GYNEKOLOGI AKUT ANTIKONCEPTION AKUT P-PILLER

Transkript

1 GYNEKOLOGI AKUT ANTIKONCEPTION AKUT P-PILLER Akut antikonception är en nödåtgärd, en tillfällig metod som aldrig ska ersätta vanliga preventivmetoder. NorLevo och Postinor innehåller levonorgestrel, som är ett akut preventivmedel. Preparaten ska tas så snart som möjligt, men inte mer än 72 timmar (3 dygn) efter oskyddat samlag. Effekten är bättre ju tidigare de tas. Medlen kan köpas receptfritt på apotek, men finns även på vårdcentraler, ungdomsmottagningar och kvinnokliniker, där det är kostnadsfritt. Den verksamma substansen, levonorgestrel, är ett syntetiskt gulkroppshormon. Det verkar genom att hämma ägglossningen och därigenom motverka befruktning, men det kan också förhindra att ett befruktat ägg fastnar i livmoderslemhinnan. NorLevo och Postinor är inget abortmedel och kan alltså inte avbryta en pågående graviditet. De påverkar inte heller fostret. BEHANDLING Behandlingen med NorLevo innebär intag av 1 tablett med 1,5 mg levonorgestrel och med Postinor samtidigt intag av 2 tabletter med 750 mikrogram levonorgestrel i varje tablett. Preparaten tas så snart som möjligt men inte mer än 72 timmar (3 dygn) efter oskyddat samlag. Preparaten bör inte tas mer än en gång per menscykel, eftersom effekten då inte kan garanteras och det finns risk för blödningsrubbningar. Upprepad behandling inom samma menscykel är däremot inte farlig. För att ha störst skyddseffekt mot graviditet bör preparaten tas så snart som möjligt efter samlaget. Tas de inom 24 timmar efter samlaget förhindras 95 % av tänkbara graviditeter, medan skyddseffekten vid användande under 3:e dygnet uppges till 58 %. Alla som använder preparaten rekommenderas att göra ett graviditetstest efter 3-4 veckor för att kontrollera att metoden fungerat som den ska. Man bör absolut göra ett graviditetstest om nästa menstruation är onormal, uteblir eller är förskjuten i tid. För graviditetstest hänvisas till barnmorskemottagningen på vårdcentralerna. 19

2 Kvinnor som använder p-piller som preventivmetod och som gjort ett avbrott och därför behövt använda akut p-piller fortsätter att ta sina p-piller som vanligt. P-pillers skyddseffekt är dock inte fullgod om man gjort ett avbrott, därför rekommenderas ett lokalt preventivmedel (t ex kondom) som komplement fram till nästa menstruation. Biverkningar vid behandling är illamående, i enstaka fall kräkningar. Man kan även känna övergående yrsel, trötthet, bröstspänningar och huvudvärk. Ungefär hälften av kvinnorna får vid användning för tidig eller försenad menstruation och en del får stänkblödningar. OBS! En blödning utesluter inte graviditet, därför är det viktigt att kontrollera med en graviditetstest ungefär 3-4 veckor efter man tagit akut p-piller! BLÖDNINGSRUBBNING KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Vem? Vid blödningar efter menopaus d v s om blödningen inträffar mer än 1 år efter det att menstruationerna upphört. Symtom? Om blödningen ändrar karaktär - t ex ökar kraftigt, blir oregelbunden eller upphör helt hos kvinnor före klimakteriet. Vid upprepade blödningar mellan menstruationerna (en ytterst liten mellanblödning vid ägglossningen är dock normalt). Vid upprepad blödning i samband med samlag eller fysisk ansträngning, t ex tunga lyft. Om blödningen är förenad med feber eller smärtor. Tid? Om enstaka menstruationsblödningar varar längre än 2 veckor. Om menstruationsblödningar återkommande varar mer än 8-10 dagar. OBS! En förutsättning för egenvård är att menstruationen är regelbunden och att inga mellanblödningar förekommer. Rikliga mensblödningar (menorragi) kan orsakas av en godartad muskelknuta på livmodern, ett s k myom, ärftliga faktorer eller hormonrubbning. Det är också vanligt att blödningarna ökar när man satt in en spiral. Rikliga men- 20

3 struationsblödningar kan leda till blodbrist. Vid misstänkt blodbrist hänvisas till sjukvården. Smärtsamma menstruationer, se Mensvärk sid 27. SYMTOM RIKLIGA MENSBLÖDNINGAR Det är svårt att bedöma blödningsmängden och därför är gränsen för vad som är normalt eller onormalt svår att dra. Viktigt är hur kvinnan själv bedömer storleken på sin mensblödning. Tecken på att blödningen är riklig kan vara att man behöver använda dubbla mensskydd, byta mensskydd på natten och att det bildas klumpar av blod. BEHANDLING Vid rikliga menstruationsblödningar kan Cyklo-F tabletter (tranexamsyra) prövas. De minskar blödningsmängden med ca 40 %, men antalet blödningsdagar påverkas inte. Tranexamsyra hindrar det enzym som löser upp levrat blod (koagel) att verka, vilket leder till mindre blodförlust. Om menstruationen är regelbunden kan Cyklo-F tas de dagar då blödningen är rikligast. Rekommenderad dos är 2 tabletter à 500 mg 3 gånger dagligen under högst 4 dagar. Vid behov kan dosen ökas till högst 8 tabletter per dygn, d v s 4 g tranexamsyra/dygn. Effekten märks efter 1-2 timmar och kvarstår i 4-5 timmar. Biverkningar i form av illamående kan förekomma, främst vid högre doser. Vid nedanstående tillstånd ska läkare kontaktas för ställningstagande till behandling med Cyklo-F: Vid pågående njursjukdom (risk för ackumulering av tranexamsyra). Vid blod i urinen (koagel kan i enstaka fall leda till avflödeshinder). Om man tidigare haft blodpropp eller blodpropp förekommit i familjen bör man av försiktighetsskäl rådgöra med läkare innan behandling påbörjas. Den som är under 15 år. 21

4 FLYTNINGAR KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Vem? Vid flytning hos män. Vid flytning hos kvinna före puberteten eller efter menopaus. Symtom? Vid missfärgad, illaluktande eller blodig flytning. Vid flytning i kombination med täta trängningar, urinläckage eller urinvägsbesvär. Vid flytning i kombination med buksmärta eller feber. Vid misstänkt könssjukdom (flytning och samtidiga urinvägsbesvär). Vid sår eller blåsor i underlivet. Vid brännande känsla i underlivet eller hudutslag. Tid? Vid svampinfektion som inte blivit bättre efter 3 dagar eller helt bra efter 7 dagars egenvårdsbehandling. Om symtom på svampinfektion återkommer oftare än 2 gånger per halvår. En förutsättning för egenvård vid svampinfektion i underlivet är att läkare tidigare har ställt diagnosen och kvinnan vid förnyad infektion känner igen symtomen. Det finns tecken som tyder på att det förekommer en stor överanvändning av svampmedel, därför ska egenvårdsbehandling endast rekommenderas enligt ovan. SYMTOM Kvinnor har normalt en ljus och luktfri flytning, mängden varierar med menscykeln, p-piller och ålder. Det kan vara svårt att skilja på normal flytning och flytning som orsakas av infektion. Därför är det viktigt att lära sig känna igen sina egna flytningar och hur och när de förändras. Då kan man lättare upptäcka om något är fel. En infektion ger ofta kraftigare flytning som kan vara gulfärgad, lukta illa eller vara kombinerad med klåda eller sveda vid vattenkastning. Vanliga symtom vid svampinfektion i underlivet är klåda, irritation, luktlös, vitaktig flytning och en torrhetskänsla i underlivet. Risken att få en svampin- 22

5 fektion ökar under graviditet och vid diabetes samt vid behandling med antibiotika. Infektionen överförs däremot inte sexuellt. Sexuellt överförd infektion orsakas vanligen av klamydia eller gonorré och ger ofta inga symtom alls. Män har normalt inga flytningar från urinröret. Normalt bildas en måttlig mängd vit massa under förhuden smegma. Hos män är flytningar från urinröret ett av de vanligaste tecknen på sexuellt överförd sjukdom, men kan också ha andra orsaker. Enda sättet att avgöra detta är läkarundersökning. PROFYLAX Överdriven hygien kan medföra klåda och ökade flytningar. Slemhinnan på insidan av förhud och ollon hos män och mellan blygdläppar och slidingång hos kvinnor ska inte tvättas med tvål. Om man vill skölja bort smegma eller normal flytning, ska detta göras enbart med ljummet vatten (ej upp i slidan). Tvättning av underlivet bör inte ske oftare än en gång dagligen, utom under menstruation då man vid behov kan tvätta oftare. Enbart vatten kan användas. Om man önskar använda tvål rekommenderas en mild, oparfymerad tvål. Tampong ska bytas ofta. Kvarglömd tampong kan ge svåra flytningar och i värsta fall blodförgiftning. Ellen tampong (tampong behandlad med frystorkade mjölksyrabakterier) kan användas vid underlivsbesvär såsom måttliga, illaluktande flytningar, sveda och klåda för att återställa den naturliga bakteriefloran och därmed ph-balansen. Ellen ska enbart användas under menstruationen. Mjölksyrabakterierna i tampongen aktiveras och frigörs efter ca två timmar av värmen och fukten i underlivet. Ellen bör användas regelbundet under minst tre till fyra menstruationsperioder för att mjölksyrabakterierna ska få möjlighet att fästa och kunna ge effekt. Ellen kan användas vid nästa menstruationstillfälle efter en antibiotikakur för att återställa ph-balansen i underlivet. Effekten på candidavaginos (svampkatarr) är inte kliniskt bevisad. Lactal vaginalgel (mjölksyra, glykogen) eller Vivag vagitorier (mjölksyrabakterier) verkar surgörande och kan användas mot måttliga, illaluktande flytningar. Om besvären inte upphört efter en veckas behandling kontaktas läkare. De har ingen effekt mot candidavaginos (svampkatarr), utan kan snarast förvärra klåda vid svamp i underlivet. Ej rekommenderat är behandling med fil, yoghurt och liknande. 23

6 BEHANDLING SVAMPINFEKTION I UNDERLIVET Canesten vagitorier (klotrimazol) eller Pevaryl vagitorier (ekonazol) kan användas mot svampinfek tion i slidan, om man är säker på diagnosen sedan tidigare. Canesten och Pevaryl finns i två former, depotvagitorier för 1-dagsbehandling och vagitorier för 3-dagarsbehandling. Canesten och Pevaryl vagitorier kan användas av gravida. Vid samtidig yttre infektion runt slidmynningen, på blygdläpparna och i mellangården rekommenderas även Canesten kräm eller Pevaryl kräm, som smörjs in 2-3 gånger dagligen. Krämen används tills klådan har lindrats, vilket brukar ske efter några dagars behandling. I dessa fall rekommenderas Canesten eller Pevaryl i kombinationsförpackning med vagitorium och kräm. Läkare kontaktas om besvären inte lindrats inom några dagar eller försvunnit helt efter 1 vecka. Återkommer svampinfektionen oftare än 2 gånger per halvår rekommenderas läkarkontakt för att utreda orsaken. Partnerbehandling är inte aktuell för egenvård. Har mannen symtom rekommenderas läkarkontakt. KLIMAKTERIEBESVÄR KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Vem? Vid blödningar efter menopaus d v s om blödningen inträffar mer än 1 år efter det att menstruationerna upphört. Symtom? Vid mellanblödningar eller långdragna blödningar. Vid blödning i samband med samlag. Vid täta urinträngningar, urinläckage eller urinvägsbesvär. Vid besvärande värmevallning eller svettning. Tid? Om klåda och torrhet i underlivet kvarstår efter 2-3 veckors behandling med receptfritt östrogenpreparat. 24

7 Klimakteriet, eller övergångsåldern, kallas åren runt den tidpunkt när kvinnans menstruation upphör. Det som händer är att äggstockarnas produktion av de kvinnliga könshormonen östrogen och progesteron successivt minskar och att ägglossningen så småningom upphör. Medelåldern för menopausen, d v s tidpunkten för sista menstruationen är 51 år. Omställningen i kroppen kan dock pågå under längre eller kortare tid, från ca 40 till ca 55 års ålder. Många kvinnor har inga problem i samband med klimakteriet, medan andra har besvär av varierande typ och grad. Oregelbundna blödningar är ofta första tecknet på klimakteriet. Blödningarna kan dessutom vara rikliga, komma oregelbundet och med längre mellanrum än tidigare. Värmevallning och svettning är kanske det vanligaste problemet. Man rodnar och blir varm i ansiktet och på bröstet samt svettas. Det kan gå över på någon minut, men kan också vara betydligt längre. Kommer vallningarna på natten kan det störa sömnen. Mellan 30 och 40 % av alla kvinnor upplever någon form av underlivsbesvär efter menopausen p g a tunnare, skörare och torrare slemhinnor i slida och urinrör. Klåda, torrhet, sveda och sårighet i slidan är några typiska symtom. Det ger ofta problem vid samlag. Man kan även få trängningar och sveda vid vattenkastning och ökad tendens till urinläckage. Eftersom det normala skyddet mot infektioner blir nedsatt ökar risken för upprepade urinvägs- och underlivsinfektioner. PROFYLAX Värmevallning kan ibland komma utan någon synlig orsak. Vissa kvinnor kan uppleva att besvären utlöses av yttre faktorer, för andra har detta dock ingen betydelse. Sluta röka. Rökning ökar nedbrytningen av det lilla östrogen som bildas i kroppen. Motionera regelbundet - det kan minska besvären. Sänk rumstemperaturen. Var försiktig med starkt kryddad mat, kaffe, te och alkohol. BEHANDLING VÄRMEVALLNING OCH SVETTNING Det finns inga receptfria läkemedel mot värmevallning och svettning, men de kan under begränsad tid behandlas med receptbelagda preparat innehållande östrogener i tablett-, gel- eller plåsterform. 25

8 KLÅDA OCH TORRHET I UNDERLIVET Tvättning av underlivet bör inte ske oftare än en gång dagligen. Enbart vatten kan användas. Om man önskar använda tvål rekommenderas en mild oparfymerad tvål. Intim creme, ACO är en mjukgörande kräm som kan prövas vid torra slemhinnor. Krämens höga fetthalt (32 %) gör att det bildas en hinna som skyddar slemhinnan och dämpar friktionen. Lokal östrogenbehandling, Ovesterin (östriol) i form av vagitorier eller vaginalkräm, rekommenderas i första hand. Östrogen stärker slemhinnorna i både slida och urinrör. Under de första två veckorna används preparatet en gång per dygn (lämpligen i samband med sänggåendet), därefter minskas dosen till 2 gånger i veckan. Ett fåtal kvinnor kan i början av behandlingen få bröstspänningar, dessa brukar försvinna efter ett par veckors behandling. Är besvären uttalade kan dosen minskas under den initiala behandlingen. Kvarstår bröstspänningar efter 2-3 veckor kontaktas läkare. Vid nedanstående tillstånd ska läkare kontaktas för ställningstagande till behandling med östrogenkräm eller vagitorier: Vid oregelbundna blödningar eller blödningar efter menopaus (för att utesluta annan bakomliggande orsak). Vid nyligen upptäckt bröstcancer. Till kvinnor som avråtts från lokal östrogenbehandling kan Replens vaginalgel prövas mot torrhet i slidan. Gelen innehåller bl a polycarbophil som binds till slidväggen och avger vatten till den underliggande vävnaden i slemhinnan. Gelen appliceras 3 gånger i veckan och det kan dröja upp till 1 månad innan man får effekt av preparatet. URINTRÄNGNINGAR OCH URININKONTINENS Hänvisa till sjukvården som utreder orsaken till inkontinensen och rekommenderar lämplig behandling. 26

9 MENSVÄRK KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Symtom? Om menstruationen ändrar karaktär eller blir mer smärtsam. Om receptfria läkemedel inte har tillräcklig effekt. Mensvärk (dysmenorré) är ett vanligt och stort problem för många, i synnerhet för unga kvinnor. Smärtorna beror troligen på kramp i livmoderns muskler. Menssmärtorna brukar bli svagare i 30-års åldern eller efter den första graviditeten. P-piller minskar ofta menssmärtorna. Även vid ägglossningen, mitt emellan menstruationerna, kan man få en kortvarig lättare smärta. Om menstruationen ändrar karaktär eller blir mer smärtsam kan orsaken vara av skiftande slag, t ex endometrios, myom eller spiral som ändrat läge. SYMTOM Smärtan sitter i nedre delen av buken och strålar ofta ut mot ljumskarna, lårens insida eller korsryggen. En del kvinnor får också huvudvärk, illamående och kräkningar i samband med menstruationen. BEHANDLING Värmedyna på nedre delen av buken kan ge god smärtlindring. Ligg med uppdragna knän i stället för med raka ben. Att promenera i lugn takt utan att anstränga sig kan bidra till att lösa krampen och lindra smärtan. Ibuprofen (Alindrin, Ibumetin, Ipren), diklofenak (Diclofenac T, Eeze, Voltaren-T) eller naproxen (Eox, Naproxen, Pronaxen) är de bästa receptfria alternativen. Paracetamol (Alvedon, Panodil, Reliv) är ett alternativ för de som inte kan använda NSAID, se Smärtstillande läkemedel sid