FÖR APOTEKS- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL INOM ÖREBRO LÄN

FÖR APOTEKS- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL INOM ÖREBRO LÄN 2007 1

9:e upplagan (6 000 ex) Layout & tryck: Bergslagens Grafiska AB 0581-838 80 2007 2

Innehåll FÖRORD 6 AMNING 8 Mjölkstockning... 8 Såriga bröstvårtor... 9 BARN 11 Allmäntillstånd... 11 Barnsjukdomar en översikt... 12 Vaccination inom Barn- och skolhälsovården... 14 Feber hos barn... 15 Förgiftning... 17 GYNEKOLOGI 19 Akut antikonception akut p-piller... 19 Blödningsrubbning... 20 Flytningar... 22 Klimakteriebesvär... 24 Mensvärk... 27 HUD 28 Akne... 28 Bett och insektsstick... 30 Insektsstick, Fästingbett, Bettsår, Huggormsbett Blöjdermatit... 33 Brännskador... 34 Eksem... 36 Flatlöss... 38 Förhårdnader och självsprickor... 39 Klåda... 40 Köldskada... 41 Nageltrång och nagelbandsinfektioner... 43 Skabb... 44 Solskador... 45 Svampinfektioner... 47 Svinkoppor... 49 Torr hud... 50 Transpiration... 52 Vårtor... 53 3

HÅR 56 Huvudlöss... 56 Håravfall... 58 Mjäll... 60 Skorv... 62 MAGE-TARM 63 Analklåda... 63 Diarré och kräkningar hos barn... 64 Diarré hos vuxna... 66 Förstoppning hos barn... 69 Förstoppning hos vuxna... 70 Gasbesvär... 72 Halsbränna och sur mage... 74 Hemorrojder... 77 Springmask... 79 Spädbarnskolik... 80 MUN 81 Tandsjukdomar Karies, Gingivit, Parodontit, Isande tandhalsar, Dålig andedräkt... 81 Muntorrhet... 85 Sår i mun och på läppar... 87 Tandprotesbesvär... 90 Torsk... 91 SMÄRTA 92 Huvudvärk... 92 Ledbesvär... 95 Led- och muskelskada... 96 Nack- och ryggbesvär... 99 Smärtstillande läkemedel... 100 SÅRVÅRD 105 Sårvård... 105 Allmänt om sårläkning och sårvård, Stelkrampsskydd, Förbandsmaterial Skavsår... 108 4

Skrubbsår... 109 Skärsår och Sticksår... 110 ÖGON 112 Ögonbesvär... 112 ÖRON-NÄSA-HALS 116 Allergibesvär i näsa och ögon... 116 Förkylning och feber hos vuxna... 121 Halsbesvär... 123 Hosta... 124 Näsblödning... 127 Snuva hos barn... 128 Snuva hos vuxna... 129 Vaxproppar... 131 Åksjuka... 132 Öronvärk... 134 Register 135 5

FÖRORD Inom egenvården har varje individ ett ansvar: att försöka leva så att risken för skador och sjukdomar minskar att lära sig känna igen lindriga sjukdomar och behandla dem rätt att veta när och hur man vänder sig till sjukvården vid olika typer av åkommor att följa den behandling inklusive läkemedelsanvändning som läkare eller annan sjukvårdspersonal ordinerat. MÅLGRUPP Denna bok har utarbetats i syfte att vara ett stöd för personal på apotek och inom hälso- och sjukvården för att ge allmänheten råd om egenvård. Det är viktigt att ha gemensamma riktlinjer för information och rådgivning om behandlingsformer inom egenvården och att ge rekommendationer om receptfria läkemedel och närstående preparat. DISPOSITION Råden är grupperade i indikationsområden, t ex Hud, Mun, Smärta, Öronnäsa-hals. Vissa åkommor under rubriken Kontakt med sjukvården kan behandlas av sjuksköterska. MVC och BVC bör i första hand kontaktas vid åkommor under kapitlen Amning och Barn. Varje åkomma inleds med rutan Kontakt med sjukvården, som innehåller rubrikerna Vem, Symtom och Tid. Under dessa avsnitt presenteras viktiga kännetecken för när hänvisning till sjukvården ska ske. Vem syftar på speciella patientkategorier t ex ålder, kön, gravida och diabetiker. Under Tid anges riktlinjer för hur länge egenvård kan tillämpas. LITTERATUR För ytterligare information om de berörda indikationsområdena hänvisas till motsvarande kapitel i Läkemedelsboken (LB 2005/2006) och till Apotekets olika foldrar inom egenvårdsområdet samt hemsidan www.apoteket.se 6

ARBETSGRUPP Råden har framtagits av egenvårdsgruppen underställd Läkemedelskommittén vid Örebro läns landsting. Medlemmarna i egenvårdsgruppen är: Ingmarie Axelsson, distriktsläkare Gunnar Carlsson, distriktsläkare Eliza Köpberg, distriktssköterska Leif Kronberg, apotekare (ordförande i gruppen) Birgitta Olsson, apotekare (sekreterare i gruppen) Gunilla Sundström, distriktssköterska, apoteken i Örebro län Inger Åberg, distriktssköterska Råden har sedan granskats av olika specialister: Helena Fadl, överläkare (Amning) Leif Ekholm, överläkare (Barn) Izabella Jawad, överläkare (Gynekologi) Maria Ekbäck, överläkare (Hud, Hår) Åsa Vilbäck, ST-läkare i plastikkirurgi (Brännskador) Jan Bergman, överläkare (Mage-tarm) Agne Nihlson, övertandläkare (Mun) Lars Ryttberg, överläkare (Smärta) Claes Waller, överläkare (Ögon) Stig Rudblad, överläkare (Öron-näsa-hals) SYNPUNKTER Det är angeläget att synpunkter angående innehållet i dessa råd kommer arbetsgruppen tillhanda. Arbetsgruppens kontaktperson är sekreteraren som kan nås under adress: Birgitta Olsson, Apoteket, Universitetssjukhuset, 701 85 Örebro, tel 019/602 23 10, e-mail:birgitta.olsson@orebroll.se UPPDATERING Preparaten är aktuella per den 1 januari 2007. Innehållet i denna bok liksom fortlöpande uppdateringar finns på Läkemedelskommitténs hemsida: www.orebroll.se/lakemedel 7

Amning AMNING MJÖLKSTOCKNING KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Symtom? Vid bröstinflammation. Vid bröstinfektion. Vid bröstböld. Tid? Vid mjölkstockning som varar längre än 2 dygn. Bröstinflammation och bröstböld föregås vanligen av en mjölkstockning som man inte fått bukt med. Mjölkstockning uppstår om vissa av bröstets mjölkgångar täpps till, så att mjölken inte kommer fram. Det känns som hårda klumpar och ibland blir brösten också rödflammiga, ömma och spända, helt eller delvis. Man brukar känna sig allmänt ruggig och sjuk. Det är vanligt med snabbt stigande temperatur till 39 40 C. Temperaturen sjunker när brösten töms ur. Mjölken är inte infekterad. Bröstinflammation kan bli följden av en mjölkstockning. Vävnadsreaktion då en del av bröstet rodnar och blir hårt, ömt och svullet. Man kan få hög feber. Bröstinfektion. Vävnaden har infekterats av bakterier. Bröstböld kan ibland uppträda vid bröstinflammation. Mjölken kan då bli varblandad. Man kan ha en temperatur runt 38 C eller vara feberfri. BEHANDLING Vid alla dessa besvär är den inledande behandlingen densamma (se nedan). MVC, BVC eller läkare tar ställning till om ytterligare hjälp behövs, t ex antibiotikabehandling. Fortsatt amning är väsentlig, helst oftare och med det sjuka bröstet först. När barnet ammas kan man stryka lätt med handen över hårdnaden mot bröstvårtan. Värm brösten före amningen genom att ha en varm handduk på bröstet eller duscha varmt. Vid störd utdrivningsreflex kan Syntocinon spray (oxytocin; 8

receptbelagt) någon gång rekommenderas före amningen. Vid behov urmjölkning för hand eller med pump efter varje amning. Mjölken går att använda, även vid bröstböld, men då efter diskussion med BVC-sköterska/läkare. Amning Bröstvärmare i flectalon kan användas som värmebevarande omslag mellan amningarna. Flectalon är en tunn kräppad plastfiber, belagd med ett tunt lager aluminium, som reflekterar det mesta av kroppens värmestrålning. Vila och rikligt med vätska vid feber. Vid hög feber kan man ta receptfria febernedsättande tabletter (se Smärtstillande läkemedel sid 100). SÅRIGA BRÖSTVÅRTOR KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Symtom? Vid svåra besvär, t ex misstanke om infektion eller eksemutveckling. Såriga bröstvårtor och sprickor beror nästan alltid på att barnet suger fel, t ex bara suger på vårtan. En annan orsak kan vara, att huden torkats ut vid tvätt med tvål. Någon gång kan irritation bero på överkänslighet mot tvättmedlet som BH:n tvättats i. PROFYLAX Rätt sugteknik vilket innebär att barnet ligger nära mamman, vänt mot henne, har bröstvårtan och vårtgården i munnen och tungan nere under bröstvårtan. Mamman ska endast stödja bröstet när barnet gapar och tar tag, inte stoppa bröstet i barnets mun. Efter amning får bröstvårtorna lufttorka ordentligt, gärna med bröstmjölk på. Luftiga kläder (bomullsmaterial i BH:n). Bröstvårtorna hålls torra om brösten läcker (byta pappersinlägg/tyginlägg ofta; ej bra med tätt plastinlägg). BEHANDLING Såriga bröstvårtor förbättras eller läker ofta inom 48 timmar. Undanröj tänkbara orsaker. Var observant på rätt amnings- och sugteknik (se profylax). 9

Amning Man börjar amma med det bröst som gör minst ont, men byter så snart mjölken strömmar till i det såriga bröstet. Om båda brösten är såriga, mjölkar man först lite för hand i stället. Det är bra att lufta brösten så ofta som möjligt, gärna i solen. Några droppar bröstmjölk smörjes in på bröstvårtorna, som sedan får lufttorka. Bröstvårtsskydd kan användas mellan amningarna på dagtid, men den får inte skava. God handhygien är viktigt vid såriga bröstvårtor. Under korta perioder vid såriga bröstvårtor kan amningsnapp vara till hjälp. En viss återhållsamhet med användandet bör dock ske, då detta kan medföra ett ökat sugmotstånd och sämre tömning av brösten. 10

BARN ALLMÄNTILLSTÅND Det kan vara svårt att bedöma hur sjukt ett barn är. Barn får inte alltid typiska besvär från det organ som är sjukt. Ibland blir de enbart allmänpåverkade. Barn Tecken på att barnets allmäntillstånd är påverkat kan vara: att barnet inte vill äta och dricka att barnet inte orkar leka att barnet inte orkar sitta uppe att barnet inte orkar prata att barnet inte kissar Flera av barns åkommor eller sjukdomar måste behandlas på ett sätt som skiljer sig från vuxenbehandling. Om föräldrarna känner ett behov av att få råd, bör de i första hand vända sig till barnavårdscentral eller distriktssköterska. Boken innehåller följande avsnitt som berör åkommor hos barn: Blöjdermatit sid 33 Diarré och kräkningar hos barn sid 64 Förstoppning hos barn sid 69 Hosta sid 124 Huvudlöss sid 56 Skorv sid 62 Snuva hos barn sid 128 Springmask sid 79 Spädbarnskolik sid 80 Svinkoppor sid 49 Torsk sid 91 Vårtor sid 53 Åksjuka sid 132 Öronvärk sid 134 Dessutom finns följande allmänna avsnitt: Barnsjukdomar - en översikt sid 12 Vaccination inom Barn- och skolhälsovården sid 14 Feber hos barn sid 15 Förgiftning sid 17 11

BARNSJUKDOMAR EN ÖVERSIKT Barn Sjukdom Inkubationstid * Smittsamhet/Immunitet ** Symtom Femte sjukan 4-15 dagar Höstblåsor (hand-, fotoch munsjuka) 2-7 dagar Kikhosta 7-14 dagar Mässling 9-14 dagar Påssjuka 12-25 dagar Måttlig smittsamhet. Troligen mycket god och långvarig immunitet. Hög smittsamhet, ofta i epidemier. Troligen långvarig immunitet. Smittsamheten är störst de första veckorna även innan kikningarna inträffar. Barn under 1 år bör så långt det är möjligt skyddas mot smitta. Immuniteten är god, men vuxna kan återinsjukna. Från första host- och snuvsymtomen t o m 2-3 dagar efter det att utslagen visat sig. Livslång immunitet. Smitta från 6 dagar före svullnad t o m 9 dagar efter svullnadens början. Livslång immunitet. Utslag, börjar i ansiktet med intensivt rodnande kinder och därefter girlangformat utslag på sträcksidorna av armar och ben. Ibland lätt feber. Blåsor i munhålan, på händer och fötter. Ibland feber och eventuellt illamående. Börjar ofta som en förkylning, lätt feber, tilltagande hosta. Efter 1 2 veckor hostattacker med kikningar (svårt att dra andan, tjutande inandning). Rikligt med segt slem som kräks upp i samband med hostattackerna. Efter 3-4 veckor minskar hostan. För spädbarn kan kikhostan vara mycket besvärlig och livshotande. Extremt sällsynt p g a allmän vaccination. Feber, hosta, snuva, infl ammerade ögon, ljusskygghet. Efter 2-3 dagar storprickigt rött utslag. Extremt sällsynt p g a allmän vaccination. Svullnad av kinden framför öronen, haka och hals, enkel eller dubbelsidig. Feber. Ofta hjärnhinneretning. Röda hund 14-21 dagar Scharlakansfeber 1-7 dagar Tredagarsfeber 7-17 dagar Vattenkoppor 10-21 dagar Smittar 2 dagar före t o m 2 dagar efter det att utslagen visat sig, eventuellt längre. Utsätt inte gravida för smittan. Livslång immunitet. Smittfrihet 2 dagar efter påbörjad penicillinbehandling. Sjukdomen kan återkomma. Smittar måttligt under feberperioden. Troligen livslång immunitet. Smittar från någon dag innan blåsorna syns till blåsorna torkat (vanligen efter en vecka). Utsätt inte gravida eller äldre för smitta. Livslång immunitet. Extremt sällsynt p g a allmän vaccination. Lindriga förkylningssymtom. Rött hudutslag, svullna nackkörtlar, vanligen obetydlig feber. Ledvärk särskilt hos vuxna. Feber, halsont, smultrontunga, ibland kräkningar, fi nprickigt utslag på bålen. Senare fjällar händer och fötter. Feber tre dagar. Då febern sjunker, röda hudutslag som försvinner efter 1-3 dagar. Blåsformigt utslag som kommer i omgångar och efterlämnar skorpor. Trötthet, huvudvärk, måttlig feber. * Inkubationstid = tiden mellan smitta och sjukdomens utbrott ** Immunitet = oemottaglighet för smitta. 12

Behandling Åter till förskola/skola Barn Eventuellt febernedsättande medel. När barnet är feberfritt och orkar. Eventuellt smärtstillande medel om barnet har ont i munhålan. När barnet är feberfritt och orkar. Barn får vistas ute. Antibiotika i tidigt skede till barn under 1 år och förebyggande till barn under 6 mån. Äldre barn behandlas om det finns barn under 1 år i hemmet. Hostmedicin har oftast dålig effekt. Ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet, se sid 14. När barnet är feberfritt och orkar. Eventuellt febernedsättande medel. Kontakta BVC eller vårdcentral vid slöhet, andningssvårighet, huvudvärk och kräkning. Ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet, se sid 14. När barnet är feberfritt och orkar. Eventuellt febernedsättande medel. Kontakta BVC eller vårdcentral vid svår huvudvärk eller kräkningar. Ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet, se sid 14. När barnet är feberfritt och orkar. Eventuellt febernedsättande medel. Ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet, se sid 14. När barnet är feberfritt och orkar. Kontakta sjukvården. Vid scharlakansfeber ges antibiotika. Tidigast två dagar efter påbörjad penicillinbehandling. Vila. Eventuellt febernedsättande medel. När barnet är feberfritt och orkar. Eventuellt febernedsättande och klådstillande medel. När barnet är feberfritt och orkar. 13

Barn VACCINATION INOM BARN- OCH SKOLHÄLSOVÅRDEN Vaccinationsprogram - allmän del, för barn födda 1986 till och med 2001 BARNHÄLSOVÅRD SKOLHÄLSOVÅRD Ålder 3 mån 5 mån 12 mån 18 mån 5-6 år 10 år 12 år Årskurs 4 6 Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib a) Mässling Påssjuka b) Röda hund I II III IV I IV II a) b) SOSFS 1988:7. Från 1993; 1992:20. Från 1996; 1996:1, från 2005; dos IV: 2005:18. Vaccinationsprogram - allmän del, för barn födda 2002 och senare BARNHÄLSOVÅRD SKOLHÄLSOVÅRD Ålder Årskurs Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib Mässling Påssjuka Röda hund 3 mån 5 mån 12 mån 18 mån 5-6 år 6-8 år 14-16 år 1-2 8-9 I II III IV V I II SOSFS 2006:22 14

FEBER HOS BARN KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Vem? Om ett barn under 3 månader får feber. Innan febernedsätttande läkemedel ges till barn under 6 månader. Första gången barnet får feberkramp. Barn Symtom? Vid slöhet/omtöckning. Vid allmänpåverkan/medvetanderubbningar. Vid nackstelhet. Vid andningssvårigheter. Vid svåra sväljningsbesvär och hög feber. Vid feber kombinerad med diarré och kräkningar (särskilt små barn pga vätskeförlust). Om barnet har mycket ont i magen. Vid återkommande feber utan andra symtom. Tid? Om febern efter 3 dygn har gått ner, men sedan åter stiger. Vid feber i mer än 4 5 dygn. Barns normala kroppstemperatur är oftast högre än hos vuxna och stora variationer förekommer från barn till barn. I praktiken kan man säga att en morgontemperatur i vila upp till 38ºC är helt normalt till två års ålder. Därefter upp till 37,5ºC under förskoleåldern. Barn får lätt så kallad rörelsetemperatur, det vill säga att temperaturen kan gå upp avsevärt om barnet leker livligt, skriker eller gråter. Barns feber kan ofta inom loppet av någon timme stiga till över 40ºC. Feber mellan 40 41ºC behöver man vanligen inte oroa sig för, den är bara ett symtom på sjukdom. Det är mycket viktigare att se hur barnet mår i övrigt (allmäntillståndet). BEHANDLING Feber är oftast ett tecken på en infektion och kroppens sätt att motarbeta denna. Det är därför normalt och i allmänhet bra att barn får feber vid infektioner och följaktligen något som inte nödvändigtvis behöver behandlas. 15

Barn ALLMÄNNA RÅD Rikligt med dryck är viktigt vid feber. Håll rummet svalt och vädrat, men undvik utkylning. När barnet ligger, ta av filtar och täcken. Ett lakan räcker bra. Låt gärna barnet vara uppe, men sätt ett par sockor på fötterna. Undvik fysisk ansträngning. Barn med feber ska vara hemma. FEBERNEDSÄTTANDE MEDEL Var försiktig med febernedsättande medel. Ge det endast om barnet har besvär av febern, t ex för att lättare kunna dricka eller för att barnet ska må bättre om det kinkar. Alvedon, Panodil eller Reliv (paracetamol) är förstahandspreparat mot feber och smärta hos barn. Dosering: 10-15 mg/kg kroppsvikt som enkeldos, se tabell nedan. Oral lösning 24 mg/ml (sockerfri) Suppositorier 05 kg (ca 3 mån): 02,5 ml 05 10 kg (ca 3 mån 1 år): 60 mg 10 kg (ca 1 år): 05 ml 10 15 kg (ca 1 3 år): 125 mg 15 kg (ca 3 år): 07,5 ml 15 25 kg (ca 3 7 år): 250 mg 20 kg (ca 5 år): 10 ml 25 40 kg (ca 7 12 år): 250 500 mg 25 kg (ca 7 år): 12,5 ml 30 kg (ca 9 år): 15 ml 40 kg (ca 12 år): 20 ml Doserna kan upprepas var 4:e - 6:e timme, högst 4 gånger per dygn. Ibuprofen kan användas i egenvård då paracetamol ej givit önskad febernedsättande effekt. Alindrin, Ibumetin och Ipren tabletter 200 mg är godkänd för egenvård från 6 års ålder. Dosering för barn 6-12 år (över 20 kg) är 1 tablett à 200 mg 1-3 gånger per dygn. Ibumetin och Ipren oral suspension 20 mg/ml samt Ipren suppositorier 125 mg är godkänd för egenvård från 6 månaders ålder. Dosering: 5-7,5 mg/kg kroppsvikt som enkeldos, se tabell nedan. Oral suspension 20 mg/ml Suppositorier 125 mg 07 10 kg (ca 6 12 mån): 02,5 ml x 3 08 15 kg (ca 6 mån 3 år): 1/2 supp x 1-4 10 14,5 kg (ca 1 2 år): 02,5 ml x 3-4 15 30 kg (ca 3 9 år): 1 supp x 1-4 14,5 25 kg (ca 3 7 år): 05,0 ml x 3-4 30 50 kg (ca 9 13 år): 2 supp x 1-4 25 40 kg (ca 8 12 år): 10,0 ml x 3-4 16

Acetylsalicylsyrapreparat som Magnecyl eller liknande rekommenderas inte till barn. Risk för akut förgiftning finns även vid en måttlig dosering. Acetylsalicylsyra ska inte ges till barn och ungdom under 18 år med feber, utan att läkare först tillfrågats (se Smärtstillande läkemedel sid 100). MÄTNING AV TEMPERATUREN Temperaturen tas helst på morgonen innan barnet stiger upp eller när barnet vilat en stund. Den säkraste metoden är att mäta temperaturen i ändtarmen. Lite salva på termometern gör att den glider lättare. Var försiktig när temperaturen tas på barn så att termometern inte förs in för långt. Barn FÖRGIFTNING ÅTGÄRDER VID FÖRGIFTNING Åk direkt till sjukhus eller ring 112 efter ambulans: Vid andningsbesvär eller medvetslöshet Vid icke akuta förgiftningssituationer: Ge dryck för att späda ut giftet. Ring Giftinformationscentralen, 08-33 12 31, eller ring 112. Ha alltid medicinskt kol hemma. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Det stora flertalet förgiftningsolyckor inträffar bland barn under 4 års ålder. Tillbuden börjar uppträda från åtta månaders ålder, de flesta inträffar när barnen är mellan 2-3 år. Det är under den mest aktiva utvecklingsperioden när barn blir mer och mer intresserade av sin omgivning. De har också förmåga att förflytta sig och börjar utveckla en avancerad finmotorik. Under denna period måste vuxna tänka på att: Låsa in giftiga och skadliga ämnen t ex maskindiskmedel, läkemedel, frätande kemikalier, lösningsmedel. OBS! Förvara aldrig läkemedel i något annat än sin ursprungliga förpackning. Förvara aldrig farliga lösningar i t ex läskedrycks- eller saftflaskor. Tänk även på garaget och snickarboden. Vissa växter och bär är giftiga t ex gullregn, idegran, liljekonvalj och tibast. 17

Vissa svampar är giftiga t ex vit flugsvamp, lömsk flugsvamp, vissa spindelskivlingar och stenmurkla. Plocka undan askkoppar, cigaretter, snus och tobak. Barn MEDICINSKT KOL Småbarnsföräldrar rekommenderas att alltid ha medicinskt kol hemma. Medikol brusgranulat 5 x 5 g är en lämplig förpackning. Medicinskt kol binder och oskadliggör många ämnen. Man ska däremot aldrig ge medicinskt kol utan att först kontakta sjukvården eller Giftinformationscentralen för att inhämta råd om det är lämpligt. 18

GYNEKOLOGI AKUT ANTIKONCEPTION AKUT P-PILLER Akut antikonception är en nödåtgärd, en tillfällig metod som aldrig ska ersätta vanliga preventivmetoder. Gynekologi NorLevo och Postinor innehåller levonorgestrel, som är ett akut preventivmedel. Preparaten ska tas så snart som möjligt, men inte mer än 72 timmar (3 dygn) efter oskyddat samlag. Effekten är bättre ju tidigare de tas. Medlen kan köpas receptfritt på apotek, men finns även på vårdcentraler, ungdomsmottagningar och kvinnokliniker, där det är kostnadsfritt. Den verksamma substansen, levonorgestrel, är ett syntetiskt gulkroppshormon. Det verkar genom att hämma ägglossningen och därigenom motverka befruktning, men det kan också förhindra att ett befruktat ägg fastnar i livmoderslemhinnan. NorLevo och Postinor är inget abortmedel och kan alltså inte avbryta en pågående graviditet. De påverkar inte heller fostret. BEHANDLING Behandlingen med NorLevo innebär intag av 1 tablett med 1,5 mg levonorgestrel och med Postinor samtidigt intag av 2 tabletter med 750 mikrogram levonorgestrel i varje tablett. Preparaten tas så snart som möjligt men inte mer än 72 timmar (3 dygn) efter oskyddat samlag. Preparaten bör inte tas mer än en gång per menscykel, eftersom effekten då inte kan garanteras och det finns risk för blödningsrubbningar. Upprepad behandling inom samma menscykel är däremot inte farlig. För att ha störst skyddseffekt mot graviditet bör preparaten tas så snart som möjligt efter samlaget. Tas de inom 24 timmar efter samlaget förhindras 95 % av tänkbara graviditeter, medan skyddseffekten vid användande under 3:e dygnet uppges till 58 %. Alla som använder preparaten rekommenderas att göra ett graviditetstest efter 3-4 veckor för att kontrollera att metoden fungerat som den ska. Man bör absolut göra ett graviditetstest om nästa menstruation är onormal, uteblir eller är förskjuten i tid. För graviditetstest hänvisas till barnmorskemottagningen på vårdcentralerna. 19

Gynekologi Kvinnor som använder p-piller som preventivmetod och som gjort ett avbrott och därför behövt använda akut p-piller fortsätter att ta sina p-piller som vanligt. P-pillers skyddseffekt är dock inte fullgod om man gjort ett avbrott, därför rekommenderas ett lokalt preventivmedel (t ex kondom) som komplement fram till nästa menstruation. Biverkningar vid behandling är illamående, i enstaka fall kräkningar. Man kan även känna övergående yrsel, trötthet, bröstspänningar och huvudvärk. Ungefär hälften av kvinnorna får vid användning för tidig eller försenad menstruation och en del får stänkblödningar. OBS! En blödning utesluter inte graviditet, därför är det viktigt att kontrollera med en graviditetstest ungefär 3-4 veckor efter man tagit akut p-piller! BLÖDNINGSRUBBNING KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Vem? Vid blödningar efter menopaus d v s om blödningen inträffar mer än 1 år efter det att menstruationerna upphört. Symtom? Om blödningen ändrar karaktär - t ex ökar kraftigt, blir oregelbunden eller upphör helt hos kvinnor före klimakteriet. Vid upprepade blödningar mellan menstruationerna (en ytterst liten mellanblödning vid ägglossningen är dock normalt). Vid upprepad blödning i samband med samlag eller fysisk ansträngning, t ex tunga lyft. Om blödningen är förenad med feber eller smärtor. Tid? Om enstaka menstruationsblödningar varar längre än 2 veckor. Om menstruationsblödningar återkommande varar mer än 8-10 dagar. OBS! En förutsättning för egenvård är att menstruationen är regelbunden och att inga mellanblödningar förekommer. Rikliga mensblödningar (menorragi) kan orsakas av en godartad muskelknuta på livmodern, ett s k myom, ärftliga faktorer eller hormonrubbning. Det är också vanligt att blödningarna ökar när man satt in en spiral. Rikliga men- 20

struationsblödningar kan leda till blodbrist. Vid misstänkt blodbrist hänvisas till sjukvården. Smärtsamma menstruationer, se Mensvärk sid 27. SYMTOM RIKLIGA MENSBLÖDNINGAR Det är svårt att bedöma blödningsmängden och därför är gränsen för vad som är normalt eller onormalt svår att dra. Viktigt är hur kvinnan själv bedömer storleken på sin mensblödning. Tecken på att blödningen är riklig kan vara att man behöver använda dubbla mensskydd, byta mensskydd på natten och att det bildas klumpar av blod. Gynekologi BEHANDLING Vid rikliga menstruationsblödningar kan Cyklo-F tabletter (tranexamsyra) prövas. De minskar blödningsmängden med ca 40 %, men antalet blödningsdagar påverkas inte. Tranexamsyra hindrar det enzym som löser upp levrat blod (koagel) att verka, vilket leder till mindre blodförlust. Om menstruationen är regelbunden kan Cyklo-F tas de dagar då blödningen är rikligast. Rekommenderad dos är 2 tabletter à 500 mg 3 gånger dagligen under högst 4 dagar. Vid behov kan dosen ökas till högst 8 tabletter per dygn, d v s 4 g tranexamsyra/dygn. Effekten märks efter 1-2 timmar och kvarstår i 4-5 timmar. Biverkningar i form av illamående kan förekomma, främst vid högre doser. Vid nedanstående tillstånd ska läkare kontaktas för ställningstagande till behandling med Cyklo-F: Vid pågående njursjukdom (risk för ackumulering av tranexamsyra). Vid blod i urinen (koagel kan i enstaka fall leda till avflödeshinder). Om man tidigare haft blodpropp eller blodpropp förekommit i familjen bör man av försiktighetsskäl rådgöra med läkare innan behandling påbörjas. Den som är under 15 år. 21

FLYTNINGAR KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Gynekologi Vem? Vid flytning hos män. Vid flytning hos kvinna före puberteten eller efter menopaus. Symtom? Vid missfärgad, illaluktande eller blodig flytning. Vid flytning i kombination med täta trängningar, urinläckage eller urinvägsbesvär. Vid flytning i kombination med buksmärta eller feber. Vid misstänkt könssjukdom (flytning och samtidiga urinvägsbesvär). Vid sår eller blåsor i underlivet. Vid brännande känsla i underlivet eller hudutslag. Tid? Vid svampinfektion som inte blivit bättre efter 3 dagar eller helt bra efter 7 dagars egenvårdsbehandling. Om symtom på svampinfektion återkommer oftare än 2 gånger per halvår. En förutsättning för egenvård vid svampinfektion i underlivet är att läkare tidigare har ställt diagnosen och kvinnan vid förnyad infektion känner igen symtomen. Det finns tecken som tyder på att det förekommer en stor överanvändning av svampmedel, därför ska egenvårdsbehandling endast rekommenderas enligt ovan. SYMTOM Kvinnor har normalt en ljus och luktfri flytning, mängden varierar med menscykeln, p-piller och ålder. Det kan vara svårt att skilja på normal flytning och flytning som orsakas av infektion. Därför är det viktigt att lära sig känna igen sina egna flytningar och hur och när de förändras. Då kan man lättare upptäcka om något är fel. En infektion ger ofta kraftigare flytning som kan vara gulfärgad, lukta illa eller vara kombinerad med klåda eller sveda vid vattenkastning. Vanliga symtom vid svampinfektion i underlivet är klåda, irritation, luktlös, vitaktig flytning och en torrhetskänsla i underlivet. Risken att få en svampin- 22

fektion ökar under graviditet och vid diabetes samt vid behandling med antibiotika. Infektionen överförs däremot inte sexuellt. Sexuellt överförd infektion orsakas vanligen av klamydia eller gonorré och ger ofta inga symtom alls. Män har normalt inga flytningar från urinröret. Normalt bildas en måttlig mängd vit massa under förhuden smegma. Hos män är flytningar från urinröret ett av de vanligaste tecknen på sexuellt överförd sjukdom, men kan också ha andra orsaker. Enda sättet att avgöra detta är läkarundersökning. Gynekologi PROFYLAX Överdriven hygien kan medföra klåda och ökade flytningar. Slemhinnan på insidan av förhud och ollon hos män och mellan blygdläppar och slidingång hos kvinnor ska inte tvättas med tvål. Om man vill skölja bort smegma eller normal flytning, ska detta göras enbart med ljummet vatten (ej upp i slidan). Tvättning av underlivet bör inte ske oftare än en gång dagligen, utom under menstruation då man vid behov kan tvätta oftare. Enbart vatten kan användas. Om man önskar använda tvål rekommenderas en mild, oparfymerad tvål. Tampong ska bytas ofta. Kvarglömd tampong kan ge svåra flytningar och i värsta fall blodförgiftning. Ellen tampong (tampong behandlad med frystorkade mjölksyrabakterier) kan användas vid underlivsbesvär såsom måttliga, illaluktande flytningar, sveda och klåda för att återställa den naturliga bakteriefloran och därmed ph-balansen. Ellen ska enbart användas under menstruationen. Mjölksyrabakterierna i tampongen aktiveras och frigörs efter ca två timmar av värmen och fukten i underlivet. Ellen bör användas regelbundet under minst tre till fyra menstruationsperioder för att mjölksyrabakterierna ska få möjlighet att fästa och kunna ge effekt. Ellen kan användas vid nästa menstruationstillfälle efter en antibiotikakur för att återställa ph-balansen i underlivet. Effekten på candidavaginos (svampkatarr) är inte kliniskt bevisad. Lactal vaginalgel (mjölksyra, glykogen) eller Vivag vagitorier (mjölksyrabakterier) verkar surgörande och kan användas mot måttliga, illaluktande flytningar. Om besvären inte upphört efter en veckas behandling kontaktas läkare. De har ingen effekt mot candidavaginos (svampkatarr), utan kan snarast förvärra klåda vid svamp i underlivet. Ej rekommenderat är behandling med fil, yoghurt och liknande. 23

BEHANDLING Gynekologi SVAMPINFEKTION I UNDERLIVET Canesten vagitorier (klotrimazol) eller Pevaryl vagitorier (ekonazol) kan användas mot svampinfek tion i slidan, om man är säker på diagnosen sedan tidigare. Canesten och Pevaryl finns i två former, depotvagitorier för 1-dagsbehandling och vagitorier för 3-dagarsbehandling. Canesten och Pevaryl vagitorier kan användas av gravida. Vid samtidig yttre infektion runt slidmynningen, på blygdläpparna och i mellangården rekommenderas även Canesten kräm eller Pevaryl kräm, som smörjs in 2-3 gånger dagligen. Krämen används tills klådan har lindrats, vilket brukar ske efter några dagars behandling. I dessa fall rekommenderas Canesten eller Pevaryl i kombinationsförpackning med vagitorium och kräm. Läkare kontaktas om besvären inte lindrats inom några dagar eller försvunnit helt efter 1 vecka. Återkommer svampinfektionen oftare än 2 gånger per halvår rekommenderas läkarkontakt för att utreda orsaken. Partnerbehandling är inte aktuell för egenvård. Har mannen symtom rekommenderas läkarkontakt. KLIMAKTERIEBESVÄR KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Vem? Vid blödningar efter menopaus d v s om blödningen inträffar mer än 1 år efter det att menstruationerna upphört. Symtom? Vid mellanblödningar eller långdragna blödningar. Vid blödning i samband med samlag. Vid täta urinträngningar, urinläckage eller urinvägsbesvär. Vid besvärande värmevallning eller svettning. Tid? Om klåda och torrhet i underlivet kvarstår efter 2-3 veckors behandling med receptfritt östrogenpreparat. 24

Klimakteriet, eller övergångsåldern, kallas åren runt den tidpunkt när kvinnans menstruation upphör. Det som händer är att äggstockarnas produktion av de kvinnliga könshormonen östrogen och progesteron successivt minskar och att ägglossningen så småningom upphör. Medelåldern för menopausen, d v s tidpunkten för sista menstruationen är 51 år. Omställningen i kroppen kan dock pågå under längre eller kortare tid, från ca 40 till ca 55 års ålder. Många kvinnor har inga problem i samband med klimakteriet, medan andra har besvär av varierande typ och grad. Oregelbundna blödningar är ofta första tecknet på klimakteriet. Blödningarna kan dessutom vara rikliga, komma oregelbundet och med längre mellanrum än tidigare. Värmevallning och svettning är kanske det vanligaste problemet. Man rodnar och blir varm i ansiktet och på bröstet samt svettas. Det kan gå över på någon minut, men kan också vara betydligt längre. Kommer vallningarna på natten kan det störa sömnen. Mellan 30 och 40 % av alla kvinnor upplever någon form av underlivsbesvär efter menopausen p g a tunnare, skörare och torrare slemhinnor i slida och urinrör. Klåda, torrhet, sveda och sårighet i slidan är några typiska symtom. Det ger ofta problem vid samlag. Man kan även få trängningar och sveda vid vattenkastning och ökad tendens till urinläckage. Eftersom det normala skyddet mot infektioner blir nedsatt ökar risken för upprepade urinvägs- och underlivsinfektioner. Gynekologi PROFYLAX Värmevallning kan ibland komma utan någon synlig orsak. Vissa kvinnor kan uppleva att besvären utlöses av yttre faktorer, för andra har detta dock ingen betydelse. Sluta röka. Rökning ökar nedbrytningen av det lilla östrogen som bildas i kroppen. Motionera regelbundet - det kan minska besvären. Sänk rumstemperaturen. Var försiktig med starkt kryddad mat, kaffe, te och alkohol. BEHANDLING VÄRMEVALLNING OCH SVETTNING Det finns inga receptfria läkemedel mot värmevallning och svettning, men de kan under begränsad tid behandlas med receptbelagda preparat innehållande östrogener i tablett-, gel- eller plåsterform. 25

KLÅDA OCH TORRHET I UNDERLIVET Tvättning av underlivet bör inte ske oftare än en gång dagligen. Enbart vatten kan användas. Om man önskar använda tvål rekommenderas en mild oparfymerad tvål. Gynekologi Intim creme, ACO är en mjukgörande kräm som kan prövas vid torra slemhinnor. Krämens höga fetthalt (32 %) gör att det bildas en hinna som skyddar slemhinnan och dämpar friktionen. Lokal östrogenbehandling, Ovesterin (östriol) i form av vagitorier eller vaginalkräm, rekommenderas i första hand. Östrogen stärker slemhinnorna i både slida och urinrör. Under de första två veckorna används preparatet en gång per dygn (lämpligen i samband med sänggåendet), därefter minskas dosen till 2 gånger i veckan. Ett fåtal kvinnor kan i början av behandlingen få bröstspänningar, dessa brukar försvinna efter ett par veckors behandling. Är besvären uttalade kan dosen minskas under den initiala behandlingen. Kvarstår bröstspänningar efter 2-3 veckor kontaktas läkare. Vid nedanstående tillstånd ska läkare kontaktas för ställningstagande till behandling med östrogenkräm eller vagitorier: Vid oregelbundna blödningar eller blödningar efter menopaus (för att utesluta annan bakomliggande orsak). Vid nyligen upptäckt bröstcancer. Till kvinnor som avråtts från lokal östrogenbehandling kan Replens vaginalgel prövas mot torrhet i slidan. Gelen innehåller bl a polycarbophil som binds till slidväggen och avger vatten till den underliggande vävnaden i slemhinnan. Gelen appliceras 3 gånger i veckan och det kan dröja upp till 1 månad innan man får effekt av preparatet. URINTRÄNGNINGAR OCH URININKONTINENS Hänvisa till sjukvården som utreder orsaken till inkontinensen och rekommenderar lämplig behandling. 26

MENSVÄRK KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Symtom? Om menstruationen ändrar karaktär eller blir mer smärtsam. Om receptfria läkemedel inte har tillräcklig effekt. Mensvärk (dysmenorré) är ett vanligt och stort problem för många, i synnerhet för unga kvinnor. Smärtorna beror troligen på kramp i livmoderns muskler. Menssmärtorna brukar bli svagare i 30-års åldern eller efter den första graviditeten. P-piller minskar ofta menssmärtorna. Även vid ägglossningen, mitt emellan menstruationerna, kan man få en kortvarig lättare smärta. Om menstruationen ändrar karaktär eller blir mer smärtsam kan orsaken vara av skiftande slag, t ex endometrios, myom eller spiral som ändrat läge. Gynekologi SYMTOM Smärtan sitter i nedre delen av buken och strålar ofta ut mot ljumskarna, lårens insida eller korsryggen. En del kvinnor får också huvudvärk, illamående och kräkningar i samband med menstruationen. BEHANDLING Värmedyna på nedre delen av buken kan ge god smärtlindring. Ligg med uppdragna knän i stället för med raka ben. Att promenera i lugn takt utan att anstränga sig kan bidra till att lösa krampen och lindra smärtan. Ibuprofen (Alindrin, Ibumetin, Ipren), diklofenak (Diclofenac T, Eeze, Voltaren-T) eller naproxen (Eox, Naproxen, Pronaxen) är de bästa receptfria alternativen. Paracetamol (Alvedon, Panodil, Reliv) är ett alternativ för de som inte kan använda NSAID, se Smärtstillande läkemedel sid 100. 27

HUD AKNE KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Vem? Vid akneliknande förändringar hos barn (före tonåren). Hud Om akneliknande förändringar debuterar i vuxen ålder. Symtom? Vid rikligt med varblåsor och/eller ömmande knölar. Vid akne på bålen. Tid? Inte blivit bättre efter 6 8 veckors egenvårdsbehandling. Acne vulgaris är den vanligaste formen. Den debuterar i samband med en ökande androgenproduktion i tonåren hos både pojkar och flickor. Detta hormon ger bl a ökad bildning av talg hos den som har ärftliga anlag för detta (omkring 80 % av alla ungdomar får besvär av akne). Talgkörtlarna proppas lätt igen, vilket gör att hudbakterien (Propionibacterium acnes) bryter ner talgen till fria fettsyror, som irriterar körtelväggen och kan orsaka varbildning och rodnad en finne har bildats. De vita, tilltäppta talgkörtlarna med tillhörande hårsäckar kallas slutna komedoner. Om de öppnas, så att en propp av mörkfärgade hornceller syns, talar man om en pormask, öppen komedon. Färgen utgörs av melanin, d v s hudpigment, och inte smuts. Vid inflammation blir det först en röd kvissla, sedan en varkula. Om akneliknande förändringar debuterar i vuxen ålder kan det vara andra hudåkommor (t ex rosacea, perioral dermatit, SLE). Barn kan få akne om de lider av en sällsynt hormonrubbning. Anabola steroider kan ge svår akne. PROFYLAX Försiktighet med feta kosmetikaprodukter. Undvik att klämma. 28

BEHANDLING Man kan inte bota akne, men man kan behandla symtomen. All aknebehandling tar tid (månader ibland). LINDRIGA BESVÄR PORMASKAR OCH ENSTAKA KVISSLOR Tvätta med mild tvål och vatten 1 gång om dagen. Använd därefter Acnelösning, ACO alternativt Acnegel, ACO. De är uttorkande (60 % resp 30 % denaturerad etanol) och förhindrar att porerna täpps till (salicylsyra). MÅTTLIGA BESVÄR PORMASKAR OCH GULA VARKVISSLOR Basiron AC 5 % (vattengel), Brevoxyl 4 % (vattenbaserad kräm) eller Stioxyl 5 % (alkoholgel) smörjes in på kvällen efter vanlig tvättning och tvättas sedan bort på morgonen. I början av behandlingen är det normalt att bli lite torr och röd i huden. Vid bestående klåda, rodnad och irritation kan det vara en överkänslighetsreaktion och behandlingen bör då avbrytas. Man bör undvika solning/solarium, då UV-strålning ökar bensoylperoxids lokalirriterande effekt. Känsligheten för denna reaktion varierar beroende på hudtyp. Hud Preparaten innehåller bensoylperoxid som är uttorkande, avfjällande och antibakteriell. Pormasken luckras upp och körteln kan öppna sig. Basiron AC innehåller propylenglykol som återfettningsmedel och är mindre uttorkande än alkoholgel. Brevoxyl innehåller en krämbas, dimetylisosorbid, som löser bensoylperoxidkristallerna fullständigt, för att ge mindre hudirritation. Basiron eller Brevoxyl bör därför användas i första hand. Om Basiron AC gel 5 % tolereras väl och om man efter 4 6 veckors behandling inte fått tillräcklig effekt, kan man fortsätta behandlingen med 10 %. OBS! Bensoylperoxid ger bleka fläckar på kulörta textilier. Vid behandling med aknepreparat blir huden lätt uttorkad. Efter rengöring kan huden behöva återfuktas med en fettfri gel t ex Moisturising Face gel, ACO (glycerol, natriumlaktat). 29

BETT OCH INSEKTSSTICK Insektsstick KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Vem? Barn under 3 år som fått flera bi-, geting- eller bromsbett. Vid tidigare allergisk reaktion mot bi- eller getingstick. Hud Symtom? Vid allmänpåverkan som svullnad och feber, andningsbesvär, nässelutslag efter bi-, geting- eller bromsbett. Vid bi- eller getingstick i munnen/svalget. Bett och stick av mygg, geting, bi, broms mm är i regel ofarliga. De kliar och ger rodnad, svullnad och ömhet som försvinner efter någon eller några dagar. Personer som är allergiska mot vissa insekters gift kan reagera häftigt på insektsstick, med illamående, matthet, svullna läppar och ögon, klåda, utslag och andningssvårigheter. PROFYLAX Täta kläder (helst ljusa mot mygg). Myggnät till barnvagn. Myggmedel appliceras på områden som ej kan skyddas med kläder. Myggmedel skall ej användas till barn under 3 år. BEHANDLING Man ska inte riva på bettet, eftersom det kan ge skador och inflammation i huden. Det är bättre att badda med kallt vatten eller isbitar. Alsolgel/Alsolsprit (1 % aluminiumacetotartrat, 10 % etanol) verkar adstringerande och kylande. Lösningen kan användas som dunstomslag: en kompress fuktas, placeras över bettet och fästs med häfta i kanterna. Kylbalsam, ACO (kalamin, kalciumhydroxid) ger symtomatisk lindring genom den kylande effekten. Hydrokortison kräm eller Uniderm kräm rekommenderas för att lindra kliande insektsbett. De innehåller 1 % hydrokortison. 30

Fästingbett KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Symtom? Vid feber, nackstelhet, huvudvärk, smärta och muskelsvaghet. Om en rodnad, ibland blåröd, ibland ringformad, breder ut sig runt fästingbettet. Hudutslaget kommer ofta en fyra veckor efter att man blivit biten (Borreliainfektion). Tid? Om man de närmaste veckorna eller månaderna efter fästingbett insjuknar med influensaliknande symtom såsom huvudvärk, feber, muskelvärk. Hud Fästingen är ett 2 4 mm långt spindeldjur som borrar in huvudet i människans hud och suger blod. Fästingen trivs på fuktiga marker med tät vegetation. Fästingen sätter sig gärna i tunna hudpartier t ex midjan, ljumskarna eller armhålorna, på barn ofta bakom öronen eller i hårbotten. Fästingen kan sprida borreliabakterier, vilket bl a kan ses som rodnat utslag som uppkommer efter 1 4 veckor på platsen för bettet och sprider sig. Majoriteten av fallen inträffar under april november. Med fästingens bett kan också en allvarlig virussjukdom TBE (tick borne encephalitis) spridas som orsakar hjärninflammation. De allra flesta blir smittade efter att ha vistats i vissa begränsade områden i Stockholms skärgård eller i de östra delarna av Mälaren. Under senare år har även fall konstaterats i områden kring Vänern och Vättern. PROFYLAX Täta kläder med långa ärmar och med byxbenen instoppade innanför strumpor eller stövlar. Bär gärna ljusa kläder så är det lättare att upptäcka fästingen när den kryper innan den hunnit bita sig fast. Inspektera kroppen noggrant efter att varit ute i fästingrika marker. Alla myggmedel som finns på apoteken minskar risken för fästingangrepp. Dessa medel skall ej användas till barn under 3 år. Hela hudytan ska skyddas med kläder eller myggmedel. Det är viktigt att ta bort fästingar så fort som möjligt. Risken för att något smittämne skall överföras ökar med den tid som fästingen får sitta kvar. Ta tag om fästingen så långt in mot huden som möjligt, med en speciell fästingplockare eller med en vanlig pincett, och dra försiktigt rakt ut. Undvik att klämma på bakkroppen eftersom detta kan leda till att borreliabakterier över- 31

förs från fästingen. Tvätta därefter av bettstället med tvål och vatten. Bettet inspekteras sedan under minst fyra veckor. Den första bettreaktionen i huden försvinner inom tio dagar. Tickner är en fästingborttagare som innehåller en snabbverkande frysspray som dödar fästingen, vilken sedan avlägsnas med en inbyggd borttagare. En förpackning räcker till att ta bort ca tio stycken fästingar. Tickner ska inte användas till barn under 4 år. Ej rekommenderat är aceton, bensin eller sprit som dödar fästingen innan den släpper sitt grepp. Det är inte heller någon fördel att kväva fästingen med fett. Dels tycks fettet inte ha önskad effekt och dels finns det större risk att smittämne kan överföras. Hud Bettsår KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Symtom? Vid katt- eller hundbett. Vid djupare sår, särskilt nära en led eller sena eller intill öga, oavsett typ av bett. Tvätta alltid rent såret med tvål och vatten. Huggormsbett KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Tid? Omedelbart vid huggormsbett. Huggormsbett medför oftast smärta och svullnad, men är sällan farligt. Ibland kan dock allvarliga reaktioner inträffa. Den som blivit huggormsbiten ska vara så stilla som möjligt. Lämna bettstället i fred! Det är helt fel att klämma, suga eller skära. 32

BLÖJDERMATIT KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Symtom? Om blöjutslaget sprider sig och förvärras. Tid? Om nedanstående behandling inte hjälper (svampinfektion). Så gott som alla barn blir någon gång röda i stjärten. Anledningen är ofta ett eksem på grund av värme, fukt, irritation av urin, avföring eller nötning från blöjan. Hud PROFYLAX Byt blöja ofta. Torka försiktigt genom att klappa med handduken. Lufta stjärten så mycket som möjligt. Barnolja kan användas att tvätta med i stället för vatten. BEHANDLING Om barnets stjärt blivit irriterad och röd låt barnet få vara utan blöja och lufta stjärten så mycket som möjligt. Följande apoteksvaror kan man ha nytta av vid behandling av blöjdermatit: Baby Bath Oil kan användas för tvätt av röd stjärt. Alsollösning 1 % används till baddning, ev omslag, vid vätskande dermatiter (akta ögonen). Lösningen innehåller aluminiumacetotartrat som är adstringerande och uttorkande samt kylande. Baby Talc Salve (talk), Bepanthen salva (dexpantenol), Inotyol salva (zinkoxid, ichthammol) alternativt Silon salva (24 % zinkoxid, silikonolja) kan användas vid rodnad och lätt vätskande hud. Om inte ovanstående hjälper och om man misstänker svampinfektion, kan BVC rekommendera Cortimyk alternativt Daktacort kräm (mikonazol + hydrokortison). 33

BRÄNNSKADOR KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Vem? Spädbarn med brännskada. Hud Symtom? Alltid vid tredje gradens brännskada. Vid andra gradens brännskada större än den skadades handflata. Vid brännskada i ansikte, på händer och fötter, över leder samt kring könsorgan och ändtarm. Vid brännskada som lagts om och efter några dagar börjar värka, fukta eller lukta illa. Tid? Skadan mer än 2 veckor och ej läkt. INDELNING AV BRÄNNSKADOR Brännskador indelas i tre olika grader, baserat på hudens anatomi. GRAD HUDNIVÅER EXEMPEL SYMTOM PROGNOS 1:a gradens Överhuden Solbränna Kraftig rodnad Läker på 4 5 dagar brännskada (epidermis) Svullnad Inga ärr (epidermal) Ömhet Inga blåsor Ytlig 2:a Hela överhuden och Skållskada Som ovan + Läker på 7 14 dagar gradens ytliga delar av Blåsor, hela eller Inga ärr brännskada, underhuden (dermis) spruckna Pigmentförändringar delhudsskada Fuktig hudyta kan uppstå (dermal) Smärta vid tryck Djup 2:a Hela överhuden och Direkt Marmorerad, rödvit hud Hudtransplantation gradens djupa delar av kontakt Torr hudyta krävs för läkning brännskada, underhuden, inkl med eld Ingen smärta vid tryck, Ärrbildning delhudsskada hårfolliklar och eller het yta bara beröringskänsel (dermal) svettkörtlar 3:e gradens Hela hudens tjocklek Direkt Blek brun, eller svart hud Hudtransplantation brännskada, och eventuellt kontakt Torr hudyta krävs för läkning fullhudsskada underliggande med eld Läderaktig känsla Ärrbildning vävnad eller het yta Ingen känsel 34

BEHANDLING AV BRÄNNSKADOR Avlägsna omedelbart eventuella klädesplagg på den kroppsdel där man bränt sig. Kyl omedelbart i rinnande rumstempererat vatten under 10 minuter. Vävnaden har efter 10 minuter kylts ned för att undvika fortsatt värmeskada. Därefter kylning endast i smärtlindrande syfte. Beakta risk för nedkylning, speciellt hos små barn! Låt den skadade själv bestämma temperaturen på vattnet för att uppnå smärtfrihet. Brännskadan kan täckas med kompresser fuktade med vatten som smärtlindring under transport in till sjukhus. 1:a gradens brännskada (om huden enbart blivit rodnad) behöver inte läggas om. 2:a gradens brännskada skall initialt ges en lätt fuktad miljö, samt hållas ren för att undvika infektion. En ytlig 2:a gradens brännskada kan utvecklas till en djup brännskada vid infektion. Distriktssköterskan på vårdcentralen kan hjälpa till med omläggningar, alternativt köps omläggningsmaterial på apoteket. Stick inte hål på blåsor, infektionsrisken ökar. Rengör genom att spola under ljummet vatten. Omläggning: - Kompress kan användas för att skydda enstaka brännblåsor. Om blåsorna går sönder läggs en klick vaselin samt eventuellt Jelonet salvkompress (tänk på handhygienen). Detta hindrar dunstning och lindrar smärtan. Täck sedan med ett förband t ex Maxi Cover snabbförband Salvemed (förband bestående av icke vidhäftande kompress samt töjbar självhäftande väv). - Låt förbandet sitta tre dagar. Låt salvkompressen (Jelonet) ligga kvar på sårytan om såret ser torrt ut och infektionstecken (värme, rodnad, feber, vätskande) saknas. - Förbandsbyten var femte dag tills läkning, oftast efter en till två veckor. Salvkompressen lossnar då lätt. - Efter läkning smörjes huden med vaselin några gånger per dag. En fortsatt rodnad kommer att kunna observeras under en tid. Skydda området för sol under en längre tid för att minska risken för bestående pigmentförändringar. Paracetamol, ibuprofen, diklofenak, naproxen eller acetylsalicylsyra kan intas mot smärta (se Smärtstillande läkemedel, sid 100). Lokalbedövande Xylocain salva (lidokain) kan användas i den akuta situationen om den skadade ytan är mindre än den skadades handflata. Maximal smärtlindring erhålls efter ca 5 minuter. Xylocain salva skall ej användas till barn under 18 månaders ålder utan läkares ordination. 35 Hud

EKSEM KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Vem? Vid eksem hos barn under 2 år (hydrokortison är inte receptfritt till barn under 2 år). Hud Symtom? Om eksemet vätskar starkt, är varigt och/eller har många djupa sårsprickor. Vid eksem runt ögonen. Tid? Vid besvär som inte förbättrats efter 1 veckas behandling med hydrokortison. Eksem kan lätt förväxlas med flera andra hudsjukdomar och kräver ofta läkarundersökning för korrekt diagnos. Några vanliga typer av eksem beskrivs nedan. Allergiskt kontakteksem uppstår på den hudyta som utsatts för ett ämne man utvecklat kontaktallergi för. Man kan utveckla denna typ av allergi för en lång rad ämnen, vanligtvis efter långvarig och tät hudkontakt. Exempel på ämnen som kan ge kontaktallergi är nickel (från smycken, skärp, metallknappar), parfymämnen, konserveringsmedel i hudvårdsprodukter samt gummikemikalier. Enligt en lag från 2001 får nytillverkade smycken och metallföremål innehålla endast en minimal mängd nickel. Kring åderbråckseksem och bensår kan allergi uppstå p g a vissa beståndsdelar i krämer och salvor. Även om kontaktallergin kan försvagas får man räkna med att den kvarstår livet ut. Icke-allergiskt kontakteksem (irritationseksem) uppkommer vanligen efter upprepade kontakter med ämnen som skadar händernas yttre hudlager, t ex tvål, tvättmedel eller organiska lösningsmedel. Personer, som har torr hud från början, har särskilt lätt för att få ett sådant eksem. Det kan ta flera månader att läka och sedan är hudens motståndskraft nedsatt ytterligare en längre tid. Atopiskt eksem är ett ofta kliande eksem som delvis kan vara ärftligt. Atopiska eksem, som också kallas böjveckseksem, debuterar oftast i åldern mellan 2 månader och 1 år som utslag på kinderna. Då barnet är några år förekommer eksemet i arm- och knäveck, men även på händer, anklar, hals och örsnibbar. Vid svåra besvär kan det breda ut sig över hela kroppen (vanligtvis ej i blöjregionen). I många fall blir det lindrigare och läker under uppväxtåren, men det kan fortsätta även i vuxen ålder, framför allt i ansiktet. Atopiker har 36