerade svarsalternativet Söker på FASS.se i större utsträckning än män, 16 % respektive 10 %. Cirka 13 % av såväl män som kvinnor söker information på andra hemsidor. Mallversion 2009-05-12 13(19)

Tabell 5. Val av informationskälla inför val av produkt fördelat på kön och ålder. Procent. Flera alternativ kunde anges. Män Kvinnor Totalt 18 39 40 59 18 39 40 59 18 60+ år Val av informationskälla för val av produkt år år 60- år år år 60- år % % % % % % % Frågar läkare/vården 22 16 13 22 18 14 18 Frågar personalen på apotek 78 80 68 88 88 77 80 Frågar personalen i livsmedelsbutiken eller på bensinstationen 2 1 1 2 2 1 2 Frågar familj, släktingar, grannar/vänner 21 11 6 29 9 4 14 Läser på förpackningarna 25 17 14 41 31 17 25 Söker på FASS.se 12 10 8 20 17 8 13 Söker på andra hemsidor på Internet, t.ex. via Google 22 11 5 22 10 5 13 Ringer sjukvårdsupplysningen 1177 9 6 3 9 7 3 6 Ringer läkemedelsupplysningen tel. nr 0771-46 70 10 1 2 1 2 2 1 1 Annat alternativ 2 1 1 2 1 0 1 Ej svar 10 12 23 4 6 16 12 Cirka 15 % av kvinnorna och 13 % av männen svarade att de frågar familj, släktingar, grannar eller vänner. En relativ liten andel av både kvinnor och män (6 %) ringer sjukvårdupplysningen/vårdguiden 1177. Mindre än 2 % vänder sig till livsmedelsbutiken eller bensinmacken för information om receptfria läkemedel och ännu färre kontaktar Läkemedelsupplysningen (1 %). I jämförelsen mellan olika åldersgrupper, uppgav såväl män som kvinnor 60 år eller äldre färre val av informationskälla inför val av produkt, vilket innebar att de markerade samtliga svarsalternativ i mindre utsträckning än yngre och medelålders (Tabell 5). Det var även en betydligt större andel i den äldre åldersgruppen än i de två yngre som överhuvudtaget inte har besvarat frågan. En majoritet, 68 88 %, av samtliga åldersgrupper valde personalen på apoteket som informationskälla, medan att läsa på förpackningarna var det näst vanligaste svarsalternativet, om än inte alls lika frekvent. Unga kvinnor är den grupp som till störst andel, 42 %, söker information på förpackningarna. Unga män och kvinnor frågar familj/släkt/grannar/vänner och läkare/vården om information i större utsträckning än medelålders och äldre och söker även mera på FASS.se och andra hemsidor på internet. Mallversion 2009-05-12 14(19)

5.7 Användning av läkemedel mot värk och feber, täppt näsa vid förkylning, allergi samt halsbränna och sura uppstötningar Av läkemedel tillgängliga receptfritt, fokuserade vi i denna studie särskilt på användningen av några vanliga receptfria läkemedelsgrupper, dvs. på läkemedel mot värk och feber, läkemedel mot täppt näsa vid förkylning, läkemedel mot allergi samt läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar. Dessa läkemedelsgrupper står för en stor del av försäljningen av receptfria läkemedel, är de som allmänheten ställer många frågor om och är också de som rapporteras mest till Läkemedelverkets biverkningsdatabas. 5.7.1 Användning av läkemedel mot värk och feber Drygt 20 % använder läkemedel mot värk och feber minst en gång per vecka, medan 3 % aldrig gör det (Tabell 6). Tabell 6. Användning av receptfria läkemedel mot värk och feber (t.ex. Alvedon, Aspirin, Diklofenak, Ibumetin, Ibuprofen, Ipren, Naproxen, Panodil, Paracetamol, Pronaxen, Treo och Voltaren) fördelat på kön och ålder. Procent. Män Kvinnor Alla 18-39 år 40-59 år 60- år 18-39 år 40-59 år 60- år 18-60+ år Hur ofta används läkemedel mot värk och feber? % % % % % % % Dagligen 1 3 6 2 6 10 5 En eller flera gånger i veckan 10 14 15 17 19 21 16 Högst 2 gånger i månaden 79 74 61 77 71 58 71 Aldrig 6 3 5 2 2 3 3 Flera svar 0 0 0 1 0 0 0 Ej svar 4 6 13 1 2 8 5 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 Av tabellen framgår också att kvinnor i alla åldersgrupper uppger sig använda läkemedel mot värk och feber oftare än män. Av kvinnorna svarade 25 % att de använder dessa läkemedel minst 1 gång per vecka, jämfört med 16 % av männen. Nästan dubbelt så stor andel kvinnor som män lägger till ett annat receptfritt (16 % mot 9 %) eller ett receptförskrivet läkemedel (6 % mot 3 %) vid utebliven effekt. Andelen som använder läkemedel mot värk och feber minst en gång per vecka är högre i de äldre åldersgrupperna (Tabell 6). Från 16 % i den yngsta åldersgruppen till 26 % i den äldsta. I fråga om olika familjetyper, använder 24 % av par utan barn läkemedel mot värk och feber minst en gång per vecka och 7 % gör det dagligen. Hos par med barn var motsvarande andelar Mallversion 2009-05-12 15(19)

18 respektive 3 %. Ensamstående, såväl de med som de utan barn, har uppgivit ett användningsmönster som ligger mellan de ovan nämnda familjetypsgrupperna. Beträffande utbildningsnivå, uppgav 30 % av de med enbart grundskoleutbildning, 20 % av gymnasieutbildade och 16 % av utbildade på högskola/universitet sig använda läkemedel mot värk och feber minst en gång per vecka. Dessutom svarade 6 7 % av deltagarna i de två lägre inkomstkvartilerna att de använder analgetika dagligen, medan motsvarande andel hos de två högre var 2 3 %. 5.7.2 Användning av läkemedel mot täppt näsa vid förkylning Cirka hälften av männen och kvinnorna svarade att när de använder receptfria läkemedel mot täppt näsa använder de dem 1 3 gånger per dygn, medan knappt 5 % av männen respektive drygt 6 % av kvinnorna använder dem fyra eller fler gånger per dygn. Fyrtioen procent av männen och 32 % av kvinnorna använder aldrig läkemedel mot täppt näsa vid förkylning. Både andelen som använder receptfria läkemedel mot täppt näsa 1 3 gånger per dygn respektive fyra eller fler gånger per dygn var störst hos den yngsta åldersgruppen och minst hos den äldsta. Andelen som aldrig använder dessa läkemedel var högre i de två äldre åldersgrupperna (Tabell 7). Tabell 7. Användning av receptfria läkemedel mot nästäppa vid förkylning (t.ex. Nasin, Nezeril, Otrivin och Xylometazolin) fördelat på kön och ålder. Procent. Hur ofta används läkemedel mot täppt näsa under perioder när det används? Män Kvinnor Alla 18-39 år 40-59 år 60- år 18-39 år 40-59 år 60- år 18-60+ år % % % % % % % Minst 1 3 gånger per dygn 56 47 33 62 61 38 50 Fyra eller fler gånger per dygn 7 6 1 11 6 1 6 Jag använder aldrig receptfria läkemedel mot täppt näsa 32 40 50 26 29 43 36 Flera svar 0 0 0 0 0 0 0 Ej svar 4 7 16 2 4 17 8 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 5.7.3 Användning av läkemedel mot allergi Nästan 70 % uppgav att de aldrig använder receptfria läkemedel mot allergi (Tabell 8). Det vanligaste var att läkemedlen användes under pollensäsong. Cirka 13 % av båda könen svarade att de använder läkemedlen 1 2 gånger per vecka, men bara under pollensäsongen. Elva procent av kvinnorna och nästan 8 % av männen använder läkemedel mot allergi vid Mallversion 2009-05-12 16(19)

vissa tillfällen t.ex. när de skulle komma i kontakt med djur. En liten andel, cirka 2 %, använder receptfria allergiläkemedel minst 1 2 gånger i månaden året om. Det kom också fram i jämförelsen att en högre andel kvinnor än män kontaktar läkare eller vården som åtgärd vid utebliven effekt av läkemedel mot allergi, 9 % jämfört med 5 %. Fyra procent av männen och 3 % av kvinnorna uppgav att de tar mer av samma läkemedel vid utebliven effekt. Tabell 8. Användning av receptfria läkemedel mot allergi (t.ex. Acura, Clarityn, Cetirizin, Kestine, Livocab, Livostin, Loratadin och Zyrlex) fördelat på kön och ålder. Procent. Hur ofta används läkemedel mot allergi? Män Kvinnor Alla 18-39 år 40-59 år 60- år 18-39 år 40-59 år 60- år 18-60+ år % % % % % % % Minst 1 2 gånger i månaden året om 2 2 1 2 4 2 2 Minst 1 2 gånger i veckan, men bara under pollensäsong 21 16 5 16 16 5 13 Vid vissa tillfällen (t.ex. när jag ska komma i kontakt med djur) 11 8 4 14 12 5 9 Aldrig 62 68 75 66 65 75 69 Flera svar 1 0 0 1 1 1 1 Ej svar 4 6 14 1 3 12 7 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 Vid jämförelse mellan olika åldersgrupper svarade 75 % av de äldre att de aldrig använder dessa läkemedel, jämfört med 62 68 % av de unga och medelålders (Tabell 8). Användningen under pollensäsongen är större hos unga män och kvinnor, jämfört med medelålders och äldre. Fler yngre av båda könen använder också medel mot allergi vid vissa tillfällen, jämfört med medelålders och äldre. 5.7.4 Användning av läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar Cirka 57 % uppgav att de aldrig använder receptfria läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar. Bland de som använder dessa läkemedel är det vanligast att använda dem högst två gånger per månad. Sex procent använder läkemedlen minst en gång per vecka och 3 % varje dag. Någon påtaglig skillnad mellan män och kvinnor med avseende på användning kunde inte ses, men användningen är högre i de äldre åldersgrupperna (Tabell 9). I åldersgruppen 18 39 år var det knappt 2 % som uppgav sig konsumera dessa läkemedel dagligen, medan motsvarande andel i åldersgruppen 60 år och äldre var 5 %. Mallversion 2009-05-12 17(19)

Tabell 9. Användning av receptfria läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar (t.ex. Inside, Novalucol, Omeprazol, Pepcid, Ranitidin, Rennie och Zantac) fördelat på kön och ålder. Procent. Hur ofta använder läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar? Män Kvinnor Alla 18-39 år 40-59 år 60- år 18-39 år 40-59 år 60- år 18-60+ år % % % % % % % Dagligen 2 3 5 2 3 6 3 En eller flera gånger i veckan 3 6 8 5 7 9 6 Högst två gånger i månaden 26 30 25 29 29 26 28 Aldrig 65 56 48 63 59 49 57 Flera svar 1 0 0 0 0 0 0 Ej svar 4 6 14 1 2 11 6 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 Fjorton procent av studiedeltagarna med enbart grundskoleutbildning uppgav att de använder läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar minst en gång per vecka. Motsvarande andel hos gymnasie-utbildade var 8 % och hos utbildade på högskola/universitet 7 %. 6. Slutsatser Användningen av receptfria läkemedel är mycket vanlig i Sveriges befolkning och en överväldigande majoritet av allmänheten köper dem oftast på apotek. Användningen domineras av läkemedel mot värk och feber, som majoriteten av Sveriges befolkning har hemma och som konsumeras av kvinnor i alla åldersgrupper i större utsträckning än män. De flesta vänder sig till apotekspersonal för att få råd om receptfria läkemedel och en fjärdedel anger att de läser på förpackningen. Få vuxna anser att receptfria läkemedel är helt ofarliga oavsett hur de används. Nästan hälften instämmer i att det finns risker med receptfria läkemedel även då man följer anvisningarna på förpackningen. Å andra sidan tycker en majoritet att receptfria läkemedel inte bara ska användas på apoteks- eller sjukvårdspersonals rekommendation. Resultaten indikerar att de receptfria läkemedel som studerats i huvudsak används på ett ändamålsenligt sätt. Både förvaring och kassation av receptfria läkemedel kan dock förbättras. 7. Referenser 1. Wettermark, B. Läkemedelsanvändningen i befolkningen.. [cited 2015 April 29]; Available from: http://www.janusinfo.se/documents/ojamlikunderbehandling/l%c3%a4kemedelsanv%c3%a4ndningen-i-befolkningen.pdf. 2. Socialstyrelsen. Läkemedelsregistret [cited 2015 April 29]; Available from: http://www.socialstyrelsen.se/register/halsodataregister/lakemedelsregistret. Mallversion 2009-05-12 18(19)

3. Läkemedelsanvändning. [cited 2015 April 29]; Available from: http://www.vgregion.se/upload/folkh%c3%a4lsa/statistik/h%c3%a4lsa%20p%c3%a5%20lika %20villkor/l%C3%A4kemedelsanv%C3%A4ndning.pdf. 4. Francis, S.A., Barnett, N., and Denham, M., Switching of prescription drugs to over-the-counter status: is it a good thing for the elderly? Drugs Aging 2005. 22(5): p. 361-70. 5. von Euler M., K.S., Baatz K., Wettermark B., Utilization of triptans in Sweden; analyses of over the counter and prescription sales.. Pharmacoepidemiology and Drug Safety, 2014. 23(12): p. 1288-93. 6. Nordén-Hägg, A., Shamoon, M., Kälvemark Sporrong, S., Deregulation of nonprescription medicines in Sweden a look at the control system. Res Social Adm Pharm., 2012. 8(6): p. 567-73. 7. Konsumentverket, Omregleringen av apoteksmarknaden - Redovisning av ett regeringsuppdrag.. 2011. 8. Hawton K., B.H., Simkin S., Arensman E., Corcoran P., Cooper J., Waters K., Gunnell D., Kapur N., Impact of different pack sizes of paracetamol in the United Kingdom and Ireland on intentional overdoses: a comparative study. BMC Public Health., 2011. 11: p. 460. 9. Holmström, I.K., Bastholm-Rahmner, P., Bernsten, C., Röing, M., Björkman, I., Swedish teenagers and over-the-counter analgesics - responsible, casual or careless use. Res Social Adm Pharm., 2014. 10(2): p. 408-18. 10. Hurwitz, J., Sands, S., Davis, E., Nielsen, J., Warholak, T., Patient knowledge and use of acetaminophen in over-the-counter medications. J Am Pharm Assoc (2003)., 2014. 54(1): p. 19-26. 11. Indermitte, J., Reber, D., Beutler, M., Bruppacher, R., Hersberger, K.E., Prevalence and patient awareness of selected potential drug interactions with self-medication. J Clin Pharm Ther., 2007. 32(2): p. 149-59. 12. Roumie, C.L., Griffin, M.R., Over-the-counter analgesics in older adults: a call for improved labelling and consumer education. Drugs Aging., 2004. 21(8): p. 485-98. 13. Wazaify, M., Kennedy, S., Hughes, C.M., McElnay, J.C., Prevalence of over-the-counter drugrelated overdoses at Accident and Emergency departments in Northern Ireland--a retrospective evaluation. J Clin Pharm Ther., 2005. 30(1): p. 39-44. 14. Westerlund, L.T., Marklund, B.R., Handl, W.H., Thunberg, M.E., Allebeck, P., Nonprescription drug-related problems and pharmacy interventions. Ann Pharmacother., 2001. 35(11): p. 1343-9. 15. Westerlund, T., Andersson, I.L., Marklund, B., The quality of self-care counselling by pharmacy practitioners, supported by IT-based clinical guidelines. Pharm World Sci., 2007. 29(2): p. 67-72. 16. Westerlund, T., Gelin, U., Pettersson, E., Skärlund, F., Wågström, K., Ringbom, C., A retrospective analysis of drug-related problems documented in a national database. Int J Clin Pharm., 2013. 35(2): p. 202-9. 17. Westerlund, T., Grenholm, A., Magnusson, M., Nemeth-Lundberg, E., Petterson-Droguet, E., Surkovic, S., Fäldt, A., Customer selection, knowledge and use of OTC analgesics and NSAIDs., in FIP Pharmacy World Congress. 2008: Basle. 18. Blaiss, M.S., Dicpinigaitis, P.V., Eccles, R., Wingertzahn, M.A., Consumer attitudes on cough and cold: US (ACHOO) survey results. Curr Med Res Opin., 2015: p. Feb 19. 19. SCB. Registret över totalbefolkningen (RTB). [cited 2015 April 29]; Available from: http://www.scb.se/sv_/vara-tjanster/scbs-data-for-forskning/scbs-datalager/registret-overtotalbefolkningen-rtb/. 20. SCB. Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA). [cited 2015 April 29]; Available from: http://www.scb.se/lisa/. 21. SCB. Meddelande i samordningsfrågor (MIS) 1999:1. 1999; Available from: http://www.scb.se/sv_/dokumentation/publikationer-om-statistiska-metoder/. Mallversion 2009-05-12 19(19)